Informationsskrift NL 09 - Teknikföretagen

Information om NL 09AllmännaLeveransbestämmelserför leveranser av maskiner samt annan mekanisk,elektrisk och elektronisk utrustning inom och mellanDanmark, Finland, Norge och Sverige.och tilläggsbestämmelsernaNPV 09 och NLT 09avseende programvara respektive mindre omfattandemontage.Utgivna år 2009 av DI, Danmark,Teknologiateollisuus – Teknologiindustrin, Finland,Norsk Industri, Norge, samt Teknikföretagen,Sverige.InledningTeknikindustrins organisationer i de nordiska länderna bevakar kon-tinuerligt industrins behov av nya allmänna bestämmelser samt avförändringar i redan existerande villkor. Som ett led i detta arbetehar organisationerna nu företagit den revision av NL-villkoren somresulterat i NL 09.Bevakning avrättsutvecklingenDen nordiska teknikindustrins organisationer, som representerarsåväl säljare som köpare av maskiner och annan mekanisk, elektriskoch elektronisk utrustning, anser sig med NL 09 ha fortsatt radenav standardvillkor som på ett rimligt och balanserat sätt fastläggersäljarsidans och köparsidans rättigheter och skyldigheter.Copyright: TeknikföretagenDistribution: Industrilitteratur.Varför nya allmännabestämmelser?Orgalime GeneralConditions S 2000Motiven för den nu genomförda revideringen av NL 01 är– en anpassning till nu gällande praxis vid leveranser av maskinerm.m.– språkliga och terminologiska förtydliganden och moderniseringar– en anpassning till informationsteknologins kommunikationssätt– ytterligare förenkling av de bestämmelser som relaterar till produktansvarslagstiftningeni de nordiska länderna.Orgalime är teknikindustrins europeiska samarbetsorganisation.Orgalimes juridiska kommitté, i vilken teknikindustrins samtliganordiska organisationer är representerade, arbetar till stor del med atttillgodose den europeiska teknikindustrins behov av standardavtal,modellkontrakt, avtalsguider och rättsöversikter.1 (14)

Orgalime utarbetade första gången 1992 allmänna bestämmelseravseende leveranser av mekanisk, elektrisk och därtill hörandeelektronisk utrustning (Orgalime S 92). Bestämmelserna reviderades2000 och har numera beteckningen Orgalime S 2000.Orgalimes bestämmelser överensstämde redan från början i höggrad med NL-bestämmelserna. Även efter den nu genomfördarevisionen av NL-bestämmelserna kvarstår i hög grad den storaöverensstämmelsen mellan dokumenten.Några betydelsefulla skillnader finns dock mellan bestämmelserna.Vitesreglerna vid leveransförsening är i NL 09 någotsträngare mot säljaren än i Orgalime S 2000. Vidare har köparenenligt NL 09 rätt till ett något högre prisavdrag i de fall säljarenunderlåter att avhjälpa ett fel i produkten som han ansvararför. Om säljarens underlåtenhet i motsvarande fall leder tillhävning av avtalet har köparen enligt NL 09 rätt till en någothögre ersättning för skada än vad som gäller enligt OrgalimeS 2000.En ytterligare viktig skillnad i sak är att tvistlösningsbestämmelseni Orgalime S 2000, punkt 44, hänvisar till skiljeförfarandeenligt Internationella handelskammarens regler, medan NL 09punkt 39 hänvisar till skiljeförfarande enligt lagen i säljarensland.Orgalime S 2000, liksom Orgalimes övriga kontraktshjälpmedel,tillhandahålls av den nordiska teknikindustrins organisationer.De finns också att tillgå i elektronisk form genom licens direktfrån Orgalime.Användning av leveransbestämmelsernaKrav på tydlighetVissa grundläggande krav måste vara uppfyllda för att allmännabestämmelser ska anses utgöra en del av det enskilda avtalet.I rättspraxis krävs bland annat att parterna ska känna till ochha getts möjlighet att överväga de olika villkor som ska gällaför avtalet.Det är därför mycket viktigt att man har en fast rutin för huravtal ska träffas. Genom denna ska säkerställas att parterna ärinförstådda med NL 09 och med att dessa bestämmelser utgören del av avtalet. Det är därför lämpligt att, redan när avtaletingås, med post sända den andra parten ett exemplar av NL 09,trots att dessa bestämmelser är mycket utbredda inom industrin.Om avtalsparternas kommunikation sker genom e-post kan denpart som åberopar bestämmelserna bifoga dem som en fil elleralternativt göra dem tillgängliga för den andra parten genomatt förse e-postmeddelandet med direkt länk till en webbplatsdär bestämmelserna återges. I realiteten handlar det om attden part som vill att en allmän leveransbestämmelse ska bligällande för en affär måste möjliggöra för den andra parten2 (14)

att på ett rimligt enkelt sätt ta del av bestämmelserna. Någotegentligt krav på efterforskning av bestämmelserna kan inteställas på denne. Det är därför till exempel, vid vanlig skriftligkommunikation, inte helt givet att det skulle anses tillräckligtatt ange en webbadress till en webbplats där man kan ta del avleveransbestämmelserna.Det är i högsta grad olämpligt att låta frågan om vilka leveransbestämmelsersom ska gälla för avtalet förbli öppen. Ofta angerofferten att vissa bestämmelser ska gälla, medan beställningenhänvisar till andra bestämmelser. I en sådan situation finnsdet risk för att inte någon av de båda bestämmelserna ansesavtalad. Denna motstridiga och oklara situation måste förebyggasi samband med avtalets ingående. Det sker bäst genom attparterna tar upp frågan om tillämpliga leveransbestämmelsertill en konkret diskussion.Skillnaderna mellan NL 09 och NL 01Nedan beskrivs de punkter där de nya allmänna leveransbestämmelsernai sak avviker från de tidigare NL 01.I vissa av bestämmelserna har språkliga ändringar gjorts vilkafrämst syftar till att förenkla och modernisera språket. Ävendessa anges nedan såvida de inte är obetydliga.TillämplighetI punkt 1 har ett nytt andra stycke lagts till. Här förklaras attdet säljaren ska leverera, vare sig det handlar om en eller fleraenheter/artiklar, i bestämmelserna benämns ”Produkten” och attdetta uttryck även innefattar programvara och dokumentation.I NL 01 förekommer uttrycket ”godset” utan definition.I tredje stycket, som fastställer vilka sätt att kommunicera somuppfyller förekommande krav på skriftlighet, har på sista radenav tydlighetsskäl ordet ”former” ersatts med ”kommunikationsformer”.ProduktinformationI punkt 2 begränsas säljarens ansvar för viss generell informationsom köparen tagit del av före köpet. Uppräkningen avsådan information som säljaren inte ansvarar för har i NL 09utökats med marknadsföringsmaterial för att göra regeln mergenerell.Teknisk dokumentationoch informationDet i NL 01 använda uttrycket ”tekniska handlingar” har nu irubriken och i punkterna 3 och 4 ersatts med ”teknisk dokumentation”för att återspegla vanligt industriellt språkbruk.Vissa nödvändiga språkliga förändringar i övrigt har vidtagitstill följd av den ändrade terminologin.I punkt 3, andra stycket, har av tydlighetsskäl ett undantaginförts avseende den sekretessförpliktelse som åvilar mottagarenav teknisk dokumentation. Sekretess gäller inte för3 (14)

dokumentation som anges i punkt 4, vilken köparen behöverför montage, idriftsättning, drift och underhåll av produkten.I samma stycke har också sista meningen förenklats och förkortatsen smula utan att någon saklig förändring åsyftats.Punkt 4 har fått ett andra stycke som förklarar att säljarenmed köparens samtycke får uppfylla sina förpliktelser atttillhandahålla dokumentation för montage, idriftsättning, driftoch underhåll av produkten genom att göra den tillgänglig viaInternet. Med Internet bör här förstås tillgängliggörande såvälvia en webbplats som genom e-post.Prov före leverans (leveransprov)Rubriken har ändrats för att förebygga det inte helt ovanligamissförståndet att punkterna 5–8 handlar om provningar somutförs hos köparen (”acceptance tests”).I punkt 7, sista meningen, har endast en språklig förenklingutan saklig betydelse genomförts.I punkt 8 har ordet ”omkostnader” ersatts med ”kostnader”.Ingen saklig ändring är avsedd.LeveransklausulI punkt 9 har ordningsföljden mellan första och andra meningenkastats om. Det medför att huvudregeln, att leveransen sker”Ex Works”, nu anges först.Leveranstid. FörseningI punkt 13, andra och tredje stycket, återfinns en av de viktigastenyheterna i NL 09. Vitet vid leveransförsening är 1 % avdet avtalade priset per påbörjad förseningsvecka med ett tak på10 %. (Förseningsvitet i NL 01 är 0,5 % av det avtalade prisetper hel vecka med ett maximum på 7,5 %.) En betydelsefullkonsekvens av denna förändring är att vitestaket nås redan eftertio veckor jämfört med tidigare femton veckor. Frågan omeventuell hävning av avtalet kommer således att aktualiserassnabbare än förut.Höjningen av veckovitet och vitesmaximum återspeglar dengenerella tendens till högre viten som kan iakttas inom industriellkontraktspraxis inom Norden. Nedkortningen av denmaximala vitesperioden från femton veckor till tio veckor ärvidare motiverad av de generellt kortare ledtiderna inom industrin.Det är numera inte rimligt eller möjligt för en köpareatt vänta femton veckor eller mer innan han kan häva ett avtalvid långvarig leveransförsening.I punkt 14, första stycket, har inledningen nu ändrats till ”Är förseningenså lång att köparen blivit berättigad till maximalt viteenligt punkt 13 …”. Syftet är att klargöra att reglerna i punkt14, vilka ytterst vid långvarig försening ger köparen möjlighetatt häva köpet, är tillämpliga även om köparen förlorat sin rätttill vite till följd av att han inte framställt skriftligt viteskrav till4 (14)

säljaren inom den frist på sex månader som föreskrivs i punkt13 sista stycket.I punkt 14, tredje stycket, är numera den maximala ersättningutöver vitet, som köparen kan vara berättigad till vid hävningav avtalet, 10 % av den del av priset som hänför sig till den delav produkten som hävningen avser. (Jfr. NL 01 som föreskriver7,5 %.)BetalningI NL 09 inleds punkt 17 nu med ett första stycke som föreskrivertrettio dagars betalningsfrist för köparen räknad från fakturadatum.Avsikten härmed är att göra betalningsfristen generell.Den gäller således både om parterna följer den traditionellatredelade betalningsplan som anges i punkt 17 andra stycketeller om de avtalat om en annan betalningsplan.I andra stycket har ordet ”avlämnande” ersatts med det synonyma”leverans”.Ansvar för felDe punkter i NL-bestämmelserna som berör säljarens ansvarför fel är, på grund av deras centrala karaktär, bland dem somvid varje revision av bestämmelserna blir föremål för de mestomfattande och ingående diskussionerna av den nordiska juristgruppsom ansvarar för revisionsarbetet. Det gäller inte minstfrågan om garantitidens längd. Det är en allmän iakttagelse attgarantitiderna vid industriella leveranser inom Norden tenderaratt bli allt längre. Det gäller i särskild grad vid anläggningsleveranser,men även vid produktleveranser av sådant slag somofta sker med tillämpning av NL-bestämmelserna. Dennautveckling torde till stora delar ske av marknadsmässiga skäl;generösa garantitider är helt enkelt ett konkurrensmedel.För att kunna konstatera om produkten är behäftad med någraursprungliga fel avseende konstruktion, material eller tillverkning,är det emellertid normalt tillräckligt med en garantitid omett år. Erfarenhetsmässigt visar sig den helt övervägande delenav alla ursprungliga fel inom denna tid. Längre garantitider änså får i realiteten en inte obetydlig karaktär av serviceavtal.Vid valet mellan att införa garantitider som följer en tendensinom industriell kontraktspraxis eller hålla fast vid mer sakligtmotiverade garantitider har den nordiska juristgruppen efternoggrant övervägande valt det senare. En betydelsefull orsakär också vad som framkommit vid diskussionerna rörande enrevision av leveransbestämmelserna Orgalime S 2000 respektiveSE 01. I Västeuropa är det jämfört med Norden betydligtovanligare med garantitider som överskrider ett år. Mycket talardärför för att garantitiderna i nyss nämnda bestämmelser underöverskådlig tid kommer att förbli ett år. Samordningsskäl talardärför för bibehållandet av en ettårig garantitid i NL 09.Punkt 21, andra stycket. Innehållet i detta stycke är nytt.Reglerna om köparens ansvar för föreskriven eller specificerad5 (14)

konstruktion liksom hans ansvar för tillhandahållet material harflyttats till ett nytt tredje stycke.I andra stycket klargörs istället nu att om fel i en levererad produktvållar skada på produkten så ansvarar säljaren för skadanpå samma sätt som för det primära felet. Det är i sak ingennyhet, utan har tidigare ansetts gälla utan uttrycklig reglering.Klargörandet har endast gjorts av pedagogiska skäl.Det är viktigt att notera att ansvaret för skada som produktenorsakar på annan egendom än på produkten själv precis somtidigare regleras i punkt 35.Punkt 22. I denna punkt finns en uppräkning av fel som säljareninte ansvarar för. Säljaren ansvarar t.ex. inte för fel somuppkommer till följd av att driftsbetingelserna för produkteninte överensstämmer med vad som förutsatts i avtalet. Produkten,t.ex. en maskin av något slag, får kanske inte nödvändigventilation. I NL 01 uttrycks det att säljaren inte ansvarar förfel som uppkommer till följd av ”att de i avtalet förutsatta arbetsförhållandenainte uppfylls …”. Uttrycket har av språkligaskäl ersatts med ”att driftsförhållandena avviker från vad somförutsatts i avtalet …”.Punkt 25. I första stycket första meningen har en språkligförenkling gjorts. Formuleringen ”… den ansvarstid som följerav punkterna 23 och 24 .” har ersatt den tidigare formuleringen”… den ansvarstid som bestäms i punkt 23 jämförd med punkt24.”Punkt 26. I första stycket sista meningen har i NL 09 hänvisningenavseende säljarens kostnadsansvar vid felavhjälpandeändrats till att omfatta punkterna 21–33 (i NL 01 punkterna21–32). Orsaken är att punkt 33 bör ingå i hänvisningen eftersomden sätter en slutpunkt i tiden för säljarens avhjälpandeansvar.I andra stycket har regeln om platsen för felavhjälpande ändrats.Utgångspunkten är att avhjälpandet ska ske där produktenbefinner sig. (I NL 01 anges att avhjälpandet ska ske hos köparen.)Produkten kan dock utgöras av mobil utrustning ellerden kan av andra skäl – t.ex. vidareförsäljning – befinna sigpå annan plats än den ursprungliga leveransadressen. Det ärofta praktiskt att avhjälpandet utförs där produkten befinnersig. Andra gånger kan det vara enklare att avhjälpandet skerpå någon annan plats, t.ex. med hänsyn till säljarens tillgångtill reparationsutrustning. Därför anges som huvudregel attavhjälpandet ska ske där produkten befinner sig, men att detockså kan ske på annan plats om ”säljaren med hänsyn till bådaparters intresse finner det mer ändamålsenligt att Produktensänds till honom eller av honom anvisad plats.” (Enligt NL01 har säljaren inte möjlighet att kräva att köparen sänderprodukten till annan plats än säljarens egna lokaler.)NL 01 punkt 26, andra och tredje stycket, bygger på idén attett avhjälpande alltid går till så att en felaktig specifik del byts6 (14)

ut eller repareras och att denna åtgärd, inklusive demonterings-och återmonteringsarbete, utförs av säljaren. I vissa fall,se nedan, utförs demonterings- och återmonteringsarbetet avköparen.NL 09 är inte lika kategorisk. Ett avhjälpande kan ju ske påolika sätt såsom genom att en helt ny del, utan tidigare motsvarighet,tillförs produkten eller genom bearbetning, justering,ytbehandling, omprogrammering etc. NL 09 föreskriver därförinte reparation eller utbyte av en felaktig del som enda metodför avhjälpande.För ett särskilt fall – så kallat distansavhjälpande - anges docki punkt 26 tredje stycket NL 09 just reparation eller utbyte avfelaktig del som metod för felavhjälpande. Om demonteringav felaktig del och inmontering av utbytt eller reparerad delkan ske utan särskild fackkunskap har säljaren fullgjort sinaskyldigheter om han till köparen levererar en reparerad ellerutbytt del. I sak är detta ingen skillnad jämfört med NL 01. Denenda skillnaden består i att enligt punkt 26 tredje stycket NL 09kan säljaren kräva att köparen, utöver att sända den felaktigadelen till honom, sänder den till en av honom anvisad plats.Punkt 27. Reglerna om oberättigad reklamation har flyttats tillpunkt 31 eftersom det är mest följdriktigt att de punkter somreglerar konsekvenserna av en korrekt reklamation kommerförst. Detta har lett till en omnumrering enligt följande.Punkt 27, NL 01, har blivit punkt 31 i NL 09.Punkt 28, NL 01, har blivit punkt 27 i NL 09.Punkt 29, NL 01, har blivit punkt 28 i NL 09.Punkt 30, NL 01, har blivit punkt 29 i NL 09.Punkt 31, NL 01, har blivit punkt 30 i NL 09.Punkt 28 (tidigare punkt 29). Orden ”reparation eller utbyte”i NL 01 har i NL 09 ersatts med ”avhjälpande av fel”.Punkt 29 (tidigare punkt 30). Denna punkt har tidigare iblandgett upphov till osäkerhet om säljarens ansvar för ökade kostnadernär produkten, då ett fel ska avhjälpas, befinner sig påen annan plats än dit den avsänts. Det har särskilt gällt fall närsäljaren redan vid avtalets ingående haft kännedom om köparensavsikt att vidareförsälja/leverera produkten. I NL 09 angesdärför nu att ”Köparen ska bära de merkostnader för avhjälpandeav fel som säljaren orsakas av att Produkten befinner sigpå annan plats än den bestämmelseort som vid avtalets ingåendeangetts för säljarens leverans till köparen …”. Härigenomblir det tydligare att produktens avsedda slutdestination saknarbetydelse som norm för säljarens kostnadsansvar oavsett omhan vid avtalsslutet känner till denna eller inte.Punkt 32. I denna punkt, som handlar om köparens rätt tillsjälvhjälp när säljaren försummat att avhjälpa ett fel, uttrycksnu i första stycket a) de åtgärder som står köparen till buds7 (14)

mer generellt än tidigare. Köparen får ”utföra eller låta utföranödvändiga åtgärder för att avhjälpa felet.” NL 01 anger häratt köparen får ”låta utföra nödvändiga reparationer och/ellerframställa nya delar ...”. Formuleringen i NL 09 är mer realistiskeftersom ett felavhjälpande även kan ske på andra sätt ängenom reparation eller utbyte av delar.I första stycket b) är köparens rätt till prisavdrag maximerad till20 % av det avtalade priset. Detta innebär en höjning jämförtmed NL 01 som föreskriver 15 %.I andra stycket har vid hävning köparens rätt till ersättning förskada höjts till 20 % av det avtalade priset. Även detta innebären höjning jämfört med NL 01 som föreskriver 15 %.Punkt 35 reglerar den inbördes fördelningen av ansvaret mel-lan köparen och säljaren när den sålda produkten orsakar skadapå fysisk egendom. Regeln omfattar både skada på egendomsom innehas av köparen och tredje man. Viktigt att förstå ärdock att regeln inte är avsedd att påverka – och inte heller kanpåverka – parternas direkta ansvar mot skadelidande tredjeman.Ansvar för sakskadaorsakad av ProduktenDen förenkling av produktansvarsreglerna i NL-bestämmelsernasom påbörjades redan vid revisionen av NL 92 har fortsatt. EnligtNL 01 punkt 35, första stycket b) fritas säljaren i förhållande tillköparen från ansvar för skada som produkten orsakar ”på produkterframställda av köparen eller på produkter i vilka köparensprodukter ingår”. Denna friskrivning har utgått ur NL 09.Härutöver har ordningsföljden mellan första och andra stycket ipunkt 35 kastats om i NL 09 jämfört med NL 01. Andra stycketa) i NL 01 utgör nu första stycket i NL 09 och första stycket iNL 01 utgör nu andra stycket i NL 09, dock med viss språkligjustering. Syftet är att skapa större följdriktighet och att görabestämmelsen mer lättläst.Produktansvaret iNL-bestämmelsernaDe första versionerna av NL-bestämmelserna, NL 57 och NL70, innehöll i avsnittet om ansvar för fel en total friskrivningför säljaren gentemot köparen avseende alla skador som kundeuppstå på grund av fel i produkten, såväl person- och sakskadorsom ekonomiska följdförluster. Det enda undantaget härifrånvar om säljaren gjort sig skyldig till grov vårdslöshet. Dennareglering hade bestämmelserna övertagit från förebilden, deav FN:s ekonomiska kommission för Europa utarbetade ECE188.Under intryck av rättsutvecklingen och den debatt som förekomunder 1970-talet började emellertid ifrågasättas om denna regleringvar skälig och därmed om den var hållbar. Enligt den nya36 § som då infördes i de nordiska avtalslagarna kunde oskäligaavtalsvillkor jämkas eller helt sättas åt sidan. Dessutom förelågdet, innan produktansvaret lagreglerats, stor osäkerhet kringdess innebörd och räckvidd i förhållande till den avtalsregleringmellan säljare och köpare som NL-bestämmelserna innebar.8 (14)

Det förelåg därför starka skäl att ändra den här beskrivna friskrivningsregelnför att åstadkomma en rimligare ansvarsfördelningmellan parterna och därmed försäkra sig om att regelninte skulle riskera att förklaras oskälig och helt sättas åt sidan.Om så skedde riskerade man att säljaren utöver den striktaskyldigheten att avhjälpa fel i produkten också skulle drabbasav fullt ansvar för köparens indirekta ekonomiska förlusterpå grund av fel. Något som väsentligt skulle ändra balansen ivillkoren.Vid den revision som resulterade i NL 79 beslöt den nordiskagruppen därför att dels i avsnittet om ansvar för fel strykaskrivningarna om person- och sakskador och därmed begränsafriskrivningen till att avse köparens indirekta (ekonomiska)förluster, dels i en särskild bestämmelse reglera den inbördesfördelningen mellan säljare och köpare av produktansvaret, detvill säga ansvaret för skador som produkten orsakar på personeroch annan egendom.Det rådde emellertid delade meningar om hur ansvaret förproduktskador borde fördelas. Den slutliga kompromissenblev att man presenterade en reglering i själva villkoren ochytterligare tre alternativ i informationsskriften.Punkt 32 i NL 79 (motsvarande punkt 35 i NL 09) innebar attsäljaren ansvarade för personskada men endast vid vårdslöshetpå säljarens sida. Säljaren hade inte något ansvar för sakskadasom inträffade medan produkten var i köparens besittning ellerför skada på produkter framställda av köparen eller på produkteri vilka dessa ingår. För annan sakskada ansvarade säljaren vidvårdslöshet. Slutligen angavs det att säljaren inte ansvarade inågot fall för produktionsbortfall, utebliven vinst eller annanskada.För att parternas ansvar slutligt skulle fördelas enligt regeln vidkrav från tredje man kompletterades den med en regressregelsamt krav på underrättelse och skyldighet för parterna att låtasig instämmas till domstol eller skiljenämnd som behandladesådant krav.I NL 85 behölls denna regel i sak oförändrad, men man påpekadeinte längre särskilt att alternativa ansvarsregleringar kundevara påkallade. Det hade nämligen visat sig att de föreslagnaalternativen knappast kommit till användning.I NL 92 gjordes den förändringen att regeln om personskadortogs bort. Det uppfattades inte längre som skäligt att säljaren,eller i praktiken dennes försäkringsbolag, skulle kunna göraköparen ansvarig för personskador när säljaren ålagts striktansvar enligt produktansvarslagstiftningen. Samtidigt begränsadessäljarens ansvar för sakskador ytterligare genom att haninte ansvarade för sakskada som köparens produkter orsakatpå annan egendom på grund av en defekt i den produkt somsäljaren levererat. Denna förändring skyddade ytterligare tillverkareav komponenter.I NL 01 togs sistnämnda tillägg bort. Vidare ströks i denna punktden generella friskrivningen för säljaren avseende produktionsbortfall,utebliven vinst och annan ekonomisk följdförlust.9 (14)

Denna begränsning innebar ju att säljaren, när denne ålagtsansvar för en sakskada som drabbat tredje man, till köparenkunde överföra ansvaret för de ekonomiska följdförluster somuppstått hos tredje man. Även om sådana regresskrav i praktikeninte förekommit fann man det rimligast att undanröja denmöjligheten. Samtidigt klargjordes att friskrivningen avseendeskador som inträffade hos köparen även omfattade ekonomiskaföljdförluster orsakade av sådana skador, vilket varit den primäraavsikten med regeln om ekonomiska följdförluster.Som framgått har produktansvarsregeln i NL 09, nu punkt 35,förenklats betydligt. Ansvarsbegränsningen till förmån försäljaren har sålunda inskränkts till den egentliga kärnan i denursprungliga regeln. Nämligen att säljaren inte ska behövaansvara för sakskada eller ekonomiska följdförluster av skadanom den inträffar när produkten är i köparens besittning. Sådanaskador är det bättre att köparens sakförsäkring tar hand om. Förskador som inträffar när produkten lämnat köparens besittning,vilket normalt innebär att tredje man drabbas av skadan, är detdäremot rimligare att parterna får bära det ansvar som de harenligt gällande skadeståndslagstiftning.Sammanfattningsvis innebär denna utformning att regeln överensstämmerbättre med avtalspraxis och att onödiga regresskravmellan parternas försäkringsgivare undviks, samtidigt somsäljaren fortfarande är skyddad mot ekonomiska följdförlustersom uppstår hos köparen.Befrielsegrunder (force majeure)I punkt 36 har naturkatastrofer och extrema naturhändelsertillförts exempelsamlingen av sådana omständigheter som kanutgöra hinder för avtalets fullgörande eller göra fullgörandetoskäligt betungande.NPV 09TillämpningsområdeNPV 09 är tänkt att användas när programvara ingår som enintegrerad del i en leverans som sker enligt NL 09. Det kant.ex. handla om leverans av en verktygsmaskin där programvaraför styrningen ingår. Genom att använda NPV 09 som etttillägg till NL 09 får parterna en reglering av viktiga frågorsåsom vem som har upphovsrätten till ingående programvara,omfattningen av köparens nyttjanderätt och konsekvenserna avintrång i tredje mans immaterialrätt som köparens användningav programvaran kan medföra. Regleringen omfattar både avsäljaren vidarelicensierad programvara och programvara somsäljaren själv har upphovsrätten till.Inget hindrar att både NPV 09 och NLT 09 används som tilläggtill NL 09 samtidigt. Tvärtom, när det handlar om leveransersom även innefattar ett montageåtagande från säljarens sida,ingår programvara ofta i leveransen eftersom det då inte sällanrör sig om leverans av någon sorts produktionsutrustning.10 (14)

Allmänt kan sägas att regleringarna i NPV 09 i stort sett mot-svarar vad som gäller enligt bakomliggande rätt. Att de ändåfinns med motiveras av att just rätten till programvaran är enfråga där köparen och säljaren ofta har motstående intressen.Diskussioner mellan parterna uppkommer lätt efter avtalsslutetangående omfattningen av köparens rättigheter till programvaran.Genom att använda NPV 09 blir parterna redan från börjanmedvetna om vad som gäller i detta avseende.Kommentarer till de särskildapunkterna i NPV 09I punkt 1 i NPV 09 definieras begreppet programvara. Bestämmelsernagör skillnad mellan programvara till vilken säljarenhar upphovsrätten, s.k. leverantörsprogram, och s.k. underlicensieradeprogram varmed avses programvara som säljarenmed rättighetsinnehavarens medgivande upplåter nyttjanderätttill.Punkt 2 avseende rättigheterna till leverantörsprogram återspeglarvad som får anses vara gällande rätt, nämligen att upphovsrättentill programvaran tillkommer säljaren, men att köparenfår en i tid och rum obegränsad rätt att nyttja programvaran vidanvändning av produkten. Anpassningar av programvaran fårgöras om de är förenliga med produktens allmänna ändamål.Köparens nyttjanderätt får även överlåtas på senare förvärvareav produkten.Beträffande underlicensierade program gäller att köparen förvärvarrätt att nyttja desamma vid användning av produkten ochatt överlåta nyttjanderätten till senare förvärvare av produkten.Reservation gäller härvid för inskränkningar som kan varaavtalade mellan rättighetsinnehavaren och säljaren. Säljarenär skyldig att senast vid avtalets ingående skriftligen upplysaköparen om sådana inskränkningar.Punkt 3 slår fast att säljaren inte är skyldig att tillhandahållakällkoden till programvaran. Detta är naturligt med hänsyn tillhur upphovsrätten till programvaran är reglerad.Av punkt 3 framgår vidare att säljaren inte har iklätt sig någotlöpande åtagande att leverera uppdaterad programvara. Omköparen vill få del av förbättrade versioner av programvaranmåste detta avtalas särskilt. Detta gäller såväl Leverantörsprogramsom Underlicensierade program.Enligt punkt 4 ska säljaren hålla köparen skadeslös mot kravfrån tredje man som grundas på att köparens användning avprogramvaran orsakar intrång i tredje mans immaterialrätt.Punkt 5 gör dock förbehåll för säljarens ansvar om programvarananvänts på ett sätt eller på en plats som inte avtalats samtför det fall att köparen har gjort förändringar i programvaran.Punkt 6 innehåller själva ansvarsregeln och föreskriver attsäljaren ska ersätta köparen för belopp som denne tvingas betalagenom lagakraftvunnen dom eller genom förlikning somsäljaren godkänt. Säljarens ansvar förutsätter att köparen underrättarhonom om mottagna krav och att säljaren får bestämmaom hur kravet ska bemötas såväl inom som utom rätta.Punkt 7 handlar om hur säljaren ska ställa till rätta problemetatt köparen inte kan använda programvaran till följd av att11 (14)

användningen av densamma medför immaterialrättsintrång.Detta kan ske antingen genom att säljaren tillförsäkrar köparenrätt att fortsättningsvis använda programvaran, eller att hanändrar eller ersätter programvaran så att den inte längre medförintrång.Punkt 8 föreskriver att vid underlåten rättelse gäller de allmännareglerna i NL 09 punkterna 32 och 34 avseende fel iprodukten som säljaren inte avhjälpt. Det innebär att köparenkan vidta rättelse på säljarens bekostnad eller kräva prisavdrag.I allvarliga fall kan köparen även häva avtalet.Av punkt 9 framgår att påföljdsreglerna i NPV 09 vid immaterialrättsintrångär uttömmande. Säljaren har således ingetytterligare ansvar med mindre än att han har gjort sig skyldigtill uppsåt eller grov vårdslöshet.Skillnader mellan NPV 01och NPV 09Revisionen av NPV-villkoren har skett till följd av revisionenav NL-villkoren. De ändringar som gjorts är dock endast avformell och språklig karaktär. Den mest iögonfallande språkligajusteringen är att, i enlighet med vad som skett i NL 09, ordet”godset” ersatts med ”produkten”.NLT 09TillämpningsområdeGeografiskt är NLT 09 avsedda att tillämpas inom sammaområde som NL 09, det vill säga för affärer inom och mellande nordiska länderna.I övrigt är det viktigt att observera att NLT 09 är avseddaför mindre omfattande montage och/eller idriftsättning. Omsäljarens åtagande istället går ut på att leverera och på platsmontera en helt driftklar utrustning som i samband med köparensövertagande ska genomgå olika typer av funktionsprovsamt säljaren därutöver kanske tillhandahåller utbildning m.m.,är sannolikt NLT 09 inte den rätta leveransbestämmelsen. Iså fall torde det lämpligaste villkoret i allmänhet vara NLM10. Detta gäller särskilt i det fall då montaget hos köparen ärförhållandevis omfattande och tar relativt lång tid i anspråk.NLT 09 är således avsedda som ett komplement till NL 09 närmontaget/idriftsättningen är av relativt liten omfattning, detvill säga av karaktären anslutning och/eller igångkörning.Kommentar till några särskildapunkter i NLT 09’’Montage’’NLT 09 omfattar enligt sin lydelse endast fysiskt montage avutrustningen hos köparen. Någon funktionell idriftsättning ärsåledes inte avsedd att äga rum med mindre än att parterna iavtalet särskilt angett att säljaren ska ombesörja även sådan.Av definitionen av begreppet ”montage” följer emellertid attNLT 09 även kan utnyttjas i det fall där köparen själv genomfördet fysiska montaget och säljarens åtagande utöver leveransenenbart avser själva idriftsättningen.12 (14)

Parterna bör således vara observanta på att omfattningen avsäljarens åtagande bestäms av parternas avtal och att, om inteannat klart framgår av avtalshandlingarna, säljaren endast ärskyldig att utföra fysiskt montage hos köparen.Om säljaren enligt avtalshandlingarna även eller endast skautföra idriftsättning, bör i avtalet noga preciseras hur dennaska genomföras samt vilka krav som därvid ska uppfyllas.Försenat montageUtgångspunkten i NLT 09 är att hålla reglerna om leveransförseningav produkten skilda från reglerna om försening avmontage. De förra behandlas således uteslutande i NL 09, desenare uteslutande i NLT 09.Leverans av produkten sker enligt NL 09 punkt 9. Har ingenleveransklausul avtalats gäller därvid leverans Ex works, detvill säga ”från (säljarens) fabrik”, enligt INCOTERMS.Bedömningen av om det föreligger en leveransförsening, somger köparen rätt till vite, ska således ske utifrån tidpunkten dåprodukten avlämnas i enlighet med den gällande leveransklausulen.I den mån parterna vill avtala om en annan leveransklausulän Ex works är det viktigt att även denna väljs bland INCO-TERMS. Det förekommer att hemsnickrade klausuler som”fritt monterat” används. Någon officiell tolkning av dennaleveransklausul finns inte. Ett utnyttjande av denna eller liknandeleveransklausuler, som anger att leverans skett först i ochmed montage, kan vid leveranser där NLT 09 avtalats, skapasvåra tolkningsproblem i förseningsfall och måste med skärpaavrådas.Enligt NLT 09 ska säljaren, sedan produkten anlänt till köparen,verkställa montaget. Påbörjas emellertid inte montaget i rätttid har köparen rätt att vidta vissa åtgärder. Vilka åtgärder somär aktuella är beroende av montagets karaktär. Kan köparensjälv eller genom annan utan större svårighet utföra montagetfår han efter utgången av en av köparen utsatt frist och eftermeddelande till säljaren göra detta. Säljaren får då stå för demerkostnader som köparen förorsakas på grund härav. Köparenska dock förfara med omdöme, vilket innebär att han inte fårförorsaka säljaren onödiga eller omotiverat höga kostnader.Är montaget så speciellt att annan än säljaren svårligen kanutföra det har köparen ytterst en hävningsrätt. Den frist somköparen då ska sätta ut måste därför bli något längre. Om hävningsker, har köparen rätt till ett begränsat skadestånd. Densammanlagda ersättningen, inräknat eventuellt förseningsviteenligt NL 09, kan högst uppgå till 20 % av priset för produkten.Ansvar för felDen ettåriga ansvarstiden för fel löper i NLT 09 från dagen dåsäljaren färdigställt montaget. Om säljaren är så försenad medmontaget att köparen själv eller genom annan utför det, kan det13 (14)

uppstå diskussion om när ansvarstiden ska börja löpa. Därförhar den regeln införts att ansvarstiden senast börjar löpa sexmånader från det produkten levererades i enlighet med avtaladleveransklausul. Om köparen utför montaget ansvarar emellertidinte säljaren för felaktigt montage.Risken för Produkten, ansvar för skadaDen av parterna som står risken för produkten, ansvarar föralla skador som kan drabba produkten med undantag av skadorsom vållats genom den andra partens vårdslöshet. Enligt NLT09 övergår risken för produkten från säljaren till köparen dåden avlämnas. Efter leverans bör köparen således ha produktenförsäkrad.När säljaren sedermera monterar produkten, har han ett ansvarför skador på denna om hans personal orsakar skadan genomvårdslöshet. Säljaren bör därför se till att han har en ansvarsförsäkringsom täcker detta ansvar. I enlighet med normal kontraktspraxisansvarar säljaren dock inte för olika ekonomiskaföljdskador vållade av montagepersonalen eller för indirektaskador i övrigt.Revisionen av NLT-villkoren är precis som beträffande pro-gramvarubestämmelserna NPV, en följd av revisionen avNL-villkoren. De ändringar som gjorts är till största delen avformell och språklig karaktär. Några mindre ändringar i övrigthar dock genomförts.Skillnader mellan NLT 01och NLT 09Punkt 5. I andra stycket har köparens skyldighet att ställahjälparbetskraft till säljarens förfogande utgått. Om säljarenhar behov av hjälparbetskraft i samband med montaget får hanse till att avtala detta särskilt med köparen.Punkt 6. I tredje stycket anges det nu att den ersättning – inklusiveeventuellt vite enligt NL 09 – som köparen har rätt till vidhävning är maximerad till 20 % av priset (15 % enligt NL 01).Dessutom har det tydliggjorts att ersättningen ska beräknas påpriset för produkten utan montage.Punkt 12. I första meningen har orden ” eller när godset annarsfår anses avlämnat” strukits. Syftet är att undanröja otydlighetom när avlämnandet äger rum. Detta styrs nu i NLT 09 uteslutandegenom hänvisningen till NL 09 punkt 9, vilken föreskriverleveransklausulen ”Ex Works” enligt INCOTERMS.14 (14)