Avfallsplan 2009-2012 - VafabMiljö

Regional Avfallsplan 2009-20126 Regler och riktlinjer för avfallshanteringenFrån början var avfallshanteringen i Sverige framför allt ett renhållningsproblem som behövdelösas för att inte äventyra hygien och hälsa. Det var viktigt att avfallet snabbt och rationellt forsladesbort från bostäder och samhälle och att det omhändertogs. Samhället fick huvudansvaretför att lösa problemet. Renhållningslagen infördes i början av 1970-talet. Kommunerna gavs dåansvaret för att ta hand om hushållsavfallet, samtidigt som sophämtning i princip blev obligatorisktför alla fastighetsägare.Redan i mitten av 1970-talet började man att diskutera behovet av ett systemskifte inom svenskavfallshantering. Drivkraften för detta resonemang var framför allt att avfallet skulle ses som enresurs. Avfallshanteringens miljöpåverkan lyftes då inte fram som det största problemet. Denprincipiella grundsynen var att producenterna borde ansvara för hur deras avfall och varor skulletas om hand.Under 1980-talet uppmärksammades avfallshanteringens miljöpåverkan allt mer. Avfallsförbränningifrågasattes starkt under en period, som en följd av dioxindebatten. Synen på avfalletsom en resurs ifrågasattes och i stället betonades att det var viktigt att förebygga uppkomsten avavfall och att se till att det avfall som ändå uppkommer inte innehåller miljö- och hälsofarligaämnen.Under början av 1990-talet startade sedan något som skulle kunna beskrivas som ett systemskifteinom svensk avfallshantering. Kommunerna hade då fått ett utökat ansvar genom kravet på attupprätta avfallsplaner för allt avfall inom kommunen. Dessa användes av många kommunersom ett instrument för att genomföra omfattande förändringar, framför allt av hanteringen avhushållsavfall. Under 1990-talet blev också producentansvaret en realitet. Först infördes producentansvarför förpackningar och tidningar. Därefter har ytterligare produktgrupper kommit attomfattas.Med syfte att förbättra resurshushållningen och begränsa avfallets påverkan på miljön har undersenare år lagstiftningen skärpts markant samtidigt som ekonomiska styrmedel, i form av skatterinförts. Exempel på detta är förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall, samt införandetav skatt på avfall som deponeras samt förbränns.6.1 EU’s avfallspolitikEU har sedan länge bedrivit en aktiv avfallspolitik, bl a för att avfallshanteringen har varit ettstort och synligt problem i många länder.Man har nyligen (oktober 2008) fattat beslut om ett omarbetat ramdirektiv för avfall för unionen. Det ursprungliga direktivet skrevs redan 1975. Syftet med revideringen är främst att görabestämmelserna tydligare och enklare. Det gamla direktivet innehåller bland annat en del oklaradefinitioner som har försvårat avfallsarbetet. Exempelvis är det viktigt att tydliggöra när avfallhar övergått till att vara en produkt. En annan viktig definitionsfråga som diskuteras är vad somär ”återvinning” och vad som är ”bortskaffande”. Frågan är viktig eftersom detta bl a påverkarett lands möjligheter att stoppa avfall som någon vill föra in i landet.En annan viktig del i det nu aktuella förslaget till reviderat avfallsdirektiv är att den s k avfallshierarkinnu tas med. Hittills har denna bara funnits med som en vägledande princip. Avfallshierarkinanger en prioriteringsordning för hur avfall bör hanteras. Högst prioriteras förebyggande32