Avfallsplan 2009-2012 - VafabMiljö

Regional Avfallsplan 2009-2012På riksplanet finns idag några få aktörer som sprider information inom avfallsområdet. Det rörsig då oftast om kampanjinsatser inriktade på något speciellt tema eller någon specifik avfallstyp.Framförallt är det branschorganisationen Avfall Sverige (f d Svenska Renhållningsverksföreningen)som gjort stora satsningar på rikskampanjer de senaste åren. Detta startade 2006 meden kampanj med inriktning på hushållens farliga avfall. Man satsade stort på TV-reklam ochannonser i tidskrifter m m. Tanken med upplägget var att kommuner och andra aktörer skullehaka på med olika lokala insatser, som annonsering i lokalpress m m. Man kunde fritt nyttja detmaterial som tagits fram centralt. I vår region bekostade VafabMiljö bl a reklamsändningar iTV4:s regionala sändningar samt annonser i lokaltidningar. I samband med kampanjen introduceradesbeskrivningen av svensk avfallshantering som ”Sveriges största miljörörelse”. Meddetta syftar man på att avfall och kretslopp är frågor som berör alla och är mycket viktiga för vårframtid.År 2007 följdes den första kampanjen upp av en kampanj med temat materialåtervinning. Uppläggetvar i princip detsamma som året innan. Avsikten är nu att jobba vidare med årliga kampanjer.År 2008 är temat energiåtervinning och därefter börjar man om med farligt avfall igen.Projektet Batteriinsamlingen startades 1997 som ett samarbete mellan Naturvårdsverket, SverigesKommuner och Landsting (då Svenska Kommunförbundet), Avfall Sverige och Batteriföreningen.Batteriinsamlingen har som uppgift att sprida information om vad som gäller enligtbestämmelserna om batterier.7.3.1 Informationsarbetet i regionenStrategierna för det fortsatta informationsarbetet i regionen bygger vidare på den modell och deinriktningar som lades fast i början av 90-talet, då den tidigare regionala avfallsplanen togsfram. Vissa delar har dock blivit inaktuella och har tagits bort. De flesta inslag finns emellertidpå ett eller annat sätt kvar och har utvecklats så att informationsarbetet kan bidra till att målen idenna avfallsplan ska uppnås.Underlaget för många av målformuleringarna i den gamla avfallsplanen utgjordes av den attitydstudiesom genomfördes under hösten 1992. Denna undersökning har sedan upprepats, medendast smärre justeringar, vart femte år. Detta material innehåller nu en stor mängd informationom hur allmänheten ser på miljö- och avfallsfrågorna, den verksamhet som bedrivs samt deorganisationer som är involverade. Här finns ett bra underlag för att planera, följa upp och utvärderaverksamheten.Attitydstudien, som senast genomfördes hösten 2007, visar tydligt att allmänhetens kunskaper,attityder och beteenden förändrats positivt ur miljösynpunkt, sedan början av 90-talet. I genomsnittsäger nu 83 procent att de alltid eller ofta sorterar sitt avfall och 76 procent tycker att detfinns mycket bra eller ganska bra möjligheter till källsortering. Högst betyg får insamlingen avhushållsavfall. Cirka 90 procent tycker att den servicen fungerar mycket eller ganska bra. Sedankommer Återbruken, där motsvarande andel är 80 procent. Samtidigt kan man se att en grupp påca 10 procent inte är nöjda med sorteringsmöjligheterna. Det handlar främst om personer sominte är miljöintresserade, företrädesvis i åldern 18-35 år, och som bor i flerbostadshus. Här finnsett behov av djupare analyser av orsakssammanhangen för att om möjligt hitta lösningar sominnebär att även dessa grupper blir delaktiga.Sammanfattningsvis kan man ändå säga att situationen är gynnsam för det fortsatta informationsarbetet.Uppmärksamheten kring klimatförändringarna har sannolikt ökat mångas motivationatt agera mer miljömedvetet. Sättet att arbeta med information har bidragit till att uppnåmålen under den tidigare avfallsplaneperioden. De allra flesta har förändrat sitt beteende ochdeltar aktivt i sorteringen och återvinningen av avfall. Det är viktigt att vara medveten om attinställningen till avfallshanteringen genomgående är mycket positiv, och att de nuvarande in-43