Lars Danielsson och flodvågskatastrofen - Göteborgs universitet

MetodVi har i första hand gjort en kvantitativ innehållsanalys av de 589 artiklar i fyra av landets största,rikstäckande dagstidningar som handlar om Lars Danielsson i samband med regeringenshantering av flodvågskatastrofen.Vi har valt denna metod eftersom vi varit ute efter att få en heltäckande bild av hur LarsDanielsson togs upp i medierna efter flodvågskatastrofen 2004. Undersökningen är även i någonmening kvalitativ såtillvida att vi jämför innehållet i artiklarna med innehållet i de utredningarartiklarna till stor del bygger på.Hur vi hittade artiklar, kodade dem och vad vi lästeVi hittade våra artiklar i Mediearkivet.se och Presstext.se. Vi skrev där ”Lars Danielsson” isökfältet och begränsade våra sökningar till tiden efter den 26 december 2004. Det var detdatumet då flodvågen rullade in över kusterna i länderna runt Sydostasien och längs Afrikasöstkust. Vi har alltså inte läst papperstidningar eller rullat mikrofilm. ”Vinsten” hade varit entydligare överblick över våra tidningars nyhetsprioritering, det vill säga om nyheten till exempelpresenterades på förstasidan, gavs ”puffar” och om den illustrerades med bilder (och i så fall ivilken storlek). Medan en sådan information hade varit intressant, tyckte vi ändå inte att detmotiverade det extra arbete det hade inneburit. Vårt huvudsyfte är att bestämma karaktären påinnehållet i artiklarna, inte dess form.Vi delade upp arbetet mellan oss i gruppen, var och en kodade varsin tidning. Den som först blevklar fick börja med den fjärde tidningen som därefter delades upp allteftersom de övriga igruppen blev klara. Mycket tid gick åt till detta arbete och att diskutera fram gemensammariktlinjer och arbetssätt. I efterhand kan vi tycka att vi kanske tog med fler variabler än vibehövde. Detta gällde till exempel ”referenser till andra medier”, det vill säga om tidningenhänvisade till sig själva eller andra medier, och vilken sida i tidningen artikeln publicerades som viinte har använt i vår uppsats.Alla artiklar har kodats i statistikprogrammet SPSS. I protokollet för varje granskad tidning har vianvänt rubriken som vi har fått fram i respektive sökmotor eller den första meningen i artikelnnär rubriken varit konstig.Utöver läsning och kodningen av artiklar har vi även satt oss in i de mest relevanta utredningarnai sammanhanget, det vill säga de två kommissionsrapporterna som publicerade 2005 och 2007,KU-förhören med Lars Danielsson och JO:s rapport.Hur vi skrev artiklarnaUppdelningen av arbetet mellan oss skedde enligt slump och lustprincipen.Vi tyckte att det var viktigt att lägga ner tid på att klargöra begrepp, teckna bakgrund och förklarasådant som underlättar förståelsen av de händelser och den information som låg till grund förmedias rapportering kring Lars Danielsson efter katastrofen.Vi tyckte att pressutredningen från 1972 kunde ge oss en fungerande, legitim måttstock över hurmedierna skötte rapporteringen kring Lars Danielsson, vilket passade vårt syfte. De statistiskaresultaten av vårt kodningsarbete, tillsammans med våra läsningar av utredningarna, både destatliga och pressutredningen från 1972, ligger till grund för redovisningen av vår analys.2