1/2 - Schenker

CitylogistikNästan alla projekt som genomförts kring samlastning isvenska städer har kunnat visa på minskade körsträckor,färre antal transporter och minskade emissioner. Kort sagten bättre stadsmiljö. Men varför implementeras inga projektnär de är så framgångsrika?Ann Karlsson på DB Schenker Consulting försöker reda utorsakerna bakom.Centralt problem. Vad finns det föralternativ för fungerande citydistribution?Ann Karlsson på DB Shenker Consultingresonerar kring ämnet.Därför läggslyckade citylogistikprojektnerPierre Olsson”Citydistribution är ett ord som varitpå mångas läppar de senaste årenoch med dagens ökade varuflödenär det inget som tyder på att ämnet kommerbli mindre aktuellt. Många anser attdet idag finns för många transportörersom försörjer stadens alla butiker. Medtanke på att flera olika transportörerlevererar till samma kunder, ibland tilloch med på samma dag, är det intekonstigt att många höjer på ögonbrynen.Är detta verkligen det mest optimalasättet att försörja staden med varor ellerfinns det andra alternativ?Det har genom åren funnits många idéerom hur problemet med citydistributionska lösas, allt från samlastningscentralerutanför stadskärnan eller mikroterminalerinne i centrum till mer djärva idéersom distribution via kommunaltrafiken.Trots många ambitiösa projekt därtanken har varit att skapa en säker ochattraktivt stadsmiljö, har de flesta tyvärrmisslyckats i den bemärkelsen att de intehar levt vidare efter projekttidens slut.När man börjar botanisera bland deotal projekt som enbart har genomförts iSverige inser man att det flesta ändå haransetts lyckade under projekttiden. Manhar kunnat påvisa färre antal transporter,kortare körsträckor och genom detta ävenförbättrad stadsmiljö då också emissionernahar minskat. Men om nu alla dessaprojekt är så lyckade, varför har de då inteimplementeras efter projekttidens slut?För att kunna svara på den frågan är detviktigt att få en förståelse för hur varuförsörjningenser ut ur ett större perspektiv,eftersom det är mycket komplext.För det första har en transportköpareidag ett brett utbud av transportörer attvälja mellan. Sannolikheten att samtligavarumottagare skulle få leverans avendast EN transportör är därför försvinnandeliten. Vidare är det oftast inte denbutik som tar emot varorna som är densom valt transportören. De butiker somingår i en större varukedja har mångagånger en central organisation som väljertransportör utifrån vad som passar derasföretag bäst. Valet av transportör görsutifrån vem som erbjuder den bästa totalalogistiklösningen, där distributionen baraär en del i logistikkedjan.Slutligen kan det även vara så att detär leverantören som betalar frakten ochdärmed väljer transportör till de butikerde försörjer. Och det behöver väl knappaspåtalas att en och samma butik kan hamånga olika leverantörer, som alla i sin turväljer sin egen transportör.Men visst, det finns lyckade exempel då engemensam satsning på citydistributionenhar fungerat. Detta är när en kommun bestämmersig för att endast en transportörska leverera varor till deras kommunalaenheter, och upphandlar denna tjänstcentralt. Det finns flera goda exempel(Borlänge, Halmstad med flera) där mankunnat visa på minskade kostnader förkommunen, färre antal transporter ochdärmed minskad körsträcka.20 | logistikmagasinet 1-2012