UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersökningar ... - arkeologiuv.se
UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersökningar ... - arkeologiuv.se
UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersökningar ... - arkeologiuv.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
14<br />
C-dateringar från undersökningen visar tydligt att<br />
miljön kring Viskan varit attraktiv under stora delar<br />
av förhistorien. De spår av mänskliga aktiviteter<br />
som framkom vid undersökningen sträcker sig i tid<br />
från mellersta mesolitikum, över tidig- och mellanneolitikum<br />
fram till övergången mellan brons- och<br />
äldre järnålder.<br />
De mest omfattande lämningarna, fynd och anläggningar<br />
var från en ungefär 8000–9000 år gammal<br />
mesolitisk boplats. Boplat<strong>se</strong>n var cirka 250 kvadratmeter<br />
stor och inom den förekom koncentrationer<br />
av flinta, bland annat en välbevarad slagplats. Inom<br />
boplat<strong>se</strong>n hittades även anläggningar i form av härdar,<br />
stolphål och gropar. Två av härdarna har 14 C-daterats<br />
och den ena dateringen visar på en ålder kring<br />
6650–6460 före Kristus. Denna härd och troligen<br />
fler av anläggningarna är samtida med de mesolitiska<br />
fynden. Den andra härden som daterats är betydligt<br />
yngre och daterad till 750–400 före Kristus d.v.s. till<br />
övergången mellan brons/järnålder. Sannolikt gäller<br />
denna datering fler av anläggningarna på plat<strong>se</strong>n.<br />
Några fynd som kunde kopplas till brons/järnålder<br />
hittades däremot inte på plat<strong>se</strong>n.<br />
Bland de mesolitiska fynden märks bland annat<br />
ett relativt stort antal mikroliter, dessa pilspetsar<br />
vittnar om att man med utgångspunkt från boplat<strong>se</strong>n<br />
bedrivit jakt i omgivningarna. Ett intressant resultat<br />
från undersökningen är att det också hittades en<br />
grupp av anläggningar, bland annat ett flertal härdar<br />
cirka 100 meter bortanför själva boplat<strong>se</strong>n. Två av<br />
dessa härdar har genom 14 C-analys visat sig vara<br />
samtida med den till mesolitikum daterade härden<br />
på själva boplat<strong>se</strong>n. Förvånande är dock att inga fynd<br />
hittades vid dessa anläggningar. En förklaring till<br />
detta kan vara att mesolitiska boplat<strong>se</strong>r i själva verket<br />
är betydligt större än de flintkoncentrationer genom<br />
vilka boplat<strong>se</strong>rna som regel avgränsas. Kanske utgör<br />
det som vi tolkar som boplats, ansamlingar av flinta,<br />
endast en del av en boplats. Hypotetiskt skulle man<br />
kunna tänka sig att olika aktiviteter <strong>se</strong>parerats inom<br />
en boplats och att de flintkoncentrationer genom<br />
vilka vi definierar och avgränsar ”boplat<strong>se</strong>rna” i själva<br />
verket endast repre<strong>se</strong>nterar en viss typ av verksamhet<br />
inom ett i själva verket betydligt större boplatsrum.<br />
Genom flintans utbredning har boplat<strong>se</strong>n tidigare<br />
beskrivits som endast cirka 250 kvadratmeter stor, det<br />
vill säga till ytan ganska begränsad och liten. Menar<br />
man däremot att härdarna som hittades ett 100-tal<br />
meter vid sidan av området med flinta utgör en del<br />
av boplat<strong>se</strong>n, då handlar det i själva verket om en<br />
ytmässigt mycket stor och utsträckt boplats.<br />
Vid undersökningar av mesolitiska boplat<strong>se</strong>r finner<br />
man sällan spår av bostäder för att inte tala om<br />
gravar. Självklart kan man förutsätta att såväl bostäder<br />
som gravar förekom under mesolitikum. Att de<br />
sällan eller aldrig påträffas kan bero på dåliga bevaringsförhållanden.<br />
En annan förklaring skulle kunna<br />
vara att man helt enkelt inte undersöker de delar av<br />
boplat<strong>se</strong>n där dessa funnits. Det är ju inte alldeles<br />
självklart att bostäder och gravar anlagts på exakt<br />
samma yta som där man arbetat med flinta. Kanske<br />
repre<strong>se</strong>nterar flintkoncentrationerna snarast vad som<br />
skulle kunna liknas vid en slags ”verkstadsplat<strong>se</strong>r”<br />
inom en betydligt större boplats där inte bara bostäder<br />
och gravar utan även en mängd andra aktiviteter<br />
<strong>se</strong>parerats och förlagts till olika delområden. Att<br />
en grupp av anläggningar, utan något flintmaterial<br />
kring sig och klart åtskiljd från området med flinta<br />
hittades pekar mot en sådan rumslig organisation av<br />
en boplats.<br />
Vid undersökningen av 128B gjordes även ett<br />
mycket ovanligt och speciellt fynd från tidigneolitikum.<br />
I östra delen av fornlämningen hittades två<br />
tidigneolitiska trattbägare. Kärlen var placerade invid<br />
varandra och hittades under vattenavsatta <strong>se</strong>diment<br />
cirka 1,5 meter ner under dagens markyta. Båda har<br />
14<br />
C-daterats till cirka 4000 före Kristus; en datering<br />
som tidsmässigt placerar dem i allra äldsta neolitikum<br />
och vid tiden för jordbrukets introducerande i<br />
sydskandinavien. Den ena krukan har daterats genom<br />
14<br />
C-analys av matskorpa och den andra genom 14 C-<br />
analys av ett förkolnat frö av bröd/kubbvete som<br />
hittades vid analys av krukans innehåll.<br />
Att de båda krukorna framkom under vattenavsatta<br />
<strong>se</strong>diment och på nivån 9,6 meter över havet är<br />
intressant av flera skäl. Omkring 4000 före Kristus<br />
är havsnivån cirka 10 meter högre vilket betyder att<br />
Viskans strand stått där ungefär där krukorna hittades.<br />
Med all sannolikhet har krukorna blivit nedsatta<br />
i vattnet vid strandkanten. De båda krukorna utgör<br />
troligen ett offer i vatten/våtmark. Denna typ av offer<br />
från tidigneolitikum finns det flera exempel på från<br />
mossar i Danmark.<br />
Även från den närbelägna och undersökta mesolitiska<br />
boplat<strong>se</strong>n finns enstaka fynd som bör vara<br />
”samtida” med offerfyndet. Dessa fynd består av ett<br />
par keramikskärvor med för Trattbägarkultur karaktäristisk<br />
dekor, en tväreggad spets i flinta samt en<br />
bergartsyxa av Limhamnstyp.<br />
44 Boplat<strong>se</strong>r och gravar vid Viskan i Veddige
Change language