LFV Ã rsredovisning 2009 - Luftfartsverket

Viktiga händelserKraftig minskning avflygtrafikenHela 2009 har lågkonjunkturen haft starkpåverkan på resandet vid LFVs flygplatseroch i vårt luftrum. Sammanlagt harantalet passagerare minskat med 10%.Inrikes resandet har minskat något merän utrikesresandet. Antalet flygningar iluftrummet har minskat med 11% menden militära trafiken har ökat något.Det andra halvåret har uppvisat en någotstabilare utveckling än det första halvåret.Antalet landningar har minskat med 10%.Lägre rörelseresultatTrots kraftigt minskad flygtrafik gjordeåterhållsamhet, snabba anpassningar ochfortsatta kommersiella satsningar att LFVlyckades generera ett rörelse resultat på338 miljoner. Detta är lägre än föregåendeår men får ändå anses vara positivt dåintäkterna minskat betydligt under året.Prissänkning stöttar flygbolagenLFV genomförde i början av året enavgiftssänkning avsedd att stötta de hårtpressade flygbolagen. Sänkningen, somvar inriktad på Stockholm-Arlanda,Stockholm-Bromma och Göteborg LandvetterAirport, medförde cirka 40 miljonerkronor i minskade kostnader för flygbolagskunderna.Beslut om ny struktur för LFVUnder året togs beslut som kommeratt förändra LFVs struktur under 2010.Riksdagen har beslutat att flygplatsverksamhetenfrån april 2010 ska drivas somstatligt aktiebolag medan flygtrafiktjänstenäven framöver ska drivas som affärsverk.Under 2009 har LFV planerat föröverlämnandet av Jönköping Airport tillJönköpings Kommun som övertar flygplatsenfrån och med 2010. LFV harunder året även arbetat aktivt för att hittaframförallt kommunala och regionalaägare till de fem övriga flygplatser somLFV ska lämna under 2010. Dessa flygplatserär Karlstad, ÄngelholmHelsingborg, Sundsvall Härnösand,Skellefteå samt Örnsköldsvik Airport.LFV fortsätter att minska sinakoldioxidutsläppLFVs utsläpp av koldioxid har fortsattatt minska under 2009. Fortsatta investeringari ett stort antal energieffektivalösningar har bidragit till att koldioxidutsläppenfrån LFVs verksamhet minskademed 3% jämfört med föregående år.LFV driver ett energiprojekt med måletatt LFVs utsläpp av koldioxid ska halverasmellan 2005 och 2010. Projektet serut att uppfylla detta högt ställda mål vilketframförallt uppnås genom att minskael- och värmeförbrukningen med entredjedel samt öka andelen icke fossilaenergikällor i verksamheten. Under åretanslöt sig ett par av LFVs flygplatser tillett europeiskt samarbete som ska bidratill att ytterligare minska flygplatsernasmiljö påverkan.LFVs flygtrafiktjänst drivandei flera europeiska utvecklingsprojektFlygtrafiktjänsten inom LFV medverkari flera internationella projekt med syfteatt bland annat skapa rakare, snabbare,miljövänligare och säkrare flyg vägar därman tar mer hänsyn till faktiska flygbehovoch mindre till nationella gränser.Under 2009 har LFV tillsammans meddanska Naviair bildat NUAC HB somkommer att bidra till att skapa en gemensamflygtrafikledning i svenskt ochdanskt luftrum genom att ta över driftenav de svenska och danska kontrollcentralerna.Flygtrafiktjänsten driver också projektför att på ett kostnadseffektivt sättmöta en aviserad avreglering av den flygtrafikledningstjänstsom bedrivs på och iflygplatsers närhet.Regionala samarbeten viktiganär trafiken minskarLFVs arbete med att utveckla regionalasamarbeten på orterna där man bedriverflygplatsverksamhet har fortsatt underåret. Dessa samarbeten har i storutsträckning varit inriktade på förbättradeflygförbindelser, ökad inturism,evenemang och etableringar som ökarunderlaget för flygtrafik. Samarbetenahar bidragit till att upprätthålla goda förbindelservid flera av LFVs flygplatservilket varit extra viktig då det totalapassagerarantalet minskat under året.Flera satsningar på smidigarereseupplevelserLFV har under 2009 fortsatt att fokuserapå satsningar som skapar en smidigarereseupplevelse för passagerarna. PåStockholm-Arlanda Airport invigdes enny säkerhetskontroll och en ny tax-freebutik.På Göteborg Landvetter Airportinvigdes en ny ankomstterminal som skaparsnabbare och effektivare flöden förpassagerarna. Även på flera av de övrigaflygplatserna har det genomförts åtgärdersom skapat smidigare flöden och förbättratserviceutbud för passagerare, flygbolagoch hyresgäster. De undersökningarsom görs löpande visar på en generelltökad kundnöjdhet under året.LFV har tilldelats miljöutmärkelserunder åretUnder 2009 har LFV tilldelats StoraEnergipriset för Arlanda Energis arbetemed att minska Stockholm-ArlandaAirports energianvändning och miljöpåverkan.Samma flygplats har även, tillsammansmed Stockholm-Bromma Airport,blivit godkänd enligt den högstanivån i ett europeiskt program somgraderar flygplatsers klimatpåverkan.Malmö Airport tilldelades i slutet av åretRegion Skånes hederspris Guldträdet försitt miljö arbete.Viktiga händelser > LFV 2009

Delning av LFV och bolagiseringav FlygplatsverksamhetenGeneraldirektörenLFVs resultat för år 2009 blev en förlust på 34 miljoner. Resultatet påverkas negativt avstora engångskostnader. Rensat för dessa är resultatet positivt. Självfallet påverkar denvikande trafikutvecklingen resultatet negativt. LFV har stora fasta kostnader så känslighetenför volymförändringar är stor. Trots en trafiknedgång med 10% har vi lyckatsskapa ett positivt underliggande resultat. Vi kan vara stolta över detta, som uppnåttsgenom att skapa en flexiblare organisation och ett starkt kostnadsmedvetande.Omsättningen har minskat med 3% till 6,2 miljarder. Huvudskälet är minskadtrafik och färre passagerare. Men också en temporär sänkning av flygplatsavgifternahar bidragit. Genom fortsatt sänkta avgifter och andra marknadsstimulanser hoppasvi kunna bidra till att skapa tillväxt år 2010. Ett väl utvecklat regionalt samarbete är enviktig förutsättning för att skapa fler flygförbindelser och utveckla inturismen tillSverige. Stockholm-Bromma är den enda LFV-flygplats där antalet passagerare ökadeunder 2009. De sex flygplatser som inte längre ska tillhöra det nationella basutbudetuppvisar överlag stora nedgångar.Bolagisering av flygplatsverksamhetenRiksdagen beslöt 3 december i enlighet med regeringens förslag att dela LFV ochbolagisera flygplatsverksamheten. En delning av LFV är logisk mot bakgrund av deskilda affärsförutsättningar som gäller för flygtrafiktjänsten respektive flygplatserna.Ledningar och styrelser kan då fokusera på sina respektive kärnverksamheter. Någotsom verkligen behövs när flyget står inför stora utmaningar med en svag trafikutvecklingoch dålig lönsamhet.Internationellt bedrivs i allmänhet flygtrafiktjänst och flygplatser i olika organisationer.En kommande konkurrensutsättning av torntjänsten är ytterligare ett skäl tillen delning. De fördelar den kan medföra för både köpare och säljare gör att det ärbättre att flygtrafiktjänsten är fristående från flygplatserna.Ett bolag skapar fördelar genom större tydlighet i ansvarsfördelningen mellanägare, styrelse och ledning. Det ger förutsättningar för en snabbare beslutsprocess,underlättar samarbeten med andra parter och regelsystemet är anpassat för företagsom agerar i en kommersiell miljö.Flygplatsutredningen lade förslag om delning och bolagisering i oktober 2007, sådet har funnits tid för förberedelser. Men det är ändå mycket som måste åstadkommasnu för att det nya bolaget ska kunna börja fungera 1 april 2010. Regeringen har utsettlandshövding Ingemar Skogö, tillika LFVs styrelseordförande, att som särskildutredare förbereda bildandet av det nya flygplatsbolaget. Bolaget beräknas omsättacirka 4,5 miljarder och ha cirka 2 500 anställda.EffektiviseringarEn ny organisation med en sammanslagen flygplatsdivision trädde i kraft 1 januari2010. Den och andra effektiviseringar som t ex bildandet av LFV Energi och en förändringav IT-verksamheten, samt ökade kommersiella intäkter ska ge en resultatförbättringpå drygt 400 miljoner till år 2012.Affärsverket LFV lever vidareFlygtrafiktjänsten, ANS, kommer att fortsätta verka i affärsverksform. Huvudverksamhetenär inte konkurrensutsatt. LFV med anor från 1947 lever därför vidare. Utredareför kvarvarande delar av LFV med Flygtrafiktjänsten som huvudområde, är GD NilsGunnar Billinger, tidigare bl a GD för Luftfartsstyrelsen.Affärsverket bedöms komma att omsätta två miljarder och ha cirka 1300 anställda.Avgifterna för flygledning är huvudsakligen självkostnadsbaserade, men för närvarandetäcker inte intäkterna kostnaderna. Ett rationaliseringsprogram är igångsattsom ska spara över 300 miljoner till år 2014.De internationella samarbetena ökar i betydelse. Under året har ett avtal mellanDanmark och Sverige om ett gemensamt luftrum ingåtts. Uppbyggnaden av engemensam organisation, NUAC, som ska sköta flygledningen i det övre luftrummet4 > LFV 2009 < Generaldirektören

pågår. Inom ramen för Single European Sky bedrivs ett stort antal aktiviteter. Sverigespelar en ledande roll i det samarbete på utvecklingsområdet som omfattar sju nordochcentraleuropeiska stater.Investeringar för en smidigare resaVårt investeringsbehov de närmaste åren är omkring en miljard per år. Det handlarom åtgärder för att förenkla och underlätta passagerarflödena samt projekt för attbehålla en hög säkerhetsnivå. Därutöver kan tillkomma renodlat kommersiellt motiveradeprojekt.På Göteborg Landvetter har under året genomförts en tillbyggnad av utrikesankomsthallen.Den ökar kapaciteten och de nya bagagebanden har utformats ergonomiskt.På Stockholm-Arlanda har Terminal 5 och pir F byggts ihop för att öka de kommersiellaytorna. Därigenom har också effektivare lösningar för säkerhetskontrollenskapats.Miljöarbete och energisparandeBättre kollektivtrafik till flygplatserna är en av våra uppgifter. Det har lossnat rejält iarbetet att få med alla intressenter på gemensamma ansträngningar för att stärkakollektivtrafiken till och från Arlanda. Arlanda Express, SL, Upptåget – allt fler arbetari samma riktning. LFV bedriver också ett eget ambitiöst miljöarbete där t ex akvifärenpå Arlanda nu är i full drift och levererar värme, efter att ha kylt flygplatsen undersommaren. Dessa insatser är viktiga i samband med arbetet på en ansökan om nyttmiljötillstånd för Stockholm-Arlanda ska lämnas in under år 2010.Arlanda Energi har fått Stora Energipriset för sitt arbete med att minska energianvändningenoch miljöbelastningen. Inom ramen för Energiprojektet har samtligaLFVs flygplatser arbetat målmedvetet för att minska energianvändningen. Det harockså gett resultat och för LFV som helhet har utsläppen minskat med mer än entredjedel under de senaste fem åren.Energiprojektet har också lyckats väl med att engagera många anställda i att tänkaenergisnålt i vardagen, både på arbetet och hemma. Solvärmeanläggningen på MalmöAirport har fått pris och flygplatsens arbete i sin helhet har fått ”Guldträdet” av regionSkåne för sitt framåtblickande miljöarbete. På Landvetter byggs nya miljödammar föratt rena det vatten som når den omgivande naturen.Lars Rekke, generaldirektörFärre statliga flygplatserRegeringen vill öka det regionala ansvarstagandet för transportinfrastrukturen ochbeslöt i mars att det nationella basutbudet ska omfatta tio statligt ägda flygplatser.Efter årsskiftet övergick Jönköpings flygplats i kommunal ägo, därmed är antalet LFVflygplatser 15 efter att tidigare som mest varit nitton. En försäljning av Skellefteå flygplatsgenomförs 31 mars. Diskussioner om försäljningar av Karlstad, SundsvallHärnösand, Ängelholm Helsingborg och Örnsköldsvik flygplatser pågår.LFV renodlasUnder 2000-talet har LFV genomgått stora förändringar. År 2005 avskildes Luftfartsinspektionensamt Luftfart och Samhälle och bildade den nya myndigheten Luftfartsstyrelsen.Renodlingen av Affärsverket fortsätter nu i och med att flygplatsverksamhetenbolagiseras.Flygplatser och flygtrafikledning har ingått i samma organisation sedan 1945.Nu är det nya tider och min tro är att två nya och vassare organisationer kommer attse dagens ljus. Trots lågkonjunktur och besvärliga tider finns det en entusiasm och ettengagemang i flygvärlden som inger framtidstro. Så jag ser med förtröstan på flygets,Flygplatsbolagets och LFVs framtid. Avslutningsvis vill jag framföra ett varmt tack tillalla medarbetare som arbetat för flygets bästa under året.Generaldirektören > LFV 2009

LFVs flygplatserLFV har under 2009 drivit och utvecklat 16 flygplatser som trafikerats avsammanlagt 27 miljoner passagerare.Flyget i världenFlygtrafiken runt om i världen har underåret upplevt en av de största nedgångarnanågonsin. Under 2008 var det endast iUSA som trafiken minskade men under2009 har alla delar i världen, utomMellan östern och Latinamerika, upplevtvikande passagerarsiffror. Enligt ACI(Airports Council International) minskadeflygresandet i världen med cirka 3%under 2009. Detta ska jämföras med englobal nolltillväxt under 2008. Flera storainternationella flygbolag har dragit nedkapaciteten med 10 – 20% jämfört med2008. Under året är det framförallt denglobala konjunktur nedgången med sjunkandeBNP-siffror som påverkat flygresandeti form av en kraftigt vikandeefterfrågan. USA och Europa, där marknadernaär förhållande vis mogna, hardrabbats extra hårt av nedgången. Detstora antalet flygbolagskonkurser somförutspåddes har dock till stor del uteblivit.Däremot har marknadsandelarnamellan olika bolag runt om i världen förändratsunder året.Fraktflyget runt om i världen hardrabbats ännu hårdare än passagerarflygetav konjunkturnedgången och denminskade internationella handeln underåret. Enligt ACI minskade den internationellaflygfrakten i världen med hela10% under 2009. Med tanke på att flygfraktgenererar upp mot 30% av varuvärdetav all internationell handel är det enkraftfull nedgång.Flyget fortsätter att vara det säkrastekollektiva transportmedlet. Totalt i världenförolyckades dock något fler än underföregående år vilket bröt den positivatrend som pågått under flera år.Flygtrafikens koppling till den globalaklimatförändringen har under året fortsattatt diskuteras. Den samlade internationellaflygbranschen har under åretenats om globala utsläppsmål till 2050.Dessa innebär utsläppsminskningar med1,5% per passagerarkilometer till 2020.Därefter ska utsläppen inte tillåtas ökai faktiska tal för att 2050 vara nere på50% av 2005 års utsläpp. Detta ska uppnåsgenom en kombination av tekniskutveckling, effektivare sätt att flyga, nyabränslen samt till viss del även ekonomiskastyrmedel.FlygplatsstrukturenLFVs flygplatser runt om i Sverige utgörett sammanhängande flygplatssystemsom ger resenärerna tillgång till viktigadestinationer både i arbetet och privat.Stockholm-Arlanda Airport knyter ihopdelar av den svenska inrikestrafiken föratt bland annat skapa ett större underlagför direktlinjerna ut i världen. LFVs flygplatssystemger även förutsättningar förutländska besökare att ta sig till Sverigeoch vidare inom landet på ett snabbt,säkert och effektiv sätt. För att detta skafungera krävs snabba och enkla flödennär passagerarna ska byta mellan tvåflygningar.Den långsiktiga utvecklingen är attflygtrafiken vid de stora flygplatsernaökar medan trafiken minskar vid demindre flygplatserna. LFV arbetar därföraktivt med att förbättra flygutbudet påde mindre och medelstora flygplatserna.Detta sker bland annat genom inturismsatsningari samverkan med lokalaaktörer och attraktiva villkor vid etableringav nya linjer.Under 2008 fattade riksdagen beslutom att LFV i framtiden ska driva 10 flygplatser.LFV lämnade Jönköping Airport1 januari 2010 och LFV har underåret arbetat för att få till stånd kommunalaeller regionala övertaganden av deövriga fem flygplatser som ska säljasunder 2010.Flygtrafikens utvecklingAntalet passagerare vid LFVs flygplatserminskade med 10% under 2009. Utrikesresandetminskade ungefär lika mycketsom inrikesresandet. Antalet landningarminskade med 10%. Det är en medhistoriska mått mätt kraftig minskningvilken orsakats av den svaga konjunk turen.Utvecklingen under det första halvåret varytterst svag medan trafiken uppvisat ennågot stabilare tendens under det andrahalvåret. Den kraftiga nedgången inleddesredan under hösten 2008 då flera flygbolagdrog ned kapaciteten samtidigt som bådeföretag och privatresenärer minskade sittresande. Nedgången vid LFVs flygplatserhar varit kraftigare än generellt i Europa.Under hela 2009 har de flesta flygbolaghaft en betydligt lägre kapacitet än tidigareår. Detta har medfört en hög beläggningsgradi flygplanen. Trafiken till och frånStockholm-Bromma Airport har ökatunder 2009.Passagerartillväxt 2009 jämfört med 2008%0-2-4-6-8-10Antalet passagerare 2009milj252015105-12VärldenEuropaSverigeLFV0Copenhagen AirportOslo AirportStocholm Arlanda AirportHelsinki-Vantaa AirportKällor: ACI, Luftfartsstyrelsen, LFVUtrikesInrikesTotalt6 > LFV 2009 < LFVs flygplatser

Trafikutvecklingen på LFVs flygplatser 2009Passagerare Antal Förändring mot 2008 Landningar Antal Förändring mot 2008Europatrafik 14 059 280 -11% Europatrafik 85 081 -13%Övriga världen 1 726 071 -4% Övriga världen 5 028 3%Summa utrikes 15 785 351 -10% Summa utrikes 90 109 -12%Inrikes trafik 11 310 727 -11% Inrikes trafik 105 132 -6%Totalt 27 096 078 -10% Summa linjefart och charter 195 241 -9%Taxi- och allmänflyg 47 377 -11%Totalt 242 618 -10%Trots den generellt svaga efterfrågan påflygresor har den svenska flygmark nadeninte drabbats av några stora flygbolagskonkurserunder året vilket är positivtbåde för passagerarna och för LFV.Den interkontinentala trafiken harutvecklats bättre än den övriga trafikenunder året. Detta beror delvis på kraftigtökad trafik till Irak efter flera år avrestrik tioner av flygtrafiken till landet.Den lokalt avgående chartertrafikenhar på flera flygplatser uppvisat en, efteromständigheterna, stabil utveckling.Detta visar på charterns styrka som enlokal produkt men också på de lokalaflygplatsernas fördelar när det gäller attskapa en enkel och smidig reseupplevelse.Regionala samarbetenLFV samarbetar sedan ett antal år näraolika regionala företrädare för att på ettsamordnat vis utveckla både flygplatsernaoch regionerna. Samtliga LFVs flygplatserhar olika former av samarbeten medlokala aktörer. I en lågkonjunktur blirdessa samarbeten viktiga för att upprätthållaen god tillgänglighet även när efterfråganminskar. I Göteborg sker ett närasamarbete med Göteborg & Co och iSkåne har samarbetet med bland annatRegion Skåne fortsatt. Stockholm-Arlanda arbetar med Sigtuna Kommunoch närliggande markägare för att lanseraStockholm Airport City som samlingsnamnför regionens utveckling av mark,fastigheter och tjänster. I Kiruna utvecklasflygtrafiken tillsammans med SwedishLapland. Liknande samarbeten sker ävenpå övriga flygplatser. Förutom förbättradeflygförbindelser arbetar man med attutveckla relationen till närboende,utveckla det lokala näringslivet samtutveckla marktransporterna till respektiveflygplats. På grund av flygplatsernasolika karaktär kan detta arbete se mycketolika ut. Samarbetena syftar till viss delatt öka antalet flygförbindelser. Det behöverdock inte nödvändigtvis innebäranya flyglinjer utan kan även handla omevene mang, etableringar och liknandesom ökar beläggningen på befintligalinjer.Viktigt att erbjuda flygbolagenattraktiva lösningarFlygbolag väljer inte i första hand atttrafikera en viss flygplats. I stället är detregionens potentiella passagerarvolymerman vill åt. Förutsatt att regionen bedömskunna generera tillräckliga passagerar- ellerfraktvolymer krävs en flygplats med attraktivavillkor och en infrastruktur sommöjliggör enkla och kostnadseffektiva processerför både flygbolag och passagerare.LFV har under året fortsatt arbetet för attuppfylla ovanstående krav vid samtligaflygplatser. De undersökningar som görslöpande av europeiska flygplatser visar attkundvärdet under 2009 fortsatt att förbättrasvid både Stockholm-Arlanda Airportoch Göteborg Landvetter Airport. Även omtrafiken minskat under 2009 tyder de långsiktigaprognoserna på ett fortsatt ökat flygresandeutrikes. För att hantera ett ökatantal utrikespassagerare krävs ständiga förbättringaroch anpassningar. Även flygbolagen,som inte minst under de två senasteåren blivit allt mer finansiellt pressade,kräver smidiga, flexibla och kostnadseffektivaprocesser. Klarar inte LFV att uppfylladessa krav är risken stor att bolagen sätterin sin kapacitet vid någon annan flygplats.LFV har under året fortsatt att fokuserainvesteringar mot åtgärder som ska förbättraflygplatsupp levelsen för bådepassagerare, flygbolag och hyresgäster.För att skynda på och få större genomslagi marknads föringsarbetet sker detta i storutsträckning tillsammans med aktörer irespektive region.FlygfraktsutvecklingenDe senaste åren har det skett omfattandeetableringar av tung flygfrakt vid framföralltStockholm-Arlanda Airport.Under 2009 har dock flygfraktsvolymernaminskat med 26% vilket medfört sjunkandeintäkter för både fraktbolagen och LFV.De flesta aktörerna har dock gjort långsiktigasatsningar där man i flera fallvalt att etablera egna kontor på flygplatserna.Det vikande underlaget ses som enren effekt av den vikande konjunkturenoch förhoppningarna är goda om snabbtökande volymer när aktiviteten inomfrämst export- och importsektorn ökar.Utvecklingen av flygfrakt brukar vara entydlig signal när konjunkturen är på vägatt vända uppåt. I början av året etableradeKorean Air Cargo trafik på linjenFrankfurt – Luleå – Seoul. Mellanlandningarnai Luleå hanterar framföralltfärsk lax från Nordnorge. Under året bleväven expressbolaget TNTs nya depå påMalmö klar. Tidigare har bolaget invigtegna byggnader på Stockholm-ArlandaAirport och Göteborg Landvetter Airportför att hantera effektiv omlastning mellanframförallt flyg- och vägtransport. LFVäger 50 procent av NAP (Nordic AirportProperties) som utvecklar fraktytorna vidde större flygplatserna.LFVs flygplatser > LFV 2009

LFVs flygplatser > LFV 2009

lingspunkt för ett stort antal affärsresenärerhar det under året genomförts fortsattasatsningar för att utveckla konferensverksamheten.Med satsningen AirportConference and Event har LFV tagit framett antal flygplatsövergripande konceptoch tjänster för flygplatsernas konferensanläggningar.Nästan samtliga LFVs flygplatserhar anslutit sig till detta konceptunder 2009. Arlanda Conference andBusiness Center har under året nomineratssom Sveriges bästa dagkonferensanläggning.Under året lanserades konceptet CarCare på fem av LFVs mindre flygplatser.Det bygger på att resenärerna kan bokaolika bilvårdstjänster som sedan utförsmedan man är bortrest. Bil och nycklarlämnas på flygplatsen vid avresa ochtjänsten erbjuds även resenärer somen bart reser över dagen. Bilparkeringär en verksamhet som har som mål attminska sina marknadsandelar till fördelför kollektivt resande. Detta ställer storakrav på tjänster och funktioner som tilltalaren minskad marknad men medbibehållna intäkter.Ytterligare en satsning med fordonstemahar gjorts vid Göteborg LandvetterAirport. Det är Porsche som blivit förstaföretag att etablera sig i Airport City,vilket är det rese-, företags- och handelscentrumsom planeras mellan flygplatsterminalenoch Riksväg 40. Porscheslokaler ska inrymma utställningshall,bilvårdsanläggning samt ett säkerhetsgaragepå 5 000 kvadratmeter.LFV har under 2009 fortsatt arbetetmed att utveckla externa utbildningar.Inom LFV ryms hög kunskap inom blandannat brandskydd, hjärt- och lungräddning,säkerhet och flera andra ämnenrelaterade till olyckor och förebyggandearbete. Denna kunskap erbjuds nuexterna kunder i form av certifieradeutbildningar på flera av de orter där LFVbedriver flygplatsverksamhet.Sveriges ordförandeskap i EU har haftpåverkan på LFVs flygplatser där mottagandetpå flygplatserna varit viktigt föratt ge ett välkomnande och professionelltförtsta intryck av Sverige.I februari övertog LFV ramptjänstenfrån SAS Ground Services vid flygplatsernai Kiruna, Luleå, Ronneby, Åre Östersundsamt Ängelholm Helsingborg. I rampverksamheteningår bland annat lastningoch lossning av gods och bagage, tankningsamt avisning av flygplanen. Blandannat genom konceptet Basic Airport harLFV goda möjligheter att bedriva dennadel av verksamheten på ett kostnadseffektivtsätt där synergier mellan olika delarav flygplatsverksamheten kan tas tillvara.Fastighetsutveckling, speciellt kontor,hotell och parkering, är en verksamhetABC – affärsmodell för LFVs flygplatser utanför StockholmAttractive AirportFokus på att göra flygplatserna till attraktiva mötesplatser och att öka de icke flyganknutna intäkterna.Basic AirportFokus på att bedriva en så effektiv flygplatsverksamhet som möjligt vilket bland annat innebär att varjemedarbetare har flera olika arbetsuppgifter.Connecting AirportFokus på att aktivt leta efter samarbets- och affärspartners för att marknadsföra regionerna och förbättraflygförbindelserna.Kommersiella intäkter per passagerare2005 2006 2007 2008 2009Fastighetsprodukter 24 kr 25 kr 26 kr 28 kr 31 krBilparkering 16 kr 16 kr 17 kr 18 kr 18 krGround Handling 6 kr 6 kr 6 kr 6 kr 8 krÖvrigt 14 kr 17 kr 16 kr 18 kr 18 kr59 kr 63 kr 65 kr 70 kr 75 krFastighetsprodukter (mkr) 681 732 793 860 831Bilparkering (mkr) 453 477 511 535 494Ground Handling (mkr) 169 165 175 183 218Övrigt (mkr) 405 490 489 557 4941 709 1 863 1 968 2 128 2 037Passagerare (1 000-tal) 28 837 29 601 30 113 30 263 27 09610 > LFV 2009 < LFVs flygplatser

som flera av LFVs flygplatser ägnar sigåt allt mer. Flygplatserna är en intressantmarknad för både investerare och hyresgästerberoende på kopplingen till denglobala marknaden.Fortsatta satsningar på en smidigarereseupplevelseSmidiga processer för passagerarna är enabsolut nödvändighet om LFVs flygplatserska växa och utvecklas i den hårda konkurrenssom råder på den europeiskaflygmarknaden. Under 2009 har LFVdärför fortsatt att fokusera på satsningaroch investeringar som skapar ensmidigare reseupplevelse.På Stockholm-Arlanda Airport harden nybyggda säkerhetskontrollen iTerminal 5 skapat snabbare flöden. I deinternationella mätningar som flygplatsorganisationenACI gör löpande är väntetideni säkerhetskontrollen en av defaktorer där Stockholm-Arlanda förbättratsig mest under 2009. De satsningarpå gott värdskap som Stockholm-Arlandagenomfört har givit konkret resultat dåvänlighet och hjälpsamhet hos flygplatspersonalenär ett av de områden där resenärernasnöjdhet ökat betydligt underåret. Även etableringen av nya butiker ären bidragande faktor till högre nöjdhethos passagerarna under 2009.Satsningen på gott värdskap har varitså framgångsrik att även övriga flygplatseroch avdelningar inom LFV under åretinlett utbildningar inom området.På Göteborg Landvetter Airport invigdesen ny ankomstterminal i början avåret. Denna syftar till att skapa ett snabbareoch bekvämare flöde för passagerarna.Eftersom passagerarvolymernagenerellt minskat under året har de flestaflygplatserna haft god kapacitet att hanterapassagerarna med befintlig infrastruktur.Bromma Airport är den enda avLFVs flygplatser där antalet passagerareökat under året. Flygplatsens tillgänglighetoch snabba, enkla flöden är väl anpassadeför den stora andel affärsresor somgörs vid flygplatsen.På Luleå Airport testade man undervåren att låta charterpassagerare checkain sitt bagage redan dagen innan avresaför att på så vis få en lugnare start påresan. I Malmö har man under året förbättratväganslutningen till flygplatsengenom en cirkulationsplats som tagit bortde långa köer som tidigare ofta uppstod irusningstid.LFVs flygplatser har ett väl utbyggtsystem för personlig assistans till personersom av olika skäl har nedsatt rörlighet.Flygplatsstatistik 2009PASSAGERARE LANDNINGAR PERSONAL EKONOMITotaltvaravutrikesTotaltÅrsarbetareInvesteringarAntal Förändr Antal Förändr Antal Förändr Antal mkrOmsättnmkrRörelseresultatmkrStockholm-Arlanda Airport 16 064 000 -11,4% 12 114 747 -8,8% 96 279 -13,6% 795 387 2 631 370Göteborg Landvetter Airport 3 689 486 -14,3% 2 708 113 -14,3% 28 340 -13,6% 441 68 606 109Stockholm-Bromma Airport 1 972 269 6,3% 155 329 6,7% 31 926 1,8% 131 41 252 42Malmö Airport 1 527 220 -12,6% 581 352 -12,7% 17 389 -7,6% 96 33 237 13Luleå Airport 954 445 -4,1% 58 657 0,7% 8 961 -5,9% 68 18 108 6Umeå City Airport 815 154 -1,0% 34 994 -18,9% 10 563 -2,6% 86 16 95 9Ängelholm Helsingborg Airport 364 772 -6,8% 798 -84,3% 6 151 -16,5% 38 12 44 -8Åre Östersund Airport 330 869 -13,7% 14 415 -18,7% 4 187 3,9% 52 12 46 -16Visby Airport 304 714 -6,1% 13 181 3,5% 9 968 2,0% 39 3 38 -7Sundsvall Härnösand Airport 248 942 -18,0% 19 184 -25,2% 6 020 3,4% 47 3 54 -3Skellefteå Airport 205 513 -15,1% 10 137 -2,0% 3 274 -1,9% 36 5 29 -9Ronneby Airport 191 210 -7,6% 657 -68,4% 4 252 -17,6% 17 7 25 -12Kiruna Airport 186 069 -10,3% 3 415 -40,2% 2 914 -13,8% 31 3 33 -19Örnsköldsvik Airport 91 963 -36,9% 3 055 -3,1% 1 982 -2,8% 28 12 20 -23Karlstad Airport 86 456 -27,3% 42 908 -30,8% 3 690 -29,7% 31 3 24 -16Jönköping Airport 62 996 -17,8% 24 409 4,0% 6 722 -7,9% 33 6 28 -58 1)1) Inkluderar kostnader av engångskaraktär i samband med överlåtelse av flygplatsen från LFV till kommunen.LFVs flygplatser > LFV 2009

LFVs flygtrafiktjänsterLFVs flygtrafiktjänst ansvarar för att leda flygplanen på samtliga svenska flygplatser samt i luftrummet.Man ansvarar också för att den information piloterna behöver vid planering av flygningar finns tillgängligoch är korrekt. LFVs flygtrafiktjänst deltar även i ett flertal internationella utvecklingsprojekt.TrafikutvecklingenAntalet flygningar i svenskt luftrum harminskat drastiskt under året. Mest minskarden överflygande trafiken, det vill sägatrafik som varken startar eller landar iSverige. Det är denna trafik som haftkraftigast tillväxt de senaste åren. Tillbaka -gången i år beror främst på den konjunkturbetingadeglobala nedgången i flygtrafik.Sverige tillhör dessutom ett av de ländersom drabbats hårdast av trafikminskningeni luftfarten om man ser till antaletflygrörelser i luftrummet. Den militäraflygtrafiken, för vilken LFV också sköterflygtrafikledningen, har ökat under året.Säkerheten i centrumFlygsäkerheten har högsta prioritet inomflygtrafiktjänstens verksamhet. Personalensrapporteringsvilja är god och antaletrapporter avseende incidenter ökar vilketunderlättar ett proaktivt flygsäkerhetsarbete.LFVs flygtrafiktjänst har inte varitinblandat i några haverier eller allvarligatillbud under året. Antalet rapporteradetillbud har en minskande trend vilket ärpositivt.Kontrollcentralerna i Stockholm ochMalmö har fortsatt att vara driftsmässigtstabila. Tack vare dessa moderna kontroll -centraler kan LFV på ett säkert och effektivtsätt hantera ökad flygtrafik de kommandeåren.LFVs flygtrafiktjänst är certifieradenligt såväl kraven från Single EuropeanSky som enligt ISO 9001:2000 och ISO14001:2004.Kostnaderna i centrum under åretDen kraftiga nedgången i flygtrafiken harminskat flygtrafiktjänstens intäkter. Dettainnebär ett behov av att snabbt anpassakostnaderna till en verksamhet som underde närmaste åren kommer att ha en lägrevolym. LFV har under året initierat ochdrivit åtgärdsprogram och utvecklingsinitiativsom på olika sätt ska effektiviseraverksamheten.Regeringen har aviserat att flygtrafikledningstjänsterpå och i flygplatsers närhetkommer att avregleras i Sverige. Dettaär ännu en pådrivande faktor för atteffektivisera verksamheten för att i framtidenpå ett framgångsrikt sätt kunnamöta extern konkurrens.LFVs flygtrafiktjänst drivande iinternationella samarbetenSom en konsekvens av EU-initiativetSingle European Sky och den EU-lagstiftningsom det genererat, bedrivs enom fattande och multinationellt samordnadutveckling av flygtrafiktjänsterna iEuropa.Exempelvis kan nämnas legala kravpå staterna att inrätta så kallade funktionellaluftrumsblock där nationsgränserinte får vara en begränsande faktor. Ettannat exempel är en europeisk inriktningmot ökad prestationsstyrning av flygtrafiktjänsternasamt utveckling av ett harmoniserateuropeiskt flygledningssystem.LFV har tagit en aktiv och i flera falldrivande roll i flera av dessa utvecklingsprojekt.Ett exempel är NUAC HB därLFV, tillsammans med danska Naviairhar bildat ett gemensamt bolag för driftFlygrörelser i svenskt luftrum 2009 jämfört med 2008Euro/SU9080706050403020100av kontrollcentralerna i Stockholm,Malmö och Köpenhamn. NUAC HBbidrar till att skapa en gemensam gränsöverskridandeflygtrafikledning i svensktoch danskt luftrum. Förutom att genererabesparingar leder detta till en rationellareoch effektivare flygledning där flygbolagensparar bränsle, miljöbelastningenminskar och passagerarnas restider kortas.Andra exempel är LFVs deltagande idet arbete som flera stater i norra Europabedriver med syfte att bilda ett funktionelltluftrumsblock som inte begränsasav nationella gränser. Flygtrafiktjänstenär även mycket aktiv i ett konsortium avfrämst nordeuropeiska flygtrafiktjänstersom ingår i företaget SESAR JU. Det ärdet företag som utvecklar det framtidaeuropeiska flygledningssystemet så att detkan möta EU-kommissionens målbild.EU-kommissionens målbild för det europeiska flygledningssystemet till 2020• 73 % högre kapacitet än 2004.• Förbättrad flygsäkerhet så att antalet olyckor eller tillbud där flygledning bidragit inte ökar,oberoende av flygtrafikökningen.• 10 % lägre miljöpåverkan per flygning jämfört med 2005.• Kostnaden per flygning halverad jämfört med 2004.Inrikes Utrikes Överflygare Totalt2009 147 000 226 217 270 669 643 886Andel av rörelserna 23% 35% 42%2008 156 970 258 864 310 361 726 195Andel av rörelserna 21% 36% 43%Undervägsavgiften 2009BelgienStorbritannienTysklandNorgeNederländernaDanmarkFrankrikeSverigeGreklandFinlandGenomsnittKälla: EUROCONTROL12 > LFV 2009 < LFVs flygtrafiktjänster

Effektivare flygning inom SverigeUnder våren gjordes en del av flygvägarnai Sverige rakare då det infördes ett systemmed fritt vägval över 9 000 meters höjdför vissa flygningar norr om Gävle.Systemet ska utvecklas i olika steg undertvå år och kommer när det är fulltgenomfört 2011 att leda till besparingarför flygbolagen på cirka en miljon kronorper dag och betydligt lägre koldioxidutsläpp.Redan under 2009 bedömssystemet ha medfört bränslebesparingaroch därmed även lägre koldioxidutsläpp.Även LFVs satsningar på så kalladegröna flygningar fortsätter. Fokus liggerfortfarande på inflygningarna där 28% avinflygningarna till Stockholm-Arlandaunder 2009 varit gröna inflygningar därflygplanet glidflyger från sin marschhöjdner till landning.I ett internationellt perspektiv liggerLFV mycket långt framme inom dettaområde och målsättningen är att åtta avtio inflygningar ska kunna genomförassom gröna inflygningar 2012.Antal passagerare2 500 0002 000 0001 500 0001 000 000500 0000Stockholm-Arlanda AirportPunktlighet för Inrikestrafik 2009Totalt antal passagerareUtan förseningFörsening 16-30 min.Försening 31-60 min.Försening >60 min.Antal passagerare6 000 0005 000 0004 000 0003 000 0002 000 0001 000 0000Stockholm-Arlanda AirportPunktlighet för Utrikestrafik 2009Totalt antal passagerareUtan förseningFörsening 16-30 min..Försening 31-60 min.Försening >60 min.LFVs flygtrafiktjänster > LFV 2009

LFVs miljöarbeteGenom ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete har LFV minskat utsläppen av koldioxidvarje år under de senaste sex åren. Hänsyn till miljön genomsyrar LFVs verksamhet ochLFVs flygplatser prövas löpande enligt miljöbalken.Koldioxidutsläppen fortsätteratt minskaI LFVs verksamhet har utsläppen av fossilkoldioxid minskat med 37% jämfört med2005. Under 2009 uppgick utsläppen till9 632 ton. Det innebär att utsläppen harminskat med 3% jämfört med året innan.LFVs mål när det gäller koldioxidutsläpptill luft är att dessa ska halveras till 2010jämfört med 2005.Från och med 2008 redovisas utsläppenmed en något annorlunda avgränsningän tidigare. Koldioxidutsläppen fråntjänsteresor samt från både egenproducerad,inköpt och vidaresåld värmeenergiingår i resultatet. För de flesta utsläppskälloringår även övriga klimatgaserenligt Kyotoprotokollet i redovisningenför 2009.LFVs energiprojekt växerUnder hösten 2007 inledde LFV sittstörsta tekniska projekt genom tiderna.Det handlar om ett energi- och miljöprojektmed målen att minska energianvändningenoch koldioxidutsläppen.LFVs utsläpp av koldioxid ska vara halveradetill utgången av 2010 med år 2005som utgångsår. Sedan 2008 omfattar projektethela koncernen. Förutom att LFVtjänar pengar på den minskade energiförbrukningenär bakgrunden till projektetklimatförändringen och insikten omatt varje företag som bidrar till växthuseffektenmåste göra allt som är praktisktoch ekonomiskt möjligt för att minska deegna utsläppen av koldioxid. Målet skaframförallt uppnås genom att minska elochvärmeförbrukningen med omkringen tredjedel.Huvudstrategierna för att nå målet är attinföra ny teknik, optimera de system somLFV använder sig av samt att involverasamtliga LFV-medarbetare. Ytterligareen viktig framgångsfaktor är att skapa ettstort miljöengagemang hos alla de företagsom har sin verksamhet på eller i anslutningtill LFVs flygplatser. Arbetet drivsav Arlanda Energi som är en enhet inomLFV med ansvar för bland annat energiförsörjningenvid Stockholm-ArlandaAirport.Stockholm-Arlanda Airport harunder året invigt en så kallad akvifär i enås omedelbart öster om flygplatsen. Enakvifär kan närmast liknas vid en jätteliknaturlig termos som sommartid levererarkyla till fjärrkylnätet genom kallt vattensom pumpas upp ur akvifären. Det varmareturvattnet lagras sedan i akvifären tillvintern, då flygplatsen behöver uppvärmning.Akvifären sparar el, värme ochpengar.I november tilldelades Arlanda Energiutmärkelsen Stora Energipriset 2009 försitt arbete med att minska Stockholm-Arlandas energianvändning och miljöpåverkan.För åren fram till år 2010 är delmåluppsatta. År 2009 har el- och värmeförbrukningenökat med 11% och koldioxidutsläppenfrån energianvändningenminskat med 15%. LFV klarade därmeddelmålet för år 2009.LFV deltar i europeiskt klimatsamarbeteTvå av LFVs flygplatser, Stockholm-Arlanda och Stockholm-Bromma, harunder 2009 anslutit sig till ett gemensamteuropeiskt program för att minska flygplatsernasklimatpåverkan. Hittills deltar31 europeiska flygplatser och under 2010kommer samtliga svenska flygplatser somkommer att drivas vidare i statlig regi attansluta sig till programmet. Det är flygplatsorganisationenACI Europe och WSPsom står bakom programmet som innebären noggrann uppföljning, granskningoch godkännande av det arbete somflygplatserna bedriver för att minskakoldioxidutsläppen.Solvärmeanläggning på Malmö AirportI september invigdes en solvärmeanläggningpå Malmö Airport. Anläggningen ären del av den värmecentral som byggts påflygplatsen och som även använder pelletsoch övriga biobränslen för uppvärmningen.Under stora delar av året kommerden 2 000 kvm stora solvärmeanläggningen,som är Nordens största i sitt slag,att leverera värme till flygplatsen. Anläggningenhar även blivit utsedd till åretsanläggning av Svenska Solenergi föreningen.Miljötillstånd för Stockholm-ArlandaAirportLFV har under 2009 fortsatt arbetet meden ansökan om ett nytt miljötillstånd förflygplatsen. Ansökan kommer att lämnasin under 2010. Utsläppen från flygplatsdriftenhar minskat de senaste åren samtidigtsom utsläppen från marktransporterökat. Flygplatsen har tagit fram enhandlingsplan som ska minska utsläppenfrån marktransporter de närmasteåren. Man arbetar bland annat tillsammansmed kollektivtrafikens aktörer närdet gäller dessa frågor.Utsläpp från LFVs egen verksamhet 1)År CO 2[ton] NO X[ton] HC 2) [ton]2005 15 200 101 172006 13 800 93 142007 11 800 55 52008 9 900 52 5LFVs koldioxidutsläpp fördelatper område 2009Räddningstjänst 3%Uppvärmning 14%Tjänsteresor 19%Fordon, drivmedel 64%2009 9 632 62 81) På grund av LFVs klimatneutralitetsåtagande tillämpar LFV en vidare avgränsning på beräkning och redovisningav koldioxidutsläpp än för de övriga utsläppen. Koldioxidutsläppet inkluderar, utöver de direktautsläppen från den egna verksamheten, även utsläppen från tjänsteresor samt från både egenproduceradoch inköpt och även vidaresåld värmeenergi. Organisatoriskt inkluderas LFVs helägda dotterföretag ochintresseföretaget Göteborg City Airport.2) Från förbränning av bränslen.14 > LFV 2009 < LFVs miljöarbete

LFVs tio miljömål– Andelen gröna inflygningar på LFVs flygplatserska vara minst 80% år 2012– Minst 80% av flygningarna i svenskt luftrum skavara raka år 2012– LFVs utsläpp av koldioxid ska halveras till år 2010– LFVs energianvändning ska minska med en tredjedeltill år 2010– År 2012 ska LFV till 70% använda sig av förnybarenergi och bränsle– Bullerpåverkan vid LFVs flygplatser ska begränsas– År 2012 ska dagvatten från LFVs flygplatserhålla bra kvalitet enligt Naturvårdsverketsbedömnings grunder/ Vattendirektivet– Andelen resenärer som använder sig av kollektivatransporter för att ta sig till Stockholm-ArlandaAirport ska uppgå till minst 50% år 2012– 100% av taxibilarna ska år 2012 vara s k miljötaxipå Stockholm-Arlanda Airport och GöteborgLandvetter Airport– LFV ska gå mot nollutsläpp av koldioxid år 2020.LFVs energiförbrukning fördelatpå energikällor, 2009LFVs utsläpp av koldioxid2005-2009LFVs totala energiförbrukning2005-2009Olja 1%Biobränsle 12%Fjärrvärme 24%El 63%ton20 00016 00012 0008 0004 000MWh180 000150 000120 00090 00060 00030 0000050607080900506070809ElförbrukningVärmeförbrukningLFVs miljöarbete > LFV 2009 < 15

Ökat resande med kollektivtrafik tilloch från flygplatsernaLFV fortsätter att arbeta för att öka andelensom reser kollektivt till och från flygplatserna.När utsläppen från LFVs egenverksamhet minskar, ökar betydelsen avutsläppen från vägtransporterna till ochfrån och på flygplatsen ytterligare. Utökningav antalet biogasbussar, fortsattasatsningar på miljötaxi, möjligheter atttanka förnybara bränslen samt effektivareinformation är exempel på åtgärdersom vidtagits under 2009 för att främjaur miljösynpunkt bättre transporter.Gröna flygningarLFVs omfattande och uppmärksammandearbete med gröna flygningar harutvecklats under 2009. Under året haröver 20 000 gröna inflygningar genomförtsvid Stockholm-Arlanda Airportoch tekniken har under året även börjattestas på Göteborg Landvetter Airport.Ett sextiotal flygbolag har hittillsanvänt metoden som i princip innebäratt flygplanet glidflyger med minimaltgaspådrag ned mot landning. Varje gröninflygning minskar utsläppen av koldioxidmed minst 150 kg jämfört med entraditionell landning.LFV är fortsatt klimatneutraltDe senaste åren har LFV genomförtåtgärder som medfört omfattandeminskningar av verksamhetens utsläppBullerVid flera av LFVs flygplatser är buller ettrelativt begränsat problem. Detta berorframförallt på flygplatsernas lokalisering.Tack vare tystare flygplan, ändrade flygvägaroch ljudisolerande byggtekniskaåtgärder i vissa fastigheter nära flygplatsernahar bullerproblemen kunnat minskasytterligare. I startavgiften ingår endifferentierad avgift utifrån flygplanetsbullerprestanda och flygplatsens bulleravväxthusgaser. Trots detta släpper verksamhetenut en viss mängd koldioxidvarje år. För att ta sitt ansvar även fördessa utsläpp köper LFV så kalladereduktionsenheter som leder till motsvarandeminskning av utsläpp i övriga delarav världen.Internationell harmonisering minskarutsläppenLFVs flygtrafiktjänster medverkar i flerainternationella samarbeten för att blandannat uppnå EUs mål. Ett av målen innebär10 procent minskat utsläpp per flygning2020 genom förbättringar inomflygtrafikledningen. Ett sätt är att bildagemensamma luftrumsblock där man kanräta ut flygvägarna. Sverige och Danmarkhar skapat detta under året och kommerlängre fram att utökas till att omfatta flernordeuropeiska länder.Inom CANSO, som är den globalasamarbetsorganisationen för flygtrafiktjänstertar man fram riktlinjer, nyckeltalm m. för att minska miljöpåverkan.LFV har en aktiv roll i flera av dessaarbeten. Vidare har LFV under året arbetatvidare med en så kallad Flight EfficiencyPlan där europeiska flygtrafiktjänsterförsöker minska kostnaderna för flygbolagen.Detta sker bland annat genomnya inflygningsprocedurer och optimalareoch kortare flygvägar vilket dessutomär direkt kopplat till minskad bränsle förbrukning,lägre utsläpp och mindre buller.Möjligt att klimatkompensera resanPassagerare som reser till eller frånStockholm-Arlanda Airport har sedan2007 möjlighet att klimatkompenserasin flygresa via LFVs hemsida. Möjlighetfinns att kompensera hela resan inklusiveresorna till och från flygplatsen.Sustainable Airport InitiativeTillsammans med Det Norske Veritas harnorska Avinor och LFV under året inlettett samarbete för att utveckla ett mätverktygför flygplatsernas arbete kring hållbarutveckling. Det Norske Veritas utvecklarverktyget för att garantera en opartiskbedömning av hållbarhetsarbetet samtför att identifiera var flygplatserna börlägga fokus i sitt förbättringsarbete. Hållbarutveckling innebär att bland annatmiljöfaktorer och ekonomiskt och samhälleligtansvarstagande mäts. Verktygetgrundar sig på riktlinjerna i ISO 26 000och Global Reporting Initiative (GRI).1,2Utsläpp från LFVs egen verksamhetper passagerare 2005-20094LFVs förbrukning av halkbekämpningsmedel2005-2009ton3 0001,00,832 5002 000CO 2kg/pass0,60,40,221NO xg/pass1 5001 0005000,00506070809000506070809CO 2kg/passNO xg/passUrea, tonAcetat, tonFormiat, ton16 > LFV 2009 < LFVs miljöarbete

känslighet. LFV testar olika tekniska lösningarför att ytterligare minska buller.Bland annat utvecklas så kallade kurvadeinflygningar. Dessa innebär att man medhjälp av modern teknik till viss del kannavigera runt områden där man börminska bullerexponeringen. Tekniken fördetta är komplicerad men LFV har tillsammansmed övriga parter gjort tester iliten skala under året. Utvecklingsarbetetkring detta kommer att ta lång tid ochfortsätter under kommande år.Vatten och kemikalierFörbrukningen av flygplansavisningsmedelökade med 21% medan förbrukningenav halkbekämpningsmedel minskademed 35% jämfört med året innan.Flera flygplatser har uppdaterat sinakontrollprogram med avseende på flygplatsenspåverkan på vatten. Utredningarkring förekomsten av miljögiftet PFOS 3)i vatten, fisk och sediment har påbörjatsi ett av Naturvårdsverket och LFV samfinansieratprojekt. PFOS har fram tillförsta halvåret 2008 funnits i det brandsläckningsskumsom LFV använt vidbrandövningar. Totalt har 9% av allakemiska produkter i LFVs användningblivit bedömda ur arbetsmiljö- ochmiljö synpunkt.Flygtrafikrelaterade utsläppUtsläppet av koldioxid från flygtrafikeninom LTO (Landing and Take Off) harunder året minskat med 17%. Minskningenberor framförallt på att antaletrörelser minskade under året men detberor även på att flygplanen får bättremiljöprestanda. Samtliga utsläpp inomLTO har minskat under 2009.EnergianvändningLFV har under 2009 ökat sin totala energianvändningmed 11%. El, inklusiveelvärme, står för 63% av den totalaenergi användningen. Elförbrukningenhar ökat med 3% jämfört med 2008.Under 2008 minskade energianvändningen.Energianvändningen påverkas ihög grad av temperaturen under vintern,vilken varierar från år till år.Mer informationYtterligare information om utsläppenfrån LFVs verksamhet, LFVs miljömålsamt framtida åtgärder redovisas på LFVshemsida. För detaljerad informationhänvisas till respektive flygplats.Utsläpp under LTO från civil flygtrafik vid LFVs flygplatser 1)År CO 2[kton] NO X[ton] HC [ton] SO 2[ton]2005 259 917 144 822006 262 911 145 832007 259 924 136 822008 264 953 129 832009 220 780 108 701) LTO = Landing and Take Off.Antalet personer exponerade för olika ljudnivåerFlygplats 2)Antal bullerexponerade förbullernivåer överstigandeLAeq24h 30dB(A),inomhusAntal bullerexponerade förbullernivåer överstigandeLAmax, 3ggr natt 45dB(A),inomhusStockholm-Arlanda Airport 0 475Göteborg Landvetter Airport 75Malmö Airport 0 50Umeå City Airport 0 0Sundsvall Härnösand Airport 0 0Jönköping Airport 100Stockholm-Bromma Airport 465 0Totalt 465 7002) Tabellen visar antalet bullerexponerade vid flygplatser som har över 1 095 rörelser nattetid (gäller ej Stockholm-Bromma Airport). Stockholm-Bromma Airport är den flygplats där LFV inte har uppnått LAeq 30 dB(A) inomhus.3) PFOS = Perfluorerad alkylsulfonat.LFVs miljöarbete > LFV 2009 < 17

LFVs medarbetareLFV ska vara en attraktiv arbetsgivare med en positiv image hos nuvarande medarbetare,potentiella medarbetare, kunder och leverantörer. Under året har cirka 4 000 medarbetarevarit anställda inom LFV.LFVs attraktion som arbetsgivareLFV har under året fortsatt arbetet medatt positionera sig som en attraktivarbetsgivare. Aktiviteter har drivits i syfteatt attrahera både yrkesinriktade ochakademiska kompetenser. LFV har genomförtolika externa marknadsföringsinsatseroch även utfört mätningar i syfte attvärdera attraktionen i jämförelse medandra företag.Den medarbetarundersökning somgenomfördes i början av året resulteradei att ett antal förbättringsområden identifierades.Målstyrning, kommunika tionoch ökad genomslagskraft i pågåendeförändringsarbeten är några områdensom pekades ut. Förbättringsaktiviteterrunt dessa områden har under året inlettsute i verksamheten.ChefsförsörjningEn chefsförsörjningsanalys har genomförtsoch en successionsplan upprättats.LFVs chefsprogram har fortsatt attgenomföras liksom övrig individbaseradledarutveckling. Detta görs framföralltför att säkerställa en långsiktig chefsförsörjning,öka kunskaper i förändringsledningoch stärka affärsledarskapet inomLFV. Under året har LFV, tillsammansmed externa konsulter, tagit fram ett nyttså kallat assessement. Detta innebär attdet görs en extern bedömning av hurchefer utvecklas i sin ledarroll samt attdet görs en extern bedömning vid rekryteringtill olika chefstjänster.KompetensförsörjningUnder 2009 har LFV fortsatt arbetet medatt kartlägga framtida rekryteringsbehov.Det har även pågått ett arbete med att tafram kompetensförsörjningsplaner.Det traineeprogram som LFV driverlöpande sedan några år tillbaka har fortsatt.Under året har det även antagits nyatraineer för att täcka delar av kommandekompetensbehov.PersonalresurserAntalet årsarbetare har ökat, bl a genomövertagandet av handlingverksamhetpå några flygplatser. Under året uppgickantalet årsarbetare till 3 374 (3 342).Personalstatistik, genomsnittligt antal årsarbetare 1) 2009 2008 Förändring, %Division Flygplatsgruppen 1 103 2)3) 1 040 6Division Flygtrafiktjänsten 1 075 1 054 2Division Stockholm 926 928 0Övriga enheter samt dotterföretag 270 2) 320 -16Totalt 3 374 3 342 11) Inklusive tillsvidare- och tidsbegränsat anställda.2) LFV Teknik har organisatoriskt flyttats till Division Flygplatsgruppen.3) Personal har övertagits från SAS Ground Services i samband med förvärv av handlingverksamhet.Åldersstruktur män/kvinnor 20094003503002502001501005000-2021-2526-3031-3536-4041-4551-55 46-5056-6061-6566-99MänKvinnor18 > LFV 2009 < LFVs medarbetare

LFVs medarbetare > LFV 2009 < 19

Kommentarer till resultaträkningarRörelsens intäkterLFVs intäkter under 2009 påverkades kraftigtav trafikminskningar orsakade av den globalalågkonjunkturen. Under 2009 minskade antaletpassagerare på LFVs flygplatser med 10%vilket är den största minskningen i moderntid för ett kalenderår. LFVs omsättning minskade2009 med 3% och rörelseintäkterna uppgicksammantaget till 6 191 mkr (6 394).Luftfartsintäkterna minskade sammantagetmed 96 mkr eller 2% till 4 074 mkr(4 170). Den direkt volymberoende delen,främst bestående av start- och passageraravgifter,har minskat med 13%. Däremot innebärflygtrafikledningens ökade kostnader,främst till följd av löneökningar och pensionsavsättningar,högre intäkter från de kostnadsbaseradeintäkterna för flygtrafiktjänst. Dessa,som också ingår som en del i luftfartsintäkterna,ökade med 13% under 2009.Övriga rörelseintäkter, främst beståendeav kommersiella intäkter från t ex lokaluthyrning,bilparkering, ground handling m m,minskade under året med 107 mkr eller 5%till 2 117 mkr (2 224). De kommersiella intäkternapåverkas också negativt av konjunkturenmen den femprocentiga nedgången ärbetydligt lägre än minskningen för flygplatsernasluftfartsintäkter. LFV har fortsatt sinaaktiviteter med att utveckla den kommersiellamarknaden. Nya ytor med plats för etableringarav ytterligare butiker, restauranger ochcaféer har tagits i drift på de större flygplatserna.Under våren 2009 invigdes t ex en nycentralbyggnad på Stockholm-Arlanda, somförutom att erbjuda snabbare och smidigarepassagerarflöden, också erbjuder ett flertalnya butiker och restauranger.I ett längre perspektiv ska dessa etableringarpåtagligt bidra till ökad lönsamhet.Resultaten från de kommersiella satsningarnahar också utgjort en bidragande orsak till attLFV kunnat sänka priser på sina infrastrukturtjänsterunder de senaste åren. Också under2009 genomfördes en sänkning av startavgifternamotsvarande en kostnadsminskning påcirka 40 mkr för flygbolagen.Från februari 2009 övertog LFV handlingverksamhetenpå ett antal av de mindre flygplatsernafrån SAS Ground.Services Sverige AB (SGS) vilket bidragittill ökade kommersiella intäkter.Rörelsens kostnaderRörelsekostnaderna minskade jämfört föregåendeår med 2% till 5 856 mkr (5 998) menfjolåret inkluderade då 353 mkr i nedskrivningav anläggningstillgångar på sex flygplatsersom, enligt riksdagsbeslut 2009, inteska ingå i statens basutbud av flygplatser. Enav dessa, flygplatsen i Jönköping, har övergåttfrån LFV till kommunalt ägande från 1 januari2010. Även årets bokslut inkluderar poster avengångskaraktär i form av strukturkostnaderför fortsatt anpassning av flygplats numerären,kommande delning och bolagisering avLFV m m.Riksdagens beslut, om att nuvarande LFVska delas och att flygplatsverksamheten skaöverföras till ett av staten helägt aktiebolagfrån 1 april 2010, innebär att ett omfattandearbete under hösten inleddes för att säkerställadelningen. Detta gäller såväl praktiska åtgärdermed delning av administrativa system,bemanning av de nya enheterna o s v som atten rättvisande värdering av LFVs tillgångarkan göras. Vissa kostnader för detta arbeteingår i bokslutet för år 2009.Personalkostnaderna uppgick till 2 405 mkr(2 376). Av ökningen utgör merparten löneökningar,särskilt inom flygtrafiktjänsten. Föratt säkerställa den kapacitet som flygmarknadenefterfrågar slöts sommaren 2007 ett flerårigtlöneavtal med den operativa personaleninom flygtrafiktjänsten vilket ökar kostnadernaäven 2009. Övertagande av handlingverksamhetfrån SGS har inneburit cirka 30 mkri ökade personalkostnader jämfört med 2008.Personalkostnaderna har påverkats positivtav att Statens Pensionsverk (SPV) beslutat omändrade beräkningsgrunder för skuldberäkningav affärsverkens pensionsåtaganden.Nettoräntan, som är den räntesats som påverkarstorleken på den beräknade pensionsskulden,har höjs vilket inneburit en kostnadssänkningmed cirka 60 mkr för 2009.Diverse externa kostnader uppgick till2 275 mkr (2 096) vilket är 179 mkr högre änföregående år men inkluderar då nära 200 mkri strukturkostnader för avyttring av flygplatser,kommande delning av LFV m m. Förutomdessa har kostnaderna kunnat begränsas tillsamma nivå som för fjolåret.Avskrivningarna uppgick till 1 176 mkr(1 526), en minskning med 350 mkr varavnedskrivningen av anläggningstillgångarnapå flygplatser 2008 utgjorde 353 mkr. Ävenavskrivningarna ligger således på samma nivåsom föregående år.RörelseresultatRörelseresultatet uppgick till 338 mkr (396).Försämringen med 58 mkr beror helt på minskadeintäkter till följd av minskad flygtrafik.Rörelseresultatet inkluderar LFVs resultatandelari intressebolagen Cityflygplatsen iGöteborg AB, Nordic Airport Properties ABsamt Entry Point North AB till ett sammanlagtbelopp av 4 mkr (0).FinansnettoSumman av finansiella intäkter och kostnaderuppgick till -374 mkr (-281). Kostnadsökningenberor helt på ökade räntekostnaderför årets pensionsskuldsförändring.Räntekostnaderna på lån hos Riksgäldenminskade, jämfört med föregående år, med11 mkr beroende på lägre genomsnittlig skuldoch lägre räntenivåer.Resultat efter finansiella posterÅrets resultat efter finansiella poster uppgicktill -35 mkr (115). Förutom minskade intäktertill följd av minskad trafik påverkas åretsresultat negativt till följd av kostnader i sambandmed pågående avyttringsprocess för deflygplatser som inte längre tillhör statensbasutbud av flygplatser samt kostnader förkommande delning av LFV.LFV Holding ABLFV Holding AB bildades 1995 för att samordnaoch förvalta LFVs bolagsverksamhet.Bolagsgruppen omsatte 2009 125 mkr(161). Omsättningen sjönk främst genomminskad uppdragsverksamhet inom SwedaviaAB. Swedavia var ändå det omsättningsmässigtstörsta bolaget med en omsättning på54 mkr (88).LFV Holdings resultat före skatt var38 mkr (50).DotterföretagSwedavia AB är ett helägt dotterföretag tillLFV med uppgift att bedriva exportinriktadkonsultverksamhet inom luftfartens område.LFV AirportCenter AB (LAC) är ett helägtdotterföretag som förvaltar tomträtt Arlanda2:2. Tomträtten arrenderas ut till Stockholm-Arlanda Airport.Flygplatsfastigheter i Landvetter AB är etthelägt dotterföretag som i huvudsak ägnar sigåt att äga, förvalta och hyra ut fraktterminaler,förvaltning av mark och skog, uthyrning avfastigheter för bostads- och fritidsändamålsamt administrativa tjänster.Dotterföretaget Arlanda Schiphol DevelopmentCompany AB (ASDC AB) ägs till60% av LFV Holding AB och resterande delägs av Schiphol International BV. Bolagetvidareutvecklar den kommersiella affären iterminalerna på Stockholm-Arlanda Airport.IntresseföretagNordic Airport Properties AB (NAP) ägs tillsammansmed GEGAC Viking AB, ett företagi General Electrickoncernen. Ägarna harvardera 50% och företaget utvecklar och förvärvarframförallt fraktfastigheter på svenskaflygplatser.Cityflygplatsen i Göteborg AB bedriverflygverksamhet på Säve flygplats främst medinriktningen lågkostnadsflyg. Företaget ägs till40%. Övriga ägare är Volvo AB med 40% ochGöteborgs kommun med 20%.Entry Point North AB ägs till 33%. Företagetbedriver utbildning inom flygtrafiktjänstområdetoch ägs tillsammans med danskaNaviair och norska Avinor AS.NUAC HB tillkom under 2009 och ägs till50%. Resterande del av bolaget ägs av danskaNaviair. Företaget kommer att sköta övervakningenav luftrummet över Sverige ochDanmark.20 > LFV 2009 < Kommentarer till resultaträkningar

ResultaträkningarBelopp i mkr Koncernen AffärsverketNot 2009 2008 2009 2008RÖRELSENS INTÄKTERLuftfartsintäkter 1 4 074 4 170 4 074 4 170Övriga rörelseintäkter 2 2 117 2 224 2 084 2 1596 191 6 394 6 158 6 329RÖRELSENS KOSTNADERPersonalkostnader 3 -2 405 -2 376 -2 389 -2 355Diverse externa kostnader 4 -2 275 -2 096 -2 283 -2 096Avskrivningar och nedskrivningar avmateriella och immateriella anl.tillg 5 -1 176 -1 526 -1 174 -1 517-5 856 -5 998 -5 846 -5 968Resultat från andelar i intresseföretag 6 4 0 - -Rörelseresultat 338 396 312 360Resultat från finansiella investeringarResultat från andelar i koncernföretag 10 8 - -Ränteintäkter 7 45 34 44 29Räntekostnader och liknanderesultatposter 8 -429 -323 -429 -323-374 -281 -385 -295Resultat efter finansiella poster -35 115 -72 65Skatt/skattemotsvarighetpå periodens resultat 9 8 -18 17 -5Minoritetens andel i resultatetefter skatt -7 -8 - -Årets resultat -34 90 -55 61Resultaträkningar > LFV 2009

Kommentarer till balansräkningaroch finansieringsanalyserRiksdagen fattade i december 2008 beslutom att staten ska tillhandahålla ett nationelltbasutbud av flygplatser omfattande10 av LFVs flygplatser. I bokslutet 2008skrevs därför anläggningstillgångarna,exklusive securitytillgångar, på de sexflygplatser som ska avyttras ned till0 kronor för att motsvara marknadsvärdet.Det bokförda värdet av anläggningstillgångarpå LFVs samtliga flygplatseruppgår 31 december 2009 till 9 861 mkr.Det beräknade värdet på anläggningstillgångarnaöverstiger det bokförda värdet.InvesteringarInvesteringsutgifterna uppgick under2009 till 923 mkr (1 037). Under desenaste fem åren, 2005 – 2009, har LFVinvesterat 4,6 miljarder kronor, vilketär mindre än hälften av den volym sominvesterades under femårsperioden dessförinnan2000 – 2004 då LFV investeradeför 10 miljarder kronor.Utbyggnaden av terminal 5 på Stockholm-ArlandaAirport för att öka kapaciteteni säkerhetskontrollen, öka de kommersiellaytorna samt integrera Pir F medden gamla terminalen är klar och hartagits i drift.På Stockholm-Arlanda har en akvifärtagits i bruk. En akvifär är en underjordiskgrundvattenreservoar med i principsamma funktion som en termos där akvifärensommartid levererar kyla till fjärrkylnätetgenom kallt vatten som pumpasupp ur akvifären. Uttaget av vattnetkommer att vara ca 5° C och returvattnetär ca 20° C när det pumpas tillbaka.På vintern sker denna process omvänt dådet varma vattnet används för att smältasnö på flygplatsens uppställningsplatseroch förvärma ventilationsluft. Till skillnadfrån andra energilager krävs vare sigvärme pumpar eller kylmaskiner. Dettagör denna typ av energilager både kostnads-och energieffektivt att driva.Utbyggnad har genomförts i infrastrukturför flygfrakt på Stockholm-Arlanda.Omtoppning av beläggning på rullbanorhar gjorts på Stockholm-Arlanda ochÖrnsköldsvik Airport samt på uppställningsplattorpå Malmö Airport.Genom att LFV i början av året övertogrampverksamhet på ett flertal flygplatserhar investeringar genomförts ifordon och utrustning.Ombyggnationen av ankomsthallenför utrikes passagerare på GöteborgLandvetter Airport är klar.En ny administrationsbyggnad haruppförts på Malmö för flygtrafiktjänsten.Utvecklingen av flygledningssystemetfortskrider inom ramen för ett samarbetetillsammans med danska Naviair, irländskaIAA och leverantören Thales.Investeringarna under 2009 utgjordes iövrigt huvudsakligen av ersättningsinvesteringarför att möjliggöra ett säkert,konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg.Avsättning till pensionerStatens Pensionsverk (SPV) beslutade2009-10-20 om ändrade beräkningsgrunderför skuldberäkning av affärsverkensåtaganden rörande pensionsavsättningar.De nya beräkningsgrunderna har oförändradbruttoränta (1,8%) men har enhögre nettoränta (1,1%, tidigare 1,0%).Nettoräntan är den räntesats som påverkarstorleken på den beräknade skulden.De nya beräkningsgrunderna gäller frånoch med 2010-01-01 men får tillämpas avaffärsverken från och med 2009-12-31.LFV har tillämpat de nya grunderna ibokslutet 2009.LFVs pensionsskuld har ökat med308 mkr jämfört med 2008. De nyaberäkningsgrunderna minskar pensionsskuldenmed cirka 60 mkr. Övrig skuldförändringberor på normala förändringaravseende värdesäkring,nyintjänande och ränta.Skuld till RiksgäldenLFV har genom amorteringar under åretminskat sin skuld till Riksgälden från3 818 mkr till 3 240 mkr.Utdelning, skatt och skattemotsvarighetÅrets skattemotsvarighet uppgår till0 mkr (0). Skattemotsvarigheten ärberäknad enligt regeringens riktlinjer.Dotterbolagen har under året betalat10 mkr (10) i inkomstskatt.Räntabilitet och soliditetRegeringens ekonomiska mål för LFVär att räntabiliteten på eget kapital skauppgå till 8% och att soliditeten ska varaminst 25%.Räntabiliteten på eget kapital efterinkomstskatt och skattemotsvarighet försämradesjämfört med fjolåret och blevnegativ, -1% (3).Räntabiliteten på arbetande kapitaluppgick oförändrat till 3% (3) och räntabilitetenpå totalt kapital också oförändrattill 3% (3).Också soliditeten är oförändrad jämförtmed 2008 och uppgick till 22% (22).mkr1 200900600300Investeringar2005-2009%1050-5-10Räntabilitet på eget kapital2005-2009%252015105Soliditet2005-200900506070809-1505060708090050607080922 > LFV 2009 < Kommentarer till balansräkningar och finansieringsanalyser

FinansieringsanalyserBelopp i mkr Koncernen Affärsverket2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31RÖRELSENResultat efter finansiella poster -35 115 -72 65Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1 646 1 746 1 636 1 7721 611 1 861 1 563 1 837Betald skatt -11 -5 16 -5KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETENFÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL 1 600 1 856 1 580 1 832Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning(-)/Minskning(+) av varulager 10 -2 10 -3Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -112 96 -114 84Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -48 -59 -35 -86KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 1 450 1 891 1 441 1 829INVESTERINGSVERKSAMHETENLämnade aktieägartillskott - - - -Försäljning av dotterföretag - - - -Försäljning av intresseföretag - 2 - -Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -10 -7 -10 -7Förvärv av materiella anläggningstillgångar -916 -1 029 -916 -1 023Förändring av långfristiga fordringar - - - 15Investering i finansiella tillgångar -14 -33 50 -46Försäljning av anläggningstillgångar 6 - 6 3Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 60 - - 5KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -874 -1 067 -870 -1 052FINANSIERINGSVERKSAMHETENÖkning(+)/Minskning(-) av låneskuld -578 -743 -578 -743Utbetald utdelning -38 -7 -30 -KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -616 -750 -608 -743ÅRETS KASSAFLÖDE -40 74 -37 34LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN 333 259 189 155LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 294 333 152 189Finansieringsanalyser > LFV 2008

BalansräkningarBelopp i mkr Koncernen AffärsverketNot 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarGoodwill - - - -Licenser 10 12 9 12 912 9 12 9Materiella anläggningstillgångarByggnader 11 4 645 4 794 4 589 4 737Mark 11 114 111 114 111Fältanläggningar 11 3 101 3 047 3 101 3 047Elanläggningar 11 988 1 060 988 1 060Teleutrustningar 11 1 074 1 263 1 074 1 263Fordon 11 977 941 977 941Leasade anläggningstillgångar 11 32 32 32 32Pågående nyanläggningar 11 738 678 738 67811 670 11 928 11 614 11 870Finansiella anläggningstillgångarAndelar i dotterföretag 12 - - 75 75Andelar i intresseföretag 13 30 15 - -Fordringar hos intresseföretag - - - -Andra långfristiga fordringar 14 256 26 256 25287 41 331 100Summa anläggningstillgångar 11 968 11 977 11 956 11 980OmsättningstillgångarVarulager mm 37 47 37 47- FörrådKortfristiga fordringar- Kundfordringar 394 441 380 419- Fordringar hos dotterföretag - - 12 20- Fordringar hos intresseföretag 16 23 16 23- Skattefordringar - - - -- Övriga fordringar 246 255 240 249- Förutbetalda kostnader ochupplupna intäkter 15 266 323 263 318922 1 041 911 1 028Kortfristiga placeringar 16 - 49 - 49Kassa och Bank(limit i koncernen 400 (400) 294 333 152 190Summa omsättningstillgångar 1252 1 470 1 100 1 314SUMMA TILLGÅNGAR 13 220 13 447 13 056 13 29324 > LFV 2009 < Balansräkningar

Belopp i mkr Koncernen AffärsverketNot 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapitalBundet kapital- Statskapital 1 476 1 476 1 476 1 476- Bundna reserver 17 744 786 730 7772 219 2 262 2 205 2 253Fritt kapital 17- Balanserad vinst/förlust 720 616 613 536- Årets resultat -34 90 -55 61686 706 558 596Summa eget kapital 2 905 2 968 2 763 2 849Minoritetsintresse 8 8 - -Uppskjutna skatteskulder 9 252 269 252 269AvsättningarRäntebärande avsättningar- Avsättningar för pensioner 18 5 365 5 057 5 362 5 054Icke räntebärande avsättningar- Övriga avsättningar 19 286 113 286 1135 903 5 439 5 900 5 436Långfristiga skulderRäntebärande skulder- Skulder till leasingföretag 20 38 38 38 38- Skuld till Riksgälden 21 2 890 3 432 2 890 3 432Icke räntebärande skulder- Övriga icke räntebärande skulder 22 33 36 33 362 961 3 506 2 961 3 506Kortfristiga skulderRäntebärande skulder- Skuld till Riksgälden 21 350 386 350 386- Övriga räntebärande skulder 0 10 0 10Icke räntebärande skulder- Leverantörsskulder 359 468 352 456- Skulder till dotterföretag - - 10 7- Skulder till intresseföretag 16 26 16 26- Skatteskulder 3 5 - -- Övriga icke räntebärande skulder 105 57 104 53- Upplupna kostnader ochförutbetalda intäkter 23 611 574 602 5641 444 1 526 1 432 1 503SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 220 13 447 13 056 13 293Poster inom linjenAnsvarsförbindelser 24 17 9 17 9Ställda säkerheter Inga Inga Inga IngaBalansräkningar > LFV 2009

NoterBelopp i mkr (siffror inom parentes i löpande textavser 2008).NOT 1LuftfartsintäkterKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Passageraravgifter 957 1 075 957 1 075Undervägsavgifter 1 616 1 426 1 616 1 426Startavgifter 619 805 619 805Luftfartsskydd 470 474 470 474Marktjänstavgifter 196 221 196 221Ersättning förflygtrafiktjänst 201 156 201 156Övrigt 14 12 14 124 074 4 170 4 074 4 170NOT 2Övriga rörelseintäkterKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Hyror och arrenden 711 750 738 783Bilparkeringsavgifter 494 535 494 535Kommersiell service 420 480 367 397Ground Handling/Markservice 218 183 225 190Fastighetstjänster 120 110 118 110Reklamintäkter 74 77 75 77Aktiverat arbete föregen räkning 48 45 48 45Övrigt 31 44 19 222 117 2 224 2 084 2 159Koncernföretagens andel av affärsverketsövriga rörelseintäkter, 1,7% (2,2).NOT 3Personalkostnader och upplysningar om personal,generaldirektör, verkställande direktörer, styrelseoch revisorerKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Löner 1 519 1 457 1 510 1 445Sociala kostnader 793 814 786 806Övriga personalkostnader 94 105 93 1032 405 2 376 2 389 2 355Löner och ersättningar, mkrStyrelser,generaldirektörensamtverkställande direktörerÖvrigaanställda2009 2008 2009 2008Affärsverket 2 2 1 508 1 443Dotter- och intresseföretag 2 2 7 10Totalt koncernen 4 4 1 515 1 453Till affärsverkets generaldirektör och koncernchef harutbetalats i lön och ersättningar 1,4 mkr (1,3).Till styrelsens ordförande har utbetalats, 105 000 kr.Till vardera av övriga ledamöter har 15 000-30 000 kr utbetalats.Generaldirektören har särskilt tidsbegränsat förordnandeenligt reglerna för statliga chefer. För tjänsten gällerpensionsrätt enligt det statliga pensionsavtalet PA 91.Om generaldirektören skulle entledigas eller inte erbjudas nymotsvarande anställning efter förordnandetiden utgår pensionenligt förordningen om förordnandepension.För koncernledningen i övrigt gäller statliga pensionsavtaletPA 03 och uppsägningstider enligt affärsverksavtalet ochtrygghetsavtalet inom det statliga området.Anställningsvillkor för dotterföretagens verkställande direktörerframgår av respektive företags årsredovisning.Generaldirektörens och styrelsens uppdrag i andra myndigheteroch aktiebolag framgår av sid 40.SjukfrånvaroAffärsverket2009 2008Total sjukfrånvaro som en andel avordinarie arbetstid: 3,4% 3,9%Andel av den totala sjukfrånvaron somavser sammanhängande sjukfrånvaro på60 dagar eller mer 49,6% 60,2%Sjukfrånvaro fördelad efter kön:Män 2,8% 3,0%Kvinnor 4,5% 5,4%Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori:29 år eller yngre 3,0% 2,8%30-49 år 3,1% 3,5%50 år eller äldre 4,1% 4,8%I sociala kostnader ingårpensionskostnaderinklusive löneskatt med 313 332 308 32826 > LFV 2009 < Noter

Arvode till revisorerKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Riksrevisionen- Revisionsuppdrag 1 1 1 1KPMG- Revisionsuppdrag 1 0 0 -- Andra uppdrag 0 0 - -Ernst & Young 0 1 0 1ÖPWC 0 0 0 -Övrigt - 0 0 02 3 1 2NOT 4Diverse externa kostnaderKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Kostnader för vidareförsäljning156 156 117 101Fastighets- och hyreskostnader312 314 297 299Material, underhåll,transporter 328 323 327 322Resekostnader 57 66 51 58Främmande tjänster 1 017 980 1 092 1 077Administrativa kostnader 405 258 398 2402 275 2 096 2 283 2 096Koncernföretagens andel av affärsverkets diverse externakostnader, 2,5% (2,8).NOT 6Resultat från andelar i intresseföretagKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Intresseföretag:Cityflygplatsen iGöteborg AB- Andel i intresseföretagsresultat 0 0 - -Nordic Airport Properties AB- Andel i intresseföretagsresultat - 0 - -Entry Point North AB- Andel i intresseföretagsresultat 3 0 - -NOT 7Ränteintäkter4 0 - -KoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ränteintäkter från bank 2 10 1 5Ränteintäkter fr kortfrplaceringar 32 11 32 11Ränteintäkter fr kortfrfordringar 2 3 2 3Övrigt 10 10 10 945 34 44 29NOT 5Avskrivningar och nedskrivningarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Avskrivningar:Immateriella tillgångar 8 2 8 2Byggnader 337 364 335 363Fältanläggningar 230 242 230 234Elanläggningar 129 154 129 154Teleutrustning 199 162 199 162Fordon, maskiner mm 221 213 221 213Leasade anläggningar 11 12 11 12NOT 8Räntekostnader och liknande resultatposterKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Riksgälden 168 183 168 183Bank 0 1 0 1Räntedel ipensionskostnad 246 133 246 133Finansiell leasing 1 3 1 3Övrigt 14 3 13 3429 323 429 323Nedskrivningar:Immateriella tillgångar - - - -Byggnader 3 129 3 129Fältanläggningar 9 112 9 112Elanläggningar 0 42 0 42Teleutrustning 0 16 0 16Fordon, maskiner mm 12 52 12 52Pågående projekt 17 16 17 16Leasade anläggningar - - - -Mark - 10 - 101 176 1 526 1 174 1 517Noter > LFV 2009

NoterNOT 9Inkomstskatt och skattemotsvarighet på redovisat resultatAffärsverket2009 20081) Årets inkomstskatt att betala- Koncernens resultat exklusive intresseföretagsandel före skatt -39 115Avgår:- förändring skattemässiga avskrivningar 64 -79- förändring av avsättning tillperiodiseringsfond - -- ränta på periodiseringsfond - -Underlag för beräkning av åretsinkomstskatt att betala 25 35Därav 26,3% 2009 (28),exklusive minoriteten skatteandel 7 10Avgår: betald skatt av dotter- ochintresseföretag -7 -10Årets inkomstskatt att betala 0 02) Förändring av uppskjuten skatt- Skattemässiga avskrivningar -64 79- Årets förändring avperiodiseringsfond - --64 79Därav 26,3% 2009 (28) -17 22Effekt 2008 av ändrade skattesatser iSverige fr o m 2009 - -17Summa uppskjuten inkomstskatt -17 5Total inkomstskatt och skattemotsvarighet -17 5I både affärsverkets och koncernens resultaträkning ingår bådeårets inkomstskatt att betala och uppskjuten inkomstskatt.Total skattekostnad är beräknad enligt följande:KoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Årets inkomstskattatt betala 9 13 0 0Uppskjuten skatt -17 5 -17 5-8 18 -17 5Uppskjuten skatteskuldhänför sig till:Periodiseringsfond 0 0 0 0Ackumulerade skattemässigaavskrivningar 958 1 022 958 1 022958 1 022 958 1 022NOT 10Immateriella anläggningstillgångarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 36 30 36 30Årets anskaffningar 10 7 10 7Utgåendeanskaffningsvärde 46 36 46 36Ingående av- ochnedskrivningar -27 -26 -27 -26Årets avskrivningar -8 -2 -8 -2Utgåendeack av- onedskrivningar -35 -27 -35 -27Utgående planenligtrestvärde 12 9 12 9NOT 11Materiella anläggningstillgångarByggnaderKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 9 181 8 691 9 103 8 623Årets anskaffningar 217 526 216 516Försäljningar/utrangeringar -28 -36 -28 -36Övriga justeringar -24 - -24 -Utgåendeanskaffningsvärde 9 347 9 181 9 268 9 103Ingående av- ochnedskrivningar -4 387 -3 933 -4 366 -3 914Årets avskrivningar -337 -364 -335 -363Årets nedskrivningar -3 -129 -3 -129Försäljningar/utrangeringar 28 36 28 36Övriga justeringar -3 4 -3 4Utgående av- ochnedskrivningar -4 702 -4 387 -4 679 -4 366Utgående planenligtrestvärde 4 645 4 794 4 589 4 737Uppskjuten skatteskuld(26,3%) 252 269 252 26928 > LFV 2009 < Noter

MarkKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 121 120 121 120Årets anskaffningar 4 0 4 0Övriga justeringar - - - -Utgåendeanskaffningsvärde 125 121 125 121Ingående avochnedskrivningar -10 0 -10 0Justering av IB - - - -Årets nedskrivningar - -10 - -10Utgående ack av- onedskrivningar -10 -10 -10 -10Utgående planenligtrestvärde 114 111 114 111Förutom i balansräkningen redovisade markvärden förvaltarLFV statlig mark på flygplatserna Örnsköldsvik, Skellefteåoch Göteborg Landvetter Airport. Marken som överlåtits utankostnad av respektive kommun är redovisad till noll kronor.FältanläggningarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 5 797 6 919 5 797 5 775Årets anskaffningar 296 108 296 108Försäljningar/utrangeringar -28 -85 -28 -85Avyttringintresseföretag 1 -1 144 1 -Övriga justeringar - - - -Utgåendeanskaffningsvärde 6 066 5 797 6 066 5 797Ingående avochnedskrivningar -2 750 -2 717 -2 750 -2 488Årets avskrivningar -230 -242 -230 -234Årets nedskrivningar -9 -112 -9 -112Försäljningar/utrangeringar 28 85 28 85Övriga justeringar -5 - -5 -Avyttringintresseföretag - 236 - -Utgående ack av- onedskrivningar -2 965 -2 750 -2 965 -2 750Utgående planenligtrestvärde 3 101 3 047 3 101 3 047ElanläggningarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 2 845 2 816 2 845 2 816Årets anskaffningar 51 38 51 38Försäljningar/utrangeringar -26 -9 -26 -9Övriga justeringar 9 - 9 -Utgåendeanskaffningsvärde 2 879 2 845 2 879 2 845Ingående avochnedskrivningar -1 785 -1 597 -1 785 -1 597Årets avskrivningar -129 -154 -129 -154Årets nedskrivningar 0 -42 0 -42Försäljningar/utrangeringar 26 9 26 9Övriga justeringar -2 0 -2 0Utgående ack av- onedskrivningar -1 890 -1 785 -1 890 -1 785Utgående planenligtrestvärde 988 1 060 988 1 060TeleutrustningKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 2 661 2 603 2 661 2 603Årets anskaffningar 97 177 97 177Försäljningar/utrangeringar -258 -119 -258 -119Övriga justeringar 8 - 8 -Utgåendeanskaffningsvärde 2 507 2 661 2 507 2 661Ingående avochnedskrivningar -1 398 -1 339 -1 398 -1 339Årets avskrivningar -199 -162 -199 -162Årets nedskrivningar 0 -16 0 -16Försäljningar/utrangeringar 165 119 165 119Övriga justeringar -1 - -1 -Utgående ack av- onedskrivningar -1 434 -1 398 -1 434 -1 398Utgående planenligtrestvärde 1 074 1 263 1 074 1 263Fordon, maskiner m mKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 3 138 2 924 3 137 2 923Årets anskaffningar 266 276 266 276Försäljningar/utrangeringar -131 -63 -131 -63Övriga justeringar 8 1 8 1Avyttring av dotterföretag - - - -Utgåendeanskaffningsvärde 3 281 3 138 3 280 3 137Noter > LFV 2009

Noterforts. Fordon, maskiner m mKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingående avochnedskrivningar -2 196 -1 990 -2 196 -1 990Årets avskrivningar -221 -213 -221 -213Årets nedskrivningar -12 -52 -12 -52Försäljningar/utrangeringar 131 62 131 63Övriga justeringar -6 -4 -6 -4Avyttring av dotterföretag - - - -Utgående ack av-onedskrivningar -2 304 -2 196 -2 303 -2 196Utgående planenligtrestvärde 977 941 977 941Leasade anläggningstillgångarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 65 56 65 56Årets anskaffningar 14 15 14 15Försäljningar/utrangeringar -11 -10 -11 -10Övriga justeringar -2 4 -2 4Utgåendeanskaffningsvärde 66 65 66 65Ingående avochnedskrivningar -33 -25 -33 -25Årets avskrivningar -11 -12 -11 -12Årets nedskrivningar - - - -Försäljningar/utrangeringar 8 7 8 7Övriga justeringar 2 -2 2 -2Utgående ack av- onedskrivningar -34 -33 -34 -33Utgående planenligtrestvärde 32 32 32 32Leasade restvärdenKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Byggnader - - - -Elanläggningar - - - -Teleutrustning - - - -Fordon, maskiner m m 32 32 32 32Pågående nyanläggningarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Ingåendeanskaffningsvärde 678 805 678 804Årets anskaffningar 1 001 1 012 1 001 1 012Färdigställdanyanläggningar -940 -1 123 -940 -1 123Avyttring avdotterföretag - - 0 -Nedskrivning -1 -16 -1 -16Utgåendeanskaffningsvärde 738 678 738 678Under året har LFV erhållit investeringsbidrag med 9 mkr (16)från statliga myndigheter, från kommunala intressenter5 mkr (0), från EU 0 mkr (3) samt från övriga intressenter3 mkr (0).NOT 12Andelar i dotterföretagOrganisations- Antal Procentandel Nominellt Bokförtnummer Aktier av aktiekapital värde värdeDirekta innehavAktier i dotterföretag, Affärsverket-LFV Holding AB 556374-8432 75 000 100 75 75 1)Indirekta innehav (via LFV Holding AB)Aktier i dotterföretag- LFV AirportCenter AB 556381-1057 13 000 100 - -- Swedavia AB 556193-1469 3 000 100 - -- Flygplatsfastigheter i Landvetter AB 556142-8334 110 022 100 - -- Arlanda Schipol Development Company AB 556653-6628 10 000 60 - -1) Ursprungligt anskaffningsvärde 75 mkr.30 > LFV 2009 < Noter

NOT 13Andelar i intresseföretagKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008AckumuleradeanskaffningsvärdenVid årets början 30 23 - 5Årets anskaffningNUAC HB - - - -FörsäljningA-Banan Projekt AB - - - -5Årets andel iintresseföretags resultat 11 7 - -41 30 - 0Ackumuleraderesultatandelar m mVid årets början -16 -9 - -Årets andel iintresseföretagsnettoresultat 4 0 - -Förändring iintresseföretagsegna kapital m m 1 -7 - --11 -16 - 0Bokfört värde 30 15 - 0NOT 14Andra långfristiga fordringarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Vid årets början 26 67 25 26Tillkommande posterAvräkning Eurocontrol 233 -8 233 -8Övriga långfristigafordringar -2 11 -2 11Avskrivningar påförskotteradeanläggningstillgångar - -4 - -4Avyttring intresseföretag - -40 - -256 26 256 25Bokfört värde 256 26 256 25NOT 15Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Övriga förutbetaldakostnader 48 69 48 69Upplupna intäkter,omsättningshyra 28 65 28 65Upplupna intäkter,övriga 191 188 188 184266 323 263 318forts NOT 13Andelar i intresseföretagSpecifikation av affärsverketsoch koncernens innehav avandelar i intresseföretagOrganisations- Antal Procentandel Nominellt Andel av Bokfört värdenummer Aktier av kapitalet värde just.egetkapital Koncernen AffärsverketIndirekta innehav(via LFV Holding AB)- Cityflygplatsen i Göteborg AB 556195-5823 5 244 40 0 1 2 -- Nordic Airport Properties AB 556598-5941 1 000 50 2 1 1 -- Nordic Airport Properties KB 969673-0143 1 50 0 3 22 -- Entry Point North AB 556682-8272 100 000 33 0 0 6 -30 -I koncernens resultaträkning redovisas resultatandelar från intresseföretag i två poster. Dels resultat före skatt, dels andel iintresseföretagets betalda skatt, vilken redovisas tillsammans med koncernens skatter (se not 9).Noter > LFV 2009

NoterNOT 16Kortfristiga placeringarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Företagscertifikat - 49 - 49NOT 17Bundna reserver och fritt kapital- 49 - 49KoncernenAffärsverketBundna Fritt Bundna Frittreserver kapital reserver kapitalBelopp vid åretsingång enligtfastställdbalansräkning 786 706 777 596Utdelning - -30 - -30Förändringarhänförliga tillkoncernensintresseföretag 1 - - -Förskjutning mellanfritt och bundeteget kapital -44 44 -47 47Årets resultat -34 -55Belopp vid årets utgång 744 686 730 558NOT 18Avsättning för pensionerKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Vid årets början 5 057 4 838 5 054 4 835Årets pensionsavsättning480 375 480 375Årets pensionsutbetalningar-172 -157 -172 -157Avyttring avdotterföretag - - - -5 365 5 057 5 362 5 054Under Avsatt till pensioner redovisas av SPV försäkringsteknisktberäknade åtaganden enligt PA91 och PA03 inklusiveaktuarieberäknade beviljade pensionsersättningar.NOT 19Övriga avsättningarKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Omstruktureringskostnader185 31 185 31Trygghetsmedel 33 30 33 30Övriga avsättningar 68 53 68 53286 113 286 113NOT 20Skulder till leasingföretagKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Leasingföretag 38 38 38 3838 38 38 38NOT 21Skuld till RiksgäldenKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Vid årets början 3 818 4 561 3 818 4 561Nyupplåning - - - -Amortering -578 -743 -578 -743Vid årets slut 3 240 3 818 3 240 3 818Den totala skulden till Riksgälden, uppgår till 3 240 mkr.Beräknad amortering under år 2010, 350 mkr, redovisas somkortfristig skuld.Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen 3 240Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen -Genomsnittlig återstående löptid av räntebindning per31 december 2009 var 2,2 år (2,3), räntederivatinstrumentinräknade.Beviljad låneram uppgår till 5 500 mkr år 2009 och5 500 år 2010.32 > LFV 2009 < Noter

NOT 22Övriga långfristiga icke räntebärande skulderKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Förutbetaldtrafikrättighet,Arlandabanan - - - -Räntefria lån 15 15 15 15Avräkning Eurocontrol 18 21 18 2133 36 33 36NOT 23Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Löner och ersättningar 6 7 6 7Semesterlöneskuld 128 131 128 131Sociala avgifter 84 90 83 89Upplupna räntekostnader 46 47 46 47Övriga upplupna kostnader 206 169 200 163Förutbetalda intäkter 141 131 140 129611 574 602 564NOT 24AnsvarsförbindelserKoncernenAffärsverket2009 2008 2009 2008Pensionsåtaganden tilldotter- och intresseföretag 2 1 2 1Kapitaltäckningsgarantier - - - -Övrigt 15 8 15 817 9 17 9Se även i förvaltningsberättelsen beskrivet åtagande motA-Banan Projekt AB.Statsbudgetens inkomsttitel inkomster2114 LFVs inlevererade överskott 30Noter > LFV 2009

RedovisningshandlingarAv regeringens instruktion för LFV (SFS 2007:1156) framgår att LFV och de bolag,där staten genom affärsverket direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande,tillsammans bildar en affärsverkskoncern.Koncernen består av affärsverket, det helägdaholdingbolaget LFV Holding ABsamt de av holdingbolaget helägda aktiebolagenLFV AirportCenter AB (LAC AB),Flygplatsfastigheter i Landvetter ABoch Swedavia AB. Dotterföretaget ArlandaSchiphol Development Company AB (ASDCAB) ägs till 60%. Intresseföretagen NordicAirport Properties AB (NAP AB) ochNordic Airport Properties KB (NAP KB) ägstill 50%. Intresseföretagen Cityflygplatseni Göteborg AB och Entry Point North ABägs till 40% respektive 33%. Cityflygplatsen iGöteborg AB äger i sin tur 100% av aktiernai Säve Airport AB. Under året har NUACHB, ett med danska Naviar till lika delarsamägt bolag, tillkommit.Av instruktionen framgår att LFVshuvuduppgifter är att ansvara för drift ochutveckling av statens flygplatser för civil luftfartoch flygtrafiktjänst för civil och militärluftfart. LFV drev under 2009 den civila trafikenpå 16 flygplatser. Två av dessa flygplatserägs av försvarsmakten, men har genomett samarbetsavtal upplåtits för civil trafik.Under 2009 bedrevs lokal flygtrafikledningpå 36 flygplatser. Två kontrollcentraleri Malmö och Stockholm svarade för trafikledningi luftrummet utanför flygplatsområdena.Riksdagen fattade i december 2009 beslutom propositionen om ändrad verksamhetsformför flygplatsverksamheten vid LFV(Prop. 2009/10:16) enligt vilken flygplatsverksamhetenvid LFV överförs till ett ellerflera av staten direkt eller indirekt helägdaaktiebolag. Bolaget eller bolagen ska ansvaraför drift, utveckling och finansieringav sina flygplatser. Bolaget eller bolagenkommer, inom ramen för affärsmässighet,att aktivt medverka till en utveckling avtransportsektorn och bidra till att de transportpolitiskamålen uppnås. De flygplatsersom inte ingår i det nationella basutbudet,kommer på sikt kunna övertas av regionalaoch lokala intressen, t ex kommuner, landstingeller näringslivet. Bolagiseringen beräknaskunna genomföras tidigast den 1 april2010. Enligt tidigare beslut bör Statenansvara för att tillhandahålla ett nationelltbasutbud av flygplatser för att säkerställaen god interregional och internationell tillgänglighet.I detta utbud ingår följande flygplatser:Göteborg/Landvetter, Kiruna, Luleå,Malmö, Ronneby, Stockholm/Arlanda,Stockholm/Bromma, Umeå, Visby ochÅre/Östersund.Under 2009 har avtal om överlåtelse avJönköpings flygplats, per 2010-01-01, träffatsmed Jönköpings Kommun. Övriga fem flygplatsersom i dagsläget drivs av LFV, bedömskomma att avyttras och anläggningstillgångarna,exklusive security tillgångar, på dessahar därför skrivits ned till 0 kronor då marknadsvärdetmed stor sannolikhet är 0 kronor.LFVs inriktning är att överenskommelserom att avyttra dessa fem flygplatser ska ingåsunder 2010. LFV har reserverat för framtidakostnader som avyttringen av fem flygplatserbedöms medföra. I början av 2010 har avtalom över låtelse av Skellefteå flygplats tecknats.Flygplatsen kommer fr o m 2010-04-01ägas av Skellefteå kommun.De flygplatser som långsiktigt drivs avLFV ingår i ett system, där en enskild flygplatsekonomiska resultat påverkas avtrafikvolymerna som genereras såväl på denenskilda flygplatsen som på andra ställeni systemet. Detta blir särskilt påtagligt förnavet i systemet, Stockholm-Arlanda Airport,som matas med trafik från mångaplatser ute i landet.Kriteriet på att en flygplats lämnar ettpositivt bidrag till systemet behöver nödvändigtvisinte vara att den visar överskott närden betraktas isolerat. Baserat på systemsynenhar underskott som uppstår på vissaflygplatser i systemet täckts av överskott påandra flygplatser. Vissa flygplatser uppvisardock så stora underskott att inte ens enkalkyl, som tar hänsyn till alla intäkter somflygplatserna genererar till flygplatssystemet,uppvisar ett positivt resultat.RedovisningsprinciperLFVs redovisning för affärsverket och koncernenföljer Förordningen (SFS 2000:605)om årsredovisning och budgetunderlag(FÅB) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifteroch allmänna råd samt kravet pågod redovisningssed enligt Förordningen(2000:606) om myndigheters bokföring. Iden mån det saknas normgivning som direkttar sikte på myndigheter och statligaverk tillämpar LFV, på sätt som redogörs föri respektive avsnitt nedan, värderingsreglernai Redovisningsrådets rekommendationer.LFVs dotterföretag upprättar årsredovisningmed tillämpning av årsredovisningslagenoch god redovisningssed för aktiebolag.Uppställningsformer och tilläggsupplysningarResultat- och balansräkningar och finansieringsanalyserhar ställts upp i enlighet medför affärsverk och affärsverkskoncernergällande regler.Redovisningsrådets rekommendationRR 4, Redovisning av extraordinära intäkteroch kostnader samt upplysningar för jämförelseändamåltillämpas.Ändrade redovisningsprinciper m mI resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalysersamt i noter till dessa harvissa marginella korrigeringar och flyttningargjorts i 2008 års siffror.KoncernredovisningI koncernredovisningen ingår affärsverketoch de koncernföretag i vilka affärsverketdirekt eller indirekt innehar mer än hälftenav rösterna för samtliga aktier eller eljestutövar ett bestämmande inflytande samt deandra bolag (intresseföretag) i vilka affärsverkettill följd av aktieinnehav har ett betydandeinflytande.DotterföretagKoncernredovisningen är upprättad enligtförvärvsmetoden.Goodwill skrivs av, i förekommande fall,över den förväntade nyttjandeperioden.Negativ goodwill som motsvarar förväntadeframtida kostnader upplöses i takt med attkostnaderna uppstår.Principer för koncernens redovisning avuppskjutna (latenta) skatteeffekter beskrivsnedan under rubriken Skatter och skattemotsvarighet.IntresseföretagSom intresseföretag redovisas företag i vilkaaffärsverket på grund av innehav av mer än20% och högst 50% av rösterna kan utöva ettbetydande inflytande. Intresseföretag redovisasenligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.Allmän balansvärderingsprincipOm inget annat anges nedan har tillgångar,skulder och avsättningar värderats tillanskaffningsvärde.AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar värderas tillanskaffningsvärde med avdrag för avskrivningenligt plan. I förekommande fall görsnedskrivning på sätt som framgår nedan.Vid uppförande av anläggningar till betydandebelopp inräknas, i enlighet med FÅB,ränta under byggnadstiden i anskaffningsvärdet.Det aktiverade beloppet har bestämtsi Redovisningsrådets rekommendation RR21, Lånekostnader.Avskrivning enligt plan beräknas genomatt anskaffningsvärdet periodiseras linjärtöver den bedömda nyttjandeperioden.Avskrivning påbörjas när en tillgång är färdigatt tas i bruk för sitt ändamål. När det i entillgång ingår komponenter med olikanyttjandeperiod tillämpas reglerna i RR 12rörande så kallad komponentavskrivning.Avskrivningstiderna omprövas löpande.LFV har reserverat beräknade framtidakostnader för marksanering vid flygplatserna.För övrigt har LFV inga sådana åtagandenavseende nedmontering, bortforsling, marksaneringoch liknande åtgärder som ska räknasin i anläggningstillgångarnas avskrivningsbarabelopp.Pågående investeringsprojekt redovisasunder rubriken Pågående nyanläggningar.Eventuella nedskrivningsbehov prövas medtillämpning av Redovisningsrådets rekommendationRR 17, Nedskrivningar.34 > LFV 2009 < Redovisningshandlingar

Vid värdering av flygplatser har LFV sedanlänge tillämpat ett systemsynsätt. Eftersomde flygplatser som ingår i det nationellabasutbudet drivs som ett system har denenskilda flygplatsen värderats efter systemnyttansnarare än efter redovisat resultat. Attflygplatserna drivs som ett system innebäratt det inte är möjligt att på ett meningsfulltsätt isolera det kassaflöde som är hänförligttill de enskilda flygplatser som ingår i systemet.Vid tillämpning av RR 17 har därförsystemet av flygplatser som ingår i det nationellabasutbudet behandlats som en kassagenererandeenhet. I det fall det på en flygplatsfinns anläggningar som inte behövs isystemet sker en separat värdering av dessa.Att systemet av flygplatser behandlas somen kassagenererande enhet innebär att nedskrivningsbehoveti allt väsentligt kommeratt fastställas enligt samma principer somFÅB föreskriver. De övriga flygplatser sominte ingår i det nationella basutbudet värderasvar för sig som kassagenererande enheter.Se ovan beskrivning av flygplatssystem.Immateriella anläggningstillgångarLFV tillämpar Ekonomistyrningsverketsföreskrifter och allmänna råd rörande redovisningav utgifter för utveckling. Enligtföreskrifterna ska sådana utgifter för utvecklingsom uppfyller specificerade krav tas uppsom immateriell anläggningstillgång.Utgifter för forskning får inte aktiveras.Eftersom Ekonomistyrningsverkets reglerbygger på samma princip som Redovisningsrådetsrekommendation RR 15, Immateriellatillgångar har vägledning i olika tillämpningsfrågorhämtats från rådsrekommendationen.Köpt mjukvara vars ekonomiska livslängdbedöms överstiga tre år tas upp somtillgång.LeasingLeasing klassificeras antingen som finansielleller som operationell leasing. Klassificeringengörs med tillämpning av Redovisnings rådetsrekommendation RR 6:99, Leasingavtal.Avtal som klassificeras som finansiellleasing redovisas som tillgång och skuld ikoncernbalansräkningen samt i förekommandefall i affärsverkets balansräkning.Redovisade belopp behandlas på sätt sområdets rekommendation anger.FörrådslagerFörrådslager värderas enligt lägsta värdetsprincip.IntäktsredovisningAffärsverket tillämpar allmänna principerför periodiserad redovisning. TillämpadeAvskrivningstiderImmateriella anläggningstillgångarMjukvaraGoodwillMateriella anläggningstillgångarByggnader(SkyCity-anläggningen)Fältanläggningar(Arlandabanan)ElanläggningarTeleutrustningarFordon, maskiner m mLånedatorer 1)3 år5 år5 – 40 år30 år10 – 40 år40 år5 – 20 år8 – 15 år3 – 10 år3 år1) Andra persondatorer än lånedatorer bedöms ha enekonomisk livslängd understigande 3 år.Anskaffningsutgiften kostnadsförs därför löpande.principer är förenliga med Redovisningsrådetsrekommendation RR 11, Intäkter.Dotterföretagen tillämpar RR 11 vid sinintäktsredovisning. Dotterföretaget Swedaviaredovisar därför intäkter till följd av pågåendekonsultprojekt med tillämpning av rekommendationensregler om tjänsteuppdrag.KundfordringarAvsättning för befarade förlustrisker avseendeutestående kundfordringar har skettefter individuell prövning.Fordringar och skulder i utländskvalutaFordringar och skulder i utländsk valuta haromräknats till balansdagens kurs i enlighetmed Redovisningsrådets rekommendationRR 8, Redovisning av effekter av ändradevalutakurser. I den mån fordringar ochskulder har terminssäkrats omräknas de tillterminskurs.Avsättningar och ansvarsförbindelserRedovisningsrådets rekommendation RR 16,Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångartillämpas vid redovisning avavsättningar och ansvarsförbindelser.Under avsättningar redovisas eventuellaframtida åtaganden avseende sådana anställdasom sagts upp på grund av arbetsbrist och är55 år eller äldre. Sådana personer kan inomen sexårsperiod beviljas pensionsersättningenligt avtal med Trygghetsstiftelsen förutsattatt de inte fått ny fast anställning. Bedömningav avsättningens storlek har gjorts med ledningav den försäkringspremie som myndigheter(ej affärsverk) får betala till Trygghetsstiftelsennär anställd sägs upp på grund av arbetsbrist.Under avsättningar redovisas även framtidaåtaganden avseende avyttring av de fem flygplatsersom inte kommer att ingå i det nationellabasutbudet.PensionerFrån och med 2003 gäller pensionsavtalet,PA 03, för statligt anställda födda 1943 ellersenare. För anställda födda 1942 ellertidigare gäller fortfarande PA 91. Pensionsskuldenär beräknad av Statens Pensionsverk(SPV). I PA 03 ingår ålderspension, efterlevandepensionoch sjukpension. SPVs styrelsehar beslutat om nya försäkrings tekniskagrunder för beräkning av pensionsskulden.I PA 03 ingår följande ålderspensioner:• De avgiftsbestämda pensionernaindividuell ålderspension och kompletterandeålderspension, KÅPAN. Fördessa erläggs premier samt• De förmånsbestämda pensionernaålderspension på inkomster över 7,5inkomstbasbelopp och ålderspensionenligt övergångsregler för anställdafödda 1943–1972. Dessa förpliktelserredovisas under avsättningar.Årets avsättning till pensionsskulden har tillsammansmed betalda premier kostnadsförts.Räntedelen i årets pensionskostnadredovisas som finansiell kostnad. I räntedeleningår värdesäkringen av vissa förmåner.Cirka 6% av de anställda var inte aktualiserade,vilket medför att pensionsskuldenför dessa har schablonberäknats. Aktualiseringinnebär att SPV gör en total genomgångav en statsanställds alla anställningar, statligasåväl som kommunala eller privata. Omdet finns luckor i anställningstiden schablonberäknaspensionsskulden. Detta innebärbland annat att SPV antar att den anställdehaft statlig anställning från 28 års ålder samtatt skulden beräknas med en faktor 0,95.Detta innebär att den verkliga skulden kanvara både större och mindre. Den schablonberäknadedelen av pensionsskulden inklusivelöneskatt uppgår till 37 mkr. LFV bedömeratt skulden inte är för lågt upptagen ochhar valt att redovisa den av SPV beräknadepensionsskulden.Redovisad pensionsskuld utgörs av deförsäkringstekniskt beräknade åtagandensom enligt pensionsavtalen PA 91 och PA03 vilar på LFV. Pensionsskulden är beräknadenligt de grunder som styrelsen för SPVfastställt. I pensionsskulden ingår utfästelseravseende såväl aktiv personal som pensionärer.Antastbara utfästelser avseende personalsom har tidigare pensionsålder än 65 åringår i skulden då dessa pensioner bedömsbli intjänade.Affärsverket betalar särskild löneskatt påutbetalda pensioner. Avsättning görs därförför särskild löneskatt baserat på pensionsskuldensstorlek vid räkenskapsårets utgång.Skatter och skattemotsvarighetLFVs dotterföretag erlägger bolagsskatt.LFV är inte skattskyldigt till inkomstskattmen ska, utöver utdelning, till staten inlevereraett belopp, så kallad skattemotsvarighet,motsvarande den inkomstskatt som skulleerlagts om verksamheten bedrivits i aktiebolagsform.Årets aktuella skattemotsvarighet beräknaspå basis av i koncernredovisningen redovisatresultat med avdrag för skattemässigadispositioner motsvarande de bokslutsdispositionersom aktiebolag kan utnyttja. Avdraggörs också för den bolagsskatt som dotterföretagenerlägger.Affärsverket redovisar skuld avseendeden för räkenskapsåret beräknade skattemotsvarigheten.Slutligt belopp för utdelningoch årets skattemotsvarighet att betalakommer att fastställas av regeringen i sambandmed fastställandet av verkets årsredovisningför 2009.Både i affärsverket och i koncernen redovisas,i enlighet med Redovisningsrådetsrekommendation RR 9, uppskjuten (latent)skatt på alla skillnader mellan redovisadeoch skattemässiga värden.Eget kapitaldelen av dels dotterföretagensobeskattade reserver, dels utnyttjad del avaffärsverkets möjlighet till överavskrivningarpå anläggningar ingår i de bundna reserversom redovisas dels i affärsverkets redovisning,dels i koncernredovisningen. Per31 december har affärsverket möjlighet tillöveravskrivning med 1 807 mkr.1 022 mkr har använts för beräkning avskattemotsvarighet 2009 och tidigare år.LFV erlägger statlig fastighetsskatt ochsärskild löneskatt på pensionskostnadersamt är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen.LFV erlägger också reklamskatt föruthyrning av reklamplatser samt energiskattavseende sin energiförbrukning.ÖvrigtDe siffror som redovisas har i vissa fall avrundats,vilket innebär att tabeller, grafer ochberäkningar inte alltid summerar. I texter ochtabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,5 med0. Saknas värde anges ett streck.Årets resultatÅrets resultat efter finansiella poster uppgicktill -35 (115 mkr) en försämring med 140 mkrjämfört med föregående år.Redovisningshandlingar > LFV 2009

Resultatprognos för 2010Resultatet för 2010 är osäkert och svårbedömt,med hänsyn till den strukturella förändringsom kommer att ske i samband attflygplatsverksamheten skall överföras till etteller flera av staten direkt eller indirekt helägdaaktiebolag, men bedöms bli högre än2009.RiskerArlandabanan Infrastructure ABArlandabanan Infrastructure AB (Arlandabanan)ägs av staten och förvaltas av regeringskansliet.Arlandabanan ska uppföra,inneha och förvalta den så kallade Arlandabanansom anknyter Arlanda till det statligajärnvägsnätet och har vidare till uppgiftatt bevaka statens rättigheter och skyldigheterenligt Arlandabanan Project Agreement(Projektavtalet) samt medverka tillatt utveckla järnvägstrafiken på Stockholm-Arlanda Airport. Arlandabanan har genomProjektavtalet uppdragit åt A-Train AB(A-Train) att anlägga, finansiera och drivaArlandabanan samt att svara för pendeltrafikmellan Stockholm Central och Stockholm-Arlanda.Arlandabanan har ett begränsat eget kapital.LFV och Banverket (BV) har ställt ut enovillkorad likviditets- och kapitaltäckningsgarantiför att bolaget alltid ska kunna fullgörasina förpliktelser enligt avtal. LFV ochBV ska förskottsvis och till lika delar löpandetillföra erforderligt kapital till Arlandabananför bolagets drift.Genom att i Arlandabanan samla de rättigheteroch skyldigheter som staten enligtavtal har i projektet ska statens riskexponeringhanteras av bolaget. De kommersiellaoch tekniska riskerna i projektet bärs enligtProjektavtalet helt av A-Train. LFVs risk iprojektet består av åtgärder av Arlandabananeller av affärsverket självt som har påverkanpå verksamheten.Arlandabanan är ett mycket komplextprojekt eftersom det rör infrastruktur somär en del av det nationella järnvägssystemetoch väsentligt för att utveckla miljömässigamarktransporter till Stockholm-Arlanda.Avtalstiden är 45 år.Järnvägsstyrelsen avslog den 16 augusti2007 Arlandabanans ansökan och beslutadege A-Train tillstånd som infrastrukturförvaltareinnefattande även meddelande av trafikeringsrättför Arlandabanan. Något beslutmeddelades inte när det gäller Arlandabanansanläggning på Stockholm Central. Arlandabananoch BV har överklagat Järnvägsstyrelsensbeslut. Länsrätten i Dalarnas län har fattatbeslut i ärendet den 14 maj 2008 innebärandeatt A-Train har fått tillstånd som infrastrukturförvaltare.Enligt Miljöbalken kan det eventuelltföreligga ett ansvar för återställning vid upphörandeav verksamheten. EftersomArlanda banans järnväg är till för varaktigtbruk har det inte bedömts meningsfullt attbedöma de kostnadsmässiga konsekvensernaav ett sådant krav.Om avtalet med A-Train upphör ochbolagets långivare inte utnyttjar sin s k stepinrättighet återtar Arlandabanan i enlighetmed Projektavtalets bestämmelser järnvägsanläggningenoch trafikeringsrätten på denjärnvägsanläggning som BV förvaltar.Arlandabanan har rätt och under vissa förutsättningarskyldighet att ta över sex avde sju tågen som används i pendeltrafiken.För det sjunde tåget föreligger ingen sådanavtalsmässig bindning. Vid ett återtagandeav järnvägsanläggningen måste Arlandabanansäkerställa att verksamheten kan fortsättautan avbrott och åtminstone över gångsvissvara för driften av järnvägsanläggningenoch pendeltrafiken.Åtgärder:Följa Arlandabanans och A-Trains utvecklingoch vid behov initiera åtgärder. LFVspåverkansmöjligheter är emellertid begränsade.Finansiella riskerLFVs finansverksamhet och finansiella riskhanteringär samordnad i en särskild resultatenhet,LFV Finans. Verksamheten bedrivsutifrån en av LFVs styrelse fastställd finanspolicysom anger inom vilka ramar LFV fårexponeras för finansiella risker inom områdenafinansiering, finansiell och operationellleasing, placeringar och valutaaffärer.Ränterisk definieras som risken för attförändringar i det allmänna ränteläget medfören negativ effekt på LFVs resultat. Valutariskdefinieras som den resultateffekt envalutakursförändring får på LFVs resultat.Kreditrisk definieras som risken för att motparteni en transaktion inte kan fullfölja sittengagemang.Per den 2009-12-31 uppgick volymen avräntederivat till 1 465 mkr samt valutasäkringentill 116 mkr.Åtgärder:Ränterisken i skuldportföljen begränsasgenom att en genomsnittlig räntebindningstiddefinieras på 2,5 år med en tillåtenavvikelse med ± tolv månader. Skuldportföljensränteomsättning ska vara jämnt fördelad.Inom en tolvmånadersperiod fårmaximalt 50% av skuldstocken omsättas.Valutarisken begränsas genom valutasäkringpå termin eller med valutaoption avkända framtida flöden inom ramen för ett ifinanspolicyn fastställt riskmandat.LFV har ett kreditråd som kontinuerligtgår igenom kreditsituationen för samtligakunder. Genom efterlevnaden av dessareduceras/elimineras risken för större kreditförlusteri ett tidigt skede genom krav påsäkerheter och garantier. Målet är att snabbarefå in kundfordringar och minimeraLFVs kreditförluster.AffärsriskerFlygmarknadens utvecklingLFVs ekonomi är direkt beroende av flygmarknadensutveckling. Intäkterna är imycket hög grad volymberoende medankostnaderna till stor del är fasta vilket medföratt förändringar i flygtrafikvolymerna fåravgörande inverkan på LFVs resultat. Underhösten 2009 planade passagerarnedgångenut vilket dock för LFVs flygplatser för helåret2009 innebar en betydande trafiknedgångmätt i antal passagerare på drygt 10%.Många bedömare pekar dock fortfarande pårisken för en svag konjunkturutveckling därtillväxten tar fart tidigast 2011 och då i långsamtakt och från låga nivåer. Prognosenför antalet passagerare för de närmaste åreninnebär en successiv återgång till en förnyadtillväxt i trafiken. Detta baseras på en förhållandevispositiv syn på framtida utveckling.Utvecklingen av den globala ekonominunder de närmaste åren och därmed desspåverkan på flyget och inte minst på privatresandetär svårbedömd. Att huvuddelen avutrikesresenärerna numera är privatresenärergör hela flygmarknaden mer känslig för förändringari privatekonomi, konsumtionsmönsteroch resetrender vilket ökar riskenför hela verksamheten.LFVs bedömning är att det skett strukturellaförändringar av efterfrågan i befolkningssvagaorter som kan innebära en långsiktigtnegativ passagerarutveckling förinrikesflyget. Många flygbolag har sedanlänge en otillfredsställande lönsamhet vilketnegativt påverkar bolagens likviditet. Finanskrisenoch lågkonjunkturen har drastiskt förstärktdetta bland annat hos flera europeiskabolag. I kombination med låg betalningsviljahos passagerarna de närmaste åren riskerardetta leda till utslagningar och konsolideringarvilket kommer att påverka LFVs flygplatsernegativt.Flygfraktens utveckling påverkar LFVsresultat. En svag konjunktur bedömsbegränsa flygfraktvolymerna. Fraktmarknadensstruktur med några få stora aktörertorde bidra till att öka risken i samband meden svag utveckling av volymerna.Bränslepriset följer i hög grad utvecklingenav den globala ekonomin. På sikt ärbränsleprisutvecklingen mycket svårprognostiseradmen en positiv konjunkturbrukar medföra ett stigande bränslepris somsätter stark negativ press på ekonomisktsvaga flygbolag vilket kortsiktigt förväntasbidra till att hämma utbudet från svenskaflygplatser.Åtgärder:Marknadsaktiviteter för utveckling av flerutrikeslinjer från flygplatserna bland annatgenom linjeutvecklingsstöd. Fortsatt utvecklingav samarbetet med destinationsorganisationervid våra flygplatser. Upprätthålla enstrikt kostnadskontroll och rimliga investeringsvolymerför att åstadkomma en godproduktivitetsutveckling. Strukturella åtgärderkan komma att krävas för att anpassaverksamheten till rådande trafikvolymer.Även prishöjningar kan på sikt bli nödvändiga.Miljövillkor kan begränsa LFVs utvecklingsmöjligheterFlera av LFVs flygplatser har i dag inte miljötillståndsom medger en tillräcklig produktionutan kan komma att begränsa utvecklingsmöjligheterna.Av stor betydelse ärutsläppstaket vid Stockholm-Arlanda, sommåste förändras för att säkerställa flygplatsenslångsiktiga utvecklingsmöjligheter. Frånoch med 2011 är riktvärdet ett gränsvärdeoch därmed tvingande. Sannolik heten för attvi överskrider riktvärdet under de närmasteåren bedöms som mindre trolig.Miljööverdomstolen (MÖD) meddeladei dom i augusti 2008 om förlängning, d v satt gränsvärdet blir tvingande först 2016. Enförutsättning för förlängningen är att LFVsenast den 31 december 2010 måste inge enfullständig tillståndsansökan för verksamhetenpå Stockholm-Arlanda. Domen överklagadesav Naturvårdsverket och SvenskaNaturskyddsföreningen till Högsta Domstolen(HD) som har beviljat prövningstillstånd.För vissa flygplatser med giltigt tillståndkan omgivningens krav leda till att myndigheternalåter ompröva vår verksamhet elleratt vi själva tar sådana initiativ. Detta kan isin tur leda till ändrade produktionstak ochskärpta miljövillkor som begränsar framtidaproduktionsmöjligheter.En grupptalan, där cirka 6 300 personerhar anslutit sig, har väckts mot LFV angåendeskadestånd för flygbuller i Stockholms36 > LFV 2009 < Redovisningshandlingar

tingsrätt. Stämning utfärdades februari 2007.Målet gäller talan om ersättning från LFV förskadeståndsgrundande flygbullerstörningarvid överflygning av Upplands Väsby tätortsedan maj 2003, då tredje rullbanan togs idrift på Stockholm-Arlanda. De som stämtLFV anser att flygbullerstörningarna orsakarboende i området skada i form av personligabesvär, såsom svårigheter att vistas utomhus,avbrutna samtal och insomningssvårigheter.De har klassificerat skadan som så kallad renförmögenhetsskada. Miljödomstolen har iprotokoll januari 2009 beslutat att reglernaför grupptalan kan tillämpas.Åtgärder:Fördjupad dialog med grannar och andraintressenter för att beskriva LFVs åtgärderför att hantera miljöproblem med buller ochutsläpp. Ökade ansträngningar för attstimulera till ökat kollektivresande till ochfrån flygplatser.Att verka för att utsläppstaket på Stockholm-Arlandaförändras på ett sätt som långsiktigtmedger ett fullt utnyttjande av flygplatsenskapacitet. LFV har utarbetat enhandlingsplan för att uppnå gällande miljövillkorför utsläpp av koldioxid på StockholmArlanda. Denna innefattar ett antal förslagpå åtgärder. Ett exempel är att förbättra flygvägaroch inflygningsprocedurer samt verkaför piloternas efterlevnad av dessa.Angående grupptalan har Miljödomstolenbeslutat att ärendet kan bedrivas enligtformerna för en grupptalan. LFVs begäranom rättegångshinder lämnades därmed utanbifall.LFV överklagade beslutet genom s kanmälan om missnöje men beviljades inteprövningstillstånd i Miljööverdomstolen.LFV har överklagat Miljööverdomstolensbeslut att inte meddela prövningstillstånd tillHögsta Domstolen. Högsta domstolen harännu inte tagit ställning till frågan om prövningstillstånd.Svagare utveckling för flygplatskommersiellaprodukterLFVs affärsplan innehåller flera offensivasatsningar inom den kommersiella verksamhetenmed målsättning om en stark ökningav resultatet från de flygplatskommersiellaprodukterna. De flygplatskommersiellaintäkterna är starkt beroende av flygplatsernaspassagerarvolymer. Även förändringari resenärernas konsumtionsmönster kanpåverka utvecklingen påtagligt.Under 2009 har de kommersiella produkternapåverkats negativt av de minskadepassagerarvolymerna, dels på grund av detdirekta sambandet med minskad trafik menäven på grund av svagare utveckling av inköpper passagerare. Det finns en risk för strukturellaändringar i köpmönster och en eventuellbegynnande mättnad i handelsverksamheten.Hittills bedömer vi att nedgångenhuvudsakligen är orsakad av den svaga konjunkturen.Åtgärder:LFV följer noga utvecklingen internt och iandra länder för att se utvecklingstendenseri marknaden. Tydligare uppföljning föratt tidigt spåra negativa avvikelser samt fokuspå utveckling av nya produktkategorier. Viden svagare utveckling av de kommersiellaverksamheterna kan LFV behöva vidta kompenserandeåtgärder för de flygplatsoperativaprodukterna. Satsningar på nya produktkonceptså att befintliga ytor utnyttjasoptimalt. I vissa fall kan ombyggnationerbehövas för att skapa ändamåls enliga kommersiellaytor. LFV verkar för att få bedrivaankomst handel av taxfree.DriftkostnadsutvecklingTill följd av konjunkturnedgången och trafikminskningenunder 2009 har betydandekostnadsreducerande åtgärder inarbetats iaffärsplanen. Det finns en betydande ekonomiskrisk om de åtgärder som planerasinte får avsedd effekt. Under senare år hardet skett betydande driftkostnadsökningarinom flygtrafiktjänsten och säkerhetskontrollerna.Inom flygtrafiktjänsten bestårökningen främst av utbildnings-, löne- ochpensionskostnader. Bland kundkretsen finnsen ökande irritation mot att flygtrafiktänsterautomatiskt får kompensera sig för underskotti verksamheten (kostnadsbaserad prissättning).Kunderna kräver i stället betydandeeffektiviseringar av verksamhetensamt att staterna tar på sig delar av underskottet.Inom säkerhetskontrollen beror ökningarnafrämst på utökade krav på kontroll ochdärigenom ökad bemanning. Eventuellaytterligare kostnadsdrivande förändringar ikraven på säkerhetskontrollerna kan emellertidfå negativ inverkan på LFVs kostnader ochdärmed flygbolagens avgifter för denna produkt.Nya regler för genomsökning av passagerareoch handbagage håller på att utarbetas,med mål att upphäva vätske förbudet. Det ärdock oklart hur detaljreglerna kommer att seut och påverka LFV.ÅtgärderHittills har kostnaderna inom flygtrafiktjänstenfullt ut kunnat finansieras genom avgifterna.Om detta inte visar sig genomförbartkommer andra åtgärder att krävas, i förstahand genom kostnadsanpassningar. På samtligakoncernenheter ställs krav på att genomföraeffektiviseringsåtgärder.Effektivisering och översyn av säkerhetskontrollprocessenpågår i syfte att begränsakostnaderna och fortsatt aktivt arbeta för attpåverka reglerande myndigheter för att medverkatill kostnadseffektiva lösningar utanatt göra avkall på säkerhetsnivån. Bevaka attförslag till nya krav på modernare utrustninginte medför ökade kostnader utan att för denskull säkerhetsnivån förbättras signifikant.En route-verksamhetenDen vikande trafiken under 2009, i kombinationmed de senaste årens kostnadsökningar,innebär att en route-verksamhetenvisar ett betydande ”likviditetsunderskott”om 235 mkr 2009. Även under 2010prognostiseras ett stort underskott. Blandkundkretsen finns en ökande irritation motatt flygtrafiktjänsten automatiskt får kompenserasig för underskott i verksamheten,genom att tillämpa kostnadsbaserad prissättning.Kunderna kräver i stället betydandeeffektiviseringar av verksamheten samt attstaterna tar på sig delar av underskottet.Redan innan underskottstäckningen finns ettbehov av betydande avgiftshöjningar 2011för att balansera de löpande kostnaderna.Det finns en risk för att underskotten 2009och 2010 inte fullt ut kommer att kunnakompenseras genom prishöjningarfr o m 2011 och även om underskottenskulle kunna täckas fullt ut kommer detsannolikt att ske över en lång tidsperiod.Vår bedömning är vi ska kunna hämta igenunderskottet senast till 2016.Åtgärder:Hittills har kostnaderna i en route-verksamhetenfullt ut kunnat finansieras genomavgifterna. Om detta inte visar sig genomförbartkommer andra åtgärder att krävas,i första hand genom kostnadsanpassningar.Utrymmet för att finansiera underskotten ien route-verksamheten över LFVs resultat äri nuläget mycket begränsade.InvesteringsbehovAffärsplanen utgår från att ersättnings- ochkapacitetsinvesteringarna fortsatt ska hållaspå en rimlig nivå eftersom LFVs flygplatsergenerellt har ledig kapacitet. LFV prioriterari första hand infrastrukturinvesteringar.I andra hand prioriteras kommersiella investeringarsom ligger nära kärnaffären ocheller är starkt knutna till kärnprocesserna.Ett begränsat investeringsutrymme kaninnebära att vissa lönsamma investeringarinte kommer till stånd, i varje fall inte underaffärsplanperioden. Om investeringsbehoveni infrastrukturen ändå ökar, t ex till följd avnya säkerhetsföreskrifter kommer den ekonomiskautvecklingen att påverkas negativt.ÅtgärderEn av LFVs strategier är att framtida ökandetrafikvolymer i första hand ska omhändertasgenom effektivare utnyttjande av befintliginfrastruktur. Skapa en ökad medvetenhet iorganisationen om de ekonomiska förutsättningarnaoch ha höga kav på genomarbetadekalkyler för investeringar. Överväga alternativafinansieringsmöjligheter där dettabedöms vara lämpligt.KontinuitetsriskerProduktionsstörningarLFV har genomfört en fördjupad analys medsyfte att kartlägga LFVs förmåga att kunnaupprätthålla sin operativa driftförmåga delsför exceptionella händelser och dels vid olikamöjliga typer av driftavbrott på grund av s kvardagshändelser. Resultatet av analysernahar använts för att ta ställning till om kontinuitetsförmåganvid olika typer av händelserär acceptabla för LFV eller om avhjälpandeåtgärder ska genomföras.Genomförda analyser pekar på att beroendetav fungerande extern försörjning avelkraft-, tele- och IT-infrastruktur är stort.Det finns vitala delar i flygtransportsystemetsom är singulära, d v s bortfall av en enskilddelfunktion kan orsaka både en temporärtoch långvarigt nedsatt kapacitet eller i värstafall långvarigt avbrott i delar av flygtransportsystemetmed åtföljande svåra konsekvenserför samhället. LFV är en del i flygtransportsystemetoch beroendet av andraaktörer såsom flygoperatörer, handlingagenteroch Eurocontrol är stort.ÅtgärderAlla produktionsstörningar och avvikelseranalyseras och åtgärder som kan minskarisken identifieras, bedöms och beslut ominförande eller inte fattas. Det pågår aktiviteterför att skapa redundans för singulärakritiska system både i samarbete medkollegor som använder samma utrustningoch med flygindustrin, delvis med stöd avberedskapsmedel.Redovisningshandlingar > LFV 2009

Förslag till utdelningMålet för utdelning är en tredjedel av årets vinst. För 2009 redovisas en förlust på 34 mkr och därmed föreslås ingenutdelning. Inkomstskatt att betala uppgår till 0 mkr.Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter ochLFVs ekonomiska ställning.Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid LFV är betryggande.Norrköping den 18 februari 2010Ingemar Skogö, ordförande Lars Rekke, generaldirektör Karin Strömberg, vice ordförandeLars Andersson Elisabet Annell Anna ElghKarin Ivarson Hans Jeppson Per LundqvistSven-Erik OlssonSture PalmgrenRiksrevisionens revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 19 februari 2010Leif LundinAnders Lexner38 > LFV 2009 < Förslag till utdelning

Revisionsberättelse2010-02-19Regeringen103 33 StockholmRevisionsberättelse för Luftfartsverket ochLuftfartsverkskoncernenRiksrevisionen har granskat Luftfartsverkets årsredovisning,beslutad 2010-02-18, för räkenskapsåret 2009.Myndighetens ledning ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt ochförfattningsenligt. I ansvaret ingår att se till att regeringen får en tillförlitligåterrapportering av verksamheten i årsredovisningen.Det är Riksrevisionens ansvar att enligt god revisionssed granska myndighetensårsredovisning. Granskningen sker i syfte att bedöma om årsredovisningen ochunderliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samtom ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut.Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Detta innebär att revisionenhar planerats och genomförts i syfte att erhålla rimlig grund för att bedömahuruvida årsredovisningen är rättvisande. Granskningen har sålunda avsettett urval av väsentliga transaktioner och förvaltningsbeslut.Riksrevisionen bedömer att genomförd revision har gett tillräckliga ochändamålsenliga revisionsbevis för nedanstående uttalande.Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen om myndighetersårsredovisning och budgetunderlag, regleringsbrev och övriga beslutför myndigheten.Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.Ansvarig revisor Leif Lundin har beslutat i detta ärende.Uppdragsledare Anders Lexner har varit föredragande.Leif LundinAnsvarig revisorAnders LexnerUppdragsledareRevisionsberättelse > LFV 2009

Styrelse och revisorerIngemar SkogöLandshövding i Västmanlands län. Styrelseordförande i LFV 2009-,styrelseordförande i Sweroad AB och Maxlab.Sture PalmgrenSenior Partner Kreab Gavin Anderson AB. Styrelseledamot LFV 2004-,styrelseledamot Magnora AB 1994-.Lars RekkeGeneral direktör och styrelseledamot LFV 2001-. Styrelseledamot NordicAirport Properties (NAP) 2002-, Statens Pensionsverk 2004-, styrelseordförandeDanderyds Sjukhus AB 2007-, Ekonomistyrningsverkets råd 2004-,LFV Holding AB 2001-.Per LundqvistSeniorkonsult. Styrelseledamot LFV 2007-, styrelseledamot ProcordiasPensionsstiftelse 1.Karin StrömbergEgen företagare 2002-. Vice styrelseordförande LFV 2004-, styrelseledamotLFV 2003-, styrelseledamot ATG 2007-, styrelseordförande PharmaRelationsAB 2009-, styrelseledamot Struktur Svenska Kontor AB 2009-.Karin IvarsonDirector Client Services och seniorkonsult Mercuri Urval AB.Styrelseledamot LFV 2009-.Anna ElghVaruflödesdirektör Lantmännen. Ledamot Regeringens Logistikforum,styrelseledamot LFV 2009-.Hans JeppsonKonsult. Styrelseledamot LFV 2009-.Elisabet AnnellDirektör. Styrelseledamot LFV 2009-.Sven-Erik OlssonFält- och rampmästare. Styrelseledamot (personalföreträdare) LFV 2003-,ordf ST-Luftfart 2003-.Lars Andersson1:e reparatör. Styrelseledamot (personalföre trädare) LFV 1995-.Revisorer för LFV ärLeif Lundin,Ansvarig revisor, RiksrevisionenAnders Lexner,Uppdragsledare, Riksrevisionen40 > LFV 2009 < Styrelse och revisorer

KoncernledningLars RekkeGeneraldirektör,Verkställande ledning.Kerstin Lindberg GöranssonFlygplatsdirektör, Chef Division Stockholm,Generaldirektörens ställföreträdare,Verkställande ledning.Olle SundinDirektör, Chef Division Flygplatsgruppen,Verkställande ledning.Håkan JonforsenTeknisk Direktör.Thomas AllardDirektör,Chef Division Flygtrafiktjänsten,Verkställande ledning.Mikael LarssonFinans- och ekonomidirektör,Verkställande ledning.Per EdströmPersonaldirektör.Lars RöhneInformationsdirektör.Dan LundvallDirektör.Anna BovallerChefsjurist.Koncernledning > LFV 2009

FlerårsöversiktEfter flera år med relativt stora passagerarökningar, särskilt vad gäller utrikestrafiken,har det sedan sista kvartalet 2008 skett en snabb avmattning. Under hösten 2009 stabiliseradesdock trafiksiffrorna betydligt jämfört med tidigare under året.Flerårsöversikt2000-talet inleddes starkt för det svenskaflyget med ett rekordår. Aldrig, vare sigförr eller senare, har fler människor flugittill och från LFVs flygplatser och aldrighar LFVs resultat varit bättre än år 2000.Utvecklingen tog dock en dramatiskvändning året efter. Händelserna i september2001, tillsammans med den samtidalågkonjunkturen, medförde att passagerarvolymernaminskade med 15% över treårsperioden2001 – 2003. Efter denna nedgånginföll en positiv återhämtningsperiodoch i mitten på 2000-talet var ökningstaktenmellan 5 – 6 procent per år.Hösten 2008 inleddes nästa lågkonjunkturoch nedgången i passagerarutvecklingblev både snabb och djup. Inteens efter 11 september 2001 minskadepassagerarantalet så dramatiskt och snabbtsom under 12-månadersperioden november2008 – oktober 2009 då antalet passagerarepå LFVs flygplatser minskade med12%.Antalet passagerare på LFVs flygplatservar 2009 27,1 miljoner vilket är 3,7 miljoner(12%) färre än för tio år sedan. Hela minskningenåterfinns inom inrikestrafikenmedan antalet utrikes passagerare 2009 varungefär lika många som år 2000. Utrikestrafikennådde sin kulmen 2008 då antaletutrikes passagerare på LFVs flygplatservarit fler än någonsin tidigare.LFVs resultat har de senaste åren ocksåpåverkats av omvärldsfaktorer utanförden ordinarie verksamheten. 2007 påverkadesresultatet starkt av nya beräkningsgrunderför avsättningar till framtidapensioner (-1 113 mkr). Hösten 2008fattade riksdagen beslut om den framtidatrafikpolitiska utvecklingen inkluderandeatt statens flygplatsutbud ska omfattas ettbasutbud om 10 flygplatser. De sex LFVflygplatsersom inte ingår i det nationellabasutbud kommer att avyttras från LFVvilket innebar att anläggningstillgångarnasvärde på dessa flygplatser i bokslutet 2008skrevs ned med 353 mkr till i princip0 kronor. Även årets resultat påverkasnegativt av ytterligare kostnader för avvecklingoch omstrukturering av LFVsflygplatser.I samband med den första trafiknedgången2001 – 2003 fullföljde LFV detstörsta investeringsprogrammet i verketshistoria. Detta skedde främst genom satsningenpå Stockholm-Arlandas tredje bana,ett utvidgat terminalsystem på Stockholm-Arlanda samt ett nytt flygledningssystem.Trafiknedgången samt ökade kapital- ochdriftkostnader i spåren av investeringsprogrammetinnebar resultatförsämringari storleksordningen 1 miljard kronor.För att kompensera denna försämringinitierade LFV under hösten 2001 ettåtgärdsprogram som varaktigt skulle förbättraresultatet med 1 miljard kronor tillutgången av 2006. Åtgärdsprogrammetblev framgångsrikt och målsättningenkunde uppnås redan vid utgången av år2005. Under åren därefter har stor viktlagts vid att konsolidera åtgärdsprogrammetseffekter och säkerställa en god kostnadskontroll,positiv kommersiell utvecklingsamt fortsatt gynnsam produktivitetsutveckling.Exklusive de engångseffektersom påverkat LFVs resultat under de tresenaste åren har resultatutvecklingen varitgod.LFVs flygplatsnumerär har sedan 2005minskat med tre i och med att kommunernai Halmstad, Kalmar och Norrköpingfullt ut övertagit ägande och driftav dessa flygplatser. Från 1 januari 2010övertar även kommunen i Jönköping sinflygplats och 1 april 2010 överlåtsSkellefteå flygplats till Skellefteå kommun.Förändringarna har möjliggjort rationaliseringarför LFV men samtidigt gett bättremöjligheter för dessa flygplatser attutvecklas tillsammans med intressenteroch näringsliv på resp ort. I och med riksdagensbeslut om det svenska flygplatssystemetkommer ytterligare fem flygplatseratt överlåtas under de närmaste åren.IntäkterLFVs intäkter har den senaste tioårsperiodenökat från 5 007 mkr 2000 till 6 191 mkrSoliditet och räntabilitet2000-2009%40Omsättning och investeringar2000-2009mkr7 000Resultat efter finansiella poster2000-2009mkr6003020100-106 0005 0004 0003 0002 0001 0004503001500-150-300-450-2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09000 01 02 03 04 05 06 07 0809-60000 01 02 03 04 05 06 07 08 09SoliditetRäntabilitet på eget kapitalInvesteringarOmsättningResultat efter finansiella posterResultat exkl “jämförelsestörandeposter”Ovanstående tre diagram visar utvecklingen under tioårsperioden 2000 – 2009 med avseende på soliditet, räntabilitet på eget kapital, investeringar och omsättning samt resultat efterfinansiella poster. Förändringarna efter år 2000 är en följd av minskad trafik och stora investeringar. Mellan 2000 och 2003 minskade passagerarvolymen med 15% samtidigt som storainvesteringar färdigställdes och omfattande åtgärder vidtogs för att stärka säkerheten på flygplatserna. Nedgången i resultat, soliditet och räntabilitet 2007 beror på Statens Pensionsverks(SPVs) beslut om ändrade beräkningsförutsättningar gällande avsättning för framtida pensionsåtaganden vilket för LFV innebar en engångskostnad på 1 113 mkr. Resultatet 2008inkluderar nedskrivning av anläggningstillgångar med 353 mkr på sex flygplatser som, enligt riksdagsbeslut, inte tillhör statens basutbud av flygplatser. Resultatet 2009 inkluderarkostnader för avyttring/överlåtelse av flygplatser.42 > LFV 2009 < Flerårsöversikt

2009, en ökning med 1,2 miljarder kronoreller genomsnittligt cirka 2,4% per år somen följd av nedgångsperioderna 2001 –2004 och 2009. Att LFVs intäkter underden första nedgångsperioden ändå kundeöka berodde främst på att de omfattandesäkerhetsåtgärder som genomförts efter11 september 2001 till stor del kundeavgiftsfinansieras. Under uppgångsperioden2005 till slutet av 2008 innebar ökadtrafikvolym, tillsammans med satsningarpå den kommersiella verksamheten,ökade intäkter och ett förbättrat resultat.2009 års kraftiga trafiknedgång har återlett till minskade intäkter och försämratresultat men LFV har nu ändå stått bättrerustade att möta konjunktursvängningarna.LFV har under större delen av 2000-talet haft en uttalad ambition att stimuleraflygtrafiken och flygmarkanden genomatt sänka priserna på de trafikrelateradeavgifterna. Genom effektiviseringar ochresultattillskott från de kommersiellaprodukterna har prissänkningar på flygplatsavgifterkunnat genomföras medrunt 350 mkr under de senaste sex åren.KostnaderRörelsekostnaderna har under den senastetioårsperioden ökat från 4 151 mkr 2000till 5 856 mkr 2009. Detta innebär engenomsnittlig årlig ökning på knappt 4%trots det omfattande rationaliseringsarbetesom genomförts under 2000-talet.Under den senaste 10-årsperioden harkostnader för flygtrafiktjänst sammantagetökat med cirka 800 mkr till stordel beroende på ökade löner, pensionsavsättningaroch utbildningskostnader.För att säkerställa drift och kapacitet harsedan 2007 särskilda satsningar gjorts påutbildning av flygledare samt särskildalöneavtal med den operativa personalen.Kostnader som en direkt konsekvensav de ökade säkerhetskraven på flygplatsernahar inneburit cirka 450 mkr ikostnads ökning sedan 2000.Avskrivningarna har sedan år 2000ökat med cirka 400 mkr till följd av desatsningar som gjordes, främst i början avdecenniet, genom ökad ban- ochterminalkapacitet samt nytt trafikledningssystem.ResultatUnder perioden varierade resultatet efterfinansiella poster kraftigt mellan sommest 633 mkr (år 2000) och -548 mkr(år 2007).Efter att år 2000 ha genererat mycketpositivt resultat sjönk LFVs lönsamhetkraftigt 2001 – 2003 i och med flygbranschenskris efter 11 september-attentatetoch år 2003 redovisade LFV för förstagången en förlust (-58 mkr). Åren därefterinnebar en resultatmässig återhämtningoch en ekonomi i balans även om speciellafaktorer, utanför den löpande verksamheten,begränsat det redovisade resultatet2007 och 2008. Resultatet 2007 innehålleren engångspost för pensionsavsättningarpå drygt 1,1 miljarder kronor och 2008års resultat inkluderar nedskrivningen avtillgångar på sex flygplatser (-353 mkr).Årets resultat efter finansiella posteruppgår till -35 mkr. Global lågkonjunkturoch passagerarminskning har påverkatintäkter och resultat. Även årets resultatinkluderar engångsposter avseendeavyttring av de flygplatser som inte ingåri det framtida basutbudet av statliga flygplatser.InvesteringarUnder den senaste 10-årsperioden harLFV investerat för nära 15 miljarderkronor. Investeringsnivån nådde sinkulmen under 2000 och 2001 med nära3 miljarder kronor per år. Merparten avinvesteringarna har avsett utbyggnaderoch modernisering av Stockholm-Arlanda Airport samt investering i ettnytt flygledningssystem. Som en följd avatt kapacitetsutbyggnaderna motsvaratmarknadens behov har investeringsnivåernaunder den senaste 5-årsperiodenvarit betydligt lägre med ett genomsnittpå cirka 900 mkr per år.DefinitionerAktiverad ränta– Ränteutgifter hänförliga tillanläggningar under uppförandeinräknas i anskaffningsvärdet.Sådana ränteutgifterutgörs av den del av affärsverketsverkliga ränteutgiftersom skulle ha undvikits ominvesteringen inte kommittill stånd.Anläggningstillgångar– Tillgångar avsedda att nyttjasunder tre eller flera år.Avgiftsenhet (Unit rate)– Ett flygplan som väger50 ton och flyger 100 km isvenskt luftrum får betala enavgiftsenhet.Avskrivning enligt plan– Anläggningstillgångensanskaffningskostnad fördeladmed lika stort belopp varje årunder tillgångens beräknadeekonomiska livslängd.Eget kapital– Statskapital, bundna reserveroch fritt kapital.Kortfristiga skulder– Skulder som ska betalasunder det kommande verksamhetsåret.Långfristiga skulder– Skulder som ska betalastidigast om ett år.Räntabilitet på egetkapital(efter inkomstskatt ochskatte motsvarighet)– Resultat efter inkomstskattoch skattemotsvarighet i förhållandetill genomsnittligteget kapital uttryckt i procent.Motsvarar räntabilitet mätt ijusterat eget kapital efterskattemotsvarighet.Räntabilitet på sysselsattkapital– Resultat efter avskrivningarplus finansiella intäkter iförhållande till genomsnittligbalansomslutning minusräntefria kortfristiga skulderuttryckt i procent.Räntabilitet på totaltkapital– Resultat efter avskrivningarplus finansiella intäkter iförhållande till genomsnittligbalansomslutning uttryckt iprocent.Sjukfrånvaro (enligt ESVsallmänna råd)– Den totala sjukfrånvaroni procent av de anställdassammanlagda arbetstid.Med frånvaro på grund avsjukdom avses frånvarounder tid den anställde harrätt till sjukpenning frånarbetsgivaren, sjukpenningfrån Försäkringskassan,tidsbegränsad sjukersättningeller aktivitetsersätt ning frånFörsäkringskassan. Karensdageninräknas i sjukfrånvaron.Skattemotsvarighet– Motsvarande bolagsskatt.Soliditet– Eget kapital i förhållandetill balansomslutning uttryckti procent.Statskapital– Av staten tillskjutet kapitalsom ska förräntas.Flerårsöversikt > LFV 2009

Tio verksamhetsår i sammandrag2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Flygtrafiken (1 000-tal)Antal landningar 243 268 265 278 298 309 301 322 346 360Antal passagerare 1) 27 096 30 264 30 113 29 601 28 837 27 560 26 135 28 063 30 481 30 846Befordrade ton fraktgods och post 174 224 251 229 224 217 237 255 234 249Ekonomi (mkr)ResultaträkningRörelsens intäkter 6 191 6 394 6 273 5 980 5 683 5 821 5 402 5 384 5 088 5 007Rörelsens kostnader -5 856 -5 998 -5 458 -5 240 –5 132 –5 306 –5 109 –4 884 –4 919 –4 151– varav jämförelsestörande poster 0 -353 5) - - – – – – – –Resultat från andelar i intresseföretag 4 0 0 -9 –7 –7 –9 –11 20 –31Rörelseresultat 338 396 816 731 544 508 284 489 189 825Finansiella intäkter 55 42 42 36 13 17 10 15 27 15Finansiella kostnader 2) -429 -323 -1 385 3) -323 –318 –401 –342 –353 –196 –207Resultat efter finansiella poster -35 115 -545 447 238 124 –48 151 20 633Inkomstskatt och skattemotsvarighet 8 -18 149 -131 –72 –37 11 –46 –7 –186Minoritetens andel -7 -8 -7 -6 –5 2 – – – –Årets resultat -34 90 -403 309 161 89 –37 105 13 447BalansräkningAnläggningstillgångar 11 968 11 977 4) 5) 13 416 13 491 13 865 14 273 14 677 14 736 13 559 11 375Omsättningstillgångar 1 252 1 470 1 455 1 148 1 099 1 093 1 163 1 175 1 419 1 192Eget kapital 2 905 2 968 2 878 3 437 3 130 2 998 2 908 2 985 2 882 2 805Långfristiga skulder, avsättningar ochuppskjuten skatt mm 8 872 8 953 10 139 9 725 9 833 10 787 11 691 10 977 10 243 8 202Kortfristiga skulder 1 444 1 526 1 854 1 478 2 001 1 581 1 241 1 949 1 853 1 560Balansomslutning 13 220 13 447 14 871 14 640 14 964 15 366 15 840 15 911 14 978 12 567ÖvrigtInvesteringar i anläggningstillgångar 923 1 037 1 088 808 785 735 1 358 2 081 3 224 2 660Nyckeltal %Soliditet 22 22 19 23 21 20 18 19 19 22Räntabilitet på eget kapital (efter inkomstskattoch skattemotsvarighet) -1,2 3 -13 9 5 3 –1 4 0 17Räntabilitet på arbetande kapital 3,2 3 6 6 4 4 2 4 2 8Räntabilitet på totalt kapital 3,0 3 6 5 4 3 2 3 2 7PersonalAntal årsarbetare 3 374 3 342 3 413 3 418 3 489 3 786 3 810 3 789 3 829 3 7381) Från och med år 2000 redovisas både antal ankommande och avresande passagerare i inrikes trafik.Till och med 1999 redovisades endast avresande passagerare när antalet passagerare summerades.I tabellen ovan har värden för 1999 räknats om enligt det nya redovisningssättet.2) Från och med 2001 redovisas räntedelen av pensionskostnaderna som finansiell kostnad. Tidigare redovisades pensionskostnaden under rörelsens kostnader.Anm: Till och med 2004 ingick enheterna Luftfartsinspektionen och Luftfart och samhälle i sammanställningen. Fr o m 2005 ingår enheterna i Luftfartsstyrelsen.3) Inkluderar engångseffekter av pensionsskuldsökning till följd av nya beräkningsgrunder med -1 054 mkr.4) Nedskrivning av anläggningstillgångar för de sex flygplatser som föreslås inte ingå i det nationella basutbudet.5) Arlandabanan Infrastructure AB såldes under 2008.44 > LFV 2009 < Tio verksamhetsår i sammandrag

AdresserLuftfartsverket601 79 NorrköpingTel 011-19 20 00Telefax 011-19 25 75Göteborg Landvetter Airport438 80 LandvetterTel 031-94 10 00Telefax 031-94 10 99Flygplatschef: Olle SundinJönköping Airport555 93 JönköpingTel 036-31 11 00Telefax 036-31 11 17Flygplatschef: Hazze SandströmKarlstad AirportVåldalen 570655 91 KarlstadTel 054-55 60 00Telefax 054-55 60 90Flygplatschef: Peter LandmarkKiruna AirportBox 831981 28 KirunaTel 0980-680 00Telefax 0980-680 08Flygplatschef: Peter SalomonssonLuleå AirportFlygstationsvägen 4972 54 LuleåTel 0920-24 49 00Telefax 0920-24 49 06Flygplatschef: Susanne JangdalMalmö AirportBox 14230 32 Malmö-SturupTel 040-613 10 00Telefax 040-613 12 15Flygplatschef: Peter WeinhandlRonneby AirportPostlåda 2000372 92 KallingeTel 0457-255 90Telefax 0457-245 84Flygplatschef: Mona GrönqvistSkellefteå Airport931 92 SkellefteåTel 0910-576 00Telefax 0910-576 45Flygplatschef: Robert LindbergStockholm-Arlanda Airport190 45 Stockholm ArlandaTel 08-797 60 00Telefax 08-797 86 00Direktör och Chef förDivision Stockholm:Kerstin Lindberg GöranssonStockholm-Bromma Airport168 67 BrommaTel 08-797 68 00Telefax 08-98 35 43Flygplatschef: Kjell-Åke WestinSundsvall Härnösand Airport861 83 TimråTel 060-19 76 00Telefax 060-19 76 19Flygplatschef: B-O LindgrenUmeå City Airport904 22 UmeåTel 090-71 61 00Telefax 090-71 62 90Flygplatschef: Karin Larsson-TängdénVisby Airport621 41 VisbyTel 0498-26 31 00Telefax 0498-26 31 45Flygplatschef: Annika NybergÅre Östersund Airport832 96 FrösönTel 063-19 30 00Telefax 063-19 30 90Flygplatschef: Susanne NormanÄngelholm Helsingborg Airport262 91 ÄngelholmTel 0431-48 45 01Telefax 0431-48 45 02Flygplatschef: Rose-Marie ÖstbergÖrnsköldsvik AirportVästanå890 35 HusumTel 0660-874 00Telefax 0660-874 07Flygplatschef: Robert GyllrothDivision Flygplatsgruppen438 80 LandvetterTel 031-94 10 00Telefax 031-94 13 39Direktör och Chef för DivisionFlygplatsgruppen: Olle SundinDivision Flygtrafiktjänsten601 79 NorrköpingTel 011-19 20 00Telefax 011-19 26 40Direktör och Chef förFlygtrafiktjänsten:Thomas AllardLFV Holding AB601 79 NorrköpingTel 011-19 20 00Telefax 011-19 27 90VD: Mikael LarssonArlanda SchipholDevelopment Company ABBox 39190 45 Stockholm ArlandaTel 08-797 60 00Telefax: 08-797 62 40VD: Anne-Marie ZuidwegFlygplatsfastigheter iLandvetter ABBox 2105438 13 LandvetterTel 031-94 28 70Telefax 031-94 28 73VD: Elsa ThuressonLFV AirportCenter ABBox 24190 45 Stockholm ArlandaTel 08-797 61 40Telefax 08-59 36 20 61VD: Jan EgenäsSwedavia ABSwedish Aviation Development AB601 79 NorrköpingTel 011-19 20 00Telefax 011-13 07 11VD: Lars HåkanssonREDAKTION: Koncernfinans, Koncerninformation och LFV SupportGRAFISK FORM: Creation, FOTO: Kenneth Hellman, Per Fröberg (s17) KARTA: CBA EU Lapland areaTRYCK: LFV Tryck, PAPPER: MultiDesign Original White 200/130 g.Adresser > LFV 2009

601 79 Norrköping. Telefon 011-19 20 00. Fax 011-19 25 75.Organisationsnummer 202100 – 0795. lfv@lfv.se www.lfv.se