UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersÃ¶kningar ... - arkeologiuv.se

More documents

Recommendations

Info

14 C-dateringar från undersökningen visar tydligt att miljön kring Viskan varit attraktiv under stora delar av förhistorien. De spår av mänskliga aktiviteter som framkom vid undersökningen sträcker sig i tid från mellersta mesolitikum, över tidig- och mellanneolitikum fram till övergången mellan brons- och äldre järnålder. De mest omfattande lämningarna, fynd och anläggningar var från en ungefär 8000–9000 år gammal mesolitisk boplats. Boplatsen var cirka 250 kvadratmeter stor och inom den förekom koncentrationer av flinta, bland annat en välbevarad slagplats. Inom boplatsen hittades även anläggningar i form av härdar, stolphål och gropar. Två av härdarna har 14 C-daterats och den ena dateringen visar på en ålder kring 6650–6460 före Kristus. Denna härd och troligen fler av anläggningarna är samtida med de mesolitiska fynden. Den andra härden som daterats är betydligt yngre och daterad till 750–400 före Kristus d.v.s. till övergången mellan brons/järnålder. Sannolikt gäller denna datering fler av anläggningarna på platsen. Några fynd som kunde kopplas till brons/järnålder hittades däremot inte på platsen. Bland de mesolitiska fynden märks bland annat ett relativt stort antal mikroliter, dessa pilspetsar vittnar om att man med utgångspunkt från boplatsen bedrivit jakt i omgivningarna. Ett intressant resultat från undersökningen är att det också hittades en grupp av anläggningar, bland annat ett flertal härdar cirka 100 meter bortanför själva boplatsen. Två av dessa härdar har genom 14 C-analys visat sig vara samtida med den till mesolitikum daterade härden på själva boplatsen. Förvånande är dock att inga fynd hittades vid dessa anläggningar. En förklaring till detta kan vara att mesolitiska boplatser i själva verket är betydligt större än de flintkoncentrationer genom vilka boplatserna som regel avgränsas. Kanske utgör det som vi tolkar som boplats, ansamlingar av flinta, endast en del av en boplats. Hypotetiskt skulle man kunna tänka sig att olika aktiviteter separerats inom en boplats och att de flintkoncentrationer genom vilka vi definierar och avgränsar ”boplatserna” i själva verket endast representerar en viss typ av verksamhet inom ett i själva verket betydligt större boplatsrum. Genom flintans utbredning har boplatsen tidigare beskrivits som endast cirka 250 kvadratmeter stor, det vill säga till ytan ganska begränsad och liten. Menar man däremot att härdarna som hittades ett 100-tal meter vid sidan av området med flinta utgör en del av boplatsen, då handlar det i själva verket om en ytmässigt mycket stor och utsträckt boplats. Vid undersökningar av mesolitiska boplatser finner man sällan spår av bostäder för att inte tala om gravar. Självklart kan man förutsätta att såväl bostäder som gravar förekom under mesolitikum. Att de sällan eller aldrig påträffas kan bero på dåliga bevaringsförhållanden. En annan förklaring skulle kunna vara att man helt enkelt inte undersöker de delar av boplatsen där dessa funnits. Det är ju inte alldeles självklart att bostäder och gravar anlagts på exakt samma yta som där man arbetat med flinta. Kanske representerar flintkoncentrationerna snarast vad som skulle kunna liknas vid en slags ”verkstadsplatser” inom en betydligt större boplats där inte bara bostäder och gravar utan även en mängd andra aktiviteter separerats och förlagts till olika delområden. Att en grupp av anläggningar, utan något flintmaterial kring sig och klart åtskiljd från området med flinta hittades pekar mot en sådan rumslig organisation av en boplats. Vid undersökningen av 128B gjordes även ett mycket ovanligt och speciellt fynd från tidigneolitikum. I östra delen av fornlämningen hittades två tidigneolitiska trattbägare. Kärlen var placerade invid varandra och hittades under vattenavsatta sediment cirka 1,5 meter ner under dagens markyta. Båda har 14 C-daterats till cirka 4000 före Kristus; en datering som tidsmässigt placerar dem i allra äldsta neolitikum och vid tiden för jordbrukets introducerande i sydskandinavien. Den ena krukan har daterats genom 14 C-analys av matskorpa och den andra genom 14 C- analys av ett förkolnat frö av bröd/kubbvete som hittades vid analys av krukans innehåll. Att de båda krukorna framkom under vattenavsatta sediment och på nivån 9,6 meter över havet är intressant av flera skäl. Omkring 4000 före Kristus är havsnivån cirka 10 meter högre vilket betyder att Viskans strand stått där ungefär där krukorna hittades. Med all sannolikhet har krukorna blivit nedsatta i vattnet vid strandkanten. De båda krukorna utgör troligen ett offer i vatten/våtmark. Denna typ av offer från tidigneolitikum finns det flera exempel på från mossar i Danmark. Även från den närbelägna och undersökta mesolitiska boplatsen finns enstaka fynd som bör vara ”samtida” med offerfyndet. Dessa fynd består av ett par keramikskärvor med för Trattbägarkultur karaktäristisk dekor, en tväreggad spets i flinta samt en bergartsyxa av Limhamnstyp. 44 Boplatser och gravar vid Viskan i Veddige
Figur 26. Fotot är taget från den mesolitiska boplatsen och mot öster och platsen för det neolitiska offerfyndet. Fyndplatsen har markerats med en pil. Ner mot trädridån kan man ana Viskans vattendrag. Foto: Glenn Johansson. Figur 27. Under de båda fyllfaten som kan anas på fotot ligger de båda krukorna In Situ. De båda kärlen låg cirka 1,5 meter från varandra och även cirka 1,5 meter ner under dagens markyta. Foto, mot öst: Ewa Ryberg. Figur 28. Under lager av sand, torv och gyttja och på samma nivå som krukorna fanns rikligt med organiskt material i form av träpinnar, bark och skal av hasselnötter. På fotot syns exempel på detta material. Foto: Glenn Johansson. Veddige 128b – en mesolitisk boplats och ett offerfynd från äldsta neolitikum 45
Page 1: uv rapport 2011:26 arkeologiska und
Page 4 and 5: Riksantikvarieämbetet, arkeologisk
Page 6 and 7: Figur 1. Utsnitt ur Fastighetskarta
Page 8 and 9: området också för 10 000 år sed
Page 10 and 11: • Att studera händelseförloppen
Page 12 and 13: 2207 249 2190 200 3618 5978 2239 30
Page 14 and 15: 4507 1839 4719 1310 1470 1639 4423
Page 16 and 17: Figur 4. Utmärkande för de mesoli
Page 18 and 19: att man anpassat sig till vattenniv
Page 20 and 21: Figur 7. Fotot visar arkeolog Ander
Page 22 and 23: 11 1577 12 1564 10 1655 1590 4543 1
Page 24 and 25: teböllekultur i söder. I sina ren
Page 26 and 27: Målsättning och metod Undersökni
Page 28 and 29: 1246 866 434 367 1241 876 429 496 8
Page 30 and 31: fyllningen hittades enstaka flintor
Page 32 and 33: Ett överlagrat mesolitiskt flintma
Page 34 and 35: transporterat bort mycket av vad so
Page 36 and 37: len av boplatslämningarna låg på
Page 38 and 39: Figur 19. På fotot syns exempel p
Page 40 and 41: Makrofossilanalys Vid undersökning
Page 42 and 43: mycket i jämförelse med de fyndm
Page 44 and 45: 3102 3090 3114 3126 7720±50 BP 304
Page 48 and 49: Figur 29. Bilden visar arkeolog Lou
Page 50 and 51: Ytterligare en potential som finns
Page 52 and 53: Vid undersökningen av de tre nedan
Page 54 and 55: 12,5 13 14 14 14 13,5 154 13 13,5 1
Page 56 and 57: 14 12,5 13 13,5 14 13 14 14 13,5 13
Page 58 and 59: Figur 37. A1354 efter rensning av d
Page 60 and 61: Figur 41. Koniskt kvartsblock i A13
Page 62 and 63: 1271 Figur 44. Lodfoto av samtliga
Page 64 and 65: grävenheterna 478 och 479 grävdes
Page 66 and 67: Figur 46. Översikt över det bevar
Page 69 and 70: Veddige 321 - spår av mesolitiska
Page 71 and 72: 15 Tabell 17. Anläggningstyper och
Page 73 and 74: Det stora antalet oregistrerade anl
Page 75 and 76: Figur 56. Den inledande framrensnin
Page 77 and 78: Tabell 18. Summering i vikt och ant
Page 79 and 80: AnalysId 13 C-halt (‰) Labnr Mate
Page 81 and 82: TARC. Series B. Gothenburg Archaeol
Page 83 and 84: Halland, Veddige socken, Kullagård
Page 85 and 86: Bilagor Bilaga 1. Veddige 323, anl
Page 87 and 88: Anl.nr Kontext Anl.typ Undersökt 2
Page 89 and 90: Anl.nr Kontext Anl.typ Undersökt 4
Page 91 and 92: Bilaga 2. Veddige 323, fyndtabell H
Page 93 and 94: Fnr Material Sakord Antal Vikt (g)
Page 95 and 96: Fnr Material Sakord Antal Vikt (g)
Page 97 and 98:
Bilaga 4. Veddige 322, fyndtabell H
Page 99 and 100:
Bilaga 5. Veddige 128B, anläggning
Page 101 and 102:
Anl.nr Anl.typ Storlek (m) Djup (m)
Page 103 and 104:
Fnr Material Sakord Antal Område A
Page 105 and 106:
Fnr Material Sakord Antal Område A
Page 107:
Bilaga 7. Veddige 128B, makrofossil
Page 110 and 111:
Veddige Två krukor och två träf
Page 112 and 113:
Innehåll Tekniska och administrati
Page 114 and 115:
F2349 Keramikkärlet ligger på sid
Page 116 and 117:
F 80. Mynningsdelar med snördekor.
Page 118 and 119:
F867, stock Grävdes fram med hjäl
Page 121 and 122:
Bilaga 9. Veddige 128B, trattbägar
Page 123 and 124:
Innehåll Inledning s. 5 Material o
Page 125 and 126:
Inledning och syfte ”Allt vad den
Page 127 and 128:
Kärlet har varit oornerat och skä
Page 129 and 130:
1 2 1A 1B Figur 3. De två trattbä
Page 131 and 132:
10 0 90 80 70 60 50 Lilla krukan St
Page 133 and 134:
Edenmo, R. & Olsson, E. 1997. Östr
Page 135 and 136:
Bilaga 10. Veddige 320, anläggning
Page 137 and 138:
Bilaga 12. Veddige 320, fyndtabell
Page 139 and 140:
Id Subklass Fnr Material Sakord Vik
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Bilaga 13. Veddige 320, föremålst
Page 147 and 148:
0 10 m Skala 1:300. Bilagor 145
Page 149 and 150:
Anl.nr Anl.typ Anl.nr Anl.typ Anl.n
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Bilaga 17. Veddige 321, föremålst
Page 165 and 166:
Figur- och tabellförteckning Figur
Page 167:
Figur 56. Den inledande framrensnin
show all

UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersÃ¶kningar ... - arkeologiuv.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?