LFV Ã rsredovisning 2009 - Luftfartsverket

Resultatprognos för 2010Resultatet för 2010 är osäkert och svårbedömt,med hänsyn till den strukturella förändringsom kommer att ske i samband attflygplatsverksamheten skall överföras till etteller flera av staten direkt eller indirekt helägdaaktiebolag, men bedöms bli högre än2009.RiskerArlandabanan Infrastructure ABArlandabanan Infrastructure AB (Arlandabanan)ägs av staten och förvaltas av regeringskansliet.Arlandabanan ska uppföra,inneha och förvalta den så kallade Arlandabanansom anknyter Arlanda till det statligajärnvägsnätet och har vidare till uppgiftatt bevaka statens rättigheter och skyldigheterenligt Arlandabanan Project Agreement(Projektavtalet) samt medverka tillatt utveckla järnvägstrafiken på Stockholm-Arlanda Airport. Arlandabanan har genomProjektavtalet uppdragit åt A-Train AB(A-Train) att anlägga, finansiera och drivaArlandabanan samt att svara för pendeltrafikmellan Stockholm Central och Stockholm-Arlanda.Arlandabanan har ett begränsat eget kapital.LFV och Banverket (BV) har ställt ut enovillkorad likviditets- och kapitaltäckningsgarantiför att bolaget alltid ska kunna fullgörasina förpliktelser enligt avtal. LFV ochBV ska förskottsvis och till lika delar löpandetillföra erforderligt kapital till Arlandabananför bolagets drift.Genom att i Arlandabanan samla de rättigheteroch skyldigheter som staten enligtavtal har i projektet ska statens riskexponeringhanteras av bolaget. De kommersiellaoch tekniska riskerna i projektet bärs enligtProjektavtalet helt av A-Train. LFVs risk iprojektet består av åtgärder av Arlandabananeller av affärsverket självt som har påverkanpå verksamheten.Arlandabanan är ett mycket komplextprojekt eftersom det rör infrastruktur somär en del av det nationella järnvägssystemetoch väsentligt för att utveckla miljömässigamarktransporter till Stockholm-Arlanda.Avtalstiden är 45 år.Järnvägsstyrelsen avslog den 16 augusti2007 Arlandabanans ansökan och beslutadege A-Train tillstånd som infrastrukturförvaltareinnefattande även meddelande av trafikeringsrättför Arlandabanan. Något beslutmeddelades inte när det gäller Arlandabanansanläggning på Stockholm Central. Arlandabananoch BV har överklagat Järnvägsstyrelsensbeslut. Länsrätten i Dalarnas län har fattatbeslut i ärendet den 14 maj 2008 innebärandeatt A-Train har fått tillstånd som infrastrukturförvaltare.Enligt Miljöbalken kan det eventuelltföreligga ett ansvar för återställning vid upphörandeav verksamheten. EftersomArlanda banans järnväg är till för varaktigtbruk har det inte bedömts meningsfullt attbedöma de kostnadsmässiga konsekvensernaav ett sådant krav.Om avtalet med A-Train upphör ochbolagets långivare inte utnyttjar sin s k stepinrättighet återtar Arlandabanan i enlighetmed Projektavtalets bestämmelser järnvägsanläggningenoch trafikeringsrätten på denjärnvägsanläggning som BV förvaltar.Arlandabanan har rätt och under vissa förutsättningarskyldighet att ta över sex avde sju tågen som används i pendeltrafiken.För det sjunde tåget föreligger ingen sådanavtalsmässig bindning. Vid ett återtagandeav järnvägsanläggningen måste Arlandabanansäkerställa att verksamheten kan fortsättautan avbrott och åtminstone över gångsvissvara för driften av järnvägsanläggningenoch pendeltrafiken.Åtgärder:Följa Arlandabanans och A-Trains utvecklingoch vid behov initiera åtgärder. LFVspåverkansmöjligheter är emellertid begränsade.Finansiella riskerLFVs finansverksamhet och finansiella riskhanteringär samordnad i en särskild resultatenhet,LFV Finans. Verksamheten bedrivsutifrån en av LFVs styrelse fastställd finanspolicysom anger inom vilka ramar LFV fårexponeras för finansiella risker inom områdenafinansiering, finansiell och operationellleasing, placeringar och valutaaffärer.Ränterisk definieras som risken för attförändringar i det allmänna ränteläget medfören negativ effekt på LFVs resultat. Valutariskdefinieras som den resultateffekt envalutakursförändring får på LFVs resultat.Kreditrisk definieras som risken för att motparteni en transaktion inte kan fullfölja sittengagemang.Per den 2009-12-31 uppgick volymen avräntederivat till 1 465 mkr samt valutasäkringentill 116 mkr.Åtgärder:Ränterisken i skuldportföljen begränsasgenom att en genomsnittlig räntebindningstiddefinieras på 2,5 år med en tillåtenavvikelse med ± tolv månader. Skuldportföljensränteomsättning ska vara jämnt fördelad.Inom en tolvmånadersperiod fårmaximalt 50% av skuldstocken omsättas.Valutarisken begränsas genom valutasäkringpå termin eller med valutaoption avkända framtida flöden inom ramen för ett ifinanspolicyn fastställt riskmandat.LFV har ett kreditråd som kontinuerligtgår igenom kreditsituationen för samtligakunder. Genom efterlevnaden av dessareduceras/elimineras risken för större kreditförlusteri ett tidigt skede genom krav påsäkerheter och garantier. Målet är att snabbarefå in kundfordringar och minimeraLFVs kreditförluster.AffärsriskerFlygmarknadens utvecklingLFVs ekonomi är direkt beroende av flygmarknadensutveckling. Intäkterna är imycket hög grad volymberoende medankostnaderna till stor del är fasta vilket medföratt förändringar i flygtrafikvolymerna fåravgörande inverkan på LFVs resultat. Underhösten 2009 planade passagerarnedgångenut vilket dock för LFVs flygplatser för helåret2009 innebar en betydande trafiknedgångmätt i antal passagerare på drygt 10%.Många bedömare pekar dock fortfarande pårisken för en svag konjunkturutveckling därtillväxten tar fart tidigast 2011 och då i långsamtakt och från låga nivåer. Prognosenför antalet passagerare för de närmaste åreninnebär en successiv återgång till en förnyadtillväxt i trafiken. Detta baseras på en förhållandevispositiv syn på framtida utveckling.Utvecklingen av den globala ekonominunder de närmaste åren och därmed desspåverkan på flyget och inte minst på privatresandetär svårbedömd. Att huvuddelen avutrikesresenärerna numera är privatresenärergör hela flygmarknaden mer känslig för förändringari privatekonomi, konsumtionsmönsteroch resetrender vilket ökar riskenför hela verksamheten.LFVs bedömning är att det skett strukturellaförändringar av efterfrågan i befolkningssvagaorter som kan innebära en långsiktigtnegativ passagerarutveckling förinrikesflyget. Många flygbolag har sedanlänge en otillfredsställande lönsamhet vilketnegativt påverkar bolagens likviditet. Finanskrisenoch lågkonjunkturen har drastiskt förstärktdetta bland annat hos flera europeiskabolag. I kombination med låg betalningsviljahos passagerarna de närmaste åren riskerardetta leda till utslagningar och konsolideringarvilket kommer att påverka LFVs flygplatsernegativt.Flygfraktens utveckling påverkar LFVsresultat. En svag konjunktur bedömsbegränsa flygfraktvolymerna. Fraktmarknadensstruktur med några få stora aktörertorde bidra till att öka risken i samband meden svag utveckling av volymerna.Bränslepriset följer i hög grad utvecklingenav den globala ekonomin. På sikt ärbränsleprisutvecklingen mycket svårprognostiseradmen en positiv konjunkturbrukar medföra ett stigande bränslepris somsätter stark negativ press på ekonomisktsvaga flygbolag vilket kortsiktigt förväntasbidra till att hämma utbudet från svenskaflygplatser.Åtgärder:Marknadsaktiviteter för utveckling av flerutrikeslinjer från flygplatserna bland annatgenom linjeutvecklingsstöd. Fortsatt utvecklingav samarbetet med destinationsorganisationervid våra flygplatser. Upprätthålla enstrikt kostnadskontroll och rimliga investeringsvolymerför att åstadkomma en godproduktivitetsutveckling. Strukturella åtgärderkan komma att krävas för att anpassaverksamheten till rådande trafikvolymer.Även prishöjningar kan på sikt bli nödvändiga.Miljövillkor kan begränsa LFVs utvecklingsmöjligheterFlera av LFVs flygplatser har i dag inte miljötillståndsom medger en tillräcklig produktionutan kan komma att begränsa utvecklingsmöjligheterna.Av stor betydelse ärutsläppstaket vid Stockholm-Arlanda, sommåste förändras för att säkerställa flygplatsenslångsiktiga utvecklingsmöjligheter. Frånoch med 2011 är riktvärdet ett gränsvärdeoch därmed tvingande. Sannolik heten för attvi överskrider riktvärdet under de närmasteåren bedöms som mindre trolig.Miljööverdomstolen (MÖD) meddeladei dom i augusti 2008 om förlängning, d v satt gränsvärdet blir tvingande först 2016. Enförutsättning för förlängningen är att LFVsenast den 31 december 2010 måste inge enfullständig tillståndsansökan för verksamhetenpå Stockholm-Arlanda. Domen överklagadesav Naturvårdsverket och SvenskaNaturskyddsföreningen till Högsta Domstolen(HD) som har beviljat prövningstillstånd.För vissa flygplatser med giltigt tillståndkan omgivningens krav leda till att myndigheternalåter ompröva vår verksamhet elleratt vi själva tar sådana initiativ. Detta kan isin tur leda till ändrade produktionstak ochskärpta miljövillkor som begränsar framtidaproduktionsmöjligheter.En grupptalan, där cirka 6 300 personerhar anslutit sig, har väckts mot LFV angåendeskadestånd för flygbuller i Stockholms36 > LFV 2009 < Redovisningshandlingar