Avfallsplan 2009-2012 - VafabMiljö

Regional Avfallsplan 2009-2012jan under 2008. Om försöken faller väl ut kan stora delar av den årliga restavfallsmängden, somidag uppgår till drygt 50 000 ton, behandlas på detta sätt inom några år. Tanken är då att denutsorterade organiska fraktionen till en början ska behandlas på komposteringsanläggningen vidIsätra i Sala. Ett tänkbart alternativ för framtiden är att materialet i stället rötas så att även energiinnehålletkan tas till vara.Andra viktiga framtidsfrågor rör deponering av avfall. Även om behovet av deponering harminskat kraftigt på senare år och förutspås minska ytterligare kommer det inte att upphöra helt.Det kommer sannolikt alltid att finnas avfall, för vilket deponering är den lämpligaste behandlingsmetoden.Ett sådant exempel är förorenade massor av olika slag. De ökade ambitionerna isamhället att åtgärda förorenade markområden gör att mängderna massor av denna typ, sommåste tas om hand på något sätt, ökar kraftigt. Trots reningsåtgärder finns i vissa fall, i slutändan,inte något alternativ till deponering av massorna. Dessutom bör möjligheten att deponeraavfall bibehållas, exempelvis för situationer med driftavbrott på andra anläggningar. VafabMiljöär nu på god väg att säkra tillgången till deponeringsutrymme för lång tid framöver genom attetablera en ny deponi vid Gryta avfallsstation i Västerås. Tillstånd för verksamheten har meddelatsav miljödomstolen och förarbetena har påbörjats för att deponin ska kunna tas i drift från2009. Anläggningen kommer att kunna svara upp mot de nya, skärpta krav som gäller för avfallsdeponeringfrån detta datum. Deponin blir en strategiskt viktig tillgång för hela regionen,och kan få betydelse för näringslivets långsiktiga utveckling.En viktig uppgift beträffande deponerat avfall är också att vidta åtgärder för att förhindra negativmiljöpåverkan från de deponier som nu tas ur drift. VafabMiljös deponier i Sala, Enköping,Köping och Fagersta kommer inte att användas för deponering efter utgången av 2008. Avslutningsplanerför dessa har tagits fram och nu även fastställts av respektive tillsynsmyndighet.Arbete med täckning av deponierna, etablering av system för lakvattenhantering m m kommeratt pågå på dessa anläggningar under många år framöver. Även om deponeringen upphör kommeranläggningarna även fortsättningsvis att fylla viktiga funktioner för omlastning, mellanlagring,sortering och i vissa fall även kompostering av avfall.Förbränning av avfall sker idag i huvudsak i anläggningar utanför VafabMiljö-regionen. Cirkaen femtedel av det brännbara avfall som uppkommer i regionen går till förbränningsanläggningeni Köping. Resterande mängder förbränns i anläggningar i Stockholm, Uppsala, Linköpingoch Avesta. Som en följd av införandet av deponiskatt samt förbud mot deponering av brännbartoch organiskt avfall har på senare år allt större avfallsmängder styrts till förbränning. Detta harlett till en brist på förbränningskapacitet i stora delar av landet, bl a i vår region. Kapacitetsbristenhar, tillsammans med ökade priser på biobränslen, väckt ett intresse för att bygga nya anläggningarför avfallsförbränning. För närvarande diskuteras etablering av sådana av de kommunalaenergibolagen både i Västerås och i Enköping.5.1 Framtida avfallsmängderUtvecklingen av avfallsmängden i Sverige sedan början av 1990-talet kan förenklat sammanfattassom att mängden under 90-talet var relativt konstant, för att därefter börja öka kontinuerligt,med ca 3-4 procent per år. Detta förhållande gäller i första hand för hushållsavfallet men stämmeräven ganska väl in på delar av det övriga avfallet.Faktorer som kan förväntas påverka utvecklingen av uppkomsten av avfall i samhället är bl a:BefolkningsutvecklingKonjunkturer och andra ekonomiska förhållandenTillgång på naturresurserKonsumtionsmönster/trender27