10.07.2015 Views

Avfallsplan 2009-2012 - VafabMiljö

Avfallsplan 2009-2012 - VafabMiljö

Avfallsplan 2009-2012 - VafabMiljö

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Regional <strong>Avfallsplan</strong> <strong>2009</strong>-<strong>2012</strong>Naturvårdsverket har också nyligen, på uppdrag av regeringen, gjort en konsekvensbedömningav en begränsning av definitionen av hushållsavfall till enbart avfall som kommer ifrån hushåll.Begränsningen skulle alltså innebära att kommunernas ansvar och ensamrätt för företagsavfallsom liknar hushållens avfall tas bort. Uppdraget redovisades i juni 2008. Man konstaterade atten sådan avreglering skulle medföra både fördelar och nackdelar. För företag som lämnar avfallskulle valfriheten öka genom konkurrensen mellan privata och offentliga aktörer. Man menarockså att reglerna skulle bli tydligare om problemet med att avgöra vilket företagsavfall somegentligen kan anses likna hushållens avfall försvinner. Samtidigt innebär dagens kommunalaensamrätt att kommunerna kan samla in hushållens och företagens avfall på samma runda ochpå så sätt hålla nere transporterna. Vid en avreglering bedömer Naturvårdsverket att transporternakommer att öka. Ensamrätten innebär även att kommunerna har kontroll över att avfallethanteras korrekt. Det är viktigt inte minst ur sanitär synpunkt. Vid en avreglering finns risk föratt avfallsinnehavare väljer att hantera avfallet felaktigt, t ex genom att använda insamlingssystemenför hushållens avfall, återvinningsstationerna eller dumpa avfallet någonstans. Därmedökar behovet av tillsyn. Det är ännu oklart om, och i så fall hur, denna fråga kommer att drivasvidare av regeringen.I <strong>VafabMiljö</strong>-regionen har delägarkommunerna gemensamt beslutat om hur systemen för insamlingoch behandling av hushållsavfall i huvudsak ska se ut. Riktlinjerna för detta lades fast iavfallsplanerna från början av 1990-talet och systemen tog form under de följande åren. I samtligadelägarkommuner finns idag system för källsortering och insamling av bioavfall. Utbyggnadstaktenför detta system har dock varierat mellan olika delägarkommuner och i några avdessa är det ännu inte helt genomfört. De flesta delägarkommuner har valt ett upplägg där det ärfrivilligt för hushåll/fastighetsägare om man vill ansluta sig till källsorteringen. Normalt finns dåtre olika abonnemangsalternativ; källsortering där både bioavfall och restavfall hämtas vidfastigheten, hemkompostering, som innebär eget omhändertagande av bioavfallet och att enbartrestavfallet hämtas, samt sophämtning, där ingen källsortering sker utan avfallet lämnasosorterat. Sophämtningsalternativet är då normalt förhållandevis dyrt för att stimulera till källsortering.Den del av hushållsavfallet som hämtas vid fastigheterna benämns vanligen ”kärl- och säckavfall”,och består alltså av bioavfall och restavfall, antingen uppdelat på två fraktioner eller osorterat.För insamlingen av detta avfall ansvarar delägarkommunerna, antingen med egna resurser,eller, efter upphandling, genom kontrakterad entreprenör.Grovavfall och farligt avfall från hushållen samlas i huvudsak in via Återbruken i regionen. Enmindre del grovavfall samlas in i container, eller på liknande sätt, på uppdrag av t ex fastighetsägareoch bostadsrättsföreningar. Vissa delar av det avfall som samlas in på Återbruken omfattasav producentansvar. Det gäller exempelvis elektriskt och elektroniskt avfall samt avfall frånförpackningar och tidningar.4.3 Avfall under producentansvarDe första bestämmelserna om producentansvar för avfall infördes 1994, och gällde då förpackningaroch tidningar. Sedan dess har producentansvaret utökats och omfattar idag följande kategorier:FörpackningarReturpapperDäckBilarElektriska och elektroniska produkter22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!