10.06.2015 Views

Upprättad av Granskad av Godkänd av ... - bergkonsult.se

Upprättad av Granskad av Godkänd av ... - bergkonsult.se

Upprättad av Granskad av Godkänd av ... - bergkonsult.se

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Datum<br />

2007-08-29<br />

Vår beteckning<br />

Valvbildande bultning<br />

Vid användande <strong>av</strong> denna dimensioneringsmetod förutsätts det att någon form<br />

<strong>av</strong> löskärna uppstår i bergrummets tak, vilken skall stabili<strong>se</strong>ras genom att<br />

installera förstärkning (bultar) på ett sådant sätt att ett "tryckt" bärande valv<br />

skapas, Figur 10-3.<br />

Undre gräns för<br />

naturligt bärande valv<br />

”Tryckt” bärande valv<br />

L<br />

s<br />

e<br />

B<br />

Figur 10-3<br />

Beteckningar och princip för valvbildande bultning.<br />

Den bärande tryckbågen som uppstår genom valvbildande bultning an<strong>se</strong>s vara<br />

ett resultat <strong>av</strong> flera olika mekanismer i samspelet mellan berg och bult, bl.a.<br />

olika typer <strong>av</strong> kilverkan och tvärtöjning i berget tvärs bulten spelar roll, liksom<br />

det förhållandet att bultningen förhindrar berget att röra sig in i bergrummet.<br />

Detta leder till att den uppsprickning och uppluckring som orsakas <strong>av</strong><br />

spänningsomlagringar vid rummets utbrytning reduceras. Förspända bultar kan<br />

användas, men teoretiska resonemang och praktiska erfarenheter talar dock för<br />

att även ej förspända, fullt ingjutna bultar (slakbultar) kan ge samma<br />

förstärkning<strong>se</strong>ffekt <strong>se</strong>dan vissa rörel<strong>se</strong>r skett i bergmassan. Sker bultningen nära<br />

drivningsfronten, är det troligt att en del <strong>av</strong> dessa rörel<strong>se</strong>r "automatiskt" påföres<br />

bulten, eftersom inspänningsförhållandena p.g.a. närheten till fronten ännu ej<br />

medgivit slutlig spänningsomlagring och deformation. Denna beräkningsmetod<br />

beskrivs i Bjurström och Heimersson (1975).<br />

Dimensionering <strong>av</strong> valvbildande bultning sker vanligen med utgångspunkt från<br />

en vald bultlängd, L, som valts med hänsyn till dels spännvidden, B, dels<br />

bergets sprickighet (sprick<strong>av</strong>stånd), e. För tunnlar och bergrum med<br />

spännvidden B>6 m bör bulten ha en minimilängd enligt Ekvation (10-1).<br />

L ≥ B/4 (10-1)<br />

För att förankring skall kunna ske i partier som ej påverkats i större omfattning<br />

<strong>av</strong> utsprängningen bör bultlängden också uppfylla Ekvation (10-2).<br />

L > 3⋅e (10-2)<br />

Största värdet beräknat med Ekvationerna (10-1) och (10-2) väljs.<br />

rap-07-02 40 (62)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!