Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2007-2009

• 24
9.2. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter
I många av de åtal och domar rörande EU-bedrägerier som meddelats under perioden
har den bidragssökande i rekvisition redovisat oriktiga projektkostnader och i en del fall
åberopat osanna och falska fakturor. I andra fall har den bidragssökande beviljats stöd
och ansökt om utbetalning, trots att han eller hon känt till villkoren för stödet och att
dessa inte var uppfyllda. Bedrägerierna med EU-medel förekommer i såväl små som stora
företag och brottsaktörerna representerar alla samhällsklasser.
Ekobrottsmyndighetens samarbete med de myndigheter som administrerar EU-stöd har
i stort fungerat mycket bra. Den nationella ekobrottskammaren har därför byggt upp ett
värdefullt kontaktnät, vilket bidragit till att kvaliteten på anmälningarna höjts och att
anmälningarna generellt sett görs snabbare. Nationella ekobrottskammaren har också värdefulla
kontakter med OLAF i utbildningssammanhang och för utbyte av information.
10. Slutsats och analys
EU:s finansiella intressen i Sverige är betydande. Varje år tar Sverige emot 12-14 miljarder
kronor i bidrag från EU. Det är därför av vikt att dessa medel hanteras på ett korrekt sätt
och att oegentligheter och bedrägerier upptäcks, utreds och åtgärdas.
Skyddet av EU-medel i Sverige har byggts upp under flera års tid och det består av flera
delar. De administrativa systemens effektivitet och förmåga att förhindra att oegentligheter
uppstår, d.v.s. förebyggande arbete, är en viktig del av skyddet av EU-medel. Enkla
och tydliga regler och blanketter är nödvändigt för att undvika misstag som kan leda till
att EU-medlen används på ett felaktigt sätt. En annan viktig del är samhällets förmåga
att upptäcka brott och rättsväsendets förmåga att utreda och lagföra inträffade brott.
Tillsammans utgör dessa delar en helhet avseende skyddet av EU-medel. De åtgärder som
vidtas såväl inom ramen för SEFI-rådet som självständigt av respektive myndighet måste
ses i ljuset av detta. Alla former av informationsutbyte och samverkan mellan myndigheterna
bidrar i sig till att förbättra skyddet av EU-medel i Sverige. SEFI-rådets roll i detta
skydd är bl.a. att fungera som ett forum där de berörda myndigheterna kan diskutera
aktuella frågeställningar och utbyta erfarenheter.
På såväl regional, nationell som internationell nivå har det kommit fram signaler om att
en vanlig orsak till oegentligheter och fel är det komplexa regelverk som styr EU-medlens
användning. Flera av myndigheterna anser att reglerna kring hanteringen av EU-medel
upplevs som komplicerade, vilket ställer höga krav på såväl stödmottagare som handläggare
på respektive myndighet. Detta har några av myndigheterna försökt avhjälpa genom
utbildningsinsatser och förbättrad information.