Upprättad av Granskad av Godkänd av ... - bergkonsult.se

Datum
2007-08-29
Vår beteckning
f
6 ⋅ γ
där
flcrk
n
2
c
⋅ t
⋅ η ⋅ γ
m
≥ M
brott
(10-9)
f flcrk =karakteristisk sprickspänning (se Tabell 8-2)
t c =sputbetongskiktets tjocklek
M brott =dimensionerande moment/brottmoment.
γ n , η och γ m = partialkoefficienter (se Tabell 8-2).
Om det antas att belastningen på sprutbetongen är kilformig runt hela bulten och
har vinkeln 30 respektive 45° mot horisontalplanet kan diagrammet i Figur 10-8
konstrueras. Det dimensionerande momentet uppstår vid sprutbetongens
infästning, d.v.s. vid bultbrickan. Brottmomentet har för Figur 10-8 beräknats
för olika bultavstånd vid kilformig belastning med hjälp av ett finita element
program för axialsymmetriska skal med elastisk materialmodell för
sprutbetongen (Fredriksson, 1994).
Figur 10-8 förutsätter osprucket stadium i brottgränstillstånd, att bultbrickan är
monterad utanpå sprutbetongen och den har en diameter på 160 mm.
Partialkoefficienter och karakteristisk böjdraghållfasthet (sprickspänning) är i
enlighet med Tabell 8-2. En annan förutsättning som gällt vid beräkningarna av
brottmomentet är att berget inte har någon styvhet, vilket är ett konservativt
antagande för kristallint berg. Om berget antas ha en viss styvhet och att det
samverkar med sprutbetongen minskar det dimensionerande momentet, vilket i
sin tur gör att erforderlig tjocklek på sprutbetongen kan reduceras (se
Fredriksson, 1994).
Erforderlig tjocklek, tc [mm]
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4
Bultavstånd, s [m]
45 gr kil
30 gr kil
Figur 10-8
Erforderlig sprutbetongtjocklek som funktion av bultavståndet vid
momentbelastning (d.v.s. vid noll vidhäftning) från en antagen 30
respektive 45° belastning i form av en kil (se Fredriksson, 1994).
(Normalt lastfall.)
rap-07-02 46 (62)