Göteborgs kommun stadsdelen Backa - Skolverket

Inspektionsrapportfrån Skolverket2005:22Utbildningsinspektion iGöteborgs kommunstadsdelen BackaDelbes lutS tads dels rapportS kolrapporter

Beslut2005-05-112(9)Dnr 53-2004:1600Skolverkets beslut med anledning av inspektionenSkolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i desex inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till godkvalitet. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationellamålen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarnaoch mellan skolor inom dessa stadsdelar.Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernasmål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tilllämpaett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sättbåde med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörernakonstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och elevernauppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger överlag i nivå med riksgenomsnittet.FörbättringsområdenI de sex stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättrasinom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheternaoch framträder mer markant i vissa.Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i fleraav de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är ibehov av förbättringsinsatser:Kunskaper, utveckling och lärande- arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskiltavseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska,- utredning och analys av orsaken till det relativt stora bortfallet av elever vid de nationellaämnesproven i årskurs 9,- tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna,Arbetsmiljö och delaktighet- elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen,- skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling,Pedagogisk verksamhet och undervisning- undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre gradutgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot,- samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem,- kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen,- arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd,- skolornas lokala arbetsplan,

Beslut2005-05-113(9)Dnr 53-2004:1600Styrning, ledning och kvalitetsarbete- systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och/eller utvärdering,- skolornas kvalitetsredovisning,- personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan,Resurser- analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen samt- datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna.I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverketäven funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen:Normer och värden- vuxnas språkbruk och attityder mot elever (Brunnsboskolan),- att särskolans elever i högre grad inkluderas i skolan (Svartedalsskolan),Kunskaper, utveckling och lärande- dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat (Brunnsboskolan),- studiemiljön för eleverna i årskurserna 4–6 (Erikslundsskolan),- diskussionen kring mål och kunskaper (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården),- analysera varför så många av eleverna i årskurs 5 inte når de nationella målen (Sjumilaskolan),- kunskapsresultaten (Ryaskolan och Svartedalsskolan),- resultaten i matematik och svenska (Tångenskolan),Arbetsmiljö och delaktighet- vid fritidshemmen finns anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioriterahur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensammalokalerna hela dagen (fritidshemmen i stadsdelen Kärra-Rödbo),- samverkan med elever och/eller föräldrar (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa,Bräckeskolan, Bjurslättsskolan, Herrgårdsskolan och Torslandaskolan 7-9),- uppföljning av balettskolelevernas psykosociala miljö (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan),- rutiner för och/eller arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling(Backaskolan, Brunnsboskolan, Erikslundsskolan och Herrgårdsskolan),

Beslut2005-05-114(9)Dnr 53-2004:1600Pedagogisk verksamhet och undervisning- arbetet med elever i behov av särskilt stöd (förskoleverksamheten i stadsdelen Backaoch Lundby, skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Herrgårdsskolan, Rambergsskolan, Skutehagenoch Torslandaskolan 7-9),- säkerställande av att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd att utvecklasåväl sitt modersmål som det svenska språket (förskoleverksamheten i stadsdelenBacka),- skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanförskolan (Skogomeskolan),- elevernas möjligheter att få ett sammanhang i sina studier och sin kunskapsutveckling(Halleskolan),- skolans informationsblad om respektive ämne bör utformas i enlighet med de nationellakursplanernas mål och kriterier vid betygssättning (Halleskolan),- se över skolans traditioner t.ex. skolavslutningar så att de är förenliga med kraven i Lpo94 angående icke-konfessionell undervisning (Jättestensskolan),- innehållet i en del av skolans olika planer behöver utvecklas och få en mer enhetligstruktur och deras förhållande till varandra behöver klargöras (Landamäreskolan),- samarbetet mellan modersmålslärarna och övrig personal (Ryaskolan),- benämning av ämnen i lokal arbetsplan för den s.k. förberedelseklassen bör ses över såatt de följer gällande kursplan (Sjumilaskolan),- innehållet i de lokala bearbetningarna av kursplanerna (Svartedalsskolan),- utvärdering av undervisningen/lärandet (stadsdelen Lundby),- den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen (stadsdelen Torslanda),- samarbetet mellan arbetslagen för att ge alla elever på skolan en likvärdig undervisningsmiljöoch möjlighet att nå de nationella målen (Noleredsskolan),- regelbundet samarbetet avseende mål och lärande för att få kontinuitet i elevernas lärande(Noleredsskolan och Österödsskolan),- skolans arbetssätt för att främja kunskapens olika former samt utveckla arbetet med attfölja upp och kommunicera elevernas kunskapsutveckling vid t.ex. utvecklingssamtaloch utvärderingar (Nordlyckeskolan),- kontinuiteten i elevernas lärande från förskoleklassen till årskurs 6, samt utveckla elevernasdelaktighet i undervisningen så att de får bättre förutsättningar att nå de kunskapskvalitetersom beskrivs i Lpo 94 och i de nationella kursplanerna och individualiseraoch variera arbetssätten för att tillgodose elevers olika behov och olika sätt att lära(Torslandaskolan F–6),- rutiner för att följa upp och analysera elevernas lärande och utveckling (Tångenskolan),- öka verksamhetens inriktning mot de nationella målen för utbildningen och öka kännedomenom de nationella målen hos personalen och eleverna (Gunnestorpsskolan),

Beslut2005-05-115(9)Dnr 53-2004:1600Styrning, ledning och kvalitetsarbete- utvärdering av hur lärandet sker och vilka åtgärder som avses vidtas för att förbättraverksamheten (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården),- uppföljningar och utvärderingar av i vilken mån förskoleverksamheten arbetar mednationella mål (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda),- rektors möjlighet och ansvar till pedagogiskt ledarskap (förskoleverksamheten i stadsdelenBacka, Erikslundsskolan och Skogomeskolan),- de åtgärder som används för att tillrättavisa elever bör stämma överens med de riktlinjerför normer och värden som uttrycks i Lpo 94, (Backadals rektorsområde, Bjurslättsskolan,Glöstorpsskolan, Halleskolan och Ryaskolan),- rektorernas ansvarsfördelning och/eller förtrogenhet med den vardagliga verksamheten(skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Glöstorpsskolan och Rambergsskolan),- rutiner för förandet av skolans betygskatalog (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan),- analysera och diskutera rektorsrollen i relation till skolornas struktur och förhållanden(stadsdelen Biskopsgården),- analysera om undervisningen vid Halleskolan och de s.k. centrala särskilda undervisningsgruppernabedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentligaskolväsendet (stadsdelen Biskopsgården),- skolan bör bättre beakta att det finns många modersmål i skolan och därmed finnaformer för information och samarbete med hemmen (Bjurslättsskolan),- förtydligande av ansvarsfördelningen och ledningsorganisation (Nordlyckeskolan, Skutehagenoch Torslandaskolan 7–9),- rektorns ansvar för skolans pedagogiska utveckling (Skutehagen),- revidering av målen (stadsdelen Tuve-Säve),- analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finnsinom det offentliga skolväsendet samt klarlägga verksamhetens status (Nedergårdsskolan),Tillgång till omsorg och utbildning- uppföljningar och utvärderingar av om förskoleverksamhetens öppettider motsvararden tillgänglighet som krävs i förhållande till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier(förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda),- modersmålsundervisningen och/eller studiehandledningen på modersmål (Ryaskolanoch Svartedalsskolan),- följa upp att eleverna får den garanterade undervisningstiden (skolorna i stadsdelarnaBiskopsgården och Torslanda samt Herrgårdsskolan),- oklarheter i delegationsordningen och beslutsinnehåll rörande elevens val (stadsdelenBacka),

Beslut2005-05-116(9)Dnr 53-2004:1600- informationen till elever och föräldrar (Erikslundsskolan, Klarebergsskolan och Skogomeskolan),- se över tillgängligheten i skolorna för rörelsehindrade elever (stadsdelen Biskopsgården),- organiseringen av ”förberedelseklasser” samt samarbetet mellan dessa och övrigagrundskolor (stadsdelen Biskopsgården),- studiehandledning på modersmål under terminens första veckor och undervisningen förnyanlända elever (Ryaskolan),- jämställdhet mellan flickor och pojkar under lektioner (Ryaskolan),- information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning (Klarebergsskolan),- skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras(Lillekärrsskolan),- eleverna vid Bräcke Östergårdsskolan S1 behöver få kontakt och möjligheter att samarbetamed andra elever inom grundskolan (Bräcke Östergårdsskolan),Resurser- intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet(förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo),- analysera vilken betydelse bl.a. barngruppernas storlek kan ha för kvalitet och säkerhet iförskolorna (förskoleverksamheten i stadsdelarna Lundby och Torslanda),- personalens kompetens (förskoleverksamheten stadsdelen Backa),- lokalutnyttjandet och/eller lokalsituationen (stadsdelen Backa, Bräcke Östergårdsskolanoch Bärbyskolan),- lokalsituationen för fritidshemmet (Backaskolan),- den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö (Brunnsboskolan),- läromedelstillgången för särskolans elever (Brunnsboskolan),- tillgången till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationellakursplanernas mål (Bjurslättsskolan),- rutiner så att de resurser som skolan har i form av bl.a. skolbibliotek tillvaratas (Torslandaskolan7–9) samt- kompetensutvecklingen för personalen (Glöstorpsskolan).

Beslut2005-05-117(9)Dnr 53-2004:1600KritikområdenFöljande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas.Arbetsmiljö och delaktighet- Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna, vid händelseav kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och2.8 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet)(Kärraskolan och Skogomeskolan).- Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling (avsnitt 2.8 i 1994 årsläroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Herrgårdsskolan).Pedagogisk verksamhet och undervisning- Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 §grundskoleförordningen) (Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Glöstorpsskolan, Gunnestorpsskolan,Jättestensskolan, Rambergsskolan, Ryaskolan, Skälltorpsskolan/SvenskaBalettskolan, Svartedalsskolan och Tångenskolan).- Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål(Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (förskoleverksamheten i stadsdelarnaBiskopsgården och Lundby).- Särskilt stöd ges inte till alla elever som har rätt till det (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap.grundskoleförordningen) (Gunnestorpsskolan och Svartedalsskolan).- Särskilt stöd till elever i behov av det utformas i vissa fall regelmässigt så att det i huvudsakges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen (5 kap. 5 § grundskoleförordningen)(skolorna i stadsdelen Tuve-Säve samt Jättestensskolan).- Elever i årskurserna 4–6 får inte undervisning i de naturorienterande och samhällsorienterandeämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2–3 §§ grundskoleförordningen)(Erikslundsskolan).- Elever i särskolan får inte undervisning enligt särskolans kursplaner (6 kap. 1 § särskoleförordningen)(Tångenskolan).Styrning, ledning och kvalitetsarbete- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknaseller sker inte enligt bestämmelserna (5 kap. 5 § grundskoleförordningen och 6 kap. 1 §särskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Backa samt Bjurslättsskolan, Bräckeskolan,Kärraskolan, Kärrdalsskolan, Rambergsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7–9).- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknasför elever i de s.k. förberedelseklasserna/grupperna (5 kap. 5 § och 10 § jämte 8 kap. 1 §grundskoleförordningen) (Halleskolan, Ryaskolan och Svartedalsskolan).- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav eller saknas helt (1 § förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (skolorna i stadsdelen Biskopsgår-

Beslut2005-05-118(9)Dnr 53-2004:1600den samt Bjurslättsskolan, Björlandagården, Brunnsboskolan, Bräckeskolan, Erikslundsskolan,Glöstorpsskolan, Hjuviksgården, Hällsviks Bycenter, Lillebyn, Noleredsskolan,Nordlyckeskolan, Rambergsskolan, Skutehagen, Torslandaskolan F–6, Tångenskolanoch Österödsskolan).- Det är den biträdande rektorn och inte rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna(2 kap. 2 § skollagen och 3 kap. 4 § grundskoleförordningen) (Brunnsboskolan).- Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn(2 kap. 2 § skollagen och 1 kap. 2 § grundskoleförordningen) (Backadals rektorsområde).- Rektorsansvaret för eleverna är otydligt vilket innebär att varje elev har fler än en rektoroch att rättssäkerheten för elever åsidosätts eller äventyras (2 kap. 2 § skollagen) (Halleskolan).- Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig (2 kap. 2 § skollagen och 1 kap. 2 §grundskoleförordningen) (Björlandagården, Lillebyn, Noleredsskolan och Österödsskolan).- Arbetsplan saknas (2 kap. 23 § grundskoleförordningen) (Glöstorpsskolan, Nordlyckeskolanoch Tångenskolan).- Stadsdelsnämnden har delegerat beslutanderätten i frågor som rör anpassad studiegångför en elev till ansvarig rektor. Någon återrapportering av fattade beslut genomförs inte(2 kap. 1 § skollagen och 6 kap. 36 § kommunallagen) (stadsdelen Tuve-Säve).Tillgång till omsorg och utbildning- Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats iförskoleverksamheten (2a kap. 7 § skollagen) (stadsdelarna Biskopsgården, Lundby,Torslanda och Tuve-Säve).- Skolorna överlag erbjuder inte i tillräcklig omfattning studiehandledning på elevernasmodersmål (5 kap. 2 § grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelarna Backa, Biskopsgården,Lundby och Tuve-Säve).- Elevens val anordnas inte för alla elever så att det syftar till att fördjupa och breddaelevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval avämnen (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen och bilaga 3 till skollagen) (Backadalsrektorsområde, Brunnsboskolan, Björlandagården, Bräckeskolan, Bärbyskolan, Glöstorspsskolan,Kärrdalsskolan, Landamäreskolan, Lerlyckeskolan, Nedergårdsskolan,Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Ryaskolan, Svartedalsskolan, Toleredsskolan ochTorslandaskolan 7-9).- Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap och/eller teknikföre utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen iårskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplan för grundskolaoch bilaga 3 till skollagen) (skolorna i stadsdelarna Lundby och Tuve-Säve samt Lillebynoch Skutehagen).- Eleverna har inte tillgång till skolhälsovård (14 kap. 1 § skollagen) (Halleskolan).

Beslut2005-05-119(9)Dnr 53-2004:1600- Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstidde är berättigade till (3 kap. 1 § och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 §grundskoleförordningen) (Halleskolan).- Eleverna erbjuds inte minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval (2kap. 17 § grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan).- Modersmålsundervisning erbjuds inte elever som är berättigade till det (2 kap. 9 §grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan).- Undervisning i svenska som andraspråk ges inte för de elever som behöver det (2 kap.15 § grundskoleförordningen) (Rambergsskolan).- De resor som skolan genomför innebär kostnader för de elever som deltar. Resorna ärdärför inte förenliga med författningarnas krav på att undervisning skall vara avgiftsfriför eleverna (4 kap. 4 § skollagen) (Torslandaskolan 7–9).Resurser- Särskolan har inte helt ändamålsenliga lokaler (1 kap. 4 § särskoleförordningen) (Svartedalsskolan).Eleverna vid Bjurslättsskolan och Toleredsskolan har inte tillgång till skolläkare i enlighetmed skollagen. Skolverket kommer att informera Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighetför skolhälsovården, om dessa förhållanden.På Skolverkets vägnarLeif DavidssonÖverdirektörMaria MindhammarEnhetschefI ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth FogelbergMats Löwing, Susanna Åhgren (stadsdelen Backa), Kjell Ahlgren (stadsdelen Biskopsgården),Agneta Kristensson (stadsdelen Kärra-Rödbo), Agneta Wennberg (stadsdelen Lundby),Liselotte Hakeberg (stadsdelen Torslanda) och Bosse Jersenius (stadsdelen Tuve-Säve)samt juristerna Alf Johansson och Ulrika LindmarkKopia till:Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utbildningsinspektion i stadsdelenBacka, Göteborgs kommunUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokalakvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningDe principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorgoch skola innefattar tre nivåer.- Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheteni systemet.- Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansierasoch genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverketsom förvaltningsmyndighet lagt fast.- De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har attleda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramaroch under fullt professionellt ansvar.Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskiltväsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, somgranskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. Kunskaper, utveckling och lärandeVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till utbildning och omsorg7. Resurser1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETI utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden somavviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvalitetenenligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i allaaktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalenskompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömningoch motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla.Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokalalösningarna och systemen fungerar väl.Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas isex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två avdelbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övrigaden verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i detförsta delbeslutet som omfattar stadsdelarna på Hisingen. Alla delbeslut riktastill Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten istadsdelarna.En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns ibilaga 1.Genomförandet av inspektionen istadsdelen Backa, Göteborgs kommunSkolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelensgenomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolanoch de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, harbestått av undervisningsråden Monica Gillenius, Helén Svelid och SusannaÅhgren samt experterna Agnetha Ardfelt och Leif Hagstrand. Besöken i verksamheternainleddes den 3 september och avslutades den 6 oktober 2004.Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen,grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelenhar ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömningsom utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområdeni stadsdelarna belägna på Hisingen. I de olika skolrapporterna finns ettantal förbättringsområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittetSammanfattande bedömning i denna rapport.Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas tillhuvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till.Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se någotolika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassatsefter förhållandena i varje stadsdel och skola.En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgskommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämndsom resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskildaeleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor underHögsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola.Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommeratt förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningenmen avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen.Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkommakring detta i den sammanfattande kommunrapporten.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen,grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information somsamlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna.Rapporten grundar sig också på annan information om kommunensverksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem ellerannat offentligt material.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommunskvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning,kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever ochföräldrar värderat verksamheterna.I stadsdelen Backa genomfördes intervjuer med representanter för den politiskaledningen och förvaltningsledningen, samtliga rektorer, lärare, övrig personal,elever och föräldrar.Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 65 organiserade intervjuer iBacka. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 och 10personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 140) och elever (ca140) samt föräldrar (ca 30). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndenspresidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca100 lektioner.Inledande beskrivning av stadsdelen BackaI stadsdelen Backa bor cirka 23 000 invånare. Hälften av invånarna i Backa bor ilägenheter, oftast i stora hyreshusområden, men mindre områden med villoroch radhus finns också. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskanslihade år 2003 ca 27 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdeleneftergymnasial utbildning. Andelen öppet arbetslösa var i oktober 2003knappt 5 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 strax över 7procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 strax över 7 procent ochandelen svenska medborgare födda i utlandet var strax över 17 procent.Andelen elever med utländsk bakgrund uppgår för år 2003 till 36 procent.3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETStadsdelen styrs av Backa stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 ledamöter,varav sex är ersättare, utsedda av kommunfullmäktige i proportion tillresultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i nämnden beslutar om övergripandefrågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning.Stadsdelsförvaltningen med 1 700 anställda medarbetare ansvarar för den löpandeverksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämndenfattar, blir genomförda. Förvaltningen bereder också underlag/förslagtill politikerna i stadsdelsnämnden.Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningensarbete tillsammans med verksamhetscheferna, varav en ansvarar för förskolaoch grundskola.I stadsdelen finns de sju kommunala grundskolorna Backaskolan, Brudbergsskolan,Brunnsboskolan, Bäckebolsskolan, Erikslundsskolan, Skogomeskolanoch Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan med sammanlagt ungefär 2 200elever. Vidare finns 15 kommunala förskolor i stadsdelen. I stadsdelen finnsockså tre fristående grundskolor och sju enskilda förskolor.Förskolorna och skolorna leds av en rektor tillika områdeschef. Nedan i dennarapport benämns de rektorer.Vissa av verksamheterna som drivs av stadsdelen är till för fler än invånarna iBacka. Dessa är bland andra Bällskärs specialförskola, Svenska Balettskolan,Brunnsbo Musikklasser och ungdomssatsningen på Hisingen.Stadsdelsnämnden har fastställt Backas så kallade Barn- och ungdomsplan förförskola och grundskola.I ett utvecklingsprojekt om det s.k. 1–16 års–perspektivet har Backa delat inskolorna i två grupper. I Backa Nord ingår Brudbergsskolan, Bäckebolsskolan,Erikslundsskolan och Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan. I Backa Syd ingårBackaskolan, Brunnsboskolan och Skogomeskolan.Verksamhets- och skolformerAntal elever och barn istadsdelens verksamheterFörskoleverksamhet 791Skolbarnsomsorg 514Förskoleklass 169Grundskola 2 202Särskola 124

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Bedömning1. Normer och värdenEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunnata ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrundvilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgFörskoleverksamheten i Backa erbjuder goda möjligheter för barn att utvecklanormer och värden i linje med de nationella målen i 1998 års läroplan för förskolan(Lpfö 98). Barnen vid de besökta förskolorna trivs och utvecklar sinförmåga att respektera och ta hänsyn till varandra. De tar också ansvar efterålder och mognad.Barn- och ungdomsutbildningSkolorna i Backa arbetar väl med värdegrunden i enlighet med 1994 års läroplanför det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Deintervjuade eleverna ger uttryck för att de trivs på sin skola och att de känner sigtrygga. Vid Erikslundsskolan finns dock elever som upplever otrygghet på skolan.Eleverna på skolorna uttrycker sina egna uppfattningar och argumenterar välför dem.Det finns goda exempel på där eleverna arbetar med ett gott ansvarstagande försitt lärande och sin miljö. Intervjuer och observationer har huvudsakligen visatatt eleverna har intresse och lust att lära.Eleverna i Backa synes också väl utveckla demokratiska förhållningssätt.Resultatet av Balansen visar att de redovisade indexen för ”trygghet” och ”trivsel”på de flesta skolor är högre än det värde som gäller för Göteborgs kommuni helhet.SammanfattningInspektörerna bedömer att barn och elever inom stadsdelen Backas verksamheterutvecklar normer och värden som ligger i linje med målen i Lpfö 98 ochLpo 94. Eleverna känner sig överlag trygga och trivs på sin skola.5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET2. Kunskaper, utveckling och lärandeFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling ochlärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklaren förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskiltoch i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmetsspecifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla derassociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet.Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta ochförståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärandeoch att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanernaoch i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet ochundervisningen.Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgFörskoleverksamheten vid de besökta förskolorna bidrar genom lek och vardagssituationertill barnens utveckling och lärande. Kunskaper om natur ochmiljö är ett av flera prioriterade områden där barnen engagerat argumenterar fören hållbar utveckling. Personalen dokumenterar på olika sätt barns utveckling.Barn- och ungdomsutbildningUr Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande:Resultatmått för eleveri årskurs 9Backa Göteborg Riket2003 2004 2003 2004 2003 2004Meritvärde 218 215 205 206 205 207Andel med fullständigtslutbetygAndel behöriga till nationelltprogram82 % 77 % 72 % 72 % 75 % 76 %95 % 90 % 87 % 86 % 90 % 87 %Andelen elever med fullständigt slutbetyg har sjunkit något mellan åren 2003och 2004, men resultaten ligger trots det i nivå med, eller något över, riksgenomsnittet.De flesta av skolorna använder Skolverkets diagnostiska material för skolår 2.Nationella ämnesprov i årskurs 5 och årskurs 9 används på samtliga skolor,med undantag för vissa moment på Brunnsboskolan. Några resultat av nationellaämnesprov i årskurs 5 kan dock Erikslundsskolan inte redovisa för år2004.Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 9 för år 2004 visar en relativtgod måluppfyllelse. Ämnesproven, som är obligatoriska, har dock i stadsdelenett relativt stort bortfall. Detta beror dels på att elever inte deltar, dels på attdeltagande elever inte genomför alla delproven. Enligt Skolverkets analysverktygSALSA har eleverna i årskurs 9 vid Brunnsboskolan och Skälltorpsskolanett bättre utbildningsresultat år 2004 än det modellberäknade värdet.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 5 för år 2004 visar även depå en relativt god måluppfyllelse totalt för stadsdelen, men generellt med sämreresultat i matematik. Backaskolan, Brudbergsskolan och Bäckebolsskolan bördärför analysera måluppfyllelsen i matematik liksom Bäckebolsskolan bör analyseraflickornas lägre resultat i engelska. Vid Erikslundsskolan bör måluppfyllelsenöverlag i årskurs 5 analyseras.Vid Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan finns skillnaderna i resultat mellande olika ämnena, vilka bör analyseras.Flertalet elever känner inte till målen för utbildningen även om kunskapernakring dessa ökar i de högre årskurserna. Samtliga skolor bör därför arbeta föratt öka elevernas kunskaper kring läroplans- och kursplanemål.I stadsdelens verksamhetsberättelse 2003 anges endast antalet elever som saknarbetyg i något av ämnen svenska, svenska som andraspråk, matematik eller engelska.Någon ytterligare kunskapsuppföljning görs inte på stadsdelsnivå.SammanfattningInspektörerna bedömer att förskoleverksamheten genom lek och vardagssituationerbidrar till barnens utveckling och lärande på ett allsidigt sätt.Resultaten av elevernas lärande ligger i nivå med, eller något över, riksgenomsnittet.Rutiner bör dock utvecklas när det gäller att bedöma och dokumenteramåluppfyllelsen även i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Vidarebör variationen i elevernas resultat analyseras. Elevernas kunskaper om målenför utbildningen bör öka.Kommunen genom stadsdelen bör också utreda och analysera orsaken till detrelativt stora bortfallet av deltagande elever vid de nationella ämnesproven iårskurs 9.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns iläroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheterskall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensammamiljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten,skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkandebehandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetetför att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande.Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sinhälsa.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebyggakränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Den generella bilden inspektörerna får av förskolan och grundskolan i Backa äratt barn och elever trivs i sin verksamhet. Även många föräldrar berättar att detkänns tryggt att lämna sina barn i förskolan och grundskolan.Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgInspektörerna finner inte annat än att verksamheten vid de besökta förskolornautgör en trygg psykosocial miljö och att barnen får god omsorg och omvård-7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETnad. Föräldrarna är välkomna att delta när de vill och den dagliga kontaktenmellan förskola och hem fungerar oftast bra. Inspektörerna bedömer emellertidatt det finns utrymme för förbättringar när det gäller inflytande och föräldrakontakt.Resultaten från Balansen visar att föräldrarnas skattning av trivsel, bemötande,säkerhet samt delaktighet och inflytande i förskolan är överlag påsamma nivå som det sammantagna värdet för hela Göteborgs kommun.Barn- och ungdomsutbildningFormell samverkan mellan elever och skola sker genom klassråd och elevråd.Dessa fungerar i stort på skolorna. Det finns exempel på att råden följer enfastställd dagordning och att rejält med tid avsätts men även exempel på därklassråd sker vid korta och sporadiska möten. Eleverna berättar att de genomklass- och elevråd kunnat påverka den fysiska arbetsmiljön medan de generelltsett inte diskuterat arbetssätt och innehåll i undervisningen. I balettrådet vidSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan kan eleverna ta upp frågor som enbartrör dansundervisningen. På Skogomeskolan och i Bäckebolsskolan finns matrådi vilka eleverna får lämna synpunkter på sin skolmåltid. Eleverna berättar ocksåatt de uppskattar matrådets arbete. Såväl dessa två skolor som Brudbergsskolanhar ett systematiskt arbete att tillsammans med eleverna förvalta och utvecklaskolornas miljöprofil.Vid vissa skolor finner inspektörerna att eleverna enbart får små möjligheter tillinflytande över sitt lärande. Detta är särskilt påtagligt i de lägre åldrarna och tillviss del bland eleverna vid dansutbildningen. Enligt inspektörernas bedömningbör eleverna därför få större möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildninggenom inflytande och mer aktivt delta i planeringen av undervisningen.Skolorna har genom respektive skolråd eller motsvarande möjlighet att samverkamed föräldrarna. I vissa skolråd önskar föräldrarna en ökad möjlighet tilldelaktighet men också en ökad diskussion om skolans mål och uppdrag.Skolorna arbetar på olika sätt väl med det förebyggande arbetet mot kränkandebehandling. Fadderverksamhet, kamratstödjare, emotionell intelligens (EQprojekt)och antimobbningsgrupp är exempel på detta. Vid varje läsårsstartgenomför Skogomeskolan en egen elevenkätundersökning om trivsel. Elevvårdsteametär på vissa skolor involverad i det åtgärdande arbetet när kränkningarmellan elever förekommer. Skolsköterskan på Backaskolan och Skälltorpsskolan/SvenskaBalettskolan har ibland en central roll i den vårdandeverksamheten kring en elev som på endera sätt behöver stöd i sin vardag eller isina kamratrelationer.Handlingsprogram mot kränkande behandling finns upprättade på skolorna. PåBackaskolan, Skogomeskolan och Brunnsboskolan bör dock programmet utvidgastill hur relationen mellan vuxna och elever kan hanteras. Skogomeskolansplan utgår ifrån att föräldrarna till inblandade elever inte kontaktas i ettförsta skede, vilket enligt inspektörernas bedömning inte är godtagbart utifrångällande bestämmelser.Trots det förebyggande arbete som bedrivs berättar elever för inspektörerna attde ibland känner sig otrygga vid skolan. Elever vid Erikslundsskolan uttryckeroro för sin arbetsmiljö utifrån att skolan vid tillfällen utsätts för bland annatskadegörelse och inbrott. Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan har arbetataktivt för att minska de spänningar som funnits och i viss mån finns kvar mel-8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600lan eleverna i Balettskolan och den övriga skolan. Skolorna bör enligt inspektörernadärför ytterligare verka för att samtliga elever skall kunna känna fulltrygghet i sin skolmiljö.Eleverna i särskolan känner sig väl mottagna och accepterade vid Brunnsboskolan.Eleverna vid Backadals rektorsområde tvingas ibland exempelvis på grund avsitt beteende på lektionen att stanna inne på rasten eller fått sitta utanför rektorsexpeditionen.Eleven har då ofta inte förstått att beteendet skulle ha fåttsådana konsekvenser. Kommunen genom stadsdelen bör därför säkerställa attanvändandet av disciplinära åtgärderna stämmer överens med de nationellabestämmelserna.SammanfattningInspektörerna bedömer att personalen i förskoleverksamheten gör ett gott arbetemed att skapa en god psykosocial miljö för barnen. Den dagliga kontaktenmed föräldrarna fungerar oftast väl.Eleverna ges möjligheter till delaktighet och samverkan främst genom elevrådoch klassråd. Inspektörerna bedömer dock att eleverna bör få större möjligheteratt ta ansvar för sin egen utbildning genom inflytande och mer aktivt delta iplaneringen av undervisningen.Inspektörerna bedömer vidare att skolorna i Backa på ett målmedvetet sätt arbetarför en god miljö och för att förebygga kränkningar. Det finns skolor somdock bör verka för att samtliga elever skall kunna känna full trygghet på rasternaoch i kontakten med de vuxna på skolan. Flera av skolornas handlingsprogrammot mobbning bör utvidgas till att omfatta även andra former av kränkandebehandling än mobbning liksom situationer då vuxen kränker elev.Stadsdelen bör också säkerställa att de disciplinära åtgärder som används motelever stämmer överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks iLpo 94.Det är inte godtagbart att Skogomeskolan vid händelse av en kränkande behandling,vilket dess handlingsprogram mot kränkande behandling indikerar,inte informerar föräldrar i ett inledande skede.Stadsdelen måste säkerställa att alla elever på Erikslundsskolan känner trygghet isin skolmiljö.9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samtbarn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationellaläroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet.Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, förutbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen och eleverna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgDen pedagogiska verksamheten vid de besökta förskolorna utgår från barnensbehov och de nationella målen. Verksamheten håller god kvalitet och präglas avpedagogisk medvetenhet och där barnens utveckling och lärande följs upp tillsammansmed föräldrarna. Barnens språkutveckling stimuleras och det finnsrutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Det finns emellertid signalerom att barn inte alltid får det stöd de behöver. Enligt inspektörerna börstödet säkerställas. Något systematiskt arbete med att ge barn med annat modersmålän svenska stöd i modersmålet finns inte, varför det finns anledning förstadsdelen att se över att stöd i modersmål ges. Förskoleverksamheten och förskoleklassensamarbetar inte i någon större utsträckning.Barn- och ungdomsutbildningEleverna organiseras i klasser och på flera skolor följs eleverna i en klass åt understörre delen av dagen. Så gott som alla lärare ingår i arbetslag. Ibland samverkarlärarna i ett arbetslag så att den med ämneskompetens undervisar i deämnen han eller hon är utbildad för. I andra fall har den s.k. klassläraren i stortsett all undervisning i klassen. Företrädesvis är det lärare för elever i de yngreåldrarna som ansvarar för den största delen av undervisningen i en klass. PåSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan styrs lärarlagsindelningen främst av kontaktlärarskapet.I två av arbetslagen ingår även lärare för dansutbildningen föratt på så sätt främja integrationen mellan dansundervisningen och den övrigaundervisningen. På skolan, årskurs 7–9, undervisas eleverna av ämneslärare.Undervisningen i modersmål erbjuds eleverna men endast mindre än hälften avdem som är berättigad till det utnyttjar detta. Intervjuerna ger vid handen attorsakerna till detta är att undervisningen ges utanför timplanen och på annanplats än i elevens skola.Skolorna, förutom Brudbergsskolan, har först under hösten 2004 påbörjat arbetetmed individuell utvecklingsplan för varje elev. Inför detta arbete har företrädareför varje skola träffats i ett utvecklingsprojekt under föregående läsår somhar letts av förvaltningen.Stöd ges till elever i behov av detta. Skolorna organiserar stödet på olika sätt.Det finns exempel där elev går ifrån sin lektion till specialpedagogen, där elevgår bara en liten stund till specialläraren eller där lärare genom handledning gerelev stöd i klassen. Vid varje skola finns minst en specialpedagog anställd. Åt-10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600gärdsprogram upprättas, förutom vid Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan,och de som inspektörerna tagit del av bedöms huvudsakligen ha en god kvalitet.I Backa stadsdel finns också fyra särskilda undervisningsgrupper. Eleverna idessa grupper är oftast ett fåtal per grupp och undervisas av minst två lärare. PåSkogomeskolan och Skälltorpsskolan har eleven en klasstillhörighet i den övrigaskolan. Eleverna vid de särskilda undervisningsgrupperna vid Brudbergsskolanoch Backaskolan undervisas i intilliggande byggnader. Eleverna i den särskildaundervisningsgruppen vid Brudbergsskolan får många tillfällen till samvaro medövriga elever vid skolan medan eleverna vid Backaskolan har mycket få kontaktermed övriga elever vid skolan.Studiehandledning på modersmålet ges till ett fåtal elever på Erikslundsskolan,Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan och Bäckebolsskolan.I många klasser råder ett gott arbetsklimat. Inspektörerna finner emellertid attundervisningen i allt för liten utsträckning är styrd av kursplanernas mål. Skolornatar inte heller i någon större utsträckning hänsyn till mål att sträva mot.Detta får till följd att undervisningen inte i tillräcklig grad problematiseras ochtränar eleverna att kritiskt granska fakta och förhållanden. Personalens kunskaperom skolans nationella mål, läroplan och kursplaner är inte alltid tillräckligaoch det finns enligt inspektörernas bedömning ett behov av fördjupade diskussionerom målen i skolan.Enligt Lpo 94 skall undervisningen sträva efter att nå målen och anpassas tillvarje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernasbakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsattalärande och kunskapsutveckling. Kunskap är inget entydigt begrepp utan kommertill uttryck i olika former som förutsätter och samspelar med varandra. Ikommunens skolplan står att ”Lärarnas/pedagogernas ansvar är att skapa lärandesituationerför alla barn och unga utifrån gruppens och individens förutsättningaroch behov samt att tillsammans med barn och unga välja innehåll iundervisningen.”.SammanfattningInspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i förskolan på ett brasätt utgår från barnens behov och de nationella målen. Barnens utveckling ochlärande följs upp tillsammans med föräldrarna och det finns rutiner för att identifierabarn i behov av särskilt stöd. Samverkan mellan förskolan och förskoleklassenbör utvecklas.I fråga om grundskolan möts inspektörerna överlag av verksamheter där arbetsroråder och där eleverna trivs och känner sig trygga. Detta är en viktig förutsättning,som stadsdelen lyckats med att skapa. Inspektörerna bedömer ocksåatt eleverna på olika sätt får stöd i sina studier. Det är likafullt inspektörernasuppfattning att stadsdelen kan komma mycket längre i sin strävan mot en ännuhögre måluppfyllelse.I det pedagogiska arbetet som bedrivs inom stadsdelen finns flera exempel påengagerade och professionella lärare jämte ledare samt en bra undervisning.Kvaliteten skiftar dock både inom som mellan skolorna. Kommunen bör medverkatill att personalen har insikt om de nationella styrdokumenten såsom Lpo94 och kursplanerna. Härigenom kan undervisningens innehåll och arbetsfor-11

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETmer utvecklas så att skolorna i högre grad utgår från utbildningens mål att strävamot. Utifrån de goda exempel som finns bör skolorna utveckla arbetssätten.Det är inte godtagbart att åtgärdsprogram inte upprättas för elever i behov avsärskilt stöd vid Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslageni förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete.Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning avgod kvalitet tillgodoses.Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har enledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning ochledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteteni utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet.Stadsdelsnämnden är ansvarig för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen,förskoleklassen och grundskolan.Samtliga förskolor och skolor i stadsdelen ingår i Göteborgs kommuns mätningarmed balanserade styrkort, ”Balansen”. Inom ramen för Balansen mätselevers, föräldrars och medarbetares värderingar utifrån hur nöjda respektivegrupp är med verksamheten utifrån ett antal variabler. Resultaten presenterasper enhet som ett index för olika områden. Stadsdelens verksamhetsplaneringutgår i hög grad från de signaler som kommer genom Balansen.Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgDet är stora skillnader i hur omfattande verksamhet respektive rektor ansvararför. Inspektörerna konstaterar att rektorernas förtrogenhet med förskolansverksamhet delvis varierar med skolornas ledningsorganisation. Arbetet av förskoleverksamhetenutvärderas muntligt av personalen under våren. På stadsdelsnivåredovisas mer kvantitativa mått utifrån kö för plats i barnomsorgen, änkvalitativa aspekter. En sådan skulle exempelvis kunna belysa vilket konkretutbyte barnen har av verksamheten.Backa stadsdelsnämnd är ansvarig för tillsynen av de enskilda förskolor ochenskild skolbarnsomsorg som ligger inom stadsdelen. Hitintills har stadsdeleninte haft någon regelbunden tillsyn av dessa, men det kommer tack vare stödmaterialfrån Göteborgs kommun centralt att starta under vårterminen 2005.Barn- och ungdomsutbildningSom ovan beskrivits ansvarar Backa stadsdelsnämnd för utbildningen inom denobligatoriska skolan för stadsdelens barn och ungdomar till och med årskurs 9.Nämnden har uppdragit åt förvaltningen att återrapportera betygsstatistisk,skolans kulturarbete och kostnad för elever i behov av särskilt stöd som har sinskolgång i annan stadsdel. Nämnden har inte på annat sätt följt upp hur välskolorna arbetar i enlighet med Lpo 94 eller andra nationella och kommunalamåldokument. Under år 2004 har nämnden inte heller diskuterat kommunenskvalitetsarbete Kvalitetsdialogen vilket de har fått i uppdrag från kommunen attgöra.12

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Stadsdelschefen träffar rektorerna fyra gånger om året för resultatuppföljningoch då utifrån kvalitetsmått i Balansen. Bugetplaneringsmöte sker två gångerper år med stadsdelsnämnden och verksamhetschef.Ledningsgruppen för förskola och skola, som består av verksamhetschefen ochrektorerna, träffas en gång varannan vecka där verksamheterna diskuteras ochpedagogiska diskussioner förs.Under läsåret 2003/04 hade rektorerna i uppdrag att främja barns och eleversutbildning från förskolan t.o.m. årskurs 9 (progression). Detta arbete skall utvärderasunder vårterminen 2005.Under hösten 2004 är enligt verksamhetschefen främst två stora frågor aktuella:Den första är att skolorna måste hitta en bra väg för progression och effektivitet.Den andra frågan rör skolorganisationen eftersom barnantalet i åldrarna 6–12 år minskar.Rektorerna i Backa bedöms som förtrogna med sin verksamhet. Ledningsresurserna,utöver rektorn, skiftar mellan skolorna. Rektorn vid Backadals rektorsområdeansvarar för två skolor och överlåter stor del av rektorsansvaret förBrudbergsskolan åt den biträdande rektorn. Det är den biträdande rektorn somansvarar för och deltar i elevvårdskonferensen vid Brunnsboskolan. Inspektörernabedömer att den biträdande rektorn vid Brudbergsskolan har ett sådantledningsansvar som enligt författningars krav vilar på rektorn. Inte heller biträdanderektorn för Brunnsboskolan får i den omfattningen som görs ansvara föroch delta i elevvårdskonferenserna.Rektorerna kan inte fullt ut bestämma över den verksamhet de leder t.ex. närdet gäller lokalfrågor. Lokalförsörjningsförvaltningen äger och förvaltar skollokalerna.Kontakterna med Lokalförsörjningsförvaltningen fungerar visserligenbra men ibland tar det lång tid från det att en brist uppdagas till att den åtgärdas.Eftersom Lokalförsörjningsförvaltningen har begränsade resurser för sittuppdrag har rektorer ibland använt skolans tilldelade medel för att genomföraåtgärder så att arbetsmiljölagens krav uppfylls. Kritik finns också mot ansvarfördelningenmellan olika nivåer. Exempelvis ingår numera Backas vaktmästarorganisationi förvaltningen under Intern service, vilket många lärare och rektorerser nackdelar med.Nämnden har överlåtit ett flertal uppgifter till en lokal styrelse vid Skogomeskolan.Besluten återrapporteras skriftligen till nämnden efter varje styrelsemöte.Inspektörerna konstaterar emellertid att styrelsen inte har fattat några beslutinom några av de överlåtna områdena utan i praktiken överlåtet beslutsfattandetpå rektorn.I intervjuer uppger rektorerna att Balansen ensam inte kan ge svar på en skolaskvalitet. Inte heller Kvalitetsdialogen anses kunna ge detta. Inspektörerna uppfattardock att rektorerna menar att såväl Kvalitetsdialogen som Balansen hargoda förutsättningar att utvecklas till ett bra kvalitetsverktyg som sammantagetkan bidra till en större måluppfyllelse, men det behövs också ett eget kvalitetssäkringssystemsom komplement.Det finns en gemensam tanke med skolornas kvalitetsredovisningar. De skall hasin grund i de förbättringsområden som kommunens kvalitetsdialog lyft fram.Därutöver kan skolan själv föra upp ytterligare områden i sin kvalitetsredovisning.Skolornas kvalitetsredovisningar för år 2003 är av skiftande kvalitet, bl.a.13

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETsaknas i vissa redovisningar en bedömning av måluppfyllelsen och vilka åtgärdersom skall vidtas om målen inte nåtts. Inspektörerna bedömer att dessa kvalitetsredovisningarinte är acceptabla.Inspektörerna konstaterar också att stadsdelen idag inte systematiskt följer uppelevers resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Nämndenefterfrågar inte heller detta, vilket säkerligen enligt inspektörerna bidrar till enfokusering på de tre ämnen som ger behörighet till gymnasieskolan. Enligt inspektörernasbedömning är inte detta tillfyllest och därför bör framdeles ävenandra ämnen ingå i uppföljningen.Det finns i stadsdelen en lokal utläggning av tid i timplanen fastställd, den 6mars 1995. Det har inte framkommit annat än att eleverna får sin garanteradeundervisningstid tillgodosedd. Undantag finns för elever på Erikslundsskolansom får sin sammanlagda undervisningstid med saknar undervisning i vissaämnen, se avsnitt 6. Det kan sammantaget finnas anledning för stadsdelsnämndenatt se över hur skolorna följer stadsdelens beslut om lokal utläggning av tidi timplanen.Enligt skollagen skall särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.I Backa finns därför s.k. stadsdelsgemensamma undervisningsgrupper integreradei Backaskolan (Lilla gruppen), Brudbergsskolan inom Backadals rektorsområde(Resursskolan), Skälltorpsskolan och Skogomeskolan. Grupperna utgörsärskilda undervisningsgrupper och respektive skola får riktade medel för deelever som går där. Rektorn för respektive skola är även rektor för dessa elever.Beslut om placering sker enligt delegationsordning av rektorn och beslutet fattasefter en ansökan av förälder och efter någon form av utredning. Inspektörernavill uppmärksamma att en placering i särskild undervisningsgrupp måstestyras av behovet hos den enskilde eleven.Vid Skogomeskolan sker placering utifrån ett kösystem där en elev alltså inte fårplats då stödbehovet upptäcks utan får vänta till plats i gruppen finns. Detta ärenligt inspektörernas bedömning inte acceptabelt. Det är inte heller godtagbartatt beslut saknas om placering av elev i särskild undervisningsgrupp vid Backaskolanoch inom Backadals rektorsområde.Kommunen har enligt skollagen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighetmed bestämmelserna. Inspektörerna har i stadsdelen sett flera exempel pådär bestämmelserna till fullo inte följs. En bidragande orsak till detta är att personaleninte bedöms ha tillräckliga kunskaper, vilket kommunen enligt skollagenskall se till.SammanfattningInspektörerna bedömer att rektorerna är förtrogna med sin verksamhet och attde tar det övergripande ledningsansvaret för verksamheten. Stadsdelen har ettkvalitetsarbete genom den s.k. Kvalitetsdialogen, arbetet med Balansen ochskolornas kvalitetsredovisningar.Utvärdering av förskolans arbete mot målen i Lpfö 98 bör emellertid enligtinspektörerna utvecklas på såväl stadsdelsnivå som verksamhetsnivå.Några av skolornas kvalitetsredovisningar saknar en beskrivning i vilken mån denationella målen för utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder som skallvidtas om målen inte har uppnåtts, vilket inte är acceptabelt.14

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Beslut om placering av i särskild undervisningsgrupp saknas vid två skolor.Dessutom får en placering in en särskild undervisningsgrupp inte ske genom ettkösystem utan skall helt styras av elevens behov.Ansvarsfördelningen i rektorsuppgifter vid Brunnsboskolan och Brudbergsskolanär inte godtagbar.Det är viktigt är att kommunen genom stadsdelen utvecklar personalens kompetensom de författningar som gäller för skolan.6. Tillgång till omsorg och utbildningLika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön,geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincipför förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhetoch skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning detbehövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets egetbehov. Inom de obligatoriska skall det finnas möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av kurser och ämnen. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter tillomsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjlighetertill omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig ochanpassad till olika målgrupper.Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och deolika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statligabestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas.Stadsdelsnämnden i Backa beslutade den 4 maj 2004 att ge förvaltningen i uppdragatt utreda det framtida behovet av antal grundskolor i stadsdelen. Elevunderlagethar kraftigt minskat två år i rad och enligt befolkningsprognosen förGöteborgs kommun fortsätter minskningen fram till i varje fall år 2015. Göteborgskommuns resursfördelningsmodell är till viss del beräknad på befolkningsvolymeni olika åldrar. Det innebär att de befolkningsförändringar somskett, och enligt prognosen kommer att ske, direkt påverkar stadsdelsnämndensekonomiska förutsättningar.Den 14 december 2004 beslutade stadsdelsnämnden att från och med läsåret2005/2006 lägga ner Bäckebolsskolan och lägga samman Erikslundsskolan medBrunnsboskolan.Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgBacka erbjuder plats i barnomsorg och detta sker inom skälig tid. Förvaltningenhar också uppsökande verksamhet genom samarbete med de sociala myndigheterna,barnavårdscentralen samt verksamheten för individ och familj.Föräldrar kan på olika sätt ta del av information om förskoleverksamheten.För barn till och med årskurs 3 erbjuds fritidshem i anslutning till skolan föreoch efter skoldagen. För barn i årskurserna 4–6, dvs. mellan 10 och 12 år, harstadsdelen fritidsklubbsverksamhet i Kulturhuset vid Selma Lagerlöfs Torg ochBrunnshuset i Brunnsbo. Barnen kan komma till verksamheterna utan att anmälasig. Där kan de köpa mellanmål, läsa läxor eller vara med i någon gruppaktivitet.Ordinarie skolbarnsomsorg ges inte vid respektive skola i dessa åldrar.Skogomeskolan och Backaskolan ligger på visst avstånd från dessa fritidsklubbsverksamhetermen alla barn har busskort.15

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETPlats i skolbarnsomsorgen skall erbjudas så nära barnets eget hem eller skolasom möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaleroch andra resurser. En förutsättning för att skolbarnsomsorgen skall uppfyllasitt ändamål är dock att barnet självt kan ta sig mellan skolan och skolbarnsomsorgen.Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens önskemål. Inspektörernautgår ifrån att stadsdelen tydligt informerar barn och föräldrar i frågan.Barn- och ungdomsutbildningI Backa stadsdel tillämpas principen om rätten att välja skola. Närhetsprincipentillämpas när det finns fler sökande till en skola än det finns platser. Skolorna ärgeografiskt så spridda att elever har möjlighet att välja en skola nära hemmetoch kan därför promenera till skolan. I övrigt finns busshållplats i närheten avskolan. Det finns även tre skolor inom stadsdelen som kan ta emot rörelsehindradeelever.Femton elever bosatta i Backa och som är i behov av särskilt stöd går i grupperutanför Backa. Verksamhetschefen ansvarar för dessa elever och fattar beslutom placering där.Eleverna i årskurserna 4–6 vid Erikslundsskolan får inte undervisning i de naturorienterandeämnena eftersom relevant kompetens saknas bland personalen.Att eleverna därigenom inte ges möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5 ärenligt inspektörernas bedömning inte acceptabelt.Enligt delegationsordningen fattar stadsdelsnämnden även beslut om urval avämnen som elevens val. Enligt beslut från stadsdelsnämnden skall eleverna erbjudaselevens val från och med årskurs 1. De flesta sjätteklassare i Backa harlämnat synpunkter i samband med framtagandet av ämnen till elevens val iårskurs 7–9. Enligt uppgift från förvaltningen och rektorerna är det rektorernasom beslutar om vilket urval elevens val skall omfatta. Det finns därför enligtinspektörerna anledning för stadsdelen att rätta till oklarheterna i delegationsordningenmen också se över beslutsinnehållet rörande elevens val. Elevens valerbjuds vid inspektionstillfället på olika sätt. Inspektörerna bedömer att Backadalsrektorsområde och Brunnsboskolan inte erbjuder ett allsidigt urval av ämnensom elevens val då skolorna inskränker valet till i det ena fallet musik ochbild och i det andra fallet till olika former av idrott.Modersmålsundervisning erbjuds de elever som så önskar. Undervisningen förläggsi huvudsak utanför timplanen. Eleverna undervisas av lärare som har sinanställning i Biskopsgårdens stadsdelsförvaltning. Lärarna är inte med på Backaskolornasarbetslagsträffar eller andra möten där diskussioner förs om Backaelevernaslärande. Inspektörerna bedömer att det kan finnas skäl att lärarna ökarsitt samarbete med modersmålslärarna kring diskussioner om mål och kriterierför att på så sätt säkra en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper.Studiehandledning på modersmålet ges enbart till ett fåtal elever i stadsdelenBacka. I flera intervjuer framkommer att studiehandledning på modersmåletutgör en stor utgift för skolan där eleven går. I vissa fall menar personal att detvore önskvärt för eleven att få denna, men skolan ger istället exempelvis extraundervisning i svenska. Inspektörerna bedömer därför att kommunen genomstadsdelen måste säkerställa att de elever som behöver studiehandledning fårdet.16

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600I samtliga skolor ges information till föräldrar om elevernas skolsituation ochkunskapsinhämtning. Vid några skolor ges dock inte information om utbildningensmål i den utsträckning som bedöms som önskvärd. Såväl rektorernasom verksamhetschefen uppger att informationen till familjer med invandrarbakgrundockså kunde bli mycket bättre, eftersom all information idag är påsvenska.Stadsdelen har en informationsbroschyr som beskriver skolorna i korthet ochpå vilket sätt skolorna profilerar sig. Även i informationscentrumet i stadsdelensbibliotek tillhandahåller stadsdelen mycket information om skolorna, aktiviteteroch utställning om framtida planer. En kortare information om varje skola gesockså på stadsdelens webbplats. Därtill har såväl Backaskolan, Brunnsboskolansom Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan en egen webbplats.Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan och Brunnsboskolan har tillgång tillstudie- och yrkesvägledare på halvtid. Önskar eleverna mer information får desöka sig till Vägledningscentrum som leds centralt i Göteborgs stad.SammanfattningInspektörerna bedömer att stadsdelen erbjuder plats i förskoleverksamhet ochatt detta sker inom skälig tid. Föräldrar kan också ta del av information om förskoleverksamhetenpå olika sätt.Inspektörerna bedömer att tillgången till utbildning inom grundskolan överlagär god.Eleverna i årskurserna 4–6 vid Erikslundsskolan får inte undervisning i de naturorienterandeämnena och därmed ges de inte möjlighet att uppnå målen iårskurs 5. Detta är oacceptabelt.Backadals rektorsområde och Brunnsboskolan erbjuder inte eleverna ett allsidigturval av ämnen som elevens val, vilket inte är godtagbart.Skolorna måste se till att de elever som behöver studiehandledning får detta.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten,skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens,tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs fören tidsenlig utbildning.Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildningav god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgLokalerna, utemiljö och pedagogiskt material vid de besökta förskolorna bedömshuvudsakligen vara ändamålsenliga.Personaltätheten på förskolorna i Backa är i genomsnitt 4,7 barn per årsarbetareenligt uppgifter lämnade till Skolverket per den 15 oktober 2004. I Skolverketsstatistik för år 2004 var genomsnittet för riket 5,4 barn och för Göteborgs17

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETkommun 5,1 barn. Familjedaghemmen i Backa har i genomsnitt 4,1 barn inskrivna,vilket är lägre än värdet på riksnivå som år 2003 var 5,2 barn.Den genomsnittliga gruppstorleken i Backa är 17,8 barn. Enligt Skolverketsstatistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgskommun 16,8 barn.Utbildningsnivån för förskoleverksamhetens personal är lägre i Backa än riksgenomsnittet.Av personalen har 40 procent pedagogisk högskoleutbildning och60 procent har annan utbildning för arbete med barn. Den är bland den lägsta iGöteborg. Kommunen genom stadsdelen bör därför verka för att höja personalenskompetens.En av fritidsverksamheterna i Backaskolan har sin verksamhet i lokaler där lokalytanper barn är mycket liten. Det kan enligt inspektörerna finnas anledningatt se över hur skollokalerna kan nyttjas mer effektivt.Barn- och ungdomsutbildningInspektörerna konstaterar att rektorerna bedöms vara förtrogna med sin verksamhet.De ges tillfälle till kompetensutveckling vid flera tillfällen per år. Stadsdelschefenleder den övergripande kompetensutvecklingen medan verksamhetschefenleder kompetensutveckling konkret kopplat till skoluppdraget.Tabell 1. Andel årsarbetare i procent med pedagogisk utbildning. (Skolverketsjämförelsetal 2004)Göteborgs kommunRiketFörskoleklass 78 84Grundskola 85 83I Göteborgs kommun har man således i grundskolan en marginellt större andellärare med pedagogisk utbildning än genomsnittet för riket medan man i förskoleklassenhar en något mindre andel med pedagogisk utbildning.Överlag har lärarna pedagogisk utbildning. Inspektörerna har dock vid sinabesök i verksamheterna sett exempel på att skolans organisation inte passar denutbildning som lärarna har.Kompetensutveckling i form av stadsdelsgemensam kompetensutveckling menäven individuell fortbildning ges.Som tidigare nämnts under avsnitt 5 är en viktig del, i all personals kompetensutveckling,kunskaper om de bestämmelser som gäller för verksamheten.Lärarna på skolorna uttrycker att de över lag har utrustning och läromedel itillräcklig omfattning för att kunna bedriva undervisning som ligger i linje medläroplanens och kursplanernas mål.Eleverna har tillgång till bibliotek. Erikslundsskolan har ett väl utrustat biblioteksom används flitigt medan Skogomeskolans skolbibliotek inryms i textilsalenvilket begränsar tillgängligheten. När eleverna på Skälltorpsskolan/SvenskaBalettskolan behöver nyttja biblioteket går de till det intilliggande stadsdelsbiblioteket.Brunnsboskolan kommer att få ett mediatek i samband med renoveringenav skolan. Såväl Backaskolan som Backadals rektorsområde har egnabibliotek.18

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Datorer finns på samtliga skolor. Inspektörerna erfar dock att datorerna på fleraskolor inte fungerar i den utsträckning eleverna önskar.På Skogomeskolan och Backadals rektorsområde får skolmaten lovord frånelever och personal.Skollokalerna i Backa har varierande karaktär, en del är byggda som öppna skolor,vilket har medfört begränsningar i att använda lokalerna flexibelt medanflera andra ger ett slitet intryck. En skola är från 1897 och är K–märkt, vilketibland medför en del svårigheter i vissa undervisningssituationer.Respektive skola har mer eller mindre konkreta resursfördelningsprinciper.Principerna utarbetas i regel av rektorn och med litet eller inget inflytande allsfrån personalen. Skolverket begärde inför verksamhetsbesöken att få skolornasprinciper för resursfördelning. Dessa har antingen inte alls skickats in till verketalternativt varit mycket fåordiga. Inspektörerna får efter intervjuerna med rektorernaintrycket att detta område tycks vara svårgripbart och inte alldeles enkeltför rektorerna att hantera. De svar som inspektörerna ändå får är exempelvisatt man prioriterar mindre undervisningsgrupper på vissas skolor.SammanfattningInspektörerna bedömer att det vid verksamheterna överlag finns goda förutsättningarför att målen i läroplanerna och kursplanerna skall kunna uppnås.Av skollagen framgår att kommuner är skyldiga att för undervisningen användalärare, förskollärare och eller fritidspedagoger som har utbildning avsedd förden undervisning de i huvudsak skall bedriva. Inspektörerna noterar att skolornainte alltid har en organisation som möjliggör att lärares kompetens användsfullt ut. Detta gäller i första hand s.k. 1–7 lärare. Kommunen genom stadsdelenbehöver analysera och bedöma om skolans organisation och utnyttjandet avlärarkompetensen kan bli bättre.Lokalutnyttjandet bör ses över för att möjliggöra bättre lärmiljöer för barn ocheleverna. Vidare bör datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna underhålletav skolornas datorer förbättras.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen,grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelenansvarar för i stadsdelen Backa, Göteborgs kommun övergripande är avgod kvalitet. Barn och elever utvecklar normer och värden i linje med läroplanernasmål. Flertalet av eleverna känner sig trygga och trivs på sin skola. Elevernasresultat ligger på minst samma nivå som riksgenomsnittet. Genom elevrådoch klassråd ges eleverna möjligheter till delaktighet och samverkan. Skolornaarbetar på ett målmedvetet sätt för en god miljö och för att förebyggakränkningar. En god beredskap finns om mobbning mellan elever inträffar.Inspektörerna bedömer vidare att eleverna på olika sätt får stöd i sina studier.Rektorerna bedöms vara förtrogna med sin verksamhet och de tar det övergripandeledningsansvaret för verksamheten. Inspektörerna bedömer också atttillgången till utbildningen är god. Inspektörerna finner att det vid verksamheternaöverlag finns goda förutsättningar resursmässigt för att målen i läroplanernaoch kursplanerna skall kunna uppnås.19

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETFörbättringsområdenDet finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:Normer och värden- vuxnas språkbruk och attityder mot elever (Brunnsboskolan),- arbetet för att motverka kränkande behandling (Erikslundsskolan),Kunskaper, utveckling och lärande- rutiner när det gäller att bedöma och dokumentera måluppfyllelsen i andraämnen än svenska, engelska och matematik (stadsdelsövergripande),- variationerna i elevernas resultat (stadsdelsövergripande),- elevernas kunskaper om målen för utbildningen (stadsdelsövergripande),- utreda och analysera orsaken till det relativt stora bortfallet av elever vid denationella ämnesproven i årskurs 9 (stadsdelsövergripande),- dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat (Brunnsboskolan),- studiemiljön för eleverna i årskurserna 4–6 (Erikslundsskolan),Arbetsmiljö och delaktighet- elevernas möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildning genom inflytandeoch mer aktivt delta i planeringen av undervisningen (stadsdelsövergripande),- den dagliga kontakten med föräldrar och deras möjlighet till inflytande (förskoleverksamheten),- skolans handlingsprogram mot kränkande behandling vad avser åtgärdsförslagvid kränkning mellan elev och vuxen jämte vid vissa av skolorna ävenandra former av kränkande behandling än mobbning (Backaskolan, Backadalsrektorsområde, Brunnsboskolan och Skogomeskolan),- förutsättningar för att alla elever skall trygghet i skolan (Backaskolan ochBrunnsboskolan),- uppföljning av balettskolelevernas psykosociala miljö (Skälltorpsskolan/SvenskaBalettskolan),- de disciplinära åtgärder som används mot elever bör ses över så att stämmeröverens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94(Backadals rektorsområde),Pedagogisk verksamhet och undervisning- undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa ihögre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att strävamot (stadsdelsövergripande),- säkerställande att alla barn i behov av särskilt stöd får detta (förskoleverksamheten)20

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600- säkerställande av att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd attutveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket (förskoleverksamheten),- samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och fritidshem(förskoleverksamheten, Backaskolan),- skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheterutanför skolan (Skogomeskolan),- den lokala arbetsplanen (Brunnsboskolan),- dokumentationen av elevernas utveckling (Brunnsboskolan),- undervisning i datoranvändning för eleverna i årskurserna 4–6 (Erikslundsskolan),Styrning, ledning och kvalitetsarbete- rektors möjlighet och ansvar till pedagogiskt ledarskap (förskoleverksamheten,Erikslundsskolan och Skogomeskolan),- arbetet med att utvärdera verksamheten mot målen i Lpfö 98 (förskoleverksamheten),- stadsdelens uppföljning och utvärderingssystem så att inte enbart kvantitetsmåttredovisas utan även kvalitetsmått (stadsdelsövergripande),- kvalitetsredovisningen vad avser i vilken mån de nationella målen för utbildningenhar uppnåtts och vilka åtgärder som skall vidtas om målen inte haruppnåtts (Backadals rektorsområde, Backaskolan, och Skogomeskolan),- systematiskt kvalitetsarbete (Backadals rektorsområde, Erikslundsskolan ochSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan),- rutiner för förandet av skolans betygskatalog (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan),- personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan (stadsdelsövergripande),Tillgång till omsorg och utbildning- oklarheter i delegationsordningen och beslutsinnehåll rörande elevens val(stadsdelsövergripande),- informationen till föräldrarna om skolans mål och arbetsformer (Erikslundsskolanoch Skogomeskolan),Resurser- analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen (stadsdelsövergripande),- personalens kompetens (förskoleverksamheten),- lokalutnyttjandet för att möjliggöra bättre lärmiljöer för eleverna (stadsdelsövergripande),- datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna (stadsdelsövergripande),21

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunStadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET- lokalsituationen för fritidshemmet (Backaskolan),- den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö (Brunnsboskolan)samt- läromedelstillgången för särskolans elever (Brunnsboskolan).KritikområdenDet finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.Arbetsmiljö och delaktighet- Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna,vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledandeskede (Avsnitt 2.4 och 2.8 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,förskoleklassen och fritidshemmet) (Skogomeskolan).Pedagogisk verksamhet och undervisning- För elever som behöver särskilda stödåtgärder skall rektorn se till att ett åtgärdsprogramutarbetas (5 kap. 1 § grundskoleförordningen) (Skälltorpsskolan/SvenskaBalettskolan).- Elever i årskurserna 4–6 får inte undervisning i de naturorienterande ochsamhällsorienterande ämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2–3 §§grundskoleförordningen) (Erikslundsskolan).Styrning, ledning och kvalitetsarbete- Det saknas formella beslut om elevs placering i en särskild undervisningsgruppoch placeringen i en särskild undervisningsgrupp sker utifrån ett kösystemoch inte utifrån elevens behov (5 kap. 5 § grundskoleförordningen)(stadsdelsövergripande).- Kvalitetsredovisningen saknar en bedömning i vilken mån de nationella målenuppnås (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet)(Brunnsboskolan och Erikslundsskolan).- Det är den biträdande rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna(3 kap. 4 § grundskoleförordningen och 2 kap. 2 § skollagen)(Brunnsboskolan).- Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar somvilar på rektorn (2 kap. 2 § skollagen och 1 kap. 2 § grundskoleförordningen)(Backadals rektorsområde).22

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Tillgång till omsorg och utbildning- Skolorna överlag erbjuder inte i tillräcklig omfattning studiehandledning påelevernas modersmål (5 kap. 2 § grundskoleförordningen) (stadsdelsövergripande).- Elevens val anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevenskunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urvalav ämnen. (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen)(Backadals rektorsområde och Brunnsboskolan).DatumOrt2005-05-11 GöteborgSusanna ÅhgrenAgnetha ArdfeltMonica GilleniusLeif HagstrandHelén Svelid23

Beskrivning av Göteborgs kommun och dess skolverksamhet m.m.Bilaga 1Kommunfullmäktige med sina 81 ordinarie ledamöter är högsta beslutandeorgan i kommunen. Fullmäktige fattar beslut i alla viktigare frågor och bestämmerockså hur kommunen skall organiseras, vilka nämnder som skall finnas ochhur arbetet skall fördelas.Kommunstyrelsen med sina 15 ordinarie ledamöter svarar för den löpandeverksamheten i kommunen.Kommunen har utarbetat en styrmodell - balanserad styrning - som avser styrningav all kommunal verksamhet. Modellen bygger på att koppla den mer traditionellaekonomistyrningen till mål för varje verksamhetsområde. Modelleninnebär att kommunfullmäktige för varje verksamhetsområde beslutar om eninriktning och strategi. Utifrån denna utarbetas för varje år prioriterade mål frånkommunfullmäktiges sida, liksom lokala mål som beslutas av varje stadsdelsnämndför varje budgetår.Göteborgs kommun är indelad i 21 stadsdelar som leds av stadsdelsnämnder.Stadsdelarna är av Göteborgs kommun informellt indelade i fyra geografiskaregioner; Hisingen, Väst, Nordost och Centrum. De fyra regionerna utgörgrunden för de fyra omgångar, som Skolverket indelat inspektionen i, av de tillstadsdelsnämnderna delegerade verksamheterna.I kommunens ”Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder”, beslutad avkommunfullmäktige den 14 maj 1989, med ändringar efter det, framgår av 11 §att”Stadsdelsnämnd skall – var och en inom sitt område – handha de uppgifter som enligt skollagenoch andra författningar ankommer på skolstyrelse och som avser förskoleklass ochgrundskola och som ej tillagts annan nämnd.Stadsdelsnämnd skall vidare inom sitt område svara för den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgsom kommunen enligt skollagen är skyldig att tillhandahålla.Stadsdelsnämnd utövar tillsyn över verksamhet beträffande enskild förskola, enskilt fritidshemoch enskild integrerad skolbarnsomsorg.”Vissa stadsdelsnämnder har så kallade tillkommande uppgifter som innebäransvar för vissa uppgifter för hela Göteborgs kommun. Dessa stadsdelsnämnderbenämns även resursnämnder.I ovan nämnda reglemente står under rubriken ”Tillkommande uppgifter förvissa stadsdelsnämnder” i 15 § t.ex. att ”Stadsdelsnämnd Högsbo skall för hela stadensvara för den verksamhet inom den obligatoriska särskolan som enligt skollagen och andraförfattningar ankommer på kommun… ”I Göteborgs kommuns budget upptas, inom förskolans och skolans område, ett20-tal s.k. resursnämndsuppgifter. Biskopsgården är resursnämnd för skolhälsovård.Dessutom kan en stadsdel tilldelas s.k. särskilda uppgifter Biskopsgården hartilldelats den särskilda uppgiften att ansvara för modersmålsundervisningen förett antal stadsdelar.24

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommun,Stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Stadsdelarna på Hisingen har därutöver kommit överens om att samarbetakring vissa tjänster inom förskolans och skolans område. Det gäller bl.a. undervisningi svenska som andraspråk och psykologtjänster.Stadskansliet, som är kommunstyrelsens stab, svarar bl.a. för uppföljning avfattade beslut. Den av Stadskansliets enheter, som har ansvar för utbildningsfrågor,benämns ”Enheten för välfärd och utbildning”. Enheten omfattar, förutomgruppen för utbildningsfrågor, välfärdsgruppen, flyktingadministrationsamt stabsfunktionen ekonomi och IT–samordning.Stadskansliet har givit ut en ”Handbok för kvalitetsredovisning år 2004 inomutbildningsområdet i Göteborgs Stad” som redovisar både hur skolornas kvalitetsredovisningaroch den kommunala kvalitetsredovisningen skall upprättas.Det framgår av den att respektive stadsdel ansvarar för att dess skolor upprättarkvalitetsredovisningar.I arbetet med kommunens kvalitetsredovisning ingår en del kallad ”Kvalitetsdialog”.Dialogen organiseras och genomförs av Stadskansliet. I varje stadsdeldiskuterar 20 personer från förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen omkvaliteten i verksamheten (varav 1/3 skall vara chefer och 2/3 från verksamheten)under ledning av en extern samtalsledare från högskolan/universitetet.Samtalen dokumenteras och ställs samman genom Stadskansliets försorg. Deutvalda från verksamheten skall representera sin verksamhetsform och tala förstadsdelens samtliga enheter. Varje år behandlas några av områdena i 1994 årsläroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet(Lpo 94). För kvalitetsredovisningen 2003 betonades ”kontinuitet och progressioni lärandet ´Den röda tråden´”, ”Delaktighet och inflytande i lärprocessoch verksamhet” samt ”Pedagogiskt ledarskap i förskola och skola”. År 2004behandlades särskilt ”Läromedel och lärmiljöer”, ”Bedömning och betygssättning”och ”Samverkan med omvärlden”.Göteborgs kommun bedriver vidare ett kvalitetsarbete med s.k. balanseradestyrkort, kallad ”Balansen”. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar därelever, föräldrar och personal värderat verksamheterna utifrån hur nöjda respektivegrupp är med verksamheten utifrån ett antal variabler.Av kommunens skolplan framgår att alla barn och unga i Göteborg skall ha enindividuell utvecklingsplan. I samverkan med eleven och hans/hennes föräldrarskall varje elev få en egen plan för sin fortsatta skolgång baserad på elevensegna förutsättningar.Resurser till stadsdelarna fördelas enligt principer fastställda av kommunfullmäktigeutgående från befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden.Utifrån det belopp stadsdelsnämnden tilldelas är det sedan stadsdelsnämndensuppgift att fördela resurser till de olika verksamheterna. Stadsdelengör egna bedömningar och prioriteringar och är således inte beroende av defördelningsprinciper utifrån vilka de erhållit sin budget.25

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utbildningsinspektion i förskoleverksamhetUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever respektive vuxenstuderande får den omsorgoch utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. Utveckling och lärandeVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om kvaliteten enligt de nationella bestämmelserna.Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligenkvalitetsarbetet, ledningsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatseroch bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla.Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokalalösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings-och kritikområden.1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETBeskrivning av förskoleverksamhetenFörskoleverksamhet för barn boende i BackaAntal barnFörskola 735Familjedaghem 56Förskolverksamhet i annan stadsdel 30Enskild verksamhet 68I Backa stadsdel har 83 procent av barnen mellan ett och fem år en plats i förskolverksamheten.Det finns 15 kommunala förskolor, 14 familjedaghem och 7enskilda förskolor. Förskolorna är geografiskt väl spridda i stadsdelen. Stadsdelenhar ingen ”öppen förskola”, d v s förskola som vänder sig till hemmavarandebarn och deras föräldrar.Förskoleverksamheten i Backa är indelad i fem områden som vardera leds av enområdeschef tillika rektor, nedan kallad rektor.Inspektörerna har besökt de kommunala förskolorna Skogome förskola ochFörafattaregatans förskola.Författaregatans förskola ligger intill Brunnsboskolan i södra Backa och ingårsom en av fyra förskolor i Brunnsbo skolenhet. Förskolan består av fyra avdelningar,med två avdelningar med barn mellan 1 och 3 år och de övriga två medbarn mellan 4 och 5 år. Förskolepersonalen arbetar i arbetslag. Förskolans lokalerär byggda på 1970-talet och har varit föremål för renovering och utbyggnad.Utemiljön är god. Omkring 60 procent av barnen har utländsk bakgrund.Skogome förskola ligger som en av två förskolor inom Skogome skolenhet inorra Backa. Förskolan består av tre avdelningar, med en avdelning med barnmellan 1 och 3 år och två med barn mellan 3 och 5 år. Förskolepersonalen arbetardels i arbetslag inom förskoleverksamheten dels i arbetslag som består avförskolepersonal, lärare från förskoleklassen, lärare från grundskolan, pedagogerfrån fritidshemmet, elevassistent och kökspersonal. Dessa arbetslag träffas engång i månaden. Förskolans lokaler är byggda på 1970-talet och omgärdas av engod utemiljö. Få barn har utländsk bakgrund.Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamhetenSkolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för granskningen av Göteborgs kommuns,stadsdelen Backa, förskoleverksamhet har bestått av undervisningsråden HelénSvelid och Susanna Åhgren. Besök i Skogome förskola och Författaregatansförskola genomfördes den 3 september respektive 6 oktober 2004.Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannenoch vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till.Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripandeförbättringsområden tas upp. Förskolerapporten bör därför läsas ihop medstadsdelsrapporten.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och debesökta förskolorna, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besök i verksamheten. Rapporten grundar sig ocksåpå annan information om Göteborgs kommun förskoleverksamhet som finns iSkolverkets nationella uppföljningssystem, via hemsida eller finns publicerat påannat sätt.I stadsdelen Backas förskoleverksamhet intervjuade inspektörerna rektorer,förskolepersonal och föräldrar. Besök i verksamheten gjordes och då förde inspektörernaäven spontana samtal med personal och barn.Skolverket har också i två frågeformulär begärt in uppgifter om bland annatförskoleverksamhetens omfattning, organisation och barngruppernas storlek.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommunseget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallat Balansen. I Balanseningår regelbundna kvalitetsmätningar.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall förskoleverksamheten genom pedagogisk verksamhet erbjudabarn fostran och omvårdnad. I läroplanen för förskolan framgår den värdegrund ochde allmänna mål som gäller för förskolan och som är tillämplig även i annan förskoleverksamhet.Förskolan skall påverka barnen att utveckla förståelse för vårt samhällesgemensamma demokratiska värderingar, respekt för allt levande och omsorgom närmiljön. I läroplanen anges också att barnen skall utveckla öppenhet och ansvarsamt förståelse för allas lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med förskolansvärdegrund och målen att utveckla dess normer och värden.En av många uppgifter för förskolan är enligt 1998 års läroplan för förskolan(Lpfö 98) att sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritetoch ansvar.Vid inspektionsbesöken ser inspektörerna att barnen fungerar i samspelet medvarandra. De visar omtanke och hjälper varandra. Föräldrar menar i intervjuernaatt förskolans främsta styrka ligger just i att utveckla barnens sociala samspeloch värdegrund.Barnen på de besökta förskolorna visar på flera sätt att de känner sig trygga igruppen, till exempel genom att ty sig till personalen, och inspektörerna uppleverpersonalens respektfullhet mot barnen. Personalen talar varmt om sin rollsom barnens förebild. Föräldrar uppger att de känner sig trygga med att lämnasina barn på förskolan.3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETInspektörerna ser också att barnen ställs inför valsituationer och att de klarardetta utifrån sin ålder och mognad. Personalen ger också exempel på hur deförsöker bygga verksamheten utifrån barnens behov och intressen.Resultaten från Balansen visar att föräldrarnas skattning om barnens trygghetoch trivsel i förskolan samt huruvida barnen lär sig att ta hänsyn i förskolan ärungefär de samma i Backa som det sammantagna värdet för hela kommunen.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten erbjudergoda möjligheter för barnen att utveckla normer och värden i linje mednationella och lokala målen. Barnen tar också ansvar utifrån ålder och mognad.2. Utveckling och lärandeFörskoleverksamheten skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolansläroplan anger flera mål för detta, bland andra att verksamheten skall bidra till attbarnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungeraenskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden.För familjedaghem och öppen förskoleverksamhet skall förskolans läroplan varavägledande, utifrån de förutsättningar som dessa verksamheter ger.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Vid besöken iakttar inspektörerna att förskoleverksamheten både är rolig ochlärorik för barnen som deltar. Omsorg, omvårdnad, fostran och lärande vävssamman. I intervjuerna framhåller såväl personalen som föräldrarna vikten avhelhetstänkande kring barnet.Inspektörerna finner att leken ges betydelse och utrymme för barnens utvecklingoch lärande på de besökta förskolorna, vilket också poängteras i den lokalaskolplanen. Personalen betraktar vardagsrutiner och vardagssysslor som pedagogiskasituationer och ger exempel på hur barnen genom dessa utvecklar ansvarstagande,språk och matematiskt tänkande. Barnens språkutveckling är ettprioriterat område, främst på den ena besökta förskolan där ungefär 60 procentav barnen har utländsk bakgrund.Barnens kunskaper om natur och miljö är också ett prioriterat område inomförskoleverksamheten. Såväl föräldrar som personal ger exempel på vad barnenhar lärt sig och hur barnen engagerat argumenterar för en hållbar utveckling.Förskolorna har haft olika sätt att dokumentera barnens utveckling och lärandeutifrån observationer och utvecklingssamtal. Verksamheterna har kommit olikalångt i arbetet med individuella utvecklingsplaner för barnen. Ambitionen är attall förskoleverksamhet ska ha arbetat fram sådana under detta år.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten genomlek och vardagssituationer bidrar till barnens utveckling och lärande. Särskiltarbete läggs vid att utveckla barnens kunskaper om miljö och natur.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:16003. Arbetsmiljö och delaktighetFörskoleverksamheten skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten bedrivasi demokratiska former. Personalen skall samverka med föräldrar och barn i arbetetmed att forma en god miljö för utveckling och lärande. Arbetslaget i förskolanskall bl.a. ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egnabarngruppen. Närmare riktlinjer för arbetet för en god arbetsmiljö finns i förskolansläroplan som också skall vara vägledande för övrig förskoleverksamhet.Granskningen gäller hur man i förskoleverksamheten arbetar för en god miljö och föratt barns intressen och behov ska ligga till grund för utformningen av miljön.Inspektörerna ser inte annat än att förskoleverksamheten i Backa utgör en tryggpsykosocial miljö och att barnen får god omsorg och omvårdnad. I intervjuernamed föräldrar och personal uppfattar inspektörerna att barnen tycker det ärroligt att gå till förskolan, men flera föräldrar och personal framför att det intefinns utrymmen för barnen att dra sig undan till. I övrigt ges positiva uttryck förinne- och utemiljön, med något undantag för uteredskap.Föräldrarna är välkomna att delta i förskoleverksamheten när de vill. Planeringaroch annan information delas ut skriftligen eller finns anslagna på förskolan ivarierande grad. Den dagliga tamburkontakten är för föräldrarna särskilt viktigoch den fungerar ofta bra men kan ibland bli något torftig på grund av attmånga barn kommer och går vid samma tidpunkt. Ibland får föräldrarna för liteinformation om hur dagen varit när de hämtar sitt barn. De önskar också fåmer information när en vikarie sätts in.Organiserad samverkan mellan föräldrarna och personal fungerar olika väl. Vidden ena skolenheten finns en lokal styrelse i vilken även föräldrar från förskolanfinns representerade. Vid den andra förskolan har föräldraföreningen fungeratolika bra genom åren och är vid inspektionsbesöket inte särskilt aktiv.Föräldrarna verkar inte känna till målen i Lpfö 98 och de krav på förskoleverksamhetensom ställs beträffande samverkan mellan förskola och hem. I Lpfö 98anges att arbetslaget skall ge föräldrar möjligheter att utöva inflytande när detgäller planering och genomförande av verksamheten samt se till att föräldrarnablir delaktiga i utvärderingen av verksamheten.Resultaten från Balansen visar att föräldrarnas skattning av trivsel, bemötande,säkerheten samt delaktighet och inflytande i förskolan överlag är i nivå med detsammantagna värdet för hela Göteborg.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att personalen gör ett bra arbeteför att skapa en god psykosocial miljö. Den dagliga kontakten med föräldrarnafungerar oftast bra. Det finns dock utrymme för förbättringar. Dessutom börföräldrarnas möjligheter till inflytande utvecklas.5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET4. Pedagogisk verksamhetFörskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov och utformas av personaleni samspel med barnen. Arbetet skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Bestämmelseri skollagen, förskolans läroplan och Skolverkets allmänna råd för familjedaghemoch öppen förskola ger också riktlinjer och vägledning. Bestämmelsernagäller t.ex. omfattningen i tid, stöd till barn med svårigheter, samverkan med föräldrarnarespektive med förskoleklass, skola och fritidshem. Läroplanen anger riktlinjerför förskolans pedagogiska verksamhet för att främja barnens utveckling och lärande.Läroplanen skall vara vägledande även för övrig förskoleverksamhet.Granskningen riktas mot hur man i förskoleverksamheten arbetar i riktning mot målenoch hur man anpassar arbetet till olika behov.Båda de besökta förskolorna har lokala arbetsplaner där förskolan beskriver hurde vill arbeta med och dokumentera barnens utveckling och lärande.Barnen vid de båda förskolorna erbjuds emellertid vid inspektionsbesöken engod omsorg med en väl avvägd dagsrytm. Personalen lägger ofta fokus på barnensspråkutveckling, i synnerhet för de yngsta barnen. Motoriken tränas genomutelekar och genom att de får måla och klippa, m.m. Barnen är ofta utomhusoch gör regelbundna utflykter till skogen eller närliggande naturområden.På de besökta förskolorna arbetas med språklekar och matematikövningar. Aktiviteternavarvas med musik, fri lek och tematiskt arbetssätt. Inspektörerna serexempel på hur barnen på ett lekfullt sätt med hjälp av ett djur får möta frågorkring t.ex. miljö och livscykeln m.m. Dock finner inspektörerna att barnensmöjligheter till skapande verksamheten är av skiftande kvalitet.Personalen i förskoleverksamheten har i intervjuerna vissa svårigheter att beskrivasin egen verksamhet utifrån Lpfö 98. Personalen menar dock att detmärks på barnen att de känner sig trygga och att de tycker att det är roligt i förskolan.Barnen har roligt tillsammans med andra barn.Varje förskola har en KULF-representant (Kultur i förskolan) och personalenberättar om de teaterbesök de gjort med barnen.Planering av verksamheten sker enskilt, i arbetslaget och för all personal påförskolan. Inspektörerna ser att förskoleverksamheten och grundskolan samarbetarmed varierad intensitet. Vid den ena förskolan har rektorn skapat mötestiderså att personalen genom arbetslagsarbete får utbyta erfarenheter och idéersamt diskutera gemensamma frågor utifrån de enskilda utvecklingssamtalenmed föräldrarna. Vid den andra förskolan upplever personalen att det inte finnsnågot närmare samarbete med förskoleklassen och grundskolan i syfte att utvecklaverksamheten och barnens lärande.Vid de besökta förskolorna finns rutiner för att identifiera och finna lämpligametoder för att arbeta med barn som behöver särskilt stöd. Centralt i stadsdelenfinns ett resursteam där förskolan kan få hjälp och handledning av bland andratalpedagoger och specialpedagoger. Representanter från resursteamet finnsibland även med vid så kallade barnkonferenser. Det finns synpunkter blandpersonalen att det är lättast att få särskilt stöd därifrån om barnet har ett fysisktproblem.Många barn inom stadsdelen har ett annat modersmål än svenska. Det förekommeringet systematiskt arbete i förskolan för att bidra till att barn med an-6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600nat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Däremothar utvecklingen av det svenska språket fått en stor plats i barnens vardag. Personalenberättar att de arbetar utifrån den så kallade Bornholmsmodellen. Delarav personalen har nyligen fått kompetensutveckling i att använda så kalladespråkpåsar.Utvärdering av de pedagogiska målen i förskolan sker i form av barnobservationeroch utvecklingssamtal. Kontinuerlig dokumentation av lärandet sker avpedagogerna tillsammans med barnet. Insamlat material ger enligt planen möjlighetatt tillsammans med föräldrar reflektera över och visa de framstegen somsker samt att relatera dessa till den individuella utvecklingsplanen.Utvecklingssamtal erbjuds föräldrarna en till två gånger per år. Personalen förberedersig genom observationer och genomarbetat frågematerial och dokumentation.Även barnets portfolio visas upp och diskuteras. Inspektörerna fårintrycket av att utvecklingssamtalen generellt fungerar väl. Förskolorna ska nuockså, i enlighet med all verksamhet inom förskola och skola i Backa, påbörjaarbetet med individuell utvecklingsplan för varje barn. Enligt signaler från personalpågår diskussioner om hur motiverat en sådan plan är för de yngre barnen.De erfar även att föräldrar blir stressade när barn jämförs och det är viktigtatt utforma de individuella utvecklingsplanerna så att jämförelser inte blir detstyr diskussionerna.Det finns rutiner för övergången mellan förskoleverksamheten och förskoleklasssom också delvis följs. Samtliga intervjuade menar dock att arbete börfungera bättre och det finns en ambition att så skall ske.Resultaten från Balansen visar att föräldrarnas skattning i Backa av handledningoch process i förskolan är på samma nivå som det sammantagna värdet för helaGöteborg.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamhetenutgår från barnens behov och de nationella målen. Förskoleverksamhetenarbetar också i riktning mot den lokala skolplanen. Verksamheten håller godkvalitet och präglas av pedagogisk medvetenhet. Barnens språkutveckling stimuleras.Det finns rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Stadsdelenbör därutöver säkerställa att alla barn i behov av särskilt stöd får detta.Stadsdelen bör också se över hur den faktiskt ger barn med annat modersmålän svenska stöd att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Inspektörernafinner också att barnens utveckling och lärande följs upp tillsammansmed föräldrarna. Dock bör kopplingen till de nationella och lokala styrdokumentenutvecklas i förskoleverksamhetens kontakt med föräldrarna. Samverkanmellan förskolan och förskoleklassen bör också utvecklas.7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunen har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgenoch skolväsendet på lokal nivå. Kommunen är också huvudman för de flestaverksamheterna. Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten fullgörs av deneller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Läroplanen för förskolanlägger tydliga ansvarsområden på arbetslagen för förskolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till omvårdnad och pedagogiskverksamhet tillgodoses. Enskilda förskolor har ett motsvarande ansvar, med kommunensom tillstånds- och tillsynsansvarig.Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis verksamhetens ledning, hurdenna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteteni den pedagogiska verksamheten, dess förutsättningar och arbetssätt samtvärna enskildas rättsäkerhet.Stadsdelens verksamhetschef har det övergripande ansvaret för verksamheternaförskola och grundskola. I delegationsordningen anges vilka beslut som är delegeradetill verksamhetschefen och barnomsorgsassistenten som sitter centraltplacerad. Förskoleverksamheten är indelad i fem områden som vardera leds aven områdeschef tillika rektor. Denne leder även de grundskolor som ligger iområdet. En rektor kan ha upp till fyra förskolor inom området. Rektorn förden ena förskolan ansvarar exempelvis för fyra förskolor, en grundskola och ensärskola. Rektorn för den andra förskolan ansvarar för två förskolor och engrundskola. De har olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet, där den enehar förskollärarbakgrund och den andre har erfarenhet från grundskolan. Denena rektorn har en biträdande rektor till sin hjälp att leda förskoleverksamheten,men tjänsten är vid inspektörernas besök inte tillsatt. En samordnare har därföransvaret att fungera som budbärare mellan rektorn och förskolans personal.Vid den andra förskolan medger det ekonomiska läget enbart en samordnarevid sidan om rektorn som fungerar som budbärare mellan rektor och förskolan.Inspektörerna konstaterar att rektorernas förtrogenhet med förskolans verksamhetåterspeglas i respektive förskolas styrning, ledning och kvalitetsarbete.Varje rektor har en ledningsgrupp som träffas regelbundet. Här ingår de biträdanderektorerna alternativt en person ur förskolegruppen som i vissa fall utgörsav samordnarna. Rektorerna har också regelbundna arbetsplatsträffar medhela sin personal.Respektive förskola har en arbetsplan där de, om än inte explicit, utgår ifrånLpfö 98 och i vissa fall från den lokala skolplanen. Verksamheten planeras konkreti arbetslagen. Personalen på förskolorna berättar att barnens utveckling idet svenska språket är det viktigaste målet som de arbetar mot. Ett annat viktigtmål är att barnen utvecklar sin fantasi, att känna empati och att vara självständiga.Innehåll och medel i verksamheten ändras beroende på barngruppens sammansättningoch enskilda barns behov. Arbetsplanen utvärderas muntligen undervåren. I kvalitetsredovisningen för Skogome skolenhet år 2003 finns förskolanmed i de redovisade resultaten och rapporterade åtgärderna som utgår frånde tre prioriterade målen i Göteborgs kommuns kvalitetsdialog. Vid den förskolanhar personalen också fördjupat sig i de resultat som Balansen visat och dehar dessutom diskuterat resultaten med föräldrarna.Nämnden redovisar i årsrapporten 2003 att satsningen på specialpedagogiskfortbildning för all personal har fortsatt, att samordningen med andra verksam-8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600hetsgrenar fortsätter för att på så sätt skapa ytterligare ”hemmaplanslösningar”,att kvalitetsdialogen i huvudsak beskrev en mycket väl fungerande verksamhetoch att dialogens förbättringsområden präglat arbetet under året. Områdenautgörs av dokumentation, övergångar och 1–16-årsperspektivet.I årsrapporten redovisas också kostnads- och volymutveckling samt vissa prestations-och nyckeltal, exempelvis nöjd föräldra-index från Balansen och antalbarn i kö som köat mer än fyra månader. Förskolans verksamhet redovisas alltsåmer utifrån kvantitativa mått än kvalitativa. Längre tillbaka i tiden upprättadevarje förskole- och skolenhet verksamhetsberättelser som beskrev det kvalitativainnehållet i förskoleverksamheten.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorerna på olika sätt lederverksamheten och att det finns skillnader i hur förtrogna de är med verksamheten.Ledarskapet bör därför utvecklas.Mål och planering finns för verksamheterna. Förskolan bör dock, på såvälstadsdelsnivå som verksamhetsnivå, utveckla arbetet med att utvärdera verksamhetenmot målen i Lpfö 98.6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorgVarje kommun svarar enligt skollagen för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarandevistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.Förskoleverksamheten omfattar förskola, familjedaghem och öppen förskola. Barnskall erbjudas plats i så kallad allmän förskola, från och med höstterminen det år dådet fyller fyra år. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som fyllt ett år i denomfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier ellerbarnets egna behov. Barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga skalltillhandahållas förskoleverksamhet i viss omfattning. Kommunen skall erbjuda platsi förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål då föräldrar anmäler behov av sådan.Granskningen gäller om möjlighet till förskoleverksamhet finns i den omfattning ochmed den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen ommöjligheter till förskoleverksamhet behandlas.Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i oktober 2004 bor det 1067 barnmellan ett och fem år i stadsdelen. Av dessa har 889 barn, 83 procent, plats iförskoleverksamhet. I Backa finns 15 kommunala förskolor, 14 familjedaghemoch 7 enskilda förskolor.I Backa erbjuds också familjedaghem. Varje familjedaghem har mellan fyra ochsex barn i olika åldrar mellan 1 och 5 år. Sammantaget finns plats för ca 100barn. Såväl förskolorna som dagbarnvårdarna är geografiskt väl spridda i stadsdelen.Dagbarnvårdarna har en gemensam lokal i sitt närområde, där de träffasmed barnen en eller två gånger i veckan och då har de gemensamma aktiviteter istörre grupp.En av förskolorna, Bällskärs förskola, vänder sig till barn med flerfunktionshinderoch tar emot barn från hela Göteborg. Därutöver finns också sex enskildaförskolor inom stadsdelen.Stadsdelen har ingen öppen förskoleverksamhet.9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETEnligt Barn- och ungdomsplanen skall barn boende i stadsdelen så långt det ärmöjligt få plats i önskad förskola. Tidigast fyra månader innan ett barn behöverplats kan föräldern anmäla barnet. Hur länge det dröjer innan barnet kan fåplats beror på flera faktorer. Det kan bero på hur lång kön är, i vilken takt detblir plaster lediga, vilken åldersgrupp platsen avser, när på året platsen önskas,hur många barn i familjen som behöver plats samtidigt, m.m.Den uppsökande verksamheten för barn som inte går på förskolan men sombehöver särskilt stöd i sin utveckling, sker i samarbete med de sociala myndigheternaoch barnavårdscentralen. I stadsdelskontoret ligger informationscentrat,där medborgare bland annat kan få upplysningar om hur man ansöker om enplats i barnomsorgen.Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i oktober 2004 har Backa 12 barnsom efter ansökan om plats ännu inte beretts sådan inom fyra månader. Tjugobarn i kön beräknas inte kunna erbjudas plats inom fyra månader. Vid inspektörernasbesök under hösten 2004 fanns inget barn i kö som väntat mer än fyramånader.Information om förskoleverksamheten ges på stadsdelens webbplats. Där presenterassåväl i korthet hur respektive förskola arbetar som information hurförskolan kan kontaktas. I stadsdelens informationscentrum, tillika stadsdelsbibliotek,arbetar stadsdelens köassistent och kan då vara behjälplig med frågor.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att stadsdelen erbjuder platsinom förskoleverksamheten och att detta sker inom skälig tid. Föräldrar kan tadel av information om verksamheten på olika sätt.7. ResurserKommunen och förskoleverksamhetens respektive förskolans ledning beslutar huroch med vilka resurser verksamheten skall genomföras för att den skall ha den kvalitetsom de nationella bestämmelserna i skollagen och läroplanen för förskolananger. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, barngruppernassammansättning, tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning som behövs förden pedagogiska verksamheten, omsorgen om barnen och barnens lek och vila.Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en pedagogiskverksamhet av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiserasvid inspektionen.Personaltätheten på förskolorna i Backa är i genomsnitt 4,7 barn per årsarbetareenligt uppgifter lämnade till Skolverket per den 15 oktober 2004. I Skolverketsstatistik för år 2004 var genomsnittet för riket 5,4 barn och för Göteborgskommun 5,1 barn. Familjedaghemmen i Backa har i genomsnitt 4,1 barn inskrivna,vilket är lägre än värdet på riksnivå som år 2003 var 5,2 barn.I de besökta förskolorna är barngrupperna indelade efter ålder, oftast 1–3-åringar respektive 4–5-åringar. Enligt frågeformuläret som besvarats av förskolechefernavarierar gruppstorlekarna från 11 till 23 barn. Den minsta gruppen ärenbart allmän förskola för fyra- och femåringar. Därpå följer enbart gruppermed ett- till treåringar följt av syskongrupper. Gruppsammansättningen sker idialog mellan förskolan och köassistenten.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600I tabellen nedan visas hur gruppstorlekarna varierar i förhållande till barnensåldrar.Barngrupperna i förskolan förutom grupper med enbart allmän förskola, oktober 2004, BackaÅldersfördelning Antal grupper GruppstorlekUpp till 3 år 16 12–171–5 år 6 15–20Från 3 år 20 15–23Tabellen visar att i Backa är det vanligast med åldersindelade grupper, endast ettfåtal av grupperna har barn från 1 till 5 år. Det framgår också att grupper medyngre barn är mindre än grupper med äldre barn. Barn som finns i grupper medfler än 17 barn är minst 3 år gamla. Den genomsnittliga gruppstorleken i Backaär 17,8 barn. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn.Nedanstående diagram åskådliggör spridningen av barngruppernas storlek. Varjestapel motsvarar en barngrupp och barnantalet i respektive grupp kan utläsasmot skalan till vänster.25Antal barn20151050Antal barn per förskolgrupp i Backa, oktober 2004.Fler än hälften av grupperna har färre än 18 barn. I så gott som samtliga grupperingår så kallade ”tretimmarsbarn”. Dessa barn är huvudsakligen i förskolanfem dagar i veckan, tre timmar på förmiddagen. Detta betyder att gruppernaenbart under några timmar om dagen har så många barn som anges i diagrammet.Utbildningsnivån för förskolans personal är lägre än riksgenomsnittet. 40 procentav personalen har pedagogisk högskoleutbildning medan 60 procent harannan utbildning för att arbeta med barn. Motsvarande värde på riksnivå är 51respektive 44 procent. All personal inom familjdaghemmen har utbildning föratt arbete med barn. Verksamhetschefen menar att det är svårt att rekryterapersonal med pedagogisk högskoleutbildning i den grad som önskas.Personalen har fått kompetensutveckling utifrån de behov som finns hos denenskilde medarbetaren men också utifrån förskolans behov. Så har exempelviskompetensutveckling getts i matematik och språkutveckling. En del personal11

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKEThar också besökt andra förskolor i kommunens nordöstliga område för att studerahur de kan arbeta med barns språkutveckling. Förskoleverksamheten harockså varit representerade i det stadsdelsövergripande utvecklingsprojektet omdet så kallade 1–16-årsperspektivet. Vid inspektörernas besök finns planer pågemensam kompetensutveckling för all förskolepersonal men anställnings- ochinköpsstoppet som infördes i september 2004 har lett till att man får skjuta uppdetta. Det finns dock anledning för stadsdelen att arbeta för ökad kompetensbland personalen sedan utbildningsnivån bland personalen är bland den lägsta iGöteborgs stad.De besökta förskolornas lokaler är huvudsakligen av god kvalitet. Lokalerna vidden ena förskolan har successivt under de senaste åren blivit renoverade ochombyggda. Enligt personalen uppfyller lokalerna krav för att anses som tryggaoch säkra miljöer för barnen. Vid den andra förskolan anses dock lokalerna varaför trånga i förhållande till antalet barn som vistas där. På båda förskolor saknasrum eller utrymme för barnen att dra sig undan i. Det pedagogiska materialet ärockså av god kvalitet. Det finns dock skäl att se över det pedagogiska materialetvid avdelning med yngre barn. Personalen på båda förskolorna menar att detfanns bättre tillgång tidigare år. Exempelvis är förbrukningskostnaderna nucirka 200 kr per barn och år till skillnad från högre marginaler tidigare år.Inspektörerna uppfattar att barnen har en god utemiljö med lekplatser, grönaytor och stort utrymme. Personalen ger också mestadels positiva omdömen omutemiljön men det förekommer också att det inte finns tillräckligt med fast lekmaterielför de yngsta barnen.Stadsdelen har så kallad organisationsbudget för förskoleverksamheten. Den ärtill viss del viktad mellan förskolorna. Verksamhetschefen beslutar om riktatstöd till barn. Beslutet föregås av en ansökan från aktuell förskola med bifogatåtgärdsprogram för barnet. Tillsammans med specialpedagoger beslutar verksamhetschefenom stöd skall ges. Medlen är då öronmärkta till det aktuella barnet.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten gesacceptabla förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Det pedagogiska materialethåller överlag god kvalitet. Utemiljön är god. Lokalerna kan ses över för attbättre skapa miljöer för barn att gå undan i.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i stadsdelen Backa övergripandeär av god kvalitet.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- den dagliga kontakten med föräldrar bör förbättras,- föräldrars möjlighet till inflytande bör utvecklas,- stadsdelen bör säkerställa att alla barn i behov av särskilt stöd för sin utvecklingfår detta,- stadsdelen bör säkerställa att alla barn med annat modersmål än svenska fårstöd att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket,- samverkan mellan förskolan och förskoleklassen bör utvecklas,12

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunFörskoleverksamheten i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600- ledarskapet i verksamheten bör utvecklas,- arbetet med att utvärdera förskoleverksamheten mot målen i Lpfö 98 börutvecklas på såväl stadsdelsnivå som verksamhetsnivå samtDatumOrt2005-05-11 GöteborgSusanna ÅhgrenHelén Svelid13

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utbildningsinspektion iBackaskolan, grundskola F–6UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringartill bedömningarna görs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings-och kritikområden.1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETBackaskolanBeskrivning av skolanAntal barn/eleverSkolbarnsomsorg 172Förskoleklass 55Grundskola 363Utbildningen vid Backaskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1–6. Tillskolan hör även tre fritidshemsavdelningar, med verksamheten integrerad i skolanslokaler, samt fyra förskolor, som inte ligger i direkt anslutning till skolan.Backaskolan är stadsdelens äldsta skola och den är väl underhållen. Den ursprungligaskolbyggnaden är från 1897. Efter successiva till- och ombyggnaderunder åren har klasserna nu sina klassrum i sex olika byggnader på, som längst,ett par hundra meters avstånd från varandra. Rektorsexpedition, lärarrum ochstödundervisning ligger i en separat byggnad. Riklig tillgång till naturområdenfinns i skolans omedelbara närhet.Bebyggelsen kring Backaskolan domineras av villor och radhus men består ocksåav ett mindre antal hyreslägenheter. Av eleverna som bor inom Backaskolansupptagningsområde väljer en jämförelsevis hög andel att gå i denna skola. Ungefären tredjedel av skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning.Genomförandet av inspektionen i BackaskolanSkolverket sände den 27 maj 2004 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Backaskolan har bestått avundervisningsrådet Susanna Åhgren och experten Leif Hagstrand. Besök iBackaskolan gjordes den 28 och 30 september 2004.Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannenoch vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till.Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripandeförbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochBackaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Backaskolan genomfördes intervjuer med rektorn, biträdande rektorn, elevhälsoteamet,en grupp från den undervisande personalen, elever från förskoleklassen,årskurserna 1–6 och elevrådet samt representanter för föräldraföreningensstyrelse. Lektioner i ett stort antal klasser och ämnen besöktes. Under2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600besöket fördes också samtal med enstaka elever och elevgrupper liksom medolika medarbetare i skolan.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommunseget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallat Balansen. I Balanseningår regelbundna kvalitetsmätningar.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Backaskolans elever visar att de respekterar varandra och att de inte tolererarkränkande behandling av vare sig kamrater eller vuxna. Flertalet av elevernakänner sig trygga och trivs i skolan. Uttalanden som ”en bra skola”, ”roligt attlära sig saker” och ”alla är snälla mot varandra” är exempel på detta. Det finnsdock exempel på motsatsen, vilket beskrivs under avsnitt 3.Enligt Backaskolans övergripande plan för läsåren 2001-2004 skall som grundför verksamheten gälla följande nyckelord, med koppling till bokstäverna i skolansnamn: Basfärdigheter, Ansvarskännande, Civiliserade, Kamratliga, Artiga.Eleverna i Backaskolan deltar i de organiserade samrådsformer som skolan erbjuderi form av elevråd och klassråd. Vid inspektörernas möte med elevrådetvisar eleverna en påtagligt liten förmåga och vilja att uttrycka sina egna uppfattningaroch argumentera för dem. Detsamma gäller vid möte med eleverna iförskoleklassen och årskurserna 1–3 medan eleverna i årskurserna 4–6 vid motsvarandemöte för fram sina åsikter med engagemang och tydlighet. På rasternatar många elever spontant kontakt med inspektörerna och berättar livligt omvad de tycker är bra och dåligt på skolan.I årskurs 6 har skolan skapat en ”tjejgrupp” och en ”killgrupp” som regelbundetträffas tillsammans med några av lärarna i syfte att bl.a. stärka elevernassjälvbild och förmåga att uttrycka sina åsikter. Som exempel på teman finns”Puberteten”, ”Självbilden” och ”Media”.Inspektörerna ser vid besöket exempel där eleverna ges goda möjligheter attmedverka i planeringen av undervisningen men också där de endast i begränsadomfattning får ta ansvar för sin egen utbildning. Då det gäller elevernas lust attlära finns klasser där denna syns tydligt genom elevernas engagemang i undervisningssituationen.Exempel finns också där motivationen hos eleverna är låg.I så gott som alla klasser råder god stämning och arbetsro.3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETSammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Backaskolan uppvisar godaresultat när det gäller arbetet med att utveckla normer och värden enligt målen i1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet(Lpo 94). Flertalet av eleverna känner sig trygga och trivs på sinskola. De bör dock få större möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildninggenom att mer aktivt delta i planeringen av undervisningen.2. KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Enligt de nationella proven i årskurs 5 har under de senaste fyra åren det storaflertalet av eleverna uppnått målen i ämnena svenska, engelska och matematik.Dock är resultaten i ämnet matematik för år 2004 sämre jämfört såväl med debåda övriga ämnena som med tidigare år. Andelen elever som nått målen i detre ämnena år 2004 är: svenska: 89 procent, engelska: 88 procent och matematik73 procent. En motsvarande övergripande uppföljning och dokumentation somvisar måluppfyllelsen i övriga ämnen har inte gjorts. Enligt rektorn svarar dockvarje lärare för en kontinuerlig dokumentation som också ligger till grund förutvecklingssamtalen med elever och föräldrar.Elevernas kunskaper om målen för den egna utbildningen är begränsade. Enligteleverna är det oftast läraren som själv planerar undervisningen. Det finns dockexempel på klasser där lärare och elever tillsammans bestämmer såväl innehållsom arbetssätt.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna resultaten av det pedagogiskaarbetet över lag är godtagbart dock bör en analys genomföras av den avsevärtlägre måluppfyllelsen i matematik. Elevernas kunskaper om målen för den egnautbildningen bör dock öka.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Eleverna ger i allmänhet bilden av en skola där de känner sig trygga och trivs.De berättar dock om situationer då bråk uppstår på raster och ingen lärare finns4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600på plats samt då lärare bemöter enskilda elever på ett sådant sätt att det skaparolust och rädsla hos eleverna.I Backaskolan finns trivselregler som utarbetats av elever, föräldrar och personali samverkan.Backaskolans arbete för att förebygga och vid behov stoppa mobbning skergenom den s.k. ”AMM-gruppen” (Alla Mot Mobbning) som leds av några representanterför personalen. I gruppens broschyr beskrivs vad mobbning är,vad som görs i förebyggande syfte och ett handlingsprogram för vad som skallgöras om problem uppstår. Som en del i det förebyggande arbetet ingår skolansarbete med s.k. emotionell intelligens (EQ), där eleverna i mindre grupper tränarsocial kompetens och konflikthantering under en schemalagd lektion pervecka. Skolan har också ett system där de äldre eleverna fungerar som faddrarför de yngre. Alla elever är dock inte berörda av detta. Såväl elever som lärarekänner väl till AMM-gruppen och är nöjda med dess sätt att arbeta. Skolanselevhälsoteam är endast undantagsvis involverade i de ärenden som AMMgruppentar hand om. Handlingsprogrammet tar inte upp andra former avkränkande behandling än mobbning. Det behandlar inte heller fall då vuxenkränker elev.Skolhälsovården vid Backaskolan, med skolsköterska och skolläkare, fungerarväl och har ett kontinuerligt samarbete med skolans elevvårdspersonal. Skolsköterskanhar en aktiv roll i ett projekt kring hälsa och livsstil som dock nu har enmindre omfattning än tidigare. Av de elever som själva väljer att besöka skolsköterskanfinns många med olika typer av stressymptom som magont och huvudvärk.Ibland tar eleverna också upp om något inte fungerar i kamratrelationerna.Backaskolan har ett elevråd med representanter från årskurserna 3–6. Elevrådetsmöten leds av rektorn och hålls en gång varje månad. Huvudfrågan vidinspektionstillfället är planering av innehållet i kommande temadagar. Elevrådetsärenden förbereds och följs upp i klassråden. Enligt eleverna är variationenstor när det gäller hur klassråden fungerar. I vissa klasser sker korta och sporadiskamöten medan det i andra finns en fastställd dagordning och har avsattsrejält med tid. Enligt lärarna vill eleverna ogärna ta upp frågor kring undervisningenpå dessa möten.Representanterna för Backaskolans föräldraförening ger i huvudsak en positivbild av skolan och dess sätt att arbeta. De upplever Backaskolan som en tryggarbetsplats för deras barn. En gång per år inbjuds föräldrar till en personalkonferensför gemensam diskussion kring olika skolfrågor.Enligt Balansen, i såväl elevenkäten som föräldraenkäten, ligger Backaskolanöver medelvärdet för Göteborgs kommun på alla de områden som bedöms,som exempelvis trivsel, trygghet, bemötande, pedagogisk process och skolmiljö.Backaskolan strävar efter att ge eleverna möjligheter till regelbunden fysisk aktivitet,vilket tydliggörs i skolans arbetsplan inom området ”hälsa”. I målbeskrivningensägs att eleverna, de dagar då idrott och hälsa inte finns på schemat, skallfå annan typ av rörelse, planerad av pedagogen och eleverna tillsammans, ochav eleverna döpt till ”run and fun”.5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETSammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Backaskolan på ett målmedvetetsätt arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar. En godberedskap finns om mobbning mellan elever inträffar. Skolan bör dock verkaför att alla elever skall kunna känna full trygghet på rasterna och i kontaktenmed de vuxna på skolan. Skolans handlingsprogram mot mobbning bör utvidgastill att omfatta även andra former av kränkande behandling än mobbningliksom situationer då vuxen kränker elev.Eleverna ges möjligheter till delaktighet och samverkan främst genom elevrådoch klassråd. Dock bör klassrådens arbetsformer utvecklas så att alla elever iskolan ges likvärdiga förutsättningar till inflytande.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Backaskolan har en arbetslagsorganisation med fyra arbetslag: förskoleklassenoch årskurs 1, årskurserna 2 och 5, årskurserna 3 och 6 samt årskurs 4 där ävenlärarna i de praktiskt-estetiska ämnena ingår. Fritidshemsverksamheten ingårinte i denna organisation. Från såväl personalen i förskoleklasserna som fritidshemspersonalenuttrycks önskemål om mer tid och bättre förutsättningar församarbete med lärarna. I det fastlagda konferensschemat finns ett tillfälle permånad inlagt för möte mellan skolans olika personalgrupper.Regelbundna utvecklingssamtal med elever och föräldrar genomförs. Från ochmed höstterminen 2004 har alla elever i Backaskolan en individuell utvecklingsplan,som utgör underlag vid dessa samtal. Föräldrarna säger sig vara nöjda medhur utvecklingsplanen är utformad och hur den används.En arbetsplan finns för elever i behov av särskilt stöd med beskrivning av hurbehoven kan identifieras och förslag till åtgärder. Individuella åtgärdsprogramupprättas som beskriver det positiva i elevens utveckling, vilka mål som skalluppnås och vad som konkret skall göras och av vem samt hur, när och av vemåtgärderna skall utvärderas. Det övergripande ansvaret för elevvårdsfrågornahar skolans elevhälsoteam.I Backaskolan finns en liten undervisningsgrupp för elever i behov av särskiltstöd, som också kommenteras under avsnitt 5. Detta läsår utgörs gruppen avfyra elever i årskurserna 1–3. Ingen av dem har anpassad studiegång. För undervisningensvarar två lärare på heltid. Möten hålls varje vecka med elevernasföräldrar. Därutöver träffar föräldrarna skolans elevhälsoteam vid tre tillfällenvarje termin. Gruppen har sina undervisningslokaler i en särskild byggnad som6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600utgörs av skolans ursprungliga gymnastiksal med kringutrymmen. Eleverna iden lilla gruppen har mycket få kontakter med övriga elever i skolan.Olika insatser görs via skolans biblioteksverksamhet för att stimulera elevernasläsintresse, vilket resulterat i ett stort antal utlånade böcker.Vid inspektörernas lektionsbesök är den dominerande arbetsformen att lärarenhåller hela klassen samlad i en gemensam aktivitet där eleverna arbetar självständigt.I flera av klasserna i de tidigare årskurserna läser läraren högt för eleverna,i flera klasser i de senare årskurserna utför alla elever samtidigt sammauppgifter efter noggranna instruktioner från läraren. I ett par andra klassergenomför läraren experiment som eleverna ställer hypoteser kring och utvärderar.I alla besökta klasser består arbetssättet i att eleverna arbetar självständigt.Med något undantag råder god arbetsro vid lektionerna.I flera klasser för eleverna skoldagbok, där de bland annat reflekterar över sitteget lärande.I några fall samverkar lärare med olika ämneskompetens så att exempelvis denene läraren svarar för all undervisning i de naturorienterande ämnena medanden andre svarar för de samhällsorienterande.För eleverna i förskoleklassen och årskurserna 1–3 erbjuder skolan dansundervisningpå schemalagd tid men utanför timplanen. Denna undervisning, som enav skolans fritidspedagoger svarar för, är mycket uppskattad av elevernaFör att utveckla arbetet med datorn i undervisningen har skolan deltagit i detför Göteborgs kommun gemensamma projektet Lust@IT. Som resultat av dettahar en mall tagits fram för digital portfolio.Skolan anordnar varje år ett antal temadagar. Detta läsår koncentreras innehållettill ämnena matematik, svenska och naturorienterande ämnen.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Backaskolan har organiseratundervisningen på ett sådant sätt att de nationella målen kan uppnås. Dock börskapas bättre förutsättningar för att utveckla samarbetet mellan förskoleklass,skola och fritidshem. Vidare bör undervisningen utvecklas så att eleverna fårfler möjligheter att pröva olika arbetssätt och arbetsformer.Fungerande rutiner finns för att identifiera elever i behov av särskilt stöd ochtillgodose elevernas olika behov.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETFör ledningen av Backaskolan har rektorn till sin hjälp en biträdande rektor ochen byråsekreterare, som båda är nya på skolan från och med detta läsår. Rektorntar det övergripande ledningsansvaret för den pedagogiska, personalledande ochadministrativa utvecklingen. Den biträdande rektorn svarar för bl.a. modersmålsundervisningen,vikariefrågorna och planeringen av regionala studiedagarsamt leder, alternativt medverkar i, den pedagogiska ledningsgruppen, AMMgruppenoch elevhälsoteamet. Skolledningen håller sig förtrogen med verksamhetengenom möten med de olika personalgrupperna och elevrådet. Önskemålframförs dock från personalen att skolledningen också skall besöka klasserna ideras dagliga verksamhet, något som idag sker i ringa omfattning. Den pedagogiskaledningsgruppen, med representanter för lärarna och fritidshemspersonalen,möts varje vecka för planering av övergripande frågor. Enligt såväl rektornsom flera i personalen finns behov av en bättre samverkan mellan de olikaverksamheterna. Särskilt starkt framförs detta behov från personalen i förskoleklasserna.Skolan har i ”Skolplan för Backaskolan 2001-2004” samlat korta beskrivningarför ett antal olika arbetsområden. Därutöver har Backaskolan planer för ettantal olika delområden av verksamheten, senast uppdaterade i oktober 2003.Exempel på områden är jämställdhet, kultur, miljö, mångfald, främlingsfientlighetoch rasism samt alkohol, narkotika och tobak. För varje område beskrivsmål, hur de skall uppnås och utvärderas.Den lilla undervisningsgruppen, som beskrivits i avsnitt 4, är gemensam för allaskolor i stadsdelen och bekostas av särskilda medel från stadsdelsförvaltningen.Platserna fördelas utifrån ansökningar från föräldrar. Beslut om placering fattasav rektorn efter bedömning av skolans elevvårdspersonal och berörda lärare.Enligt rektorn utgör gruppen inte en särskild undervisningsgrupp. Inspektörernaanser dock att placering av elev i gruppen utgör placering i en särskild undervisningsgrupp.Se vidare stadsdelsrapporten.Backaskolans kvalitetsredovisning för år 2003 tar upp de prioriterade områdenainom den s.k. ”Kvalitetsdialogen” i samarbete med Göteborgs stadskansli. Mål,resultat och åtgärder för utveckling beskrivs då det gäller arbetslagsutveckling,progression 1–16 år samt kompetensutveckling och utvecklingsarbete. Denbeskriver endast i begränsad omfattning i vilken mån de nationella målen uppnåtts.Från och med läsåret 2004/05 har varje lärare i uppdrag att beskriva målen fördet egna arbetet under läsåret och hur de ska uppnås. Läraren preciserar här vadsom skall fokuseras utifrån Lpo 94 och kursplaner. Detta följs upp med rapportervid läsårets slut, där varje lärare redovisar och analyserar sina arbetsresultatutifrån de uppställda målen.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn tar det övergripandeledningsansvaret för verksamheten vid Backaskolan och att skolan har ett brasystem för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Kvalitetsredovisningenbör dock på ett tydligare sätt beskriva i vilken mån de nationella målenför utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder som skall vidtas om målen intehar uppnåtts.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:16006. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Backaskolan tar emot eleverna från det egna upptagningsområdet men har sedanmånga år, på grund av platsbrist, inte kunnat bereda plats för andra eleversom så önskat.Modersmålsundervisning erbjuds utanför timplanetid för de drygt 120 eleversom är berättigade till sådan undervisning. Knappt hälften av dessa elever utnyttjardenna möjlighet. Ett drygt trettiotal elever deltar i svenska som andraspråk.Inga elever har bedömts ha behov av studiehandledning på modersmålet.Elevens val anordnas i form av temadagar, där eleverna kan välja ur ett bretturval, för elever i årskurserna 2–6 och språkval erbjuds. Tid har avsatts i timplanenför fem tema- och/eller idrottsdagar varje läsår.Elevernas scheman upptar i flera fall endast vissa av kursplanens ämnen. Enligtrektorn ansvarar varje lärare för att den fastlagda lokala timplanen för Backaskolanföljs.Skolan är inte anpassad för rörelsehindrade elever och har inte heller några elevermed behov av detta. Vid behov anpassas skolans lokaler eller hänvisas eleventill annan skola i stadsdelen.En allmän information om Backaskolan finns på skolans egen hemsida, där bl.a.arbetsplanerna presenteras. I övrigt är den övergripande informationen till föräldrarbegränsad till enstaka informationsbrev från rektorn varje termin. Flertaletlärare sänder regelbundet ut veckoblad till föräldrarna medan andra gör detmer sporadiskt. I flera klasser har eleverna kontaktböcker för information mellanskolan och hemmet. Från föräldrar framförs önskemål om utökad informationom skolans mål och sätt att arbeta.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det i Backaskolan finns tillgångtill utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statligabestämmelserna.9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.I Backaskolan finns personal med god kompetens för sina respektive uppgifter.Lärarna uppskattar sin gamla och vackra skola men uttrycker samtidigt besvikelseöver lokalernas bristande funktion och svårigheterna att göra förändringareftersom Backaskolan är K-märkt. Klassrummen är små och har i vissa fall pelaremitt i rummet. Grupprum och andra kringutrymmen saknas i många fall.Vissa materialrum är lokaliserade till källarplanet.En av fritidshemsavdelningarna har sin verksamhet i lokaler där lokalytan perbarn är mycket liten, vilket lett till kritik och krav på förändringar från eleveroch föräldrar.Några lärare uttrycker ett stort behov av mer ändamålsenliga läromedel och visslokalanpassning för att utveckla det laborativa arbetet i de naturorienterandeämnena.Skolans har ett vackert och välutrustat bibliotek. Biblioteket är tillgängligt föreleverna på rasttid och utnyttjas också för arbete i mindre grupper för klassersom saknar grupprum. Här finns också ett större antal datorer. Skolan är överhuvudtagetvälförsedd med datorer, men eleverna beklagar att flera av dem intefungerar.Som bärande princip vid resursfördelningen gäller att tyngdpunkten läggs på delägre klasserna för att möjliggöra arbete i mindre grupper. Resursfördelningengörs av rektorn efter att först ha diskuterats i ledningsgruppen och i de olikapersonalgrupperna.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finnsgoda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna.Lokalsituationen för fritidshemmet bör dock ses över. Vidare bördatortillgängligheten i undervisningen förbättras.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Backaskolan övergripande är av godkvalitet. Det stora flertalet av eleverna upplever skolmiljön som trygg och detrivs på skolan. Flertalet elever uppnår målen i de nationella proven i svenska,engelska och matematik. En väl fungerande organisation finns för det pedagogiskaarbetet som tillgodoser elevernas olika behov. Rektorn tar ett övergripandeledningsansvar för verksamheten. Ett system finns för att säkra och förbättrakvaliteten i utbildningen liksom tillräckliga resurser för att uppfylla de nationellamålen.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackaskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- eleverna bör få större möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildning genomatt mer aktivt delta i planeringen av undervisningen,- en analys bör genomföras av den avsevärt lägre måluppfyllelsen i matematik,- elevernas kunskaper om målen för den egna utbildningen bör öka,- skolan bör verka för att alla elever skall kunna känna full trygghet på rasternaoch i kontakten med de vuxna på skolan,- skolans handlingsprogram mot mobbning bör utvidgas till att omfatta ävenandra former av kränkande behandling än mobbning och situationer då vuxenkränker elev,- klassrådens arbetsformer bör utvecklas så att alla elever i skolan ges likvärdigaförutsättningar till inflytande,- bättre förutsättningar bör skapas för att utveckla samarbetet mellan förskoleklass,skola och fritidshem,- undervisningen bör utvecklas så att eleverna får fler möjligheter att prövaolika arbetssätt och arbetsformer,- kvalitetsredovisningen bör på ett tydligare sätt beskriva i vilken mån de nationellamålen för utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder som skallvidtas om målen inte har uppnåtts,- lokalsituationen för fritidshemmet bör ses över samt- datortillgängligheten i undervisningen bör förbättras.DatumOrt2005-05-11 GöteborgLeif HagstrandSusanna Åhgren11

Utbildningsinspektion i Göteborg kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utbildningsinspektion i Backadalsrektorsområde, grundskola F–6UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringartill bedömningarna görs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings-och kritikområden.1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETBeskrivning av rektorsområdetBäckebolsskolanAntal barn/eleverSkolbarnsomsorg 67Förskoleklass 26Grundskola 138BrudbergsskolanAntal barn/eleverSkolbarnsomsorg 50Förskoleklass 21Grundskola 206Utbildningen vid Brudbergsskolan och Bäckebolsskolan omfattar förskoleklassoch årskurserna 1–6. Skolorna ligger i området Backadal i stadsdelen Backa iGöteborgs kommun. I rektorsområdet ingår också en för stadsdelen gemensamsärskild undervisningsgrupp, Resursskolan, samt ett antal förskolor. Resursskolanär förlagd till Brudbergsskolan och bedriver verksamhet för elever tillhörandeårskurserna 4–6.Skolornas elever tillhör en klass och arbetar inom klassens ram. Den pedagogiskapersonalen arbetar i mindre arbetslag.Flertalet elever bor inom skolans närområde och går till skolan.Skolornas huvudbyggnader är från 1970-talet varav Brudbergsskolan byggdesmed öppen planlösning. Skolorna tillhör området Backa Nord, det vill sägaBrudbergsskolan, Bäckebolsskolan, Erikslundskolan och Skälltorpsskolan, vilketinnebär att flertalet elever fortsätter sin skolgång på Skälltorpsskolan, somomfattar årskurserna 7–9.Från och med läsåret 2004/2005 går eleverna i Bäckebolsskolan i åldershomogenagrupper, vilket de inte har gjort tidigare, och arbetar idag endast inomklassens ram.Den 14 december 2004 beslutade stadsdelsnämnden att från och med läsåret2005/2006 lägga ner Bäckebolsskolan.Genomförandet av inspektionen i Backadals rektorsområdeSkolverket sände den 27 maj 2004 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Brudbergsskolan / Bäckebolsskolani Backadals rektorsområde har bestått av undervisningsrådet SusannaÅhgren och experten Agnetha Ardfelt. Besök i Brudbergsskolan påbörjadesden 7 september och avslutades den 8 september 2004. Besök i Bäckebolsskolanpåbörjades den 14 september 2004 och avslutades samma dag.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannenoch vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till.Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripandeförbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, Brudbergsskolanoch Bäckebolsskolan, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig ocksåpå annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationellauppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt.I Brudbergsskolan och Bäckebolsskolan genomfördes intervjuer med områdeschefentillika rektorn, biträdande rektorn, elever från förskoleklass och årskurserna1–6, lilla skolrådet på Brudbergsskolan och elevrådet på Bäckebolsskolan,elever. Vidare genomfördes gruppintervjuer med arbetslag per olika yrkeskategoriersåsom lärare, skolsköterska, assistenter, antimobbningsteam, elevhälsoteamoch personalteam från Resursskolan. Även föräldrarepresentanter på bådaskolorna intervjuades. Lektioner i förskoleklass (Bäckebolsskolan) och årskurserna1–6 och Resursskolan besöktes. Under besöken fördes också samtal medpersonal som just då var aktiva i elevgruppen.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Vid samtal med eleverna i båda skolorna framförs att de trivs och är trygga iskolan. Även elever av olika nationaliteter uttrycker detsamma. Alla elever önskardock kunna påverka personalen mer och bli lyssnade på i större utsträckning.Eleverna uttrycker egna uppfattningar och är bra på att argumentera fördessa samt respektera andras åsikter.Inspektörerna observerar att eleverna på de båda skolorna sällan tränas i att taansvar för sitt lärande. Eleverna har inte själva varit delaktiga i att ta framveckoplaneringar eller längre planeringsperioder för att nå målen.3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETPå båda skolorna tränas eleverna ändå i att ta ansvar för delar i sin utbildning,genom att eleverna sköter utomhusmiljön. Tillsammans med föräldrarna, LFF –Lokala försörjningsförvaltningen, och park- och naturförvaltningen anordnasäven skolgårdsdagar, där utomhusmiljön runt skolan rustas upp. På Bäckebolsskolanhar man under lång tid utvecklat en väl fungerande kompostering.”Lust att lära” sägs vara en av Brudbergsskolans profileringar. Eleverna harmycket små möjligheter till inflytande och påverkan vid lärprocessen. Inspektörernaser inte elevernas motivation eller inspirationslust för lärande eftersom deinte är delaktiga eller kan påverka processen.I Bäckebolsskolan finns kamratstödjare som träffas en gång per vecka och ärväl kända bland elever och föräldrar. Eleverna anser generellt att dessa kamratstödjareej får det stöd från vuxna som vore önskvärt. Kamratstödjarna förstårväl vad kränkande behandling innebär och är medvetna om att det förekommerkränkningar t.ex. i form av dåligt språkbruk. Eleverna visar vid intervjuer att deär väl medvetna om vikten av att vuxna och elever på skolorna arbetar för engemensam värdegrund.Eleverna vid båda skolorna är mycket disciplinerade. De önskar att de kundepåverka mer både när det gäller lärandet, elevinflytandet och miljön inne i skolan.Eleverna följer i hög grad gällande regler och rutiner på skolorna.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av arbetet med värdegrundenär godtagbart. Eleverna bör dock få möjligheter att ta ökat ansvarför sitt eget lärande.2. KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Nationella prov används i årskurs 5 i båda skolorna. Efter samtal med personalenframkom att lärarna på Brudbergsskolan i årskurs 2 använder sig av Skolverketsdiagnoser, medan lärarna på Bäckebolsskolan i årskurs 2 använder andradiagnoser för att säkerställa elevernas kunskaper. I det senare fallet arbetar personalenpå olika sätt med diagnosmaterialet.I Bäckebolsskolan och Brudbergsskolan känner eleverna inte till målen för undervisningenoch diskuterar inte strävansmål eller uppnåendemål fortlöpandemed personalen.Resultaten av de nationella proven år 2004 i årskurs 5 visar att i matematik nåddepå Brudbergsskolan 74 procent av eleverna målen och på Bäckebolsskolan68 procent. I engelska nådde 91 procent av pojkarna på Bäckebolsskolan målenmedan endast 73 procent av flickorna gjorde det4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Elevernas måluppfyllelse i årskurs 5 kan generellt anses som bra, men på bådaskolorna bör resultaten i matematik analysera. På Bäckebolsskolan bör dessutomflickornas resultat i engelska analyseras.Ytterligare säkerställande av elevernas resultat sker genom prov, diagnoser, testeroch förhör, oftast veckovis.Simundervisning i årskurs 5 genomföres på båda skolorna under hela läsåret förde elever som efter avlagt simprov påvisat behov av ytterligare träning.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas kunskaper i stort ärbra. Lärarnas sätt att arbeta ger dem en god kontroll över vad eleverna lär sigbland annat genom fortlöpande och veckovisa prov, tester och andra utvärderingar.I både Bäckebolsskolan och Brudbergsskolan bör resultaten i matematik på denationella proven i årskurs 5 analyseras så undervisningen blir bättre och därmedge möjlighet till bättre resultat. Vidare bör resultaten för flickorna påBrudbergsskolan på nationella provet i engelska analyseras på samma vis.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Eleverna på Bäckebolsskolan och Brudbergsskolan visar hög grad av respektför varandra och känner sig trygga. Skolråd finns på skolorna där eleverna lärsig förstå den demokratiska processen. De känner dock att de inte får gehör försina åsikter i den omfattning de önskar.På båda skolorna finns samverkansorgan dels för eleverna i form av elevrådrespektive lilla skolrådet, dels för föräldrarna i skolornas skolråd.Föräldrarna på Brudbergsskolan anser att de vill och kan samverka mycket mermed skolan. Detta tror inte alltid lärarna är fallet.I Bäckebolsskolan fungerar föräldrasamverkan bra men föräldrarna önskar mermåldiskussioner om vad eleverna skall sträva mot och uppnå utifrån kursplaneroch 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen ochfritidshemmet (Lpo 94).När det gäller elevhälsan finns elevhälsoteam och antimobbningsteam, vilkaarbetar effektivt, men det saknas dock samarbetsrutiner dem emellan. Handlingsprogrammot mobbning finns, men utgår inte tydligt från det vidare begreppetkränkande behandling. Därutöver saknas konkreta åtgärder vid fall avkränkande behandling och perspektivet vuxen-elev. Handlingsprogram presenterasoch diskuteras inte bland personal och föräldrarna. I båda skolorna har5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETman flera gemensamma friluftsaktiviteter för elever och personal för att skapagod hälsa och goda relationer i vardagen.Eleverna på Bäckebolsskolan uppger att de ibland tvingas sitta inne på rasterna.Detta kan bero på att de genom att önska samtala med läraren under pågåendelektion anses ha stört densamma. Användandet av den disciplinära åtgärdenbekräftas av personal. På Brudbergsskolan uppskattar inte eleverna de disciplinäraåtgärderna som förekommer inom klassens ram och delas ut efter personalensegna tolkningar av händelser som ligger till grund för en åtgärd. Eleveruppger bl.a. att det förekommer att elever av lärare skickas till rektorsexpeditionenför att sitta på en bänk därutanför som straff.I Bäckebolsskolan arbetar man med RÖRIS-projektet, ”rörelse varje dag”, ochEQ –projektet för att förbättra relationerna mellan eleverna och elev-vuxen.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolornas handlingsprogrammot mobbning bör utvecklas att omfatta det vidare begreppet kränkande behandling,vuxen-elevperspektivet och åtgärder vid kränkningar. Handlingsprogrammetbör vidare bli mer känt bland personal och föräldrar.Elevråd bör kunna få större möjlighet till inflytande och delaktighet kring skolansuppdrag för att därmed få ökad förståelsen för hur eleverna kan arbeta föratt nå de olika kursplanemålen.Brudbergsskolan bör se över att de disciplinära åtgärder som används mot eleverstämmer överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks iLpo 94.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Bäckebolsskolan och Brudbergsskolan har upprättat varsin kvalitetsredovisningför år 2003 som inspektörerna tagit del av. Arbetsplan finns till viss del för olikaområden. De utvärderas eller uppdateras inte kontinuerligt. Inspektörerna servid sina besök inte hur lärandeprocessen, kunskapssynen eller arbetssätten enligtLpo 94 återspeglas i verksamheten. Intervjuer visar att arbetsplanen inteanvänds som riktmärke i undervisningen och samsyn mellan förskolornas, fritidshemmensoch skolans mål är inte påtaglig. Inspektörerna ser inte heller attundervisningens innehåll bidrar till att utveckla elevernas eget sätt att lära. Detframkommer till exempel vid intervjuer med eleverna att pedagogerna inte utgårifrån vad varje elev har för förkunskaper inför planeringen av ett nytt arbetsområde.Lärarna förefaller ha planerat lektionerna utan att ta hänsyn till elevernastankegångar och förkunskaper, eftersom alla elever får utföra samma uppgifter.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Undervisningen bedrivs i huvudsak i helklass och oftast i entimmeslektioner.Stödundervisning ges till de elever som är i behov av detta.I båda skolorna finns lärare i svenska som andraspråk. De är oftast ute i klassernaoch hjälper de elever som har rätt till svenska som andraspråk. Vid dessatillfällen arbetar läraren i svenska som andraspråk enskilt med berörda elever.Eleverna följer enligt läraren kursplanen för svenska som andraspråk.I Brudbergsskolan har lärarna just påbörjat att göra individuella utvecklingsplaner(IUP) för alla elever. På Bäckebolsskolan pågår ett utvecklingsarbete kringIUP som kommer att introduceras och användas under läsåret 2004/2005Vid utvecklingssamtalet en gång per termin upprättas individuella utvecklingsplaneri Brudbergsskolan.Uppföljningar med tillhörande reflektioner och utvärderingar av elevarbetetförekommer inte systematiserat eller rutinmässigt.Brudbergsskolans olika profileringsområden såsom idrott, musik, lust att läraoch god elevhälsa är inte kända bland elever, personal eller föräldrar.God elevhälsa tycks vara det profileringsområde som har starkast förankring.Arbetet med att ge elever i behov av särskilt stöd ett åtgärdsprogram är väl utvecklatpå båda skolorna. Det finns rutiner kring åtgärdsprogramshanteringensom är genomtänkta och delvis förankrade.Bäckebolsskolans profileringsområden är ”RÖRIS”, ”internationalisering” (Albanien-projekt),”läsförståelse”, ”EQ” och ”matematiska språket”. Flertalet ärkända på skolan. Elevhälsoteamet tillsammans med antimobbningsteamet är braförankrade, som också utvecklat rutiner kring skapandet av åtgärdsprogram förelever i behov av särskilt stöd.I kvalitetsredovisningarna för skolorna från år 2003 redovisas nöjdhetsgradenbland elever, föräldrar och personal genom enkätsvar i Balansen. De områdensom har besvarats ligger relativt lika med medelvärdet i Backa. Utöver Balansenanvänds kvalitetsdialogen som utvärdering.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamhetenär av godtagbar kvalitet, men att arbetet bör utvecklas för att öka elevernasmedvetenhet och inflytande av sitt eget lärande.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.I Backadalsområdet ligger Brudbergsskolan, Bäckebolsskolan och den särskildaundervisningsgruppen Resursskolan. En ansvarig områdeschef tillika rektor7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETfinns samt två biträdande rektorer varav en är ansvarig för förskoleklassen ochårskurserna 1–6 i Brudbergsskolan och en är ansvarig för förskolan. Rektornansvarar för Resursskolan, Bäckebolsskolan samt för de övergripande frågornasåsom kompetensutveckling, elevhälsoteamet, värdegrundsarbetet och ekonomininom området. I Bäckebolsskolan anser personalen att deras enda chef ärrektornI Brudbergsskolan anser all personal att det är den biträdande rektorn som ärderas verkliga chef och som också finns på plats och är ute i verksamheten.Den biträdande rektorn har, enligt rektorn, alla befogenheter utifrån rektornsuppdrag, det vill säga ”fullt mandat och fullt ansvar” för sådana arbetsuppgiftersom enligt skolförfattningarna åligger rektor. Den dokumentation som beskriveransvarsfördelningen är otydlig. Att ansvarsfördelningen är otydlig bekräftasäven vid samtal med personalen.Resursskolan som är en för stadsdelen gemensam verksamhet är förlagd tillBrudbergsskolan. Denna grupp har egen budget vilket skapar ett friutrymme attanvända de avsatta medlen utifrån gruppens behov. Resursskolan kan ta emotsju elever och leds av tre olika personalkategorier. Eleverna som tillhör dennaenhet har stora möjligheter till samvaro med skolans övriga elever och dettafungerar väl. Eleverna i Resursskolan tillhör årskurserna 46. Se vidare stadsdelsrapporten.Sambandet mellan läroplan, kursplaner; med dess mål att sträva mot och mål attuppnå, Göteborgs stads skolplan och Backas lokala skolplan med skolornasegna arbetsplaner och handlingsprogram är inte tydliggjort.Såväl Brudbergsskolan som Bäckebolsskolan har kvalitetsredovisningar. Dessainnehåller en bedömning av måluppfyllelsen på ett antal områden, exempelvisresultat av trivselenkät, resultat vid nationella prov, elevernas ansvar och inflytandesamt bedömning av lärandet. De förslag på åtgärder vid bristande måluppfyllelsesom anges är däremot de områden Göteborgs stads kvalitetsredovisninganger, det vill säga arbetslagsutveckling, övergångar och kompetensutveckling.Bäckebolsskolan har skriftligen utvärderat sin verksamhet gentemot målen förläsåret 2003/2004.Kvalitetsarbetet behöver lyftas och diskuteras ytterligare anser personalen ochdå utifrån erhållna resultat från Balansen, kvalitetsdialogen och från skolornasegna utvärderingar.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det systematiska kvalitetsarbetetbör förbättras. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av ivilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelseför vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Skolornaskvalitetsredovisningar saknar koppling mellan måluppfyllelse och åtgärderatt vidta vid bristande måluppfyllelse, vilket bör förbättras.Biträdande rektorn på Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar som enligtskollagen vilar på rektorn, vilket inte är acceptabelt.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:16006. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.I Bäckebolsskolan och Brudbergsskolan är elevernas tillgång till utbildning braförutom elevens val. Personalen framför som skäl till att inte ha elevens val attdet i år inte finns någon person som kan ha hand om detta. Tidigare år har alltvarit beroende av vilka fritidspedagoger som har haft kompetens att leda valet.Eleverna önskar få möjlighet att välja arbetssätt, arbetsformer och planering avsitt lärandeI Brudbergsskolan är 59 procent av eleverna och i Bäckebolsskolan är 65 procentinklusive sexåringarna, av eleverna berättigade till modersmålsundervisning.Eleverna erbjuds såväl svenska som andraspråk som modersmålsundervisning.Modersmålsundervisningen ges av lärare från stadsdelsnämnden i Biskopsgårdensom har ett så kallat resursuppdrag att tillhandahålla lärare för modersmålsundervisningentill alla skolor på Hisingen.Eleverna ges goda språkvalsmöjligheter inom moderna språk. All undervisningär avgiftsfri. Eleverna erbjuds också den garanterade undervisningstiden enligttimplanen för stadsdelen Backa i förskoleklassen och årskurserna 1–6.Föräldrarna kan utifrån principen om val av skola göra sina skolval för sitt barn.Bäckebolsskolans lokalerna är anpassade för funktionshindrade.Inför beslut om placering i Resursskolan följer, enligt rektorn, avlämnande ochmottagande skola en arbetsgång som slutligen ska leda fram till ett beslut omplacering i särskild undervisningsgrupp.De elever som är i behov av skolbarnsomsorg upp till nio år erbjuds detta inomområdets ram. Se vidare stadsdelsrapporten.Information ges till föräldrar och elever via exempelvis veckobrev, skolblad,skolråd, såväl för elever som för föräldrar, utvecklingssamtal och föräldramöte.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna har godtagbar tillgångtill utbildning, men att elevens val inte anordnas så att det syftar till attfördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen och elevernaerbjuds inte heller ett allsidigt urval av ämnen.9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Den allra största delen av lärarna har utbildning för den verksamhet de i huvudsakbedriver.I Brudbergsskolan är lokalerna slitna och ger små möjligheter till flexibla lösningarutifrån elevernas lärande och studiebehov. Läromedel, skrivmaterial,datorer, bibliotek och andra hjälpmedel är i behov av upprustning för att tillgodosede behov elever och personal har. Lärarna uppger att behovet är stort närdet gäller de materiella inköpen och att medel får användas fritt av ansvarigaarbetslag.I Bäckebolsskolan är lokalerna också slitna och ger små möjligheter till flexiblalösningar utifrån elevernas lärande och studiebehov. Skolan ger ändå ett varmtoch mottagande förstahandsintryck där man genom färg på väggar och finatextilier välkomnar besökare. I skolan bedrivs ett aktivt miljöarbete av ett miljöombudtillsammans med husmor. Skolmaten tillagas sedan två år tillbaka på ettmer ekologiskt och varierande sätt. Det finns ett matråd bestående av elever,lärare och husmor. Denna verksamhet anses av alla parter som mycket framgångsrik.Personalens kompetensutveckling bestäms oftast centralt. En gång per läsåranordnar Göteborgs kommun en gemensam studiedag med ett stort och varieratutbud, som personalen kan välja bland. Denna är uppskattad. Därutöverfinns ytterligare möjlighet till individuella val till ett sammanlagt värde av 500kronor per person.Personalen framför vid samtal att kompetensutvecklingen på skolorna bör varakopplad till de uppkomna behov som personalen dagligen ställs inför.I Brudbergsskolan värnar elever, föräldrar och personal om en god skolgårdsmiljö.Ett fortlöpande skolgårdsarbete äger rum tillsammans med elever, föräldraroch personal.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolorna överlag finnsgoda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBackadals rektorsområde i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Backadals rektorsområde övergripandeär av godtagbar kvalitet.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet samt möjlighet till ökatansvar för sitt eget lärande,- resultaten i matematik på Brudbergsskolan och Bäckebolsskolan samt resultateni engelska för flickorna på Bäckebolsskolan bör analyseras,- handlingsprogrammet mot mobbning bör omfatta det vidare begreppetkränkande behandling, åtgärder vid kränkningar och vuxen-elev perspektivetsamt bli mer känt bland personal och föräldrar- de disciplinära åtgärder som används mot elever bör ses över så att stämmeröverens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94 samt- kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar somvilar på rektorn (2 kap. 2 § skollagen och 1 kap. 2 § grundskoleförordningen).- Elevens val anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevenskunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urvalav ämnen. (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen).DatumOrt2005-05-11 GöteborgAgnetha ArdfeltSusanna Åhgren11

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utbildningsinspektion iBrunnsboskolan, grundskola F–9UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömningoch motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings-och kritikområden.1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETBrunnsboskolanBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal barn/eleverSkolbarnsomsorg 85Förskoleklass 32Grundskola 628Särskola 12Brunnsboskolan omfattar förskoleklassen och årskurserna 1–9 och ligger istadsdelen Backa i Göteborgs kommun. Inom skolans ansvarsområde liggerGöteborgs kommuns musikklasser, grundsärskola, förskoleklasser och skolbarnsomsorg.Eleverna som går i musikklasserna påbörjar sin utbildning iårskurs 4 och går sedan till och med årskurs 9 på Brunnsboskolan. Grundsärskolanselever kan gå hela sin skolgång på denna skola.Brunnsboskolans elever tillhör en klass och fullföljer sitt arbete inom klassensram. En del av personalen tillhör ännu inte något arbetslag. Eleverna följs åtunder sin skolgång men inför årskurs 7 slås de samman med nya elever somföreträdesvis kommer från Skogomeskolan och Backaskolan. De tre skolornabildar tillsammans skolområdet Backa Syd.Flertalet elever bor inom skolans närområde och kan gå till skolan. De eleversom under senare delen av grundskolan kommer längre ifrån tar sig till skolanmed ordinarie busstransporter.Många av musikklassernas elever har mycket lång skolväg eftersom de kommerfrån storgöteborg. Inriktningen på musikklasserna är i huvudsak körverksamhet.Grundsärskolans elever får taxitransport till och från skolan.Skolans huvudbyggnad är byggd 1967 och tillhörande paviljonger är från sammaperiod. För närvarande genomgår skolans lokaler upprustning vilket ocksåprecis har påbörjats i mindre skala under läsåret 2004/2005.Genomförandet av inspektionen i BrunnsboskolanSkolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Brunnsboskolan har beståttav undervisningsrådet Monica Gillenius och experten Agnetha Ardfelt. Besök iBrunnsboskolan påbörjades den 28 september 2004 och avslutades den 30 september2004.Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannenoch vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till.Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripandeförbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochBrunnsboskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Brunnsboskolan genomfördes intervjuer med områdeschefen tillika rektorn,elevgrupper från förskoleklassen och årskurserna 1-9, elevrådet, elever ur musikklassernasamt den musikalisk ledaren. Vidare gjordes gruppintervjuer medRödaTrådenGruppen, RTG-gruppen, vilken är en skolutvecklingsgrupp, fleraolika grupper med representanter från olika yrkeskategorier såsom lärare, fritidspersonaloch skolmåltidspersonal, elevhälsoteam och ledningsgrupp. Ävenföräldrarepresentanter från skolrådet inklusive musikklassföräldrar och grundsärskolansföräldrar intervjuades.Lektioner i förskoleklasserna och årskurserna 1–9 samt grundsärskolan besöktes.Inspektörerna deltog också i arbetslagsmöten, RTG-möte och ledningsgruppsmötensamt lyssnade på en musikuppvisning. Under besöket fördes ocksåsamtal med personal som undervisade på de lektioner som besöktes.Ledningsgruppen på Brunnsboskolan består av rektorn, två biträdande rektoreroch en skolintendent, se vidare avsnitt 5.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuneget kvalitetsarbete med balanserad kvalitetsredovisning, kallat Balansen. I Balanseningår regelbundna kvalitetsmätningar.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Eleverna vid Brunnsboskolan har klassråd. Vidare finns det ett elevråd på skolanoch eleverna känner att elevrådet arbetar för att framföra deras synpunkter.Ett konkret exempel på vad elevrådet har påverkat kunde bland annat vara hureleverna ville utforma cafeterian.Eleverna uttrycker egna uppfattningar men har svårt att argumentera eller reflektera,vilket tyder på att eleverna sällan har fått möjlighet att träna dessa arbetsområdentillräckligt.3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETInspektörerna få inga exempel på hur eleverna tränas i att ta ansvar för sitt lärandei någon av lektionsgrupperna som besöktes. Inspektörerna ser i de högreårskurserna tendenser och ambitioner till att få eleverna mer delaktiga i sitt lärande.De vuxnas förhållningssätt mot eleverna är i stort tillmötesgående och trevligt.Dock uppvisades bland viss personal, speciellt i förskoleklassen och årskurserna1-3, en attityd och samtalston mot eleverna som är anmärkningsvärd. Vid besökettar inspektörerna del av hur de mindre eleverna tillrättavisas av några läraregenom att skrika åt dem, bete sig aggressivt mot dem samt låsa dörren till lektionssalenför dem. I stadsdelen Backas lokala skolplan framgår tydligt underbland annat rubrikerna ”grundläggande värden” och ”elevhälsan” vikten avgoda förhållningssätt.Enligt nöjdhetsgraden i Balansen bland elever är utfallet markant lägre än blandföräldrarna. Eleverna är också mindre nöjda i jämförelse med övriga skolor iBacka och med medelutfallet i Göteborg. Enkätfrågorna omfattar bland annattrivsel, trygghet, bemötande och medbestämmande.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna är medvetna om denvärdegrund som alla, enligt 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), skall arbeta för.Några vuxna, speciellt i förskoleklassen och årskurserna 1–3, använder ettspråkbruk och attityder mot mindre elever som inte är förenliga med värdegrundeni Lpo 94 och detta bör förbättras.2. KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Delar av Skolverkets diagnostiska material i årskurs 2 används. Nationella provgenomförs i årskurserna 5 och 9. I årskurs 9 har lärarna dock uteslutit denmuntliga delen i Nationella prov i svenska för cirka hälften av eleverna, eftersomde anser att resultatet härifrån inte skulle tillföra något ytterligare. Skolanhar inte kunnat redovisa en sammanställning av resultaten på de nationella proven.Det är 34 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna som ej nåttGodkänt på läsprovet i svenska för årskurs 9. Dessutom är det på samtliga nationellaprov för årskurs 9, mellan 3 och 11 procent som ej deltagit. På detmuntliga provet är det dock hälften av eleverna som ej genomfört provet.I Brunnsboskolan är läroplans- och kursplanemålen okända för eleverna i delägre åldrarna, medan målen för utbildningen diskuteras mera i årskurserna 8och 9 där betygskriterier och mål att uppnå också bearbetas till viss del. Elevernadiskuterar inte fortlöpande målen med sina lärare. Det saknas regelbundnautvärderingar eller reflexioner efter genomgångna arbetsområden. Vid besöken4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600såg inspektörerna heller inte att eleverna arbetade undersökande eller självständigtutifrån egen lärprocess.Skolans kvalitetsredovisning för år 2003 visar nöjdhetsgraden bland elever, föräldraroch personal genom enkäter i Balansen om trivsel, trygghet, bemötande,process, medbestämmande, läromedel och skolmiljö. Brunnsboskolans resultatligger under genomsnittet i Backa och i Göteborg. Utöver Balansen användskvalitetsdialogen, tester, prov och ett antal egna enkäter för att säkerställa allasåsikter och färdigheter.Några resultat för grundsärskolans elever kan inte redovisas då det under vårterminen2004 inte fanns några elever i årskurs 9. En fortlöpande dokumentationav elevernas måluppfyllelse görs inte. Undervisningen bedrivs utifrån särskolanskursplaner.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas kunskaper är godtagbara.Inspektörerna kan inte bedöma studieresultaten för grundsärskolans elever pågrund av att underlag saknas men framdeles bör det göras fortlöpande dokumentationav elevernas resultat.Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera varför det är så många eleversom inte genomför samtliga delar i de nationella ämnesproven i svenska iårskurs 9.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.I Brunnsboskolan visar de yngre eleverna respekt för varandra men känner siginte helt trygga eftersom det finns vuxna som inte lyssnar på dem. De äldreeleverna i Brunnsboskolan känner sig inte alltid trygga, eftersom de ”stökiga”eleverna får för stort frirum. I samtal med eleverna och föräldrarna framkom attde vuxna på skolan inte orkar ta tag i uppkomna problem. En önskan finns attskolans ansvariga måste våga reagera och agera.Vid samtal med en grupp elever tycker de att det är ganska bra på skolan medanandra elever uttrycker att de känner sig otrygga eftersom flera av de vuxna påskolan sällan lyssnar varken på kamratstödjarna eller på någon elev som sökerupp en vuxen. Kamratstödjarna förstår sitt uppdrag och vet vad kränkandebeteende kan innebära. Om en olustig situation har inträffat besvarar elevernafrågan ”Vad gör ni då?” med att då tröstar vi varandra eller, som de äldre elevernasa, ”då löser vi det själva”. Eleverna, särskilt de yngre, känner också en5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETotrygghet på rasterna eftersom det sällan finns någon vuxen i närheten. Elevernaär mycket medvetna om att kränkningar och mobbning kan förekomma.Elevråd finns på skolan och är väl representerat av samtliga klassers utseddarepresentanter. Klasserna har också veckovisa klassråd. Det finns ett aktivtskolråd för föräldrar som uttrycker att de har ett gott samarbete med rektornElevhälsan på Brunnsboskolan är en väl fungerande verksamhet. Det finns rutinerför olika händelser. I teamet ingår skolsköterska, skolläkare, specialpedagogoch elevernas ”allt i allo”, en resurstjänst tills en ny kurator har rekryterats.Handlingsprogram mot kränkande behandlingar finns men, detta program behöverkompletteras med vuxnas relation till elever och relation vuxna mot vuxna.Många elever, föräldrar och personal uttrycker att toaletterna är osunda särskilt ihuvudbyggnaden vilket innebär att elever måste hålla sig hela dagarna. Vid inspektionluktade det illa i korridoren i huvudbyggnaden.Musikklassernas elever trivs bra men känner emellanåt att en viss avundsjukariktas mot dem från skolans övriga elever.Grundsärskolan överflyttades från Högsbo ansvarsområde till Brunnsboskolanläsåret 2003/2004. Första läsåret var arbetssituationen svår på grund av dåliglokal och sjukskriven personal. Idag är situationen mycket bättre om än intefullgod. Föräldrarna påpekade att eleverna behöver tillgång till rörelserum ochett tyst rum samt en idrottslärare.Grundsärskolans elever, föräldrar och personal känner sig väl mottagna ochaccepterade på skolan. Vissa av eleverna kommer under några lektioner att fåmöjlighet till integrering i grundskolans klasser.Vid intervjuerna framkom att eleverna upplever att de har små möjligheter tillinflytande och påverkan vid lärprocessen. Inspektörerna såg vid lektionsbesökeninte till så mycket av motivation, glädje eller inspirationslust bland eleverna.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att föräldrasamverkan fungerarväl.Skolan bör arbeta för att utveckla värdegrundsarbetet så att alla elever skallkänna sig trygga under skoldagen.Vidare bör elevernas delaktighet och inflytande över sin lärprocess utvecklas.Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör kompletteras med vuxnasrelation till såväl elev som till vuxen.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:16004. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Inspektörerna såg vid sina besök i klasserna att det märktes tydlig skillnad påelevernas entusiasm och aktiviteter i lärandet beroende på vilken pedagog somvar ansvarig vid lektionsbesöket. Vid besök i några klasser, speciellt på en fysiklektionför årskurs 9, noterades att läraren fick eleverna att bli engagerade ochmotiverade i de olika problemlösningarna och eleverna visade stor arbetsglädje.I Brunnsboskolan har kvalitetsredovisning för år 2003 som inspektörerna tagitdel av. Arbetet med utveckling av arbetsplanen har påbörjats.Samsyn mellan förskoleklassernas, fritidshemmens mål och grundskolans mål ärinte påbörjat i sin rätta mening, det vill säga skapa en helhetssyn mellan skolaoch fritidshemsverksamheten under skoldagen. Målen för de tre verksamheternaär inte samstämmiga ännu men ett arbete har påbörjats. Personalen, specielltför de yngsta eleverna, ger olika bilder av vad samverkan mellan lärare – lärareoch lärare – elev står för. Inspektörerna vill påpeka vikten av att detta arbetefullföljs.Eleverna organiseras i klasser och undervisningen sker oftast i helklass undercirka en timmas lektion i förskoleklassen och årskurserna 1–6 och cirka en ochen halv timmas lektion i årskurserna 7–9. Eleverna får den garanterade undervisningstiden.Vid lektionsbesök framgår det tydligt att eleverna oftast arbetar utifrån lärarnasplaneringar. Eleverna är inte själva delaktiga i att ta fram veckoplaneringar ellerlängre planeringsperioder för att nå målen. Några elever i musikklasserna menaratt ”det skulle vara mycket roligare i skolan om man fick vara med och planerasina arbetsområden”.I Brunnsboskolan använder man sig inte av de nya lärarnas fulla kompetenserutan låter en 1–7 lärare, alternativt 4–9 lärare, arbeta som klasslärare med ansvarför en klass och oftast alla ämnen.Idag är den pedagogiska verksamheten uppdelad på sex arbetslag; två för förskoleklassenoch årskurserna 1–3, ett för årskurserna 4–6 och tre för årskurserna7–9. Samarbete sker främst i det egna arbetslaget och sällan över arbetslagsgränserna.Genom RTG–gruppen har diskussion förts om hur arbetslagsutvecklingkan ske mot ett 1–16 årsperspektiv och denna diskussion kommer attfördjupas.Brunnsboskolan har lärare i svenska som andraspråk. Dessa personer arbetaralternativt i elevgrupp eller ute i klasserna. Lärarna i svenska som andraspråk7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETanvänds ofta i förskoleklassen och årskurserna 1–6 som vikarie. Detta får tillföljd att elever som behöver utbildning inte alltid får den utbildning de har rätttill.I Brunnsboskolan sker utvecklingssamtal en gång per termin. Lärarna har hittillsgjort egna anteckningar som framförs vid dessa samtal. Under läsåret2004/2005 kommer arbetet med individuella utvecklingsplaner att utvecklas såatt alla använder samma mall. Övergången mellan årskurs 3 och 4 respektive 6och 7 kan bli bättre enligt personalen när det finns enhetlig dokumentation somföljer eleven.I Brunnsboskolan fungerar föräldrasamverkan bra men de önskar ytterligarediskussioner kring mål och betygskriterierI intervjuer framkommer att mål och kriteriediskussioner inte sker i den omfattningsom behövs. God kunskap om detta finns dock i RTG–gruppen.Skolan upprättar åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Idag saknas,utöver individnivån, även grupp och skolnivån i åtgärdsprogrammet. Ävenhär finns god kunskap att hämta från skolans specialpedagog i de senare årskurserna,tillika samordnare för elevvården för hela skolan, som har god kunskapom åtgärdsprogram.I samtal med lärare framkom det att de till viss del stödjer varandra, specielltom en lärare är osäker vid betygsättning, men detta samarbete behöver utvecklas.Samarbete sker med Skälltorpsskolan för att säkerställa kvaliteten avseendebedömningen och betygssättningen. Skolverkets diagnostiska material i årskurs2 används till viss del och de nationella proven genomförs i årskurserna 5 och9.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska arbete ärav godtagbar kvalitet, dock bör den lokala arbetsplanen förbättras.Arbetssätt, arbetsformer och förhållningssätt bör utvecklas för att skapa enhelhetssyn på elevernas lärande i ett 1–16 årsperspektiv.Arbetet med att dokumentera elevens utveckling genom grundskolan bör förbättras.Vidare bör personalens kompetenser och utbildningar utnyttjas på ett bättre sättspeciellt genom att använda 1–7 lärares respektive 4–9 lärares ämneskompetenser.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Brunnsboskolan leds av en områdeschef tillika rektor. En biträdande rektor äransvarig för förskoleklassen och årskurserna 1–6 och grundsärskolan och ytterligareen biträdande rektor är ansvarig för årskurserna 7–9. Härutöver finns enskolintendent som bland annat arbetar med ekonomi, schemaläggningen ochadministration. Rektorn ansvarar för de övergripande frågorna och är en viktigledare i skolans utvecklingsarbete.Personalen uttrycker sitt stöd för rektorn och önskar att hon skall stanna kvarför att uppnå kontinuitet i skolutvecklingsarbetet, eftersom det tidigare varitmånga rektorsbyten. Rektorn har förtrogenhet med verksamheten och lederutvecklingen av det pedagogiska arbetet. Hon möter ledningsgruppen varjevecka och har en arbetsplatsträff varannan månad med all personal samt fortlöpandeuppföljning av RTG–gruppens arbete.Det är en av de biträdande rektorerna som istället för rektorn ansvarar för ochdeltar i elevvårdskonferensen. Ibland leds dock elevvårdskonferensen av specialpedagogenpå uppdrag av biträdande rektor.Kvalitetsarbetet utgår från Göteborgs kommuns kvalitetsdialog, Balansen ochskolledningens egna utvärderingar. Skolan har inlett förbättringsarbete inomde fem områdena som angetts i kvalitetsdialogerna. Dessa är arbetslagsutveckling,skolutveckling, stadieövergångar, individuella utvecklingsplaner och kompetensutveckling.En medvetenhet finns hos rektorn att öka kvalitetssäkringenav skolans utvecklingsarbete, skolans rykte, profileringen samt ökad kunskapom Lpo 94.Arbetsplansarbetet leds främst av medlemmarna i RTG–gruppen. Denna gruppbestår av representanter från samtliga ålders - och ämnesområde på skolan,totalt nio personer.Lärarpersonal och övriga pedagoger uttrycker samstämmigt att de trivs bra tillsammansoch har stort förtroende för nuvarande rektorn.Kvalitetsredovisningen saknar bedömningar av i vilken mån de nationella målenför utbildningen uppnåtts.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbetetpå Brunnsboskolan är av godtagbar kvalitet. Kvalitetsredovisningensaknar bedömningen av i vilken mån de nationella målen för utbildningen haruppnåtts, vilket inte är acceptabelt.Det är en av de biträdande rektorerna som, istället för rektorn, ansvarar för ochdeltar i elevvårdskonferensen, vilket inte är acceptabelt.9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Elevens val har under detta år inte planerats in eller genomförts på grund avombyggnad av specialsalar. Eleverna får istället åka iväg och bada en gång iveckan. Enligt timplanen för Brunnsboskolan skall eleverna i årskurserna 2–9ha elevens val, 70 respektive 100 timmar per läsårI Brunnsboskolan är drygt hälften av eleverna berättigade till modersmålsundervisningoch svenska som andraspråk. På skolan finns behöriga lärare. Elevernaerbjuds undervisning i modersmål och i svenska som andraspråk. Lärare isvenska som andraspråk används ofta som vikarie i förskoleklassen och årskurserna1–6. Inspektörerna vill påpeka att skolan bör försäkra sig om att eleversom får svenska som andraspråk också erhåller detta så att inte vederbörandelärare används som vikarie. Modersmålsundervisningen ges av lärare från stadsdelsnämndeni Biskopsgården som har ett speciellt, så kallat, resursuppdrag atttillhandahålla lärare för modersmålsundervisningen till alla skolor på Hisingen.All undervisning är avgiftsfri.De elever i åldern 6–9 år som önskar skolbarnsomsorg erbjuds detta. Eleverna iåldern 10 till och med 12 år hänvisas till Backa fritidsgård, belägen ett par kilometerfrån skolan.Föräldrarna har möjlighet att välja skola. Verksamheternas lokaler är anpassadeför rörelsehindrade.Information om skolans verksamhet ges till föräldrar och elever via exempelvis,veckobrev, skolråd, utvecklingssamtal, föräldramöte och elevråd.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i årskurserna 2–9inte erhåller elevens val, vilket inte är acceptabelt.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:16007. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Brunnsboskolan byggdes 1967 och idag är lokalerna mycket slitna och ger småmöjligheter till flexibla lösningar utifrån elevernas lärande och studiebehov.Den fysiska miljön är inte inbjudande. Även idrottslokal för de yngre elevernaär mycket sliten och duscharna är i behov av upprustning.Under läsåret 2004/2005 rustas skolan upp genom ett antal punktinsatser islöjdsal, hemkunskapssal, tekniksal och idrottsanläggning för de äldre eleverna.Ett mediatek ska byggas upp och skolledningen och administrationen flyttas tillnya lokaler. Upprustningen som nu pågår är av stor betydelse för skolan delsför att skolan nu kan få en nystart med nya inriktningar och profileringar, delsför att göra skolan mer attraktiv.Undervisningsmaterialet på grundsärskolan är idag torftigt och undermåligt.Avsaknad av datorer är påtaglig. Alternativa avskärmningslösningar i möbleringenfinns inte. Föräldrarna önskar att särskolans elever får tillgång till enskildaarbetsplatser.De allra flesta lärarna på skolan har utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver.Eleverna önskar att de får äta sig mätta vilket inte alltid äger rum. Maten räckerinte till alla elever och speciellt inte till dem som kommer till matsalen vidklockan 12.00. Sällan kan någon varm ersättningsmat ordnas. Inspektöreernauppfattar att detta inte är engångsföreteelser och vill påpeka vikten av att skolanser till att alla kan äta sig mätta på varm mat.Kompetensutbildning sker oftast utifrån personalens önskemål och inom vissaarbetslag. Dessutom kan personalen ansluta sig till utbildningar gemensammaför hela stadsdelen Backa. Skolan har också erhållit medel från Växtkraft Mål 3för att göra analyser av personalens kompetensutbildningsområden.Sammanfattningsvis anser inspektörerna att eleverna vid skolan har godaförutsättningar att uppnå de nationella målen för utbildningen.Den fysiska miljön på skolan samt grundsärskolans innemiljö bör förbättras.Läromedelstillgången för särskolans elever bör förbättras.11

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunBrunnsboskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETSammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Brunnsboskolan övergripande är avgodtagbar kvalitet.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- vuxnas språkbruk och attityder mot elever,- skolan bör analysera varför det är så många elever som inte genomför samtligadelar i de nationella ämnesproven i svenska i årskurs 9,- dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat,- värdegrundsarbetet bör utvecklas, så alla elever känner sig trygga,- elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet i sitt eget lärande,- handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör omfatta perspektivetvuxen-elev och vuxen-vuxen,- personalens arbete med att utveckla lärandet mot ett helhetsperspektiv,- den lokala arbetsplanen,- förbättra dokumentationen av elevernas utveckling,- bättre utnyttjande av personalens ämneskompetenser,- den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö samt- läromedelstillgången för särskolans elever.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Kvalitetsredovisningen saknar en bedömning i vilken mån de nationella målenuppnås (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).- Det är den biträdande rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna(3 kap. 4 § grundskoleförordningen och 2 kap. 2 § skollagen).- Eleverna i årskurserna 2–9 erhåller inte elevens val (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).DatumOrt2005-05-11 GöteborgAgnetha ArdfeltMonica Gillenius12

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utbildningsinspektion iErikslundsskolan, grundskola F–6UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,stödinsatser, och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringartill bedömningarna görs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings-och kritikområden.1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETErikslundsskolanBeskrivning av skolanAntal barn/eleverFörskoleklass 19Skolbarnsomsorg 67Grundskola 114Särskola 2Utbildningen vid skolan omfattar 39 barn i årskurserna 1–3 med allmän pedagogiskinriktning samt 96 barn i förskoleklass och årskurserna 1–6 med Montessoripedagogiskinriktning. I anslutning till skolan finns fritidshem och förskola.Två särskoleelever är integrerade i grundskolan.Cirka 70 procent av eleverna på skolan har utländsk bakgrund. Skolans eleverbor i närområdet.För två år sedan flyttades årskurserna 3–6 som inte hade undervisning medMontessoriinriktning till andra skolor i Backa. Anledningen till detta var attfrämja barnens språkutveckling genom att barnen fick fler kamrater med svenskasom modersmål. Det finns även ett önskemål från nämnden att skolan omtvå år endast skall ha undervisning med Montessoripedagogisk inriktning.Skolans pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Ett lag ansvarar för Montessorielevernai förskoleklassen och årskurserna 1–3 och ett lag ansvarar för skolansövriga elever.Skolans huvudbyggnad rymmer även lokaler för ”Family learning”. Dennaverksamhet omfattar undervisning i engelska, svenska, datakurser och estetiskverksamhet för föräldrar till skolans elever och andra vuxna och drivs av StudieförbundetVuxenskolan (SV) ihop med stadsdelsförvaltningen i Backa.Förutom huvudbyggnaden finns paviljonger där Montessori förskoleklass samtårskurserna 1–3 delar lokaler med förskolan. Vid paviljongen finns en trivsamskolgård.Skolans huvudbyggnad ligger vackert i ett grönområde, men på grund av detisolerade läget förekommer vandalisering och stölder. Närheten till den nyaidrottsanläggningen är dock ett positivt inslag.Den 14 december 2004 beslutade stadsdelsnämnden att från och med läsåret2005/2006 lägga samman Erikslundsskolan med Brunnsboskolan.Genomförandet av inspektionen i ErikslundsskolanSkolverket sände den 27 maj 2004 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Erikslundsskolan har beståttav undervisningsrådet Monica Gilenius och experten Leif Hagstrand. Besöki Erikslundsskolan gjordes den 16 september 2004.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannenoch vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till.Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripandeförbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochErikslundsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Erikslundsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, personal, elever i förskoleklassenoch årskurserna 1–6. Lektionsbesök genomfördes. Inspektörernadeltog i gemensamt torsdagskaffe med all personal och under besöket fördesockså samtal med lokalvårdare och kökspersonal.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit protokoll från mötenmed föräldraföreningen Börsen. Föräldrar i föräldraföreningen har även viarektorn erbjudits möjlighet till samtal med inspektörerna, men har enligt rektornavböjt. Inspektörerna har också tagit del av Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbetemed balanserad resultatredovisning, kallat Balansen. I Balansen ingårregelbundna kvalitetsmätningar.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Många av eleverna vid Erikslundsskolan säger att deras skola oftast är tryggbåde fysiskt och psykosocialt. Samtidigt berättar elever för inspektörerna att detofta är inbrott och skadegörelse på skolan och att det finns elever på skolansom känner sig mobbade och är rädda för att gå dit. Av Balansen framgår attföräldrarna är mindre nöjda med tryggheten på skolan än vad eleverna är, menvärdena motsvarar ungefär genomsnittsvärdet i stadsdelen BackaVid intervjuer med elever framgår att det finns elever som inte har respekt försina kamrater utan retas och bråkar med dem.3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETErikslundsskolans elever har skiftande möjligheter till inflytande över undervisningen.I exempelvis årskurserna 1–3 med Montessoriinriktning har elevernainflytande och tar ansvar för sitt lärande och sin miljö. I andra undervisningsgrupperkan inflytandet vara mycket begränsat. Lusten att lära varierar blandeleverna.Lärarna framför att undervisningsmaterialet ”Livsviktigt” finns som hjälpmedelvid diskussion av normer och värden, men att det är ett komplicerat område dåuppfattningarna om barnuppfostran och vad skolan står för kan skilja sig avsevärtåt inom föräldragruppen.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i de lägre årskursernapå skolan med Montessoriinriktning har goda möjligheter till inflytande ochvisar förmåga att ta ansvar för sin utbildning. I andra grupper på skolan är möjligheternatill inflytande mera begränsade.Det finns elever på Erikslundsskolan som känner sig trygga, men det finns ocksåelever som upplever en fysisk och psykosocial otrygghet på skolan. Skolanbör därför intensifiera arbetet för att motverka kränkande behandlingSe vidare avsnitt 3 ”Arbetsmiljö och delaktighet” nedan.2. KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Vid samtal med eleverna och personal på Erikslundsskolan framkommer att deelever i årskurserna 1–3 som får en Montessoriinriktad undervisning planeraroch följer upp sitt eget arbete och når de mål, som lärare och elev formulerattillsammans. Eleverna visar vid inspektörernas lektionsbesök, att de kan arbetabåde självständigt och tillsammans med andra. Lärarna vid skolan utvärderarhur långt eleverna nått efter årskurs 2.I Montessorigruppen för årskurserna 4–6 är det stor oordning i klassrummetvid inspektörernas besök. Elever framför att de inte får undervisning i naturorienterandeoch samhällsorienterande ämnen i den omfattning som de har rätttill. Detta bekräftas av rektorn.Inspektörerna har inte tagit del av någon redovisning av om eleverna i årskurs 5når målen. Några resultat av de nationella proven i årskurs 5 kan skolan interedovisa, men prov har enligt rektorn genomförts under vårterminen 2004.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att inte alla elever vid Erikslundsskolannår de mål som minst skall uppnås i årskurs 5 beroende på att undervisningeninte fungerar i samtliga elevgrupper. Detta gäller främst undervisningeni naturorienterande och samhällsorienterande ämnen för eleverna i årskurserna4–6 och detta måste förbättras. Se vidare avsnitt 4 ”Pedagogisk verksamhetoch undervisning”.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utvärderingen av hur eleverna når målen i årskurs 5 bör förbättras.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Erikslundsskolans huvudbyggnad ligger på en kulle och omgiven av skog. Meraöppet nedanför backen ligger det paviljonger där förskoleklassen och årskurserna1–3 med Montessoriinriktning undervisas. Skolgården runt huvudbyggnadensaknar helt lekredskap och annan utsmyckning, medan det vid paviljongernafinns diverse lekredskap.Både elever och personal framför att det är mycket skadegörelse och inbrott ioch kring skolans huvudbyggnad. Det har även förekommit att det på morgonendå skoldagen börjar stått en bil med påverkade personer mitt på skolgårdeneller att det finns andra synliga spår efter missbrukande personer. Eleverna sägeratt det ofta är glassplitter på golvet efter inbrotten, som är många. Skolanselever uttrycker stark oro.Eleverna vid Erikslundsskolan har klassråd och det finns ett elevråd på skolan.Eleverna känner till att elevrådet arbetar för att framföra deras synpunkter, mennågra konkreta exempel på vad elevrådet har påverkat framförs inte.Vid Erikslundsskolan finns föräldraföreningen Börsen som regelbundet träffarrektorn. Föräldrarna erbjuds att i höst delta i en kurs om Montessoripedagogik.För att främja lärandet vid skolan har föräldrar och andra vuxna via StudieförbundetVuxenskolan erbjudits möjlighet att delta i kurser i exempelvis svenska,data och estetisk verksamhet i skolans lokaler. Någon direkt samverkan mellanpersonal på skolan och Studieförbundet Vuxenskolan sker inte.Eleverna i årskurserna 1–3 med Montessoriinriktning planerar och följer uppsitt eget arbete tillsammans med engagerade lärare och lokalerna för dessa elevererbjuder en god miljö för lärande. Vid besöket i förskoleklassen lekte barnenute och stämningen var god och glad.Eleverna i årskurserna 1–3 hade en lugn arbetsmiljö i klassrummen vid inspektörernasbesök.Eleverna som finns i årskurserna 4–6 hade vid inspektionen en mycket stökigstudiemiljö. Eleverna ropade på läraren, pratade med varandra och gick till synesplanlöst runt i lokalen. Skor och ytterkläder låg slarvigt slängda i korridorenutanför klassrummen. Dessa elever anger också att de är oroliga för att de intefår studera de ämnen som de via kamrater på andra skolor får kännedom om.5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETErikslundsskolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling ochskolans vuxna agerar när något händer. Det finns dock elever på skolan som ärutsatta för kränkningar och som därför ”har ont i magen” när det är dags att gåtill skolan.Det finns skolsköterska och skolläkare för skolan.Skolan främjar de övergripande hälsomål i 1994 års läroplan för det obligatoriskaskolväsendet, förskoleklass och fritidshem (Lpo 94) avseende fysisk aktivitetgenom att eleverna inom ämnet idrott får träna basket och skolans lag har haftstora framgångar vid turneringar i Göteborg. Inspektörerna fick en särskildguidning av eleverna till det skåp där skolans pokaler och medaljer finns utställda.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i årskurserna 1–3 haren god miljö för lärande medan däremot studiemiljön för de äldre barnen i årskurserna4–6 är stökig och bör förbättras.Elevernas möjlighet till inflytande och förmåga att ta ansvar för sin utbildningpå skolan bör förbättras.Arbetet för att forma en god miljö och motverka kränkande behandling vidErikslundsskolan ger inte en psykosocialt och fysiskt trygg situation som främjarelevernas lust att lära. Detta bör förbättras.Skolans fysiska arbetsmiljö är inte godtagbar.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Elever på Erikslundsskolan uttrycker stor uppskattning av undervisningen i träochmetallslöjd och inspektörerna noterar att lärare och elever tillsammans skaparen god och glad lärandemiljö. Även ämnet idrott engagerar eleverna ochexempelvis träningen i basket styrs målmedvetet så att alla elever i gruppen agerartillsammans.Skolans bibliotek är schemalagt för att olika grupper av elever skall få lånaböcker och lyssna på högläsning. Biblioteket leds av en engagerad bibliotekarie,är trevligt möblerat och har tillgång på litteratur.Lärarna vid Erikslundsskolan har inte någon gemensamt utarbetad arbetsplanför sin verksamhet och det finns inte några lokalt bearbetade kursplaner ochkunskapsmål, utom för de elever vars lärare tillhör arbetslaget med Montessoriinriktningför förskoleklass och årskurserna 1–3. Samtliga lärare menar att ettmer organiserat samarbete skulle vara önskvärt.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Vid flera lektionsbesök observerar inspektörerna ett gott arbetsklimat. Det gällerfrämst verksamheten för barnen i förskoleklass årskurserna 1–3. Montessorielevernahar sin egen planering och vid inspektionen arbetar eleverna med matematik,mätövningar och veckans ord. Eleverna visar engagemang och glädje isitt lärande.Även på besök i de övriga klasserna för årskurserna 1–3 ser inspektörerna flitigtarbetande elever. I årskurs 3 pågår undervisning på temat träd. Eleverna börjarett engagerat samtal sittande i ring inomhus och fortsätter sedan med studierute i naturen. Klassrummet uppvisar en levande lärandemiljö.Organiseringen av årskurserna 4–6 innebär att 36 elever sitter i två klassrummed en öppen dörr emellan. Vid inspektionsbesöket är ljudnivån mycket högoch många elever sysslar med annat än inlärning . Eleverna framför att de äroroliga för att de inte får lära sig det som de vet att kamrater på andra skolorfår. Främst saknar de undervisning i samhällsorienterande och naturorienterandeämnen men arbetar stor del av sin tid i skolan med matematik och svenska,vilket bekräftas av rektorn. Eleverna i årskurserna 4–6 säger också att de inte fårarbeta tillräckligt med datorerna. Det finns elever i gruppen som aldrig arbetatmed en dator i skolan.Rektorn bekräftar att det är problem med undervisningen i årskurserna 4–6 dådet saknas personal med kompetens inom vissa områden och hon har kontaktatförvaltningen för att få hjälp.Skolan har börjat arbeta med individuella utvecklingsplaner och följer här dedirektiv som gäller för samtliga skolor i stadsdelen Backa. Även arbete medåtgärdsprogram har påbörjats. Elever i behov av särskilt stöd får detta.Utvecklingssamtal förekommer minst två gånger per år och med tolk då såkrävs. Det kan vara svårt att få vissa föräldrar engagerade i skolans arbete.Skolan erbjuder modersmålsundervisning och svenska som andraspråk till deelever som är berättigade till detta.Det finns en integrerad särskoleelev i årskurs 5 och en som går i årskurs 7 påskolan. Dessa elever har anpassad studiegång och läser enligt särskolans kursplan.Vid lektionsbesöket finns en god kontakt mellan läraren och de två elevernaoch lokalen är trivsam.Samtliga lärare har inte fört en gemensam diskussion om bedömningskriterieroch synen på skolans uppdrag för att öka måluppfyllelsen. Det har förekommitnationella prov i årskurs 5 vårterminen 2004, men inspektörerna har inte fått tadel av några aktuella resultat.Vid inspektionen var en grupp elever på teaterbesök. Skolan önskar mer samverkanmed föräldrar och närsamhället.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att samverkan med föräldrar börutvecklas, så att fler engagerar sig i skolans arbete.Samtliga elever i årskurserna 4–6 bör ha tillgång till undervisning i datoranvändning.Eleverna i årskurserna 4–6 får inte undervisning i naturorienterande och samhällsorienterandeämnen.7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Skolledningen vid Erikslundsskolan består av en rektor. Under läsår 2003/2004fanns även en biträdande rektor, men då elevantalet sjunkit har tjänsten sombiträdande dragits in. Till sin hjälp har rektorn en nyanställd assistent på halvtid.Rektorn är förtrogen med verksamheten och känd av eleverna. Under hösten2004 har rektorn arbetat med att sätta sig in i de ledningsuppdrag som tidigaresköttes av biträdande rektorn, exempelvis planering av undervisningen, schemafrågorm.m. Rektorn har även under september 2004 kontaktat verksamhetschefeni några komplicerade ärenden gällande undervisningen vid skolan.Skolans kvalitetsredovisning beskriver ett antal områden, men innehåller ingenanalys eller beskrivning av vidtagna eller planerade åtgärder. Det är ett mycketkortfattat dokument i vilket personalen, föräldrar eller elever inte varit delaktiga.Under rubriken ”Skolutveckling” i kvalitetsredovisningen anges att skolan satsarpå språkutvecklingen hos barnen genom projektet ”Internationell likhet – förståelsegenom sagornas värld”. Av kvalitetsredovisningen framgår vidare attskolans personal erbjuds kompetensutveckling i Montessoripedagogik och somsista punkt beskrivs arbetet med individuella utvecklingsplaner och övergångarmellan förskolans/skolans olika årskurser. Det senare sker i samarbete medBrudbergsskolan, Bäckebolsskolan och Skälltorpsskolan i Backa.Göteborgs kommuns utvärdering med hjälp av Balansen och kvalitetsdialogenfinns även för Erikslundsskolan. Inspektörerna noterar dock att ett eget systematisktarbete och diskussion utifrån skollagen och Lpo94 under rektorns ledninginte förekommer på skolan. Personalen uttrycker en önskan att rektornskall initiera ett sådant arbete och framhåller att personalen bör samarbeta meroch utbyta idéer.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn är förtrogen medverksamheten, men rektorns ansvarstagande för den pedagogiska, personalledandeoch administrativa utvecklingen bör förbättras.Ett systematiskt planerings-, uppföljnings- och utvärderingsarbete bör utvecklaspå skolan.Kvalitetsredovisningen innehåller inte en bedömning av i vilken mån de nationellamålen har uppnått.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:16006. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Vid Erikslundsskolan erbjuds de elever som är berättigade till det, undervisningi modersmål och svenska som andraspråk. Eleverna har även tillgång till undervisningi moderna språk såsom tyska, franska och spanska.I elevens val erbjuds simträning, drama, slöjd, gymnastik, bild m.m. Skolan samarbetarmed Göteborgs museum och Kulturskolan.Funktionshindrade barn har tillgång till undervisning vid skolan.Skolan har föräldramöten, bjuder in barn att besöka skolan och informerar omsin verksamhet i en broschyr, som är gemensam för stadsdelen Backa.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Erikslundsskolan har godtillgång till utbildning och valfrihet i enlighet med de nationella bestämmelserna.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Personalen vid Erikslundsskolan har i de flesta fall utbildning för den undervisningde bedriver. Det finns sex lärare som har klassansvar och därutöver harskolan bland annat tre lärare i svenska som andraspråk, en speciallärare på 80procent samt en talpedagog på 50 procent. Det finns också två fritidspedagogeroch tre förskollärare på skolan.Personalen har deltagit i kompetensutveckling som varit gemensam för stadsdelenBacka, men man kan även söka annan individuell fortbildning. Lärarna påErikslundsskolan erbjuds under hösten 2004 att gå en utbildning i Montessoripedagogik.9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETSkolan tar inga avgifter.Utrustning och läromedel finns i tillräcklig omfattning enligt lärare och elever,men den tekniska utrustningen på skolan i form av exempelvis datorer behöverkompletteras, då skolan haft problem med stölder.Det minskade elevantalet har medfört att skolan har tomma lokaler, t.o.m. enhelt tom paviljong, men en omflyttning av denna är planerad. Skolgården kringhuvudbyggnaden är inte utrustad med lekredskap eller utsmyckning och resurserhar begärts av rektorn, men har inte beviljats. Skolan har annars en fin skogrunt huvudbyggnaden och har dessutom tillgång till en helt nyanlagd idrottsplats.Biblioteket är väl utrustat både avseende litteratur och inredning. En bibliotekariefinns och biblioteksbesöken är populära bland eleverna. Här finns även möjlighetatt ibland få arbeta på egen hand med datorn.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finnsgoda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna.Biblioteket har en betydelsefull roll på skolan och uppskattas av eleverna.Skolan bör dock se över sin utemiljö. Se även avsnitt 3 ”Arbetsmiljö och delaktighet”ovan.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Erikslundsskolan övergripande är avgodtagbar kvalitet.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- utvärdering av hur eleverna når målen i årskurs 5,- studiemiljön för eleverna i årskurserna 4–6,- elevers inflytande och ansvarstagande för sitt lärande,- arbetet för att motverka kränkande behandling,- undervisning i datoranvändning för eleverna i årskurserna 4–6,- samverkan med föräldrar,- rektors ansvarstagande för den pedagogiska, personalledande- och administrativautvecklingen samt- ett systematiskt planerings-, uppföljnings- och utvärderingsarbete.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunErikslundsskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Kvalitetsredovisningen visar inte i vilken må de nationella målen för utbildningenhar uppnåtts (1 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).- Elever i årskurserna 4–6 får inte undervisning i de naturorienterande ochsamhällsorienterande ämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2-3 §§grundskoleförordningen).DatumOrt2005-05-11 GöteborgMonica GilleniusLeif Hagstrand11

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utbildningsinspektion i Skogomeskolangrundskola F–6UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringartill bedömningarna görs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings-och kritikområden.1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETSkogomeskolanBeskrivning av skolanAntal barn/eleverSkolbarnsomsorg 73Förskoleklass 16Grundskola 148Utbildningen vid Skogomeskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1–6samt fritidshem. Vid skolan finns också förskola.Skogomeskolan ligger i ett naturskönt område, där bostadsbebyggelsen huvudsakligenbestår av villor, radhus och flerfamiljshus med bostadsrätter.Skolan är byggd 1976. Rektorn har sitt rum i förskolans lokaler, i en separatbyggnad ett femtiotal meter från skolbyggnaden. Naturområdet närmast skolananvänds som rast- och lekmiljö men också för undervisningsändamål. Skogomeskolantilldelades år 2002 utmärkelsen ”Göteborgs grönaste skolgård”.Skogomeskolans pedagogiska personal är organiserad i tre vertikala arbetslagdär olika åldersgrupper och verksamheter finns representerade. Skolan har tvåsärskilda undervisningsgrupper med hela stadsdelen Backa som upptagningsområde.Flertalet av Skogomeskolans elever fortsätter sin skolgång i årskurserna 7–9 påBrunnsboskolan. Under de senaste åren har ett växande antal sökt sig till ennärliggande fristående skola, Fenestra Tuve/Backa, vilket skapat en viss oro förskolans framtid.Genomförandet av inspektionen i SkogomeskolanSkolverket sände den 27 maj 2004 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Skogomeskolan har beståttav undervisningsrådet Monica Gillenius och experten Leif Hagstrand. Besök iSkogomeskolan gjordes den 8 september 2004.Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannenoch vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till.Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripandeförbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochSkogomeskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600I Skogomeskolan genomfördes intervjuer med rektorn, företrädare för den pedagogiskapersonalen, elever från förskoleklassen och samtliga årskurser samtföräldrarepresentanter i den lokala styrelsen för skolan. Lektioner besöktes iflertalet av klasserna liksom i skolans två särskilda undervisningsgrupper.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommunseget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallat Balansen. I Balanseningår regelbundna kvalitetsmätningar.Bedömning1. Normer och värdenEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet.Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiskaställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetetoch för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Arbetet vid Skogomeskolan sker utifrån grundläggande demokratiska värderingar.Såväl vid intervjutillfällena som vid verksamhetsbesöken visar elevernaen god förmåga att uttrycka sina åsikter och att lyssna till andra. De har ocksåmöjlighet att på olika sätt vara med och ta ansvar för olika delar av skolansverksamhet.Eleverna känner sig trygga och det råder ett gott klimat såväl eleverna emellansom mellan elever och vuxna. Eleverna uttrycker sig mycket positivt om sinakamrater och om sin skola i allmänhet. De tycker att det är roligt att gå i skolanoch att lära sig.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av arbetet mednormer och värden på Skogomeskolan är gott. Eleverna upplever sin skolmiljösom mycket trygg, både fysiskt och psykosocialt. De ges också goda möjlighetertill eget ansvarstagande för sin miljö.2. KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETEnligt resultaten av de nationella proven i årskurs 5 läsåret 2003/2004 har sågott som samtliga elever i Skogomeskolan uppnått målen för ämnena svenska,engelska och matematik (svenska: 26 av totalt 28 elever; engelska: 25 av 28;matematik: 25 av 28). Bearbetningar av de nationella kursplanerna finns förförskoleklassen och årskurserna 1–3 i ämnena svenska och matematik. En motsvarandeplan saknas för övriga årskurser och ämnen. Någon skriftlig redovisningav uppnådda resultat, utöver de nationella proven, finns inte. Enligt lärarnaär det huvudsakligen i samband med gemensamma projekt som skriftliga utvärderingargörs.Eleverna känner endast i begränsad omfattning till målen för den egna utbildningen.Detta framkommer såväl vid samtal med elever och lärare som vid lektionsbesök.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i Skogomeskolan nårgoda resultat av det pedagogiska arbetet. Skolan bör dock utveckla rutinerna närdet gäller att bedöma och dokumentera måluppfyllelsen i andra ämnen änsvenska, engelska och matematik. Eleverna bör också få bättre kunskap ommålen för utbildningen.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.I Skogomeskolan uttrycker såväl elever som personal med stor kraft att de trivsoch har roligt på sin skola. Eleverna upplever sin skolmiljö som trygg. Elevernasäger dock att det ibland inte finns någon vuxen synlig på rasterna. Om någotinträffar söker de sig till personalrummet. Väl etablerade kontakter finns mellanelever i de olika årskurserna bl.a. genom att de äldre eleverna fungerar somfaddrar för de yngre. Bilden av Skogomeskolan som en trygg och trivsam skolaförstärks av föräldrarepresentanterna i den lokala styrelsen. Samma bild återfinnsockså i Balansen, där såväl elever som föräldrar bedömer skolan mycketpositivt inte minst inom områdena trygghet och trivsel.I Skogomeskolan har ett antal elever valts av sina kamrater till rollen som kamratstödjaremed uppgift att rapportera om någon kamrat inte mår bra eller riskeraratt utsättas för kränkande behandling. Skogomeskolan har också ett handlingsprogramför att förebygga och, vid behov, stoppa mobbning, våld och rasism.Som en del i programmet genomförs vid varje läsårsstart en enkätundersökningi alla klasser. Programmet utgår från idén att ett mobbningsärende bästhanteras genom att mobbaren och mobbarens föräldrar inte kontaktas i ett förstaskede. Programmet tar inte upp vad som skall göras vid problem mellan4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600elever och vuxna. Varken elever eller lärare känner till att någon utsätts förmobbning eller annan kränkande behandling på skolan.Skolan understryker behovet av fysiska aktiviteter. Skolgårdens utformninginbjuder till daglig rörelse och lek. Eleverna beskriver olika aktiviteter då de fårmöjlighet att röra sig, som exempelvis skoljogging och olika utflykter. I slutet avvårterminen genomfördes ett veckolångt projekt med rubriken ”OS i Skogome”.Eleverna har via elevråd, klassråd och kostråd möjligheter att påverka sin vardagligaarbetsmiljö. De har också möjlighet att ingå i olika ansvarsgrupper föratt underhålla de verksamheter som byggts upp inom skolans miljöprofil somexempelvis odling i växthus och på friland, kompostering samt djurhållningmed höns och får.Lektionsbesök och intervjuer visar på att eleverna endast i begränsad omfattningdeltar i planeringen av undervisningen. Men exempel finns där eleverna ide högre årskurserna medverkar i beslut om vad som skall tas upp i de naturochsamhällsorienterande ämnena under läsåret. Ett annat exempel är när elevernaarbetar med beting, och därmed kan styra hur arbetet skall läggas uppöver en period om t.ex. två veckor. Alla elever i årskurserna 4–6 skriver loggbok,där de bland annat fortlöpande utvärderar sitt eget arbete. I årskurserna1–3 används olika metoder för att lära eleverna reflektera över sitt lärande.I Skogomeskolan finns sedan den 1 januari 1998 en av stadsdelsnämnden iBacka inrättad lokal styrelse med föräldramajoritet. Se vidare avsnitt 5.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i Skogomeskolan haren mycket god arbetsmiljö, då det gäller såväl den fysiska miljön som denpsykosociala. Ett aktivt arbete bedrivs för att motverka kränkningar. Skolan harockså tagit ansvar för att eleverna ges goda möjligheter till fysisk aktivitet.Det finns en fungerande organisation med elevråd och klassråd för att ge elevernamöjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Eleverna bör dock ges bättre möjligheteratt tillsammans med läraren planera undervisningen.Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling skall tydliggöra att berördaföräldrar skyndsamt skall få veta när något händer deras barn. Det börockså kompletteras med åtgärdsförslag vid kränkning mellan elev och vuxen.Här skall noteras att det i arbetsordningen för den lokala styrelsen anges attdensamma handhar uppgiften att bland annat upprätta ”program för att motverkaalla former av trakasserier och mobbning”.5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Skogomeskolans arbete inom miljöprofilen beskrivs i skolans arbetsplan underrubriken ”Miljö – Ekologi”. Skolan anordnar varje höst en skördefest där råvarorutgörs av det som eleverna har odlat.Regelbundna utvecklingssamtal genomförs. För en utveckling på detta områdedeltar skolan i en stadsdelsgemensam satsning med individuella utvecklingsplaner(IUP) och har under läsåret 2004/05 börjat arbeta enligt denna modell. Iutvecklingsplanen behandlas särskilt områdena värdegrund, miljö, hälsa-rörelsekostsamt svenska och matematik.Det arbetssätt som dominerar vid inspektörernas besök i klasserna är att elevernasjälvständigt arbetar i sina tryckta arbetsböcker med olika typer av ifyllnadsövningarmedan läraren går runt för att hjälpa dem som räcker upp handen.Några exempel där eleverna tränas i problemlösning och ett undersökande arbetssättses inte vid inspektionstillfället. I flertalet grupprum arbetar elever imindre grupper, antingen utifrån en nivågruppering eller som möjlighet fördem som önskar en något lugnare miljö. Med något undantag råder ett gottarbetsklimat under lektionerna. Eleverna i årskurs 1 har flera av sina lektionersom halvklass i fritidshemmen, där fritidshemspersonalen svarar för undervisningen.Flera elever beskriver hur de använder datorerna i undervisningen genomatt exempelvis söka information via Internet och att renskriva sina arbeten.Skogomeskolan deltar i det s.k. PEAK-projektet som drivs gemensamt medskolorna i Backa stadsdel. PEAK-projektet syftar till att höja medvetandet hoseleverna och deras familjer när det gäller energiförbrukning. Ett projekt medentreprenörsskap i skolan planeras, där också föräldrarepresentanterna i denlokala styrelsen är engagerade.Samverkan med kultur och arbetsliv liksom föreningsliv och närsamhället i övrigtsker i liten utsträckning.Åtgärdsprogram upprättas enligt en gemensam mall där elevens förutsättningaroch problem noggrant beskrivs och där kort- och långsiktiga mål ställs upp meduppgifter om ansvarsfördelning och tid för utvärdering.För individuellt stöd finns, förutom de särskilda undervisningsgrupperna, enspecialpedagog och tre elevassistenter.I Skogomeskolan finns sedan flera år två särskilda undervisningsgrupper förelever i behov av särskilt stöd. Grupperna har hela stadsdelen Backa som upp-6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600tagningsområde och finansieras huvudsakligen via stadsdelscentrala medel. Iden ena gruppen, kallad Svalan, finns fyra elever i årskurserna 1–3, och i denandra, kallad Korax, finns sex elever i årskurserna 4–6. En heltidstjänst somlärare är knuten till vardera gruppen. Därutöver finns elevassistenter i respektivegrupp.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Skogomeskolan genom sinmiljöprofil och genom medverkan i olika projekt bidrar till elevernas lust attlära. Det finns goda exempel på hur eleverna utvärderar sitt eget arbete. Undervisningenkan dock utvecklas så att eleverna i större utsträckning får pröva olikaarbetssätt och arbetsformer.Skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheterutanför skolan bör utvecklas.Här skall noteras att det i arbetsordningen för den lokala styrelsen anges attdensamma handhar uppgiften ”samverkan med mottagande skolor och arbetslivetutanför skolan”.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna.Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal förskolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se tillatt rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Sedan mars 2004 svarar rektorn ensam för ledningen sedan biträdande rektorblivit långtidssjukskriven och kanslisttjänsten tills vidare tagits bort av ekonomiskaskäl. Konsekvensen av detta är att rektorn nu beskriver sin arbetsbördasom orimligt stor och utan möjlighet att i önskad omfattning befinna sig ute iverksamheten och ta ansvar för den pedagogiska utvecklingen på skolan. Rektornhåller sig dock förtrogen med verksamheten i stort genom kontinuerligamöten med ledningsgrupp, arbetslagsledare och elevvårdsteam. Lärare uttryckervid intervju önskemål om att rektorn på ett tydligare sätt fungerar som pedagogiskledare bl.a. genom att ansvara för att den lokala arbetsplanen utvecklas ochatt skolans resultat kontinuerligt följs upp och utvärderas. I övrigt är rektorn enuppskattad chef bland lärarna. Också eleverna uttrycker sig positivt, men sägersamtidigt att de har liten kontakt med sin rektor. I en ledningsdeklaration, dateradaugusti 2004, beskriver rektorn inriktningen för sitt ledarskap.Som plan för verksamheten under innevarande läsår har fem områden kortfattatbeskrivits under rubriken ”Vårt uppdrag läsåret 2004/2005”, bl.a. kvalitetsarbetetutifrån kommunens kvalitetsdialog, stadsdelens gemensamma mål föratt förstärka 1–16-årsperspektivet och skolans eget miljöarbete. Därutöver harskolan sedan tidigare separata planer för bl.a. jämställdhet, miljö, internationalisering,föräldrasamverkan och IT.7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETTillsammans med Brunnsboskolan och Backaskolan utgör Skogomeskolan dets.k. Sydspåret i stadsdelen, som nyligen i samverkan genomfört projektet ”Progressionoch arbetslagsutveckling” med syfte att stimulera elevernas språkutvecklingi svenska i ett 1–16-årsperspektiv. Projektet, som bl.a resulterat i enidébank, fortsätter under detta läsår med fördjupning i ämnet svenska ochspråkutveckling.Skogomeskolans kvalitetsredovisning för år 2003 utgörs av en redovisning avprioriterade mål utifrån kvalitetsdialogen i samverkan med Göteborgs stadskanslioch Backas lokala skolplan, antagen av stadsdelsnämnden i Backa. Deområden som fokuseras är arbetslagsutveckling-skolutveckling, rutiner för övergångarmellan skolor, individuella utvecklingsplaner och kompetensutveckling.Personal, elever och föräldrar har inte medverkat vid framtagandet av kvalitetsredovisningen.Den lokala styrelsen vid Skogomeskolan, som tidigare omnämnts, har sin verksamhetreglerad i bestämmelser om självförvaltningsorgan i kommunallagen (7kap. 18-22 §§) och förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelser.Detta innebär för Skogomeskolan att ett antal uppgifter som enligt grundskoleförordningoch Lpo 94 vilar på stadsdelsnämnden, alternativt rektorn, har överlåtitspå den lokala styrelsen, där föräldrarna skall vara i majoritet. I stadsdelsnämndensarbetsordning för den lokala styrelsen preciseras vilka uppgifter somden lokala styrelsen har att fatta. Inspektörerna konstaterar, efter samtal medrektorn och föräldrarepresentanter i styrelsen samt genomgång av styrelsensmötesprotokoll från 2003 och 2004, att styrelsen inte har fattat några beslutinom något av de överlåtna områdena utan i praktiken överlåtit beslutsfattandetpå rektorn.Vid skolan finns två särskilda undervisningsgrupper, som tar emot elever frånhela stadsdelen. Beslut om placering i grupperna fattas av rektorn i samråd medberörda pedagoger och föräldrar. Placeringarna görs utifrån ett kösystem somskolan har upprättat. Eleverna är inskrivna i de ordinarie klasserna i Skogomeskolanutifrån sina respektive åldrar och deltar i olika omfattning i undervisningeni dessa klasser. Skolans målsättning är att eleverna skall vara i sina respektiveklasser så mycket som möjligt för att på sikt kunna ingå i stor grupp på heltid.Enligt rektorn följer alla eleverna den ordinarie studiegången för sin åldersgruppvarför ingen av eleverna har anpassad studiegång.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn i huvudsak tar ettövergripande ansvar för och är förtrogen med verksamheten. Rektorns möjlighettill pedagogiskt ledarskap bör dock förbättras. Kvalitetsredovisningen börpå ett tydligare sätt beskriva i vilken mån de nationella målen för utbildningenhar uppnåtts och vilka åtgärder som skall vidtas om målen inte har uppnåtts.Den lokala styrelsens roll och befogenheter förefaller inte vara klar varken förstyrelsen eller rektorn. Stadsdelsnämnden har överlåtit ett flertal uppgifter enligtgrundskoleförordningen och Lpo 94 till den lokala styrelsen. Trots detta fattarinte den lokala styrelsen beslut inom de områden som överlåtits utan har i sintur i praktiken överlåtit det till rektorn.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:16006. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Skogomeskolan erbjuder plats för alla barn i skolans närområde. Som ovannämnts finns också två särskilda undervisningsgrupper för elever i behov avsärskilt stöd som bor inom stadsdelen. I övrigt är det endast ett fåtal barn somsökt sig till Skogomeskolan från andra områden.Stadsdelsförvaltningen i Backa har som underlag för elevernas val av skolasammanställt en rikt illustrerad informationsbroschyr där stadsdelens samtligagrundskolor presenteras var för sig. Skogomeskolan presenteras här under sindevis ”Växthuset för alla sorters frön”. Vidare lyfts Skogomeskolan fram somett gott exempel i en rapport från stadskansliets utvecklingsenhet där temat är”Hållbar utveckling”. Skolan har även sammanställt ett eget informationsmaterialom sitt miljöarbete. Andra dokument som övergripande för skolan beskriverutbildningens innehåll och arbetsformer för föräldrar och elever saknas,med undantag för en kortfattad deklaration i punktform där målsättningen förSkogome förskola, skola och fritidshem presenteras. Skolan saknar egen hemsidamen avser att arbeta fram en sådan under höstterminen 2004.Som resultat av ovan nämnda samverkan mellan Skogomeskolan, Backaskolanoch Brunnsboskolan gällande progression och arbetslagsutveckling har rutinerutformats för elevernas övergång från årskurs 6 till årskurs 7. För de elever somväljer att gå till fristående skolor finns ingen motsvarande samverkan kringövergången.Ett tiotal av skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning av vilkanågra har nyttjat denna rätt. Inga elever har behov av undervisning i svenskasom andraspråk. Elevens val erbjuds och för eleverna i årskurs 6 erbjuds ävenspråkval.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Skogomeskolan uppfyller dekrav som ställs då det gäller tillgång till utbildning och valfrihet.Skogomeskolan är marknadsförd av såväl Backa stadsdelsförvaltning som Göteborgsstad för sin miljöprofil. Skolan kan dock utveckla sin egen informationtill elever och föräldrar om verksamhetens mål och innehåll.9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKET7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Ett successivt minskat elevantal under de senaste åren har gett en minskad budgetram.En direkt effekt av detta är de personalminskningar i skolans ledningoch administration som redovisas ovan under avsnitt 5. Rektorn bedömer attskolan har tillräckliga resurser för att uppnå de nationella målen. Vid inspektionstillfällethar skolan just nåtts av stadsdelschefens beslut om köp- och anställningsstoppför Backa skolor med omedelbar verkan och gällande till ochmed mars 2005. Några tydliga principer för skolans resursfördelning finns inte.Lärarna säger sig vara okunniga i frågor om skolans budget och resursfördelningenoch ser inte heller någon möjlighet till påverkan.Klassrummen med tillhörande grupprum är samlade i två avlånga byggnadermed mellanliggande skolgård. Klassrumsfönstren vetter mot ett öppet landskapmen utsikten i den ena längan är dock nästan helt skymd av taket på den andra.Grupprummen är möblerade med mjuka sittmöbler som ger ett ombonat intryck.Arbetsron störs dock av att grupprummen samtidigt fungerar som passagemellan klassrummen.Skolans lokaler är inte anpassade för elever med rörelsehinder. För närvarandehar inga av skolans elever behov av särskilt anpassade lokaler. För eventuellaelever med sådana behov anpassas skolan eller hänvisas eleven till annan skola istadsddelen.Skolmåltiderna tillagas på skolan i ett nyligen upprustat kök. Maten får lovordav såväl elever som personal.Lärarna har i huvudsak adekvat utbildning. Lärarna är nöjda med den kompetensutvecklingde erbjuds, bl.a. utifrån personliga önskemål. De uttrycker dockvisst missnöje med stadsdelens gemensamma satsning på kompetensutveckling ispecialpedagogik, som inte hållit den kvalitet de förväntat sig.Skolans bibliotek är inrymt i textilslöjdssalen vilket starkt begränsar tillgänglighetenoch försvårar möjligheterna att skapa en inbjudande och ändamålsenligmöblering för biblioteksverksamhet.En eller flera datorer finns i så gott som samtliga klass- och grupprum. Mensåväl lärare som elever beklagar att många datorer inte fungerar, bland annat dådet gäller uppkopplingen till Internet. Eleverna har egna e-postadresser, som dedock inte använder.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid Skogomeskolan finnsgoda förutsättningar för eleverna att uppnå de nationella målen. En översyn bördock göras då det gäller datorernas funktion.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Skogomeskolan övergripande är avgod kvalitet och erbjuder en god miljö för elevernas lärande. Eleverna är tryggaoch trivs på sin skola. De uttrycker också en vilja att lära sig. Skolgårdsmiljön ären särskild tillgång för skolan, som också har tagits till vara såväl för undervisningensom för elevernas lek och rörelse. I de nationella proven i årskurs 5uppnår det stora flertalet av eleverna målen i ämnena svenska, matematik ochengelska. För elever i behov av särskilt stöd finns två mindre undervisningsgrupper,som är gemensamma för samtliga skolor i stadsdelen.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- eleverna bör ges bättre kunskaper om målen för utbildningen,- elevernas möjligheter att tillsammans med läraren planera undervisningenbör utökas,- skolan bör utveckla rutinerna när det gäller att bedöma och dokumenteramåluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik,- skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör, förutom i detavseende som anges nedan, kompletteras med åtgärdsförslag vid kränkningmellan elev och vuxen,- undervisningen kan utvecklas så att eleverna i större utsträckning får prövaolika arbetssätt och arbetsformer,- skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheterutanför skolan bör utvecklas,- rektorns möjligheter till pedagogiskt ledarskap bör förbättras,- kvalitetsredovisningen bör på ett tydligare sätt beskriva i vilken mån de nationellamålen för utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder som skallvidtas om målen inte har uppnåtts,- informationen till föräldrarna om skolans mål och arbetsformer kan förbättrassamt- rutinerna för underhållet av skolans datorer bör förbättras.11

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkogomeskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETDet finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna,vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledandeskede (Avsnitt 2.4 och 2.8 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,förskoleklassen och fritidshemmet).DatumOrt2005-05-11 GöteborgLeif HagstrandMonica Gillenius12

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Utbildningsinspektion i Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, grundskola 4–9UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömningoch motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings-och kritikområden.1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETBeskrivning av skolanSkälltorpsskolan/Svenska BalettskolanAntal barn/eleverGrundskola 603Utbildningen vid Skälltorpsskolan omfattar grundskola för årskurserna 7–9 med471 elever samt grundskola för årskurserna 4–9 med 132 elever i den i Skälltorpsskolanintegrerade Svenska Balettskolan. Verksamheten i Svenska Balettskolanregleras i förordning om förberedande dansutbildning i grundskolan ochSkolverkets föreskrifter om timplan, kursplaner och betygskriterier för förberedandedansutbildning i grundskolan (SKOLFS 1999:15).Med undantag för dansundervisningen är skolverksamheten gemensam församtliga elever vid Skälltorpsskolan och Svenska Balettskolan. När inget annatsärskilt anges kommer den fortsatta beskrivningen att avse den gemensammaverksamheten och göras under namnet Skälltorpsskolan.Skolan ligger invid stadsdelens affärscentrum som också inrymmer lokaler förBacka stadsdelsförvaltning och dess informationscentrum med bibliotek. Årskurserna4–6 har sin verksamhet förlagd till en annexbyggnad nära huvudbyggnaden.Dansundervisningen äger rum i tre salar i huvudbyggnadens mitt.Skälltorpsskolan firade sitt 30-årsjubileum år 2003 medan Svenska Balettskolanåret därefter firade 10-årsjubileum med sin verksamhet i Skälltorpsskolan.Flertalet av skolans elever bor i stadsdelen Backa och kommer närmast frånnågon av de närliggande kommunala skolorna eller den fristående skolanBackatorp. Svenska Balettskolans elever, som till övervägande del är flickor, hardock i flera fall relativt lång skolväg utifrån att antagningen till denna del avskolverksamheten sker med hela landet som bas.Av skolans samtliga elever är en knapp fjärdedel berättigade till undervisning iannat modersmål än svenska. För Svenska Balettskolans elever är andelen väsentligtmindre.Genomförandet av inspektionen iSkälltorpsskolan/Svenska BalettskolanSkolverket sände den 27 maj 2004 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Skälltorpsskolan/SvenskaBalettskolan har bestått av undervisningsråden Monica Gillenius och SusannaÅhgren samt experten Leif Hagstrand. Besök i Skälltorpsskolan/SvenskaBalettskolan gjordes den 21-23 september 2004.Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannenoch vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till.Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripandeförbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, dels den information som samlats in vidobservationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig ocksåpå annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverketsnationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt.I Skälltorpsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, biträdande rektorn,elever från Svenska Balettskolan i årskurserna 4–6 respektive 7–9 och övrigaelever i årskurserna 7 respektive 9 samt representanter för elevrådets styrelse.Vidare intervjuades elevvårdsteamet, arbetslagsledarna liksom samtliga medlemmari ett av arbetslagen för årskurserna 7–9, kontaktlärare i Svenska Balettskolansamt föräldrarepresentanter från skolrådet. Lektioner besöktes såväl idansklasserna som i de övriga klasserna. Under besöket fördes också flera kortareeller längre samtal med elever, lärare och annan personal.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommunseget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallat Balansen. I Balanseningår regelbundna kvalitetsmätningar.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Skälltorpsskolans värdegrund har sammanfattats i ordet ARKEN, som står förAnsvar, Respekt, Kompetens, Engagemang och Nyfikenhet. Skolan vill att dessahonnörsord skall genomsyra hela organisationen och hållas levande i detdagliga arbetet. Målet är att nå ett gemensamt förhållningssätt där personal ochelever respekterar varandra och förstår sitt ansvar i helheten.Eleverna uttrycker allmänt att de trivs och känner sig trygga på skolan. Det råderett gott klimat såväl mellan eleverna som mellan eleverna och personalen.Enligt Balansen är såväl eleverna och föräldrarna som personalen nöjda med sinskola.3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETFör eleverna i årskurserna 7–9 anordnas återkommande temadagar kring olikavärdegrundsfrågor. Tre år i rad har en temadag under rubriken ”För demokrati– mot främlingsfientlighet och rasism” genomförts och en ny planeras för läsåret2004/05. Drogförebyggande dagar anordnas fortlöpande. Samarbete finnsmed en teatergrupp som tillsammans med eleverna i årskurs 7 arbetar med frågorsom ”Hur har jag det, hur blir jag bemött och hur bemöter jag andra?”.Genom elevråd, klassråd och andra samverkansgrupper i skolan deltar elevernai beslut om verksamheten och utbildningen. De har en god förmåga att uttryckasina uppfattningar och argumentera för dem. Möjligheterna för eleverna attsjälva ta ansvar för sitt lärande är dock varierande, inte minst beroende på lärarnasolika sätt att arbeta. Det är exempelvis, enligt eleverna, relativt vanligt att deär med och tillsammans med läraren diskuterar innehåll och arbetsformer i desamhällsorienterande ämnena medan detta mer sällan sker i de naturorienterandeämnena och matematik. Ett område där eleverna tydligt visar en insikt i sitteget lärande är dansundervisningen. Denna grupp elever berättar bland annathur de alltid måste reflektera över vad som krävs för att utvecklas som dansareoch hur kroppen skall klara detta.Elevernas lust att lära är i allmänhet god. Särskilt tydligt framkommer detta vidsamtal med Svenska Balettskolans elever när det gäller dansundervisningen.Eleverna i årskurs 7 uttrycker sig också mycket positivt över de nyheter de möttpå den nya skolan och nämner bland annat att de nu har fler och bättre läromedel.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten vid Skälltorpsskolanbedrivs utifrån demokratiska värderingar och i linje med de nationellamålen. Eleverna deltar via elevråd och på annat sätt i beslut om verksamheten.Eleverna upplever sin skolmiljö som trygg. Såväl mellan eleverna inbördes sommellan eleverna och de vuxna finns ett gott samtalsklimat. Skolan bör dockutveckla elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande.2. KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Enligt slutbetygen i årskurs 9 vårterminen 2004 har ca 6,6 procent av eleverna iSkälltorpsskolan exklusive Svenska Balettskolan ej uppnått målen i ett eller fleraämnen. Andelen elever med betyget Mycket väl godkänd är 21,4 procent. Motsvarandesiffror för Svenska Balettskolan är ca 1,5 procent respektive 39,4 procent.En jämförelse av elevernas slutbetyg vårterminen 2004 i de respektive ämnenavisar på relativt stora inbördes skillnader. Så är det exempelvis omkring 10 procentav eleverna som ej uppnår målen i ämnena fysik, kemi och musik medanmotsvarande siffra för ämnet svenska är 2,9 procent. Skälltorpsskolan har gjort4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600en uppföljning av de senaste årens betyg, där ännu större skillnader har konstaterats,men utan att ha funnit någon förklaring.Skolan genomför de nationella proven i årskurs 9, men skolan gör inga egnasammanställningar eller analyser av resultaten.I de nationella proven i årskurs 5 år 2004 har alla elever godkänt i ämnet svenskamedan endast 86 procent är godkända i matematik. I ämnet engelska är andelengodkända 95 procent. Någon närmare analys av de relativt stora skillnadernai resultat mellan de olika ämnena har inte gjorts. Skolan förklarar de jämförelsevisgoda resultaten i ämnet svenska med de satsningar som gjorts på olikaläs- och språkprojekt. Rektorn hävdar att en alltför stor tonvikt läggs på ämnenasvenska, engelska och matematik på bekostnad av övriga ämnen och säger sigvilja verka för en förändring av detta.I den del som avser dansundervisningen ges endast omdömen. Ett resultatmåttanser lärarna är hur många av eleverna som blir antagna till den yrkesförberedandedansutbildningen på gymnasienivå i Stockholm. Intervjuad personal haruppfattningen att eleverna i Göteborg inte når målen i lika stor utsträckningsom övriga skolor i landet med liknande utbildning. Utvärderingar som tidigaregjorts av bland annat Danshögskolan har enligt rektorn dock inte påvisat någrasådana skillnader.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Skälltorpsskolans redovisaderesultat av det pedagogiska arbetet är goda. En analys bör dock göras av orsakernatill skillnaderna i betyg mellan olika ämnen.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Förhållandet, såväl mellan eleverna inbördes som mellan eleverna och de vuxnapå skolan, är som helhet gott. Mellan eleverna i Svenska Balettskolan och deövriga eleverna har periodvis funnits stora spänningar, men såväl elever somlärare säger att dessa successivt har minskat. Skolan har aktivt verkat för attåstadkomma denna förändring bl.a. genom att låta övriga elever få kunskaperom balettelevernas balettundervisning och att inbjudas till deras dansföreställningar.Enligt Balansen ligger det s.k. ”nöjd-indexet” över genomsnittet för staden förbåde eleverna och personalen medan det för föräldrarna ligger i nivå medkommunens siffror. Enligt svaren från eleverna är skolans starka sidor trygghet,bemötande och pedagogisk handledning medan skolmiljön, skolmaten ochelevinflytandet ligger sämre till. Svaren från föräldrarna visar i huvudsak sammaresultatmönster.5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETEleverna i Skälltorpsskolan har formella möjligheter till medinflytande blandannat via elevråd och klassråd. Svenska Balettskolans elever har därutöver ettbalettråd där frågor som specifikt rör dansundervisningen tas upp. För elevernasmedinflytande när det gäller skolmaten finns ett kostråd. Några representanterför elevrådet ger vid intervju exempel på när de har kunnat vara med ochpåverka och nämner som exempel på uppnådda resultat förbättringar i elevcaféetoch gymnastiksalen. Som kommande arbetsområden för elevrådet nämnerde ett bättre schema med färre håltimmar och en bättre miljö i skolans studiehall.Frågor som direkt rör undervisningen har inte behandlats av elevrådet. Imötena deltar två lärare med uppgift att föra elevrådets önskemål vidare tillskolledning och andra. Detta är något som eleverna tycker är bra därför att ”dåvet man att det blir gjort”. Andra elever berättar att lärarna i ett av arbetslagenbeslutat byta ut läroboken i matematik efter diskussion med eleverna. I andrafall har detta dock inte skett.Då det gäller dansundervisningen säger såväl elever som personal att det inte ärlika lätt som i andra ämnen att ge eleverna ett stort medinflytande. De motiverardetta med att inte minst den klassiska baletten kräver en särskild arbetsordningoch disciplin. Bland danslärarna finns i denna fråga flera olika tankar ochuppfattningar, alltifrån att i huvudsak se dansen som ett ämne bland andra tillatt se den som en ”mästarlära” som inte bör ifrågasättas av eleven.Föräldrarna är tillfreds med det inflytande de har via skolrådet som sammanträdertvå till tre gånger per termin. Ett önskemål från föräldrarna är dock att istörre utsträckning få information om när deras barn inte ”sköter sig”. De ärockså missnöjda med att det fastlagda läsårsschemat för provtillfällen i årskurserna7–9 ändras under läsårets gång, vilket enligt dem skapar stress för eleverna.Skolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling och mobbning, därbl.a. begreppet mobbning definieras och där det förebyggande arbetet beskrivs.Programmet klargör att ingen i skolan får utsätta andra för kränkande behandling,varken elever, lärare eller annan personal. En beskrivning ges av arbetsgångenom en elev blir kränkt eller misstanke finns om detta. Vid kränkningupprättas ett åtgärdsprogram. Varken elever eller personal säger sig känna tillnågot nu aktuellt exempel på mobbning eller annan kränkande behandling.Skolhälsovården fungerar väl, skolläkare finns, och skolsköterskan har en aktivroll i elevrådsarbetet. Ett samarbete finns också mellan skolsköterskan och skolanskurator. Enligt skolsköterskan har många av de elever som besöker mottagningenolika stressymptom. Svenska Balettskolans elever är här klart överrepresenterade.De uppger själva att arbetstakten är hög men säger samtidigt att”det får man ta om man vill gå här”. De berättar också om spänningar somuppstår i gruppen i samband med att roller bestäms inför en föreställning. Lärarnasäger att de är väl medvetna om elevernas stress, men att situationen harförbättrats.Dansundervisningen är fysiskt krävande och omfattar mellan 10 och 13 timmarper vecka. Skador inträffar i ringa omfattning. Danseleverna nämner dock ”onti knäna” och tinnitus som exempel på sådant som drabbar flera. En naprapat ärknuten till dansutbildningen och besöker skolan varje vecka.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Under raster och håltimmar har eleverna i årskurserna 7–9 flera alternativa lokaleratt vistas i. En elevhall finns där skolans skolvärd svarar för verksamhetenmed bland annat sällskapsspel och datorer. I anslutning till denna hall liggerelevcaféet som drivs av en handbollsklubb i området. Ett antal elever väljerockså att vara i skolans studiehall. Även biblioteket håller öppet för elevernaunder skoltid.För att främja elevernas behov av fysisk aktivitet nyttjas skolans idrottshall ocksåutanför schemalagd tid. Det finns också möjlighet till motion i form av s.k.spinning. Många elever väljer idrott i samband med ”Strimman” (se vidare underavsnitt 4). Eleverna klagar på standarden i idrottssalens omklädningsrumoch på städningen i balettelevernas omklädningsrum.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Skälltorpsskolan har en godarbetsmiljö för eleverna och verkar för att förebygga kränkande behandling. Enväl fungerande elevvård och skolhälsovård finns. Skolan bör dock fortsättningsvisnoga följa balettskoleelevernas psykosociala miljö.Skälltorpsskolan har ett väl utbyggt system för samverkan med elever och föräldrar.Skolan kan dock utveckla dessa samverkansformer så att eleverna successivtkan utöva ett allt större inflytande. Eleverna kan exempelvis ta ett störreeget ansvar i elevrådsarbetet. Skolan bör också försäkra sig om att ämnet danslikställs med övriga ämnen då det gäller elevernas rättighet att tillsammans medläraren planera och utvärdera undervisningen.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.I årskurserna 7–9 är eleverna indelade i grupper av skiftande storlek beroendepå ämne. För den fortlöpande kontakten med varje enskild elev svarar en kontaktlärare,med ansvar för en grupp om ca 15 elever. En fast kontaktlärartidfinns inlagd varje vecka. Skolan har en lärare anställd på heltid som ständig vikariemed uppgift att också svara för vikarieanskaffning och frånvaroregistrering.Denna funktion uppskattas av såväl lärarna som eleverna.Skolan har från och med läsåret 2004/05 en ny organisation för arbetslagen iårskurserna 7–9, där danslärarna ingår i två av de fem arbetslagen tillsammansmed övriga lärare. Sammansättningen i arbetslagen styrs främst av kontaktlärarskapet.Arbetslagen behandlar såväl mer övergripande och långsiktiga frågorsom mer konkreta och kortsiktiga. Exempel på det förra är planering av innehålleti studiedagarna och på det senare planering av klasskonferenser och för-7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETäldramöten. Flera av lärarna efterlyser mer av måldiskussioner och analyser avuppnådda resultat liksom tid för mer långsiktiga utvecklingsfrågor.Eleverna i årskurserna 4–6, som alla tillhör Svenska Balettskolan, har sina klassrumi en separat byggnad. Med undantag för dansundervisningen har varje klasssin egen lärare som svarar för flertalet ämnen. Klasserna arbetar vid besöket tystoch koncentrerat under lärarnas tydliga ledning. Såväl grupprum som kapprumnyttjas för arbete i mindre grupper. Eleverna i årskurserna 7–9 undervisas avämneslärare. Bland lärarna i de naturorienterande ämnena kan två grupper särskiljas,där den ena arbetar strikt ämnesuppdelat och den andra mer ämnesintegrerat.Vid inspektörernas lektionsbesök i dessa ämnen visar eleverna i allmänhetett större engagemang när de arbetar ämnesintegrerat. Men exempelfinns också på lektioner med ämnesundervisning som väcker elevernas intresse.Vid övriga lektionsbesök är det ofta läraren som introducerar medan elevernalyssnar och antecknar. Vid några lektioner, där mer praktiska inslag förekommer,är eleverna påtagligt aktiva. I några klasser pågår förberedelser inför kommandeprov, något som starkt engagerar flertalet elever. Som helhet råder ettgott arbetsklimat på lektionerna, där dock lusten att lära ibland är svår att se.Skälltorpsskolan, exklusive Svenska Balettskolan, har sedan ett antal år valt attlägga samman tid för elevens val och tid för de respektive ämnena till någotsom getts namnet ”Strimman”. Det främsta syftet med denna arbetsform, somomfattar ca 4,5 timmar per vecka, är att ge eleverna större möjlighet till egetansvar och inflytande över sin utbildning. Möjlighet finns här att bl.a. fördjupasig i olika ämnen, att göra sina läxor, att läsa ett C-språk eller göra studiebesök.Synpunkterna på hur ”Strimman” fungerar och hur den lyckas uppfylla målenvarierar starkt. Bland eleverna finns såväl de som tycker att detta ger en bramöjlighet att själva bestämma och få hjälp med sådant de annars inte får hjälpmed till dem som tycker att verksamheten helt borde upphöra. Flera säger attde gärna har ”Strimman” kvar men med färre timmar per vecka.Skälltorpsskolan deltar i stadsdelens gemensamma projekt med individuellautvecklingsplaner. Skolan startar denna höst med individuella studieplaner föreleverna i årskurs 7.I skolans elevvårdsteam, som leds av rektorn, ingår bl.a. skolsköterskan, kuratornoch psykologen. Förutom specifika elevärenden tar teamet också upp merallmänna elevvårdsfrågor. Vid elevvårdskonferens förs protokoll där problemoch beslut preciseras liksom vem som ansvarar för beslutade åtgärder. Däremotskrivs inte åtgärdsprogram när elever behöver särskilda stödåtgärder, utan endastvid fall av kränkande behandling. Ett handlingsprogram för elevvård ärunder utarbetande.Skälltorpsskolan har två särskilda undervisningsgrupper för elever i behov avsärskilt stöd i årskurserna 7–9. Till den ena gruppen, med tre lärare, hör förnärvarande 17 elever och till den andra, med två lärare, ca 30 elever. Samtligaelever har sin klasstillhörighet i de ordinarie klasserna där de också i olika omfattningdeltar i undervisningen. Målsättningen är att de på sikt skall kunna återgåtill dessa klasser, vilket också skett i vissa fall. Vid besök i grupperna råder ettgott arbetsklimat och stor koncentration i arbetet. Lärarnas arbete med elevernasker såväl individuellt som i mindre grupper. Flera av eleverna i de särskildaundervisningsgrupperna har anpassad studiegång. Skälltorpsskolan gjorde våren8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:16002004 en utvärdering av detta genom intervjuer med berörda elever och föräldrarsom visar att flertalet sett förändringar till det bättre som resultat av den anpassadestudiegången.De av skolans elever som är berättigade till modersmålsundervisning erbjudsdetta, men färre än hälften utnyttjar denna möjlighet. Skolan erbjuder ocksåstudiehandledning på modersmålet.Skolvärden, som väl känner eleverna, gör en uppskattad insats för dem underraster och håltimmar. I skolans verksamhet medverkar regelbundet ett antaläldre personer kallade ”skolfarfar” och ”skolmormor”, för att bidra med sinakunskaper och erfarenheter.Skälltorpsskolans lärare har påbörjat ett arbete i syfte att säkerställa betygenslikvärdighet. Skolverkets kommentarmaterial kring betygssättning har använtssom samtalsunderlag. En gemensam studiedag om bedömning och betyg harockså genomförts tillsammans med lärarna på Brunnsboskolan. Skolan skriver isin kvalitetsredovisning att även gymnasieskolans lärare behöver inkluderas idessa diskussioner och efterlyser här kommunala initiativ. Eleverna uppleveribland betygen som orättvisa och tycker att de i alltför stor utsträckning tar hänsyntill skriftliga prov på bekostnad av andra prestationer.Skälltorpsskolan deltar sedan hösten 2003 i det stadsdelsgemensamma s.k.PEAK-projektet, vars syfte är att höja medvetandet hos eleverna och derasföräldrar när det gäller energiförbrukning. Skolan har vidare särskilda medel föratt driva ett projekt som syftar till att utveckla kontakterna mellan skolan ocharbetsplatser i närområdet (BASIS=Backa Arbetsliv & Skola I Samverkan).Den förberedande dansutbildningen utgörs huvudsakligen av klassisk balett,men också av karaktärsdans, modern-nutida dans och jazzdans samt improvisationoch akrobatik.För dansundervisningen svarar sju danslärare. Till sin hjälp har de lika mångaackompanjatörer som finns med vid så gott som samtliga danslektioner. Elevernaär indelade i dansgrupper med högst 15 elever i varje. Danslärarna, medrötter i flera olika kulturer, har mycket skiftande utbildnings- och erfarenhetsbakgrunder.De representerar därmed också olika värderingar och synpunkterpå dansundervisningens innehåll och form.Vid de danslektioner som inspektörerna besöker råder en påtaglig koncentrationmen samtidigt en lättsam stämning. Danseleverna uttrycker allmänt sinuppskattning av dansundervisningen. Särskilt de yngre eleverna säger tydligt attde tycker bäst om den moderna dansen men samtidigt att den klassiska balettenger en bra grund för all dans. Få av dessa elever säger att de har planer på enyrkeskarriär som dansare. Elever som beslutar sig för att sluta med dans menväljer att gå kvar på Svenska Balettskolan får anpassad studiegång. För närvarandeär detta dock inte aktuellt.En speciell förutsättning som gäller för dansklasserna är den stora obalansen iantal mellan pojkar och flickor. I de flesta klasserna finns bara en eller två pojkar.Pojkarna säger att detta fungerar bra medan flera av flickorna uttrycker attde önskar fler pojkar som klasskamrater.9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETDanslärarna önskar en integration mellan dansundervisningen och den övrigaundervisningen. Den nya organisationen av arbetslagen tror de kan öppna möjligheterför detta. Några undervisningsområden de särskilt pekar på som väsentligaför danseleverna är dels att utveckla den verbala förmågan, dels att förberedasig för en internationell yrkeskarriär.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Skälltorpsskolan har organiseratden pedagogiska verksamheten så att den på ett bra sätt möjliggör arbete ienlighet med de nationella målen.Rektorn skall se till att åtgärdsprogram utarbetas när det framkommit att enelev behöver särskilda stödåtgärder. Eleven och elevens vårdnadshavare skallges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.För att leda verksamheten har rektorn vid sin sida en biträdande rektor. Detfinns i praktiken en uppdelning av deras respektive ansvarsområden men ingetdokument som tydliggör denna uppdelning. Såväl lärare som elever har trotsdetta en god uppfattning om vem de skall vända sig till i olika frågor. Rektornsvarar i huvudsak för ekonomi, lokaler, elevvård och allmänna pedagogiskafrågor samt dansundervisningen. Den biträdande rektorns huvudområde är detoperativa arbetet med de pedagogiska frågorna inklusive tjänstefördelningen.Personalfrågorna delas lika mellan de båda.Rektorn är förtrogen med verksamheten och tar ett övergripande ledningsansvarför den personalledande och administrativa utvecklingen. Rektorn tar också,tillsammans med den biträdande rektorn, ett övergripande ansvar för denpedagogiska utvecklingen. Så har skolledarna exempelvis tagit initiativ till en nyarbetslagsorganisation i syfte att stimulera till ett mer ämnesövergripande arbetssätt.Vidare har rutiner för mottagande av nya elever och för att identifieraoch stödja elever i behov av särskilt stöd byggts upp. System finns också föruppföljning av elevernas resultat. Här finns dock brister då det gäller att övergripandeoch kontinuerligt följa upp och analysera skolans resultat. Vid inspektörernasbesök saknades sammanställning och uppföljning av de nationella proven.Rektorn tar i liten omfattning direkt del i den pedagogiska verksamheten genomatt besöka verksamheterna eller delta i den pedagogiska diskussionen. Många ibåde elev- och personalgruppen, liksom föräldrar i skolrådet, uttrycker att deuppskattar sin rektor och har förtroende för hans sätt att leda verksamheten.Några elever säger dock att de knappast vet vem rektorn är.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600När det gäller Svenska Balettskolan är det rektorn som har det huvudsakligaledningsansvaret. Tidigare har funnits en konstnärlig ledare för dansundervisningen,något som nu efterfrågas av vissa av danslärarna som också önskar ettsärskilt administrativt stöd för denna del av verksamheten.Skälltorpsskolan har i sin kvalitetsredovisning för år 2003 beskrivit och kommenteratskolans prov- och betygsresultat, likvärdigheten i betygssättningen,utfallet i Balansen, elevmedverkan, kvalitetsarbetet och ledning/organisation.Redovisningen pekar ut ett antal förbättringsområden. Personal, elever ochföräldrar har inte varit delaktiga vid framtagandet.Skälltorpsskolans arbetsplan är skriven år 1999 och har därefter inte uppdaterats.Ett tidigare påbörjat kvalitetsarbete enligt SIQ-modellen fortsätter i reduceradform genom arbete i ett antal kvalitetsgrupper.Inspektörerna konstaterar att anmärkningsvärt många ändringar gjorts i skolansbetygskataloger. Exempel finns på ändringar som helt saknar signering ellersom är signerade med blyerts. På vissa sidor i katalogen finns ändringar noteradepå klisterlappar.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Skälltorpsskolan har en rektorsom är förtrogen med verksamheten och tar ett övergripande ansvar för denpedagogiska, personalledande och administrativa utvecklingen.En kvalitetsredovisning finns som beskriver måluppfyllelse relaterad till de nationellamålen. Dock bör ett mer systematiskt kvalitetsarbete byggas upp därbl.a. ingår en arbetsplan som beskriver hur de fastställda målen för utbildningenskall uppnås och rutiner för kontinuerlig uppföljning och analys av skolans resultat.Rutiner för förandet av betygskatalogen bör ske på ett för eleverna rättssäkertsätt.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Elevens val tillgodoses bl.a. inom ramen för ”Strimman”, som tidigare beskrivits.Svenska Balettskolans elever har tidigare endast erbjudits franska somspråkval men från och med läsåret 2003/2004 kan de också välja tyska ochspanska, vilket fler än hälften av eleverna gjort.11

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETSkolan har inga elever med rörelsehinder och är inte heller anpassad för detta.Vid behov hänvisas elever till annan skola i stadsdelen.Den dansutbildning som erbjuds vid Skälltorpsskolan för årskurserna 4–9 finnsendast på ytterligare två platser i landet, Stockholm och Malmö. I Piteå kommunfinns sådan dansutbildning för årskurserna 7–9. Gemensamt för dessaskolor är att de är riksrekryterande och att de sökande får genomgå särskildaintagningsprov. För antagningen till Svenska Balettskolan i Skälltorpsskolansvarar en särskild antagningsnämnd, där ledamöterna utses av stadsdelsnämnden.Svenska Balettskolan i Skälltorpskolan har i dag elever som bor på fleraolika platser i Västsverige.Allmän information om Skälltorpsskolan finns på skolans hemsida där SvenskaBalettskolan har en egen avdelning. Svenska Balettskolan har därutöver en internetportalgemensam med balettskolorna i Stockholm och Malmö. Dessaskolor annonserar också gemensamt i dagspressen inför varje ny antagningsomgång.Svenska Balettskolans lärare efterlyser en förbättrad marknadsföring avdansundervisningen i Skälltorpsskolan för att locka fler sökande.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i Skälltorpsskolanhar tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som de statligabestämmelserna anger.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Lärarna i Skälltorpsskolan har genomgående en adekvat utbildning. Utöver vissagemensamma studiedagar erbjuds lärarna att enskilt eller i grupp delta i fortbildningefter egna önskemål. För danspedagogerna anordnas särskild fortbildning,bl.a. i samarbete med Danshögskolan och dansskolor i utlandet. Studiebesökoch studieresor har genomförts till bl.a. Köpenhamn och London.Eleverna har utan kostnad tillgång till de läromedel som krävs för att uppnåmålen. Stadsdelens informationscentrum med stadsdelsbibliotek kan nyttjas aveleverna alla dagar i veckan. Skolan har en färdig planering för att omvandla denstora studiehallen till mediatek, men stadsdelsledningens beslut om köpstoppfram t.o.m. mars 2005 förhindrar för närvarande ett förverkligande av dennaplan. Tillgången till datorer är god. För eleverna i årskurserna 7–9 finns en datorsalmed väl fungerande datorer som huvudsakligen utnyttjas för schemalagdalektioner. Datorer för individuellt arbete finns i övrigt utspridda på några olikaplatser i skolan, gruppvis eller var för sig. I årskurserna 4–6 finns enstaka datorerutplacerade i klassrum och grupprum. Allmänt gäller dock att flera datorer idessa årskurser inte fungerar, vilket både elever och lärare beklagar. En gemensamserviceorganisation för datorunderhåll finns i stadsdelen, som enligt skolansdataansvarige pedagog fungerar väl.12

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600Skolans huvudbyggnad var ursprungligen byggd med stora öppna ytor somdock successivt byggts om för att skapa nya klassrum. En konsekvens av dettaär att de återstående gemensamma ytorna, med studiehallar och fritidslokaler,saknar dagsljus. Detta är dock inte något som eleverna ser som något problem.Däremot klagar några på dålig luft i skolbyggnaden. För dekoration av skolanbildar en grupp elever en s.k. ”målarbrigad”. Varje klass i årskurserna 7–9 disponeraren egen toalett, vilket visar sig fungera mycket bra. Tre mindre rum,med ändamålsenlig möblering, finns att disponera för utvecklingssamtal. Lärarnasaknar dock lokaler för planeringsarbete med arbetslagen. Flera uttrycker attskolans exteriör är ”tråkig” och därför borde göras något åt. Lokalerna fördansundervisningen är ändamålsenliga.Som principer för resursfördelningen pekar rektorn på skolans prioriteringarnär det gäller att genomgående satsa på mindre undervisningsgrupper i årskurserna7–9 (ca 20 elever/grupp) och arbetssättet med ”Strimman” där lärartäthetenär mindre än vid övrig undervisning. I Svenska Balettskolan delas varje klassupp i två dansgrupper om maximalt 15 elever med varsin danspedagog ochackompanjatör. Beroende på klasstorleken kan denna uppdelning i vissa fall blimycket kostnadskrävande.För marknadsföringen av dansundervisningen har skolan för närvarande entjänst på 60 procent av en heltidstjänst. Statsbidrag lämnas till den förberedandedansutbildningen i form av ett grundbidrag och ett bidrag per elev. Enligt gällandeförordning är antalet årselevplatser maximerat till 115. Göteborgs kommunhar nyligen beslutat att höja sin del av ersättningen per elev i Svenska Balettskolanvilket givit skolan bättre ekonomiska förutsättningar. En överenskommelsehar samtidigt träffats mellan samtliga kommuner i Göteborgsregionenom att acceptera den beslutade ersättningsnivån, vilket tidigare inte alltidvarit fallet.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finnsgoda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna.Dock bör datortillgängligheten i undervisningen förbättras.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Skälltorpsskolan övergripande är avgod kvalitet. Det råder ett gott arbetsklimat såväl mellan eleverna inbördes sommellan elever och vuxna. Värdegrundsfrågor uppmärksammas kontinuerligt ochpå olika sätt. Det stora flertalet av eleverna uttrycker att de är trygga och trivspå sin skola. De har genom elevråd, klassråd och på annat sätt möjlighet tillinflytande över verksamheten. Skolan har organiserat verksamheten så att denmöjliggör arbete i enlighet med de nationella målen. Resultaten av det pedagogiskaarbetet är som helhet goda. Skolans ledning är förtrogen med och tar ettövergripande ansvar för verksamheten.13

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommunSkälltorpsskolan/Svenska Balettskolan i stadsdelen BackaDnr 53-2004:1600SKOLVERKETDet finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- elevernas möjligheter att ta ett personligt ansvar för sina studier bör utvecklas,- en analys bör göras av orsakerna till skillnaderna i betyg mellan olika ämnen,- skolans samverkansformer för elevmedverkan kan utvecklas så att elevernasuccessivt kan utöva ett allt större inflytande,- skolan bör försäkra sig om att ämnet dans likställs med övriga ämnen då detgäller elevernas rättighet att tillsammans med läraren planera och utvärderaundervisningen,- balettskoleelevernas psykosociala miljö bör följas noggrant,- ett mer systematiskt kvalitetsarbete bör byggas upp där bl.a. ingår en arbetsplansom beskriver hur de fastställda målen för utbildningen skall uppnåsoch rutiner för kontinuerlig uppföljning och analys av skolans resultat,- rutiner för förandet av betygskatalogen bör ske på ett för eleverna rättssäkertsätt samt- datortillgängligheten i undervisningen bör förbättras.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivet område skall snarast åtgärdas.- För elever som behöver särskilda stödåtgärder skall rektorn se till att ett åtgärdsprogramutarbetas (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).DatumOrt2005-05-11 GöteborgLeif HagstrandMonica GilleniusSusanna Åhgren14

Skollagen (1985:1100)Läroplan för förskola, Lpfö 98Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94Grundskoleförordningen (1994:1194)Särskoleförordningen (1995:206)Förordning (1996:1206) om fristående skolorGymnasieförordningen (1992:394)Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolanFörordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildningFörordning (1992:736) om vuxenutbildning förutvecklingsstördaFörordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrareFörordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet ochskolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inomskolväsendet