RedovisningshandlingarAv regeringens instruktion för <strong>LFV</strong> (SFS 2007:1156) framgår att <strong>LFV</strong> och de bolag,där staten genom affärsverket direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande,tillsammans bildar en affärsverkskoncern.Koncernen består av affärsverket, det helägdaholdingbolaget <strong>LFV</strong> Holding ABsamt de av holdingbolaget helägda aktiebolagen<strong>LFV</strong> AirportCenter AB (LAC AB),Flygplatsfastigheter i Landvetter ABoch Swedavia AB. Dotterföretaget ArlandaSchiphol Development Company AB (ASDCAB) ägs till 60%. Intresseföretagen NordicAirport Properties AB (NAP AB) ochNordic Airport Properties KB (NAP KB) ägstill 50%. Intresseföretagen Cityflygplatseni Göteborg AB och Entry Point North ABägs till 40% respektive 33%. Cityflygplatsen iGöteborg AB äger i sin tur 100% av aktiernai Säve Airport AB. Under året har NUACHB, ett med danska Naviar till lika delarsamägt bolag, tillkommit.Av instruktionen framgår att <strong>LFV</strong>shuvuduppgifter är att ansvara för drift ochutveckling av statens flygplatser för civil luftfartoch flygtrafiktjänst för civil och militärluftfart. <strong>LFV</strong> drev under <strong>2009</strong> den civila trafikenpå 16 flygplatser. Två av dessa flygplatserägs av försvarsmakten, men har genomett samarbetsavtal upplåtits för civil trafik.Under <strong>2009</strong> bedrevs lokal flygtrafikledningpå 36 flygplatser. Två kontrollcentraleri Malmö och Stockholm svarade för trafikledningi luftrummet utanför flygplatsområdena.Riksdagen fattade i december <strong>2009</strong> beslutom propositionen om ändrad verksamhetsformför flygplatsverksamheten vid <strong>LFV</strong>(Prop. <strong>2009</strong>/10:16) enligt vilken flygplatsverksamhetenvid <strong>LFV</strong> överförs till ett ellerflera av staten direkt eller indirekt helägdaaktiebolag. Bolaget eller bolagen ska ansvaraför drift, utveckling och finansieringav sina flygplatser. Bolaget eller bolagenkommer, inom ramen för affärsmässighet,att aktivt medverka till en utveckling avtransportsektorn och bidra till att de transportpolitiskamålen uppnås. De flygplatsersom inte ingår i det nationella basutbudet,kommer på sikt kunna övertas av regionalaoch lokala intressen, t ex kommuner, landstingeller näringslivet. Bolagiseringen beräknaskunna genomföras tidigast den 1 april2010. Enligt tidigare beslut bör Statenansvara för att tillhandahålla ett nationelltbasutbud av flygplatser för att säkerställaen god interregional och internationell tillgänglighet.I detta utbud ingår följande flygplatser:Göteborg/Landvetter, Kiruna, Luleå,Malmö, Ronneby, Stockholm/Arlanda,Stockholm/Bromma, Umeå, Visby ochÅre/Östersund.Under <strong>2009</strong> har avtal om överlåtelse avJönköpings flygplats, per 2010-01-01, träffatsmed Jönköpings Kommun. Övriga fem flygplatsersom i dagsläget drivs av <strong>LFV</strong>, bedömskomma att avyttras och anläggningstillgångarna,exklusive security tillgångar, på dessahar därför skrivits ned till 0 kronor då marknadsvärdetmed stor sannolikhet är 0 kronor.<strong>LFV</strong>s inriktning är att överenskommelserom att avyttra dessa fem flygplatser ska ingåsunder 2010. <strong>LFV</strong> har reserverat för framtidakostnader som avyttringen av fem flygplatserbedöms medföra. I början av 2010 har avtalom över låtelse av Skellefteå flygplats tecknats.Flygplatsen kommer fr o m 2010-04-01ägas av Skellefteå kommun.De flygplatser som långsiktigt drivs av<strong>LFV</strong> ingår i ett system, där en enskild flygplatsekonomiska resultat påverkas avtrafikvolymerna som genereras såväl på denenskilda flygplatsen som på andra ställeni systemet. Detta blir särskilt påtagligt förnavet i systemet, Stockholm-Arlanda Airport,som matas med trafik från mångaplatser ute i landet.Kriteriet på att en flygplats lämnar ettpositivt bidrag till systemet behöver nödvändigtvisinte vara att den visar överskott närden betraktas isolerat. Baserat på systemsynenhar underskott som uppstår på vissaflygplatser i systemet täckts av överskott påandra flygplatser. Vissa flygplatser uppvisardock så stora underskott att inte ens enkalkyl, som tar hänsyn till alla intäkter somflygplatserna genererar till flygplatssystemet,uppvisar ett positivt resultat.Redovisningsprinciper<strong>LFV</strong>s redovisning för affärsverket och koncernenföljer Förordningen (SFS 2000:605)om årsredovisning och budgetunderlag(FÅB) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifteroch allmänna råd samt kravet pågod redovisningssed enligt Förordningen(2000:606) om myndigheters bokföring. Iden mån det saknas normgivning som direkttar sikte på myndigheter och statligaverk tillämpar <strong>LFV</strong>, på sätt som redogörs föri respektive avsnitt nedan, värderingsreglernai Redovisningsrådets rekommendationer.<strong>LFV</strong>s dotterföretag upprättar årsredovisningmed tillämpning av årsredovisningslagenoch god redovisningssed för aktiebolag.Uppställningsformer och tilläggsupplysningarResultat- och balansräkningar och finansieringsanalyserhar ställts upp i enlighet medför affärsverk och affärsverkskoncernergällande regler.Redovisningsrådets rekommendationRR 4, Redovisning av extraordinära intäkteroch kostnader samt upplysningar för jämförelseändamåltillämpas.Ändrade redovisningsprinciper m mI resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalysersamt i noter till dessa harvissa marginella korrigeringar och flyttningargjorts i 2008 års siffror.KoncernredovisningI koncernredovisningen ingår affärsverketoch de koncernföretag i vilka affärsverketdirekt eller indirekt innehar mer än hälftenav rösterna för samtliga aktier eller eljestutövar ett bestämmande inflytande samt deandra bolag (intresseföretag) i vilka affärsverkettill följd av aktieinnehav har ett betydandeinflytande.DotterföretagKoncernredovisningen är upprättad enligtförvärvsmetoden.Goodwill skrivs av, i förekommande fall,över den förväntade nyttjandeperioden.Negativ goodwill som motsvarar förväntadeframtida kostnader upplöses i takt med attkostnaderna uppstår.Principer för koncernens redovisning avuppskjutna (latenta) skatteeffekter beskrivsnedan under rubriken Skatter och skattemotsvarighet.IntresseföretagSom intresseföretag redovisas företag i vilkaaffärsverket på grund av innehav av mer än20% och högst 50% av rösterna kan utöva ettbetydande inflytande. Intresseföretag redovisasenligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.Allmän balansvärderingsprincipOm inget annat anges nedan har tillgångar,skulder och avsättningar värderats tillanskaffningsvärde.AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar värderas tillanskaffningsvärde med avdrag för avskrivningenligt plan. I förekommande fall görsnedskrivning på sätt som framgår nedan.Vid uppförande av anläggningar till betydandebelopp inräknas, i enlighet med FÅB,ränta under byggnadstiden i anskaffningsvärdet.Det aktiverade beloppet har bestämtsi Redovisningsrådets rekommendation RR21, Lånekostnader.Avskrivning enligt plan beräknas genomatt anskaffningsvärdet periodiseras linjärtöver den bedömda nyttjandeperioden.Avskrivning påbörjas när en tillgång är färdigatt tas i bruk för sitt ändamål. När det i entillgång ingår komponenter med olikanyttjandeperiod tillämpas reglerna i RR 12rörande så kallad komponentavskrivning.Avskrivningstiderna omprövas löpande.<strong>LFV</strong> har reserverat beräknade framtidakostnader för marksanering vid flygplatserna.För övrigt har <strong>LFV</strong> inga sådana åtagandenavseende nedmontering, bortforsling, marksaneringoch liknande åtgärder som ska räknasin i anläggningstillgångarnas avskrivningsbarabelopp.Pågående investeringsprojekt redovisasunder rubriken Pågående nyanläggningar.Eventuella nedskrivningsbehov prövas medtillämpning av Redovisningsrådets rekommendationRR 17, Nedskrivningar.34 > <strong>LFV</strong> <strong>2009</strong> < Redovisningshandlingar
Vid värdering av flygplatser har <strong>LFV</strong> sedanlänge tillämpat ett systemsynsätt. Eftersomde flygplatser som ingår i det nationellabasutbudet drivs som ett system har denenskilda flygplatsen värderats efter systemnyttansnarare än efter redovisat resultat. Attflygplatserna drivs som ett system innebäratt det inte är möjligt att på ett meningsfulltsätt isolera det kassaflöde som är hänförligttill de enskilda flygplatser som ingår i systemet.Vid tillämpning av RR 17 har därförsystemet av flygplatser som ingår i det nationellabasutbudet behandlats som en kassagenererandeenhet. I det fall det på en flygplatsfinns anläggningar som inte behövs isystemet sker en separat värdering av dessa.Att systemet av flygplatser behandlas somen kassagenererande enhet innebär att nedskrivningsbehoveti allt väsentligt kommeratt fastställas enligt samma principer somFÅB föreskriver. De övriga flygplatser sominte ingår i det nationella basutbudet värderasvar för sig som kassagenererande enheter.Se ovan beskrivning av flygplatssystem.Immateriella anläggningstillgångar<strong>LFV</strong> tillämpar Ekonomistyrningsverketsföreskrifter och allmänna råd rörande redovisningav utgifter för utveckling. Enligtföreskrifterna ska sådana utgifter för utvecklingsom uppfyller specificerade krav tas uppsom immateriell anläggningstillgång.Utgifter för forskning får inte aktiveras.Eftersom Ekonomistyrningsverkets reglerbygger på samma princip som Redovisningsrådetsrekommendation RR 15, Immateriellatillgångar har vägledning i olika tillämpningsfrågorhämtats från rådsrekommendationen.Köpt mjukvara vars ekonomiska livslängdbedöms överstiga tre år tas upp somtillgång.LeasingLeasing klassificeras antingen som finansielleller som operationell leasing. Klassificeringengörs med tillämpning av Redovisnings rådetsrekommendation RR 6:99, Leasingavtal.Avtal som klassificeras som finansiellleasing redovisas som tillgång och skuld ikoncernbalansräkningen samt i förekommandefall i affärsverkets balansräkning.Redovisade belopp behandlas på sätt sområdets rekommendation anger.FörrådslagerFörrådslager värderas enligt lägsta värdetsprincip.IntäktsredovisningAffärsverket tillämpar allmänna principerför periodiserad redovisning. TillämpadeAvskrivningstiderImmateriella anläggningstillgångarMjukvaraGoodwillMateriella anläggningstillgångarByggnader(SkyCity-anläggningen)Fältanläggningar(Arlandabanan)ElanläggningarTeleutrustningarFordon, maskiner m mLånedatorer 1)3 år5 år5 – 40 år30 år10 – 40 år40 år5 – 20 år8 – 15 år3 – 10 år3 år1) Andra persondatorer än lånedatorer bedöms ha enekonomisk livslängd understigande 3 år.Anskaffningsutgiften kostnadsförs därför löpande.principer är förenliga med Redovisningsrådetsrekommendation RR 11, Intäkter.Dotterföretagen tillämpar RR 11 vid sinintäktsredovisning. Dotterföretaget Swedaviaredovisar därför intäkter till följd av pågåendekonsultprojekt med tillämpning av rekommendationensregler om tjänsteuppdrag.KundfordringarAvsättning för befarade förlustrisker avseendeutestående kundfordringar har skettefter individuell prövning.Fordringar och skulder i utländskvalutaFordringar och skulder i utländsk valuta haromräknats till balansdagens kurs i enlighetmed Redovisningsrådets rekommendationRR 8, Redovisning av effekter av ändradevalutakurser. I den mån fordringar ochskulder har terminssäkrats omräknas de tillterminskurs.Avsättningar och ansvarsförbindelserRedovisningsrådets rekommendation RR 16,Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångartillämpas vid redovisning avavsättningar och ansvarsförbindelser.Under avsättningar redovisas eventuellaframtida åtaganden avseende sådana anställdasom sagts upp på grund av arbetsbrist och är55 år eller äldre. Sådana personer kan inomen sexårsperiod beviljas pensionsersättningenligt avtal med Trygghetsstiftelsen förutsattatt de inte fått ny fast anställning. Bedömningav avsättningens storlek har gjorts med ledningav den försäkringspremie som myndigheter(ej affärsverk) får betala till Trygghetsstiftelsennär anställd sägs upp på grund av arbetsbrist.Under avsättningar redovisas även framtidaåtaganden avseende avyttring av de fem flygplatsersom inte kommer att ingå i det nationellabasutbudet.PensionerFrån och med 2003 gäller pensionsavtalet,PA 03, för statligt anställda födda 1943 ellersenare. För anställda födda 1942 ellertidigare gäller fortfarande PA 91. Pensionsskuldenär beräknad av Statens Pensionsverk(SPV). I PA 03 ingår ålderspension, efterlevandepensionoch sjukpension. SPVs styrelsehar beslutat om nya försäkrings tekniskagrunder för beräkning av pensionsskulden.I PA 03 ingår följande ålderspensioner:• De avgiftsbestämda pensionernaindividuell ålderspension och kompletterandeålderspension, KÅPAN. Fördessa erläggs premier samt• De förmånsbestämda pensionernaålderspension på inkomster över 7,5inkomstbasbelopp och ålderspensionenligt övergångsregler för anställdafödda 1943–1972. Dessa förpliktelserredovisas under avsättningar.Årets avsättning till pensionsskulden har tillsammansmed betalda premier kostnadsförts.Räntedelen i årets pensionskostnadredovisas som finansiell kostnad. I räntedeleningår värdesäkringen av vissa förmåner.Cirka 6% av de anställda var inte aktualiserade,vilket medför att pensionsskuldenför dessa har schablonberäknats. Aktualiseringinnebär att SPV gör en total genomgångav en statsanställds alla anställningar, statligasåväl som kommunala eller privata. Omdet finns luckor i anställningstiden schablonberäknaspensionsskulden. Detta innebärbland annat att SPV antar att den anställdehaft statlig anställning från 28 års ålder samtatt skulden beräknas med en faktor 0,95.Detta innebär att den verkliga skulden kanvara både större och mindre. Den schablonberäknadedelen av pensionsskulden inklusivelöneskatt uppgår till 37 mkr. <strong>LFV</strong> bedömeratt skulden inte är för lågt upptagen ochhar valt att redovisa den av SPV beräknadepensionsskulden.Redovisad pensionsskuld utgörs av deförsäkringstekniskt beräknade åtagandensom enligt pensionsavtalen PA 91 och PA03 vilar på <strong>LFV</strong>. Pensionsskulden är beräknadenligt de grunder som styrelsen för SPVfastställt. I pensionsskulden ingår utfästelseravseende såväl aktiv personal som pensionärer.Antastbara utfästelser avseende personalsom har tidigare pensionsålder än 65 åringår i skulden då dessa pensioner bedömsbli intjänade.Affärsverket betalar särskild löneskatt påutbetalda pensioner. Avsättning görs därförför särskild löneskatt baserat på pensionsskuldensstorlek vid räkenskapsårets utgång.Skatter och skattemotsvarighet<strong>LFV</strong>s dotterföretag erlägger bolagsskatt.<strong>LFV</strong> är inte skattskyldigt till inkomstskattmen ska, utöver utdelning, till staten inlevereraett belopp, så kallad skattemotsvarighet,motsvarande den inkomstskatt som skulleerlagts om verksamheten bedrivits i aktiebolagsform.Årets aktuella skattemotsvarighet beräknaspå basis av i koncernredovisningen redovisatresultat med avdrag för skattemässigadispositioner motsvarande de bokslutsdispositionersom aktiebolag kan utnyttja. Avdraggörs också för den bolagsskatt som dotterföretagenerlägger.Affärsverket redovisar skuld avseendeden för räkenskapsåret beräknade skattemotsvarigheten.Slutligt belopp för utdelningoch årets skattemotsvarighet att betalakommer att fastställas av regeringen i sambandmed fastställandet av verkets årsredovisningför <strong>2009</strong>.Både i affärsverket och i koncernen redovisas,i enlighet med Redovisningsrådetsrekommendation RR 9, uppskjuten (latent)skatt på alla skillnader mellan redovisadeoch skattemässiga värden.Eget kapitaldelen av dels dotterföretagensobeskattade reserver, dels utnyttjad del avaffärsverkets möjlighet till överavskrivningarpå anläggningar ingår i de bundna reserversom redovisas dels i affärsverkets redovisning,dels i koncernredovisningen. Per31 december har affärsverket möjlighet tillöveravskrivning med 1 807 mkr.1 022 mkr har använts för beräkning avskattemotsvarighet <strong>2009</strong> och tidigare år.<strong>LFV</strong> erlägger statlig fastighetsskatt ochsärskild löneskatt på pensionskostnadersamt är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen.<strong>LFV</strong> erlägger också reklamskatt föruthyrning av reklamplatser samt energiskattavseende sin energiförbrukning.ÖvrigtDe siffror som redovisas har i vissa fall avrundats,vilket innebär att tabeller, grafer ochberäkningar inte alltid summerar. I texter ochtabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,5 med0. Saknas värde anges ett streck.Årets resultatÅrets resultat efter finansiella poster uppgicktill -35 (115 mkr) en försämring med 140 mkrjämfört med föregående år.Redovisningshandlingar > <strong>LFV</strong> <strong>2009</strong>