finansiell analys - Uddevalla kommun

Årsredovisningen är producerad avEkonomiavdelningenochTH Tryck ABUDDEVALLAKOMMUNÅrsredovisning2004Omslagsbilder:VM i motocross på GlimmingeMotorstadionHingstutsläpp på BassholmenWakeboard SM pågamla hamnområdetUDDEVALLA KOMMUNTelefon: 0522-696000Postadress: 451 81 Uddevallawww.uddevalla.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGKommunstyrelsens ordförande 2Förvaltningsberättelse 3På väg mot god livskvalitét 7Ekonomisk översikt 11Finansiell analys 11Resultaträkning 16Balansräkning 17Finansieringsanalys 18Redovisningsprinciper/Noter 19Driftredovisning 25Investeringsredovisning 26Begreppsförklaring 27Personalöversikt 28Miljö- och välfärdsöversikt 32Organisation kommunen 35Kommunen - Nämnder och styrelser 36Kommunstyrelsen 36Barn och utbildningsnämnden 40Socialnämnden 44Miljö och stadsbyggnadsnämnden 48Tekniska nämnden 50Kultur och fritidsnämnden 53Bolag och stiftelser 56UUAB - Moderbolaget 57Uddevalla Energi AB 57Uddevalla Hamnterminal AB 57Uddevalla Omnibus AB 58Uddevalla Evenemangs- och Turistforum AB 58Uddevalla Turisttrafik AB 58Trestadsregionens Avfalls AB 58Bostadsstiftelsen Uddevallahem 59HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla 59Stiftelsen Ljungskilehem 59Revisionsberättelse 601

KOMMUNSTYRELSENSORDFÖRANDEUnder 2004 passerade Uddevalla en milstolpe. Vi kunderäkna in mer än 50 000 invånare. Det firades med en 50 000millimeter lång marsipantårta och kaffe på Kungstorget enlördag i september.Vi kunde också under det gångna året glädja oss åt beslutetatt bygga en strandpromenad från centrala Uddevalla ut motGustafsberg och Lindesnäs. Kommunen, näringslivet ochkommunmedborgarna har med gemensamma krafter visat attsamarbete ger resultat. Strandpromenaden kommer att invigasefter sommaren 2005.Ett annat projekt som vi kan känna stolthet över är beslutet attge alla uddevallabor möjlighet till bredband. I princip alla hushållkommer att, innan 2005 är till ända, kunna koppla upp sigmot internet på ett snabbt och effektivt sätt. Det är en kvalitetsförbättringdär Uddevalla är unikt. Ingen annan kommun ihela Sverige ger sina medborgare en sådan möjlighet i dag.Vi är unika i ett annat sammanhang också. Som första kommuni Sverige har samtliga verksamheter inom Uddevallakommun blivit registrerade enligt EMAS. Efter fem års arbetekunde vi strax före jul ta emot registreringen som ett bevis påett lyckat och väl genomfört miljöarbete. Det ska vi varaoerhört stolta över!uddevallabor och turister. VM i motocross på GlimmingeMotorstadion lockar inte bara storpublik till tävlingarna utankan också ses i de flesta sportkanaler på TV runtom i världen.Det känns också bra att veta att Volvofabriken i Uddevalla,som numera till 60 procent ägs av den italienska bildesignernPininfarina, satsar på en ny version av den sportigaVolvon C 70.Och sist men inte minst, det arbete som lagts ned på att görastadskärnan attraktivare och trevligare, och för att få liv ochaktivitet i centrala Uddevalla, det hoppas vi nu ska resultera iatt Uddevalla blir vald till årets stadskärna 2005.Då kan vi bli ännu stoltare över vår stad och vår kommun!Lennart BjörkKommunstyrelsens ordförandeUnder det gångna året införde vi också ett stoppaket för attklara ekonomin. Statsbidraget sjönk beroende på försämradskattekraft och tidiga prognoser visade att vi inte skulle klaraekonomin utan drastiska åtgärder.Stoppaketet blev lyckat. Skatteintäkterna sjönk också mindreän befarat, en förbättring på 9 miljoner kronor. Tillsammansmed besparingar och överskott på finansnettot blev slutresultatetett överskott på 37 miljoner kronor mot budgeterat 7 miljonerkronor. Nämndernas verksamheter gav ett överskott på60 miljoner kronor.Samarbete och en väl utstakad målinriktning har gett ett positivtresultat. Ett tack till all personal och andra som medverkattill att göra detta möjligt.Under året har Uddevalla satts på kartan vid flera tillfällen,en del saker mindre bra, andra av betydligt bättre kvalitet.Valen som irrade sig in i Byfjorden fick folk att vallfärda hit.Tidningarna skrev spaltmeter och TV visade långa inslag frånUddevalla.Andra publikdragande arrangemang under året var naturligtvisOddebollen, en av Sveriges största fotbollsturneringar,Junicupen, handbollsarrangemanget som lockar ungdomarfrån hela landet, Fjordfestivalen, som under några varmasommardagar och kvällar skänker glädje och avkoppling för2

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEVision för kommunenDen av kommunfullmäktige beslutade visionen innebär attUddevallas invånare skall ges förutsättningar för en godlivskvalitet genom att· de boende i Uddevalla och de som brukar kommunenstjänster är nöjda och har anledning att tala väl omUddevalla· våra medarbetare i kommunen trivs och är delaktiga iverksamheten. De känner sig stolta över att kunna geUddevallas invånare uppskattad service· kommunens arbetssätt kännetecknas av helhetssyn ochett effektivt utförande· kommunens ekonomi är långsiktigt stark och med högresurseffektivitet. Invånarna i Uddevalla har goda möjlighetertill arbete· utvecklingen sker utifrån invånarnas behov och efterfrågan.Uddevalla har rollen som ett regionalt centrum.Denna vision är vägledande för de kommunala verksamheternasframtida inriktning och ingår som en integrerad deli planeringsarbetet.OmvärldKonjunkturBNP-tillväxten i världen beräknas under 2004 ha uppgått till5 %, vilket är den högsta tillväxten på nästan 30 år. Drivkrafteni detta är framför allt en stark investeringsuppgång.Ökningstakten för 2005 och 2006 bedöms till 4,4 %. Denamerikanska ekonomin, som hittills präglats av en expansivekonomisk politik, kommer att gå in i en mer återhållsamperiod. I euroområdet har den uppgång som kunde skönjasunder första halvåret 2004 stannat av och någon snabb uppgångi konjunkturen är ännu inte i sikte.I Sverige steg BNP under de tre första kvartalen 2004 med3,7 % och bedömningarna för helåret slutar på 3,8 %.Ökningstakten under 2004 var till viss del kalenderstyrd i såmåtto att året innehöll fler arbetsdagar än normalt, där effektenav detta har bedömts till 0,6 %. Det finns tecken på att deninhemska efterfrågan fortsätter att vara hög. Den svenskaindustrikonjunkturen har utvecklats bra med bl.a. stigandeexport med fordons- och telekomindustrin i täten. Den starkatillväxten av exporten bedöms hålla i sig även 2005. Däremotsyns ännu inga positiva effekter på arbetsmarknaden.Den offentliga konsumtionen har varit begränsad under åretoch beräknas ha minskat med 0,5 % justerat för kalendereffekter.Förklaringen till detta är att skatteunderlaget ökadelångsamt p.g.a. den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden.Prognoser under året om utvecklingen av skatteunderlaget förbl.a. 2004 medförde sannolikt också återhållsamhet med anskaffningarinom både landsting och kommuner. En effektav den lägre ekonomiska utvecklingen under de senaste årenhar varit att kommunalskatterna stigit kraftigt under 2003 och2004.Under 2005 kommer den offentliga konsumtionen att öka bl.a.beroende på ökade statliga bidrag och demografiska effekter.Statens ekonomiRegeringen har flera mål för de offentliga finanserna. Överskotteti de samlade offentliga finanserna skall vara två procentav BNP över en konjunkturcykel, ett utgiftstak finns förstatens utgifter och kommuner och landsting/regioner harbalanskravet.Enligt Ekonomistyrningsverket blev statens utgifter för budgetåret2004 preliminärt 855 miljarder kronor, vilket är 3 miljarderkronor lägre än utgiftstaket. Statsbudgetens saldo, detvill säga statens lånebehov, visar däremot ett preliminärtunderskott på 53 miljarder kronor.För 2005 medför en beräknad sysselsättningsökning att inkomsternaförbättras men motverkas av skattesänkningar förhushållen och att skattenedsättningarna ökar i omfattning,främst sysselsättningsstödet till kommunerna. Budgetunderskottetberäknas minska 2005 bl.a. beroende på att ränteutgifternablir ovanligt låga.Skattenedsättningarna på budgetens inkomstsida har successivtökat och uppgår 2004 till 10 miljarder kronor. 2005 ökarnedsättningarna ytterligare till 16 miljarder kronor genomstörre sysselsättningsstöd till kommunerna. Sysselsättningenökar åren framöver, vilket bidrar till ökad tillväxt av lönesummanoch därmed högre inkomster från socialavgifter och inkomstskatter.Budgeten beräknas fortsatt visa underskott denärmaste åren. Däremot beräknas staten kunna hålla utgiftstaketde närmaste två åren, dock med en ytterst liten marginal.Befolkningsstrukturen i landet är nu den mest gynnsammasedan 1960-talet, men kommer att försämras och vara sämreunder mycket lång tid framöver, vilket kommer att prägla heladen offentliga sektorn. Enligt Ekonomistyrningsverket medverkarinte dagens saldomål för den offentliga sektorn om tvåprocent i överskott över en konjunkturcykel till att skapa någonbuffert i statens finanser inför den demografiska utvecklingsom väntar.Kommunernas ekonomiDe första prognoserna för kommunernas ekonomi för 2004pekade på ett underskott på 3,5 miljarder kronor. I takt med attresultaten för 2004 börjat bli klara visar det sig att det kanskeistället blir ett överskott på 2-3 miljarder kronor. De åtgärdersom vidtagits inom många kommuner under året, bl.a. pågrund av försämrade skatteunderlagsprognoser, har uppen-3

´04FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisningbarligen gett effekt. Sveriges Kommuner och Landstingstidiga bedömning var att tre av fem kommuner inte skulleklara balanskravet 2004.2005 däremot uppvisar en motsatt bild. Fyra av fem kommunerräknar nu med att få balans i ekonomin. Enligt SverigesKommuner och Landsting bedöms 2005 års resultat bli ettöverskott med 4 miljarder kronor. De nya statliga bidragen iform av sysselsättningsstöd bidrar med både mer pengar tillverksamheten och förbättrat resultat. Om detta blir fallet fårkommuner och landsting sitt bästa resultat sedan 1992.Bilden är dock splittrad.Utvecklingen med goda ekonomiska förutsättningar ser ut atthålla i sig även 2006. Från 2007 kan dock ekonomin bli kärvaremen är inte föranlett en svag samhällsekonomisk utveckling.Den demografiska utvecklingen kopplat till förväntadskatteunderlagsutveckling ger inte möjlighet för kommunernaatt finansiera detta själva, utan det kommer att krävas nya statligatillskott. Demografin kommer att förändras påtagligt dekommande åren. Bl.a. kommer antalet invånare över 85 år attfördubblas på 30 år utan att intäkterna beräknas öka i motsvarandegrad. Kraven på välfärdstjänsterna kommer snarare attöka när hushållens ekonomi blir bättre.För att klara ekonomin skedde bl.a. ett stort antal skattehöjningar2004. 54 kommuner höjde skattesatsen medan tvåkommuner sänkte. På tre år har den sammanlagda genomsnittligautdebiteringen ökat med 1,08 kronor.Uddevallas ekonomiKommunen har tre finansiella mål, ett nettokostnadsmål därverksamhetens nettokostnader maximalt skall få uppgå till97,0 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag/avgifter.Ett om minst 45 % i soliditet samt ett om oförändradskattesats. Det förstnämnda målet kunde inte nås i budgetenför 2004 utan denna beslutades till en nivå på 98,4 %.Resultatet för året blev dock betydligt bättre. Ett överskott på+ 37 miljoner kronor mot budgeterat + 7 miljoner kronor gaven nettokostnadsandel på 97,5 %. Soliditeten blev 45,7 %,vilket innebär att soliditetsmålet har infriats. Skattesatsen för2004 höjdes med 0,30 kronor till 22,44 kronor.En starkt bidragande orsak till resultatet var de stoppåtgärdersom infördes efter den första delårsrapporten. Stoppåtgärdernaomfattade anställningar, övertid, inköp av varor ochtjänster samt investeringar. Effekterna av dessa åtgärder harblivit större än vad som kunde bedömas. Ett förväntat underskottpå 30 miljoner kronor vändes till ett överskott på 37miljoner kronor, en resultatförbättring på hela 67 miljonerkronor.För 2005 visar en första resultatprognos ett överskott på 38miljoner kronor att jämföra med ett överskott på 17 miljonerkronor enligt budget. Orsaken till förbättringen är ökade statligabidrag i form av sysselsättningsstöd. Den preliminäraplaneringen för perioden 2006 - 2008 visar på en resultatnivåpå ca 40 miljoner kronor per år.Kommunens intäkter i form av skatter och bidrag ökade med58 miljoner kronor till 1 839 miljoner kronor eller 3,3 % medannettokostnaderna ökade med 29 miljoner kronor till 1 793miljoner kronor eller 1,9 %. Verksamhetens nettokostnaderökade därmed mindre än ökningen av den huvudsakligaintäktskällan, vilket är tillfredsställande. Den generella bedömningenav kommunens ekonomi är att den nödvändigaförstärkningen både på kort och lång sikt ser ut att kunna4genomföras tack vare ökade statliga bidrag samt återhållsamhetvid utfördelning av kommunbidrag. Nettokostnadsmåletbör kunna uppnås under den kommande planeringsperioden.Kommunallagens balanskravKommunallagen innehåller krav på god ekonomisk hushållning.Detta har som ett minimikrav definierats som att intäkternaskall överstiga kostnaderna för varje år. Vid avstämningenmot balanskravet skall realisationsvinster och -förlusterräknas bort. Justering kan även ske om synnerliga skäl finnsför att inte reglera ett negativt resultat. Avstämningen nedanvisar att kommunen 2004 uppfyller balanskravet i kommunallagen.Årets resultat enligt resultaträkningenRealisationsvinsterRealisationsförlusterJusterat resultat+ 37,1 mkr- 5,2 mkr0,0 mkr+ 31,9 mkrDrift- och investeringsredovisningNämndernas verksamhet redovisar ett samlat överskott motbudget på 60 mkr. Inkl. de ej nämndsrelaterade kostnadernaoch intäkterna är driftöverskottet mot budget 50 mkr. Kostnaderinkl. avskrivningar uppgår till 2 524 mkr (+ 2,3 %)och intäkterna till 732 mkr (+ 3,2 %).Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till 128 mkr moten budgeterad volym på 160 mkr. De största objekten är ombyggnadenav Österängen till nytt äldreboende för 65 mkr,reparation av Badhuskajen 11 mkr och ventilation på Östrabogymnasiet9 mkr.Finansiell analysBåde kommunen och kommunkoncernen redovisar positivaresultat under året. Resultatet för kommunkoncernen uppgårtill + 56 mkr mot + 25 mkr föregående år. Kommunens resultatär det bästa sedan 1996, trots att de första prognosernapekade på ett befarat relativt stort underskott. Koncernensekonomi präglas till stor del av läget inom kommunen, därkommunens resultat utgör 2/3 av totalresultatet för 2004.Bolagens resultat är i stort i nivå med förväntningarna.Uddevallahems resultat är sämre än 2003. Någon påtagligförändring av riskbilden för kommunen har inte skett underåret. För den fortsatta ekonomiska utvecklingen för kommunenvisar den första prognosen för 2005 samt den påbörjadeplaneringen för 2006 - 2008 på en möjlig förstärkning avekonomin bl.a. genom ökade statliga bidrag.Inflation och räntaInflationen, mätt som årsmedeltalet för KPI, ökade under2004 med 0,4 %. Denna ökningstakt ligger en bra bit underbåde Riksbankens mål på 2 % +/- 1 % och vår egen utgångspunkti planeringen för perioden 2004 - 2006. Något tydligttryck uppåt på inflationen kan inte utläsas. Den låga inflationstaktenförklaras i huvudsak av ett lågt resursutnyttjandeoch en svag kostnadsutveckling som beror på begränsadelöneökningar och en stark produktivitetstillväxt. Inflationenbedöms stiga den närmaste tiden och uppgå till drygt 1 %2005 för att sedan öka till drygt 2 % 2006. Både i den aktuellaplaneringen för 2005 - 2007 och i förutsättningarna för2006 - 2008 ingår 2 % som utgångspunkt för kostnadsökningarav varor och tjänster.

´04FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅrsredovisningRänteutvecklingen under året har fortsatt nedåt. Den kortaräntan har gått ned med 0,7 % till 2,0 % och den långa räntanmed 0,8 % till 3,3 % vid årets slut. I slutet av året var dengenomsnittliga räntan på kommunens långfristiga upplåning4,1 % att jämföra med 4,3 % ett år tidigare. Den närmasteframtiden ser inte ut att medföra något räntetryck uppåt. Riksbankensreporänta sänktes under början av 2004 i två stegmed 0,75 % ned till 2,0 % och har legat kvar där sedan dess.InvånarantalUddevalla passerade under året den magiska gränsen 50 000invånare. Invånarantalet uppgick vid årets slut till 50 068personer, vilket är en ökning med 197 personer. Födelsenettotvar dock fortfarande negativt. 536 barn föddes, vilket är 43fler än 2003, mot 562 personer som avled, vilket är 16 färreän 2003. Flyttnettot var positivt med 201 personer. Totaltflyttade 2 178 personer till Uddevalla under året.Sysselsättning och arbetslöshetBransch Uddevalla RiketVård och omsorg 25,1 16,1Handel och kommunikation 18,3 18,4Tillverkningsindustri 13,5 18,3Utbildning och forskning 11,2 11,0Finansverksamhet, media,företagstjänster 10,0 13,4Byggverksamhet 7,2 5,8Övrigt 14,7 17,0Summa 100,0 100,0Sysselsättningen i Uddevalla och riket 2002, %De mest påtagliga skillnaderna mellan Uddevalla och riket ärden höga andelen inom vård och omsorg resp. den lägre andeleninom tillverkningsindustri. Jämfört med föregående århar andelen inom tillverkningsindustri minskat medan finansverksamhetm.m. har ökat.1998 1999 2000 2001 2002Offentlig sektor 8901 9364 9376 8928 8993Andel (%) 42 43 43 42 41Privat sektor 12 218 12277 12388 12 548 12942Andel (%) 58 57 57 58 59Totalt 21 119 21 641 21 764 21 476 21 935Förändring + 867 + 522 + 123 - 288 + 459Antal arbetstillfällen i kommunen 1998 - 2002Antalet arbetstillfällen ökade mellan 2001 och 2002 med 459och har under femårsperioden ökat med 816 eller 4 %. De tresenaste åren har den privata sektorns andel ökat med 2 %.Arbetslösheten har fortsatt att öka under 2004. Ökningen ärinte unik för Uddevalla utan trenden finns i hela landet. Antaletöppet arbetslösa och i program, i förhållande till befolkningen16 - 64 år, var 6,8 % i december 2004 mot 6,6 % ett årtidigare. Nivån är både över länet (6,0 %) och riket (6,4 %),medan ökningstakten under året har varit något lägre i Uddevalla.Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 18 - 24 år uppgick idecember till 267 och är en minskning med 82 personer eller23 %. Som jämförelse kan nämnas att åren 1993-94 var 863ungdomar arbetslösa. Antalet nyanmälda lediga platserfortsatte att minska under året från 3 129 år 2003 till 3 0302004. Efter en ökning i slutet av 1990-talet har kurvan hittillsunder 2000-talet vänt nedåt. Antalet arbetstillfällen ökade meddrygt 450 mellan 2001 och 2002. Ökningen var störst inombyggverksamhet och företags- och personliga/kulturellatjänster. Såväl inpendlingen som utpendlingen ökade 2002.Under 2002 pendlade 5 585 (2001: 5 461) personer in tillUddevalla medan 5 837 (2001: 5 541) pendlade ut. Pendlingsunderskottetuppgick till ca 250 personer.RekryteringKommunen står inför omfattande pensionsavgångar de närmasteåren när de stora 40-talskullarna börjar uppnå pensionsålder.Det kommer att kräva stora insatser för att lockadagens ungdomar att arbeta inom den offentliga sektorn. Enundersökning gjord av Nutek 2003 visar att endast 12 procentav dagens ungdomar under 30 år helst vill jobba i stat, kommuneller landsting. Sju av tio ungdomar vill helst bli anställdai ett privat företag.Konkurrensen om arbetskraften kommer att kräva anpassningarav den kommunala verksamheten för att tillmötesgåde krav och önskemål som dagens ungdomar har. Kommunensutmaning ligger inte enbart i att få ungdomar att väljaen kommunal anställning före en privat, utan även att övertygadem om att just Uddevalla kommun är det bästa valetinom den offentliga sektorn.Aktuellt under åretLokaliseringen av kraftvärmeverket, som skall ersätta Hovhultsverket,sker till Björbäck istället för Fröland som varitaktuellt tidigare. Uddevalla Energi AB har under året påbörjatdetaljplaneringen för byggnationen. Den planerade avfallsbaseradevärmeproduktionen innebär att användningen av oljaför energiproduktion till fjärrvärmesystemet i princip helt kanersättas.I mars togs beslutet av styrelsen för Högskolan Trollhättan/Uddevalla om att ett samlat campus förläggs till Trollhättan.Styrelsebeslutet innehöll också en avsiktsförklaring om attinrätta s.k. högskolecentra i de tre övriga fyrstadskommunernaUddevalla, Lysekil och Vänersborg, för att garanteraen fortsatt närvaro av högskoleutbildning på dessa orter.Uddevalla blev under året Sveriges första kommun att bliEmas-registrerad. Registreringen erhölls från Miljöstyrningsrådeti december 2004. Detta innebär att kommunens helaverksamheten är certifierad.I slutet av året togs beslut om att under 2005 kommer helaUddevalla att kunna erhålla bredband. Som en av få kommuneri landet planeras bredbandsutbyggnaden att täcka helakommunen. Därmed blir det möjligt för samtliga kommuninvånareatt skaffa en internetuppkoppling med både höghastighet och stor driftsäkerhet.Kommunens verksamhetTotalt visar nämnderna överskott med 60 mkr och där samtligabidrar till detta överskott. Resultatet är mycket glädjandemed utgångspunkt ifrån den negativa prognos för kommunenssamlade resultat som förelåg efter första kvartalet.Inom barn- och utbildningsnämndens område har inköps-5

´04FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅrsredovisningKommunkoncernens verksamhetstoppet gett avsedda effekter och minskat kostnaderna föralla skolformer. Framförallt gäller det materialinköp i form avläromedel och pedagogiskt material, men även när det gällerfortbildning och i viss mån personalkostnader. Det trendbrottsom skedde i och med 2003 års bokslut när gymnasieskolanoch vuxenutbildningen sammantaget, till skillnad från tidigareår, visade ett överskott håller i sig även 2004. Det beror såvälpå kontroll över kostnaderna som oväntat stora intäkter.Uddevalla fick retroaktivt betala tillbaka 4,1 mkr i statsbidragför läsåret 02/03 s.k. ”Wärnerssonpengar”. Förskolan har ettrelativt stort överskott. Orsakerna är bl.a. att det varit problemmed att kunna rekrytera förskollärare samt att allmän förskolahar kunnat genomföras på ett mindre kostsamt sätt än planerat.Barnen har i stor utsträckning placerats i befintliga förskolegrupperoch lokaler. Pågående aktiviteter för att mötaframtida behov: resursfördelningssystem, demokratiprojektet,kvalitetsutveckling i förskolan, frivilliga skolformer i kraftigförändring samt lokalförsörjningsplan.Socialnämndens ekonomi har under år 2004 utvecklats positivtmed ett större överskott, men till priset av mindre fortbildningoch utvecklingsinsatser. Antalet äldre fortsätter att ökaliksom antalet personer inom LSS-verksamheten. Nämndenhar relativt god balans inom äldreomsorgen och handikappomsorgenutan egentliga köer. De kundundersökningar somgjorts visar betyg mellan 3 och 4 på en fyrgradig skala.Arbetsmetoderna utvecklas och en strategisk utvecklingsplanför barnavården har tagits fram. Verksamheter i samverkanmed vårdgrannar utvecklas och finansieras gemensamt.Rekryteringen av medarbetare har blivit lättare och det är oftamånga sökande till lediga arbeten. För vårdyrkena har enhandlingsplan för marknadsföring tagits fram. Den framtidakompetensutvecklingen blir allt viktigare liksom metodutveckling.En ökad datorisering som stöd för baspersonal kommersuccessivt.Inom tekniska nämnden har byggandet av Österängens äldreboendefortskridit enligt planerna och avslutas under 2005.Arbetena med Badhuskajen har i stort färdigställts under året.Under sommaren har ny bostadsmark tagits fram i Misterödsområdet,som sedan sålts under senhösten med god åtgång.Under året har en rad kundenkäter genomförts inom verksamhetsområdet,bl.a. har 500 Uddevallabor fått besvara frågorom gatustandard, vattenkvalité, parkering, renhållning ochparkskötsel. Undersökningen visar bl.a. att gatustandardenupplevs som allt sämre, vattenkvalitén allt bättre och attrenhållningens insamling av återvinningsmaterial fungerarbra. Tekniska kontoret har tillsammans med övriga kommunenregistrerats i enlighet med EU:s miljöstyrnings- ochmiljörevisionsförordning. Tekniska nämnden har under 2004genomfört en omorganisation. Nio avdelningar har blivit sexoch ett internt utvecklingsarbete har påbörjats inom respektiveavdelning.Ett starkt kännetecken för Uddevalla kommun är kultur ochfritid. Här ryms den kultur som människan skapar och dennatur som finns runt omkring oss - fjäll, fjord och hav, urbergoch saltvatten. Mänskliga nätverk där alla ges möjlighetatt delta. Det är en ynnest för nämnden och förvaltningen förkultur och fritid att jobba med detta. Uppdraget är att medverkatill att kommunen utvecklas; att samhället växer i styrkaoch att vi ser framtiden an med största tillförsikt. År 2004 harvarit särskilt spännande. Här har grunderna lagts för denframtida plattformen. Egentligen är opinionsbildning kanskeförvaltningens viktigaste uppgift. Att stimulera alla att ta delav det utbud och de tillgångar som finns. Årsredovisningenvisar mångfalden.Årets resultat uppgår till 56 mkr (25 mkr), varav kommunensvarar för 37 mkr och koncernen Uddevalla Utvecklings ABför 15 mkr. Investeringarna uppgår till 274 mkr mot 210 mkrföregående år.Verksamheten inom koncernen har i stort skett enligt planerna.Uddevalla Energi AB påbörjade under året planeringen förnytt kraftvärmeverk på Björbäck, som skall ersätta Hovhultsverket.Samordning har skett mellan Uddevalla EvenemangsochTuristforum AB och Uddevalla Turisttrafik AB med syfteatt rationalisera verksamheterna för att få en bättre lönsamhet.Uddevalla Hamnterminal AB redovisar en kraftig resultatförbättringoch har under året tagit igen den godsminskning somuppstod 2003.FramtidsutsikterFinansieringen av den framtida offentliga verksamheten kommeratt stå i fokus de kommande åren. Antalet invånare över85 år kommer att fördubblas de närmaste 30 åren. De storafyrtiotalistkullarna börjar nu gå i pension och vi kan här förväntaoss ökade krav på offentlig äldreomsorgsservice bådevolymmässigt och standardmässigt.För närvarande arbetar en parlamentarisk kommitté (Ansvarskommittén)som skall undersöka den nuvarande samhällsorganisationensförutsättningar att klara de offentliga välfärdsåtagandena.Där det är motiverat skall kommittén föreslå förändringarav strukturen och uppgiftsfördelningen. Förslagenskall ge de folkvalda organen bättre förutsättningar att få genomslagför politiken och medborgarna bättre förutsättningartill inflytande, insyn och utkrävande av ansvar. Resultatet avdetta arbete kan komma att få stora konsekvenser för hur denoffentliga servicen kan komma att utföras i framtiden.Kommitténs slutbetänkande skall presenteras i februari 2007.För Uddevallas del har den ekonomiska planeringen skapatförbättrade förutsättningar för en bra framtida ekonomiskgrund för kommunen. Ökade statliga bidrag har underlättatdetta. En rimlig bedömning är att en fortsatt ökning av statligabidrag kommer att vara nödvändig bl.a. mot bakgrund av attstora delar av dessa ökade bidrag går till att finansiera kostnadsdrivandestatliga reformer, där staten borde ta ett störreekonomiskt ansvar.Sveriges Kommuner och Landstings bedömning visar påfortsatta sannolika skattehöjningar inom kommunkollektivet.Gymnasieskolan och handikappomsorgen kommer att krävamer resurser, bl.a. på grund av demografiska förändringar.Däremot kommer grundskolan att kräva mindre resurserp.g.a. minskningen av elevantalet. Omstruktureringen inomutbildningsverksamheten kommer att bli en av de större frågornaunder den närmaste framtiden.Sjukfrånvaron har varit och kommer att vara en stor utmaningför hela samhället att få rätsida på. Ökade insatser och incitamentkommer sannolikt att krävas för att begränsa frånvaron.En stor och viktig fråga för hela Västsverige kommer att varautvecklingen för Saab-fabriken i Trollhättan. Större negativaförändringar kan komma att kraftigt påverka sysselsättningoch arbetslöshet i Uddevalla.6

PÅ VÄG MOT GODLIVSKVALITETHär presenteras uppföljningen av kommunfullmäktiges visionsdokument som via kommunstyrelsens verksamhetskort har rapporteratsav nämnder och styrelse. Resultatet för de enskilda måtten redovisas i nedanstående diagram där den grönmarkeradecirkeln är målsättningen och resultatet rött. De resultat som är utanför cirkeln överträffar målet och motsatt förhållande råder fördem som är innanför. Därefter följer en verbal beskrivning som inom kommunens fokusområden beskriver genomförda aktiviteteroch kommenterar resultatet.UtvecklingKund& LärandeNöjd-kund-resultatJämförda verksamhetsområden Ris & RosstatistikHögskolestuderande i UddevallaFöreningsaktiviteteterUtvärdering av servicedeklUtvärdering av informationSkatteuttagsindexNettokostnad/invånareBesöksfrekvens WebbArbetslösa invandrare jmf VG-regionenNäringslivsstrukturenInfriade förstahandsvalFlyttningsnetto/årRis & Ros statistik-skadorEkonomiFinansiell profilNöjd-medarbetar-resultat, anställdaArbetslösa män jmf VGNöjd-medarbetar-resultat, personalavgångarArbetslösa kvinnor jmf VGSjukfrånvaroMedarbetareVerksamma nätverkUppfyllda miljömålGoda exempelFolkhälsoindexProcessArbetsmetoder för ökat invånareinflytandeBredbandstäckning-företagBredbandstäckning-hushållKund”De boende iUddevalla och de sombrukar kommunens tjänster ärnöjda och har anledning atttala väl om Uddevalla”Särskilda insatser under åretKommunens Webb funktion har under året utvecklats för attöka tillgängligheten för funktionshindrade. En talfunktionsamt möjligheten att välja storlek på bokstäverna finns nu förbesökare på kommunens hemsida. Utveckling av servicedeklarationersom är politiskt beslutade i syfte att tydliggöra7brukares förväntningar på de kommunala tjänsterna har fortlöptunder året. Nya servicedeklarationer för bygglovshanteringoch gymnasieskolan har framtagits. Servicedeklarationernaför hemtjänsten och grundskolan har utvärderats ochfått resultat 3,4 resp. 3,2.Tekniska kontoret och socialtjänsten har genomfört omfattandekundundersökningar. Även näringslivs- och arbetsmarknadsförvaltningenhar gjort kunduppföljningar bland ungdomar.En attitydmätning kring trygghet har genomförts i sambandmed folkhälsoarbetet. Totalt 550 kommuninvånare har deltagiti undersökningen. Generellt har undersökningen visat attkvinnor oroar sig mer än män och yngre oroar sig mer änäldre. Att känna oro, oavsett om det är befogad oro eller ej,påverkar hälsan och livskvaliteten negativt.Arbetet kring projektet Medborgarfokus har påbörjats. Enenkätundersökning bland politiker har gjorts som mäter derassyn på demokrati i Uddevalla.

´04PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET ÅrsredovisningBiblioteken arbetade med ökad tillgänglighet för kommuninvånarnagenom att förlänga öppettiderna under hösten.Kommentarer till resultatet/utvecklingenGenomförda kundundersökningar visar att våra kunder är istort sett nöjda med de insatser de får. Tekniska kontoret hargjort flera undersökningar som omfattar varierande verksamhetsområden.Resultaten varierar mellan 2,9-3,4.Socialtjänstens gedigna undersökning inom äldre- ochhandikappomsorgen visar ett resultat som är bättre än förraårets motsvarande mätning. 2004 visar ett resultat på 3,3 (3,1för 2003).Antalet besökare på Uddevalla.se ökar konstant. Den ökadetillgängligheten genom talfunktionen och möjligheten attändra storleken på bokstäverna kan vara en bidragande orsak.Dialoginstrumentet Ris och Ros har under året använts 235gånger av våra medborgare. Detta ska jämföras med 892gånger under 2003. Detta bör ses som alarmerande. Samtligaförvaltningar, med undantag av Administrationen, har redovisatmarkanta minskningar i antalet inkomna synpunkter.Barn och utbildning har inte kunnat lämna in några uppgiftermen åtgärder har aktiverats för att återuppliva funktionen.Förslagsvis kan en informationskampanj både gentemot medborgareoch personal vara en tänkbar åtgärd.Infriade förstahandsval har varit varierande. Gällande särskiltboende inom socialtjänsten har 91 % fått sitt förstahandsval.Motsvarande siffror för barn och utbildning är; förskolan66 %, grundskolan 85 % och gymnasium 89 %.LägesbeskrivningEtt flertal av de resultat som uppnåtts har inte motsvaratmålsättningen. Det mest påtagliga är nedgången i antaletinkomna synpunkter vilket bör leda till åtgärder införkommande år.Medarbetare”Våra medarbetare ikommunen trivs och ärdelaktiga i verksamheten.Dekänner sig stolta över att kunnage Uddevallas invånareuppskattad service.”igång på flera arbetsplatser. Utbildningar för friskvårdsombudhar genomförts. Friskvårdsmässa har hållits öppen för allaanställda och i samband med denna har särskilda friskvårdsveckorgenomförts för att stimulera aktiviteter på arbetsplatserna.Riktade insatser på arbetsplatserna har gjorts som blandannat innehåller en kartläggning av individernas hälsoprofil.Kommunens ledarutbildning har i enlighet med stoppåtgärdernalagts vilande men har kompletterats med en del som innehållerhälsofrämjande ledarskap där seminarier genomförtsoch kommer i fortsättningen att ingå i utbildningen.Implementeringen av den nya rehabpolicyn har påbörjats i deflesta förvaltningar. Syftet är att hjälpa långtidssjukskrivna tillåtergång i arbetet eller ändrad yrkesinriktning.Socialtjänsten har för andra gången gjort en mycket omfattandearbetsmiljökartläggning tillsammans med Uppsala universitet.Enkäten mäter personalens upplevda arbetssituationinom äldreomsorgen.Kommentarer till resultatet/utvecklingenAv de som har slutat sin anställning i kommunen har 44 %svarat på en avgångsenkät. Enkäten mäter den anställdes uppfattningav olika aspekter av sin anställning och Uddevallakommun som arbetsgivare. Högst betyg fick ”kamratskap”med 3,58 medan lägst fick ”personalpolitiken” med 1,35.Sjukfrånvaron har minskat från 7,44 % under 2003 till7,14 % under 2004. Detta är en mycket positiv utveckling!LägesbeskrivningPlanering av en förbättrad medarbetarenkät kommer att skeinför nästa undersökning hösten 2005 och denna är en avde viktigaste indikatorerna på resultatet i fokusområdet ochgenomförs vartannat år.Enkäten som genomfördes för de som slutar visade en negativtrend under andra halvåret vilket eventuellt kan kopplas tillupplevelsen av de s.k. stoppåtgärderna.De omfattande friskvårdsinsatserna får i första hand långsiktigaeffekter och den sjunkande sjukfrånvaron kommer förhoppningsvisatt fortsätta.Sammanfattningsvis finns många pågående aktiviteter somdirekt påverkar men som också ökar kunskapen om förbättringsområden.Även om det inte direkt går att utläsa ur åretsresultat, förutom sjukfrånvaron, så bör detta leda till att fåmedarbetarfokus i riktning mot det önskade läget.Särskilda insatser under åretDen kommunövergripande friskvårdssatsningen har fortsattunder året och innebär bl.a. att samtliga medarbetare kananvända en timme per vecka av betald arbetstid till konditionshöjandeaktiviteter. Ytterligare en tjänst har tillsatts underåret för att underlätta så att friskvårdsinsatserna kan komma8

´04PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET ÅrsredovisningProcessinflytandet för medborgarna. Aktiviteter som nämns är bl.a.fokusgrupper, referensgrupper, brukarråd, dialog via webben,öppet hus, information och diskussionsträffar med organisationer,energidagar, m.m.”Kommunens arbetssättkännetecknas av helhetssynoch ett effektivt utförande”Tvärsektoriellt arbete i olika konstellationer både inom ochutom kommunen visar på en allt större helhetssyn.Nämnderna redovisar också ett ökande antal goda exempelfrån verksamheten. Här lyfts bl.a. fram verksamhetsanalyser,omorganisation, metodutveckling, kvalitetsutveckling m.m.Särskilda insatser under åretKommunens arbete med införandet av ett miljöledningssystemhar lett till att Uddevalla har blivit Sveriges första kommun attEMAS registreras!Ett IT-stöd till verksamhetsutveckling har införskaffats ochkommer att ge struktur i processen och ge våra ledare ettverktyg att aktivt jobba med uppföljningen i. Systemet kommerockså att användas för att tillgodose de krav som ställsför miljöledningssystemet.Tre nya EU-projekt har påbörjats; Grensebroen, Kustnäravandringsleder samt Filmdekor. Projekten innebär omfattandesamarbete med kommuner i både Sverige och Norge.E-voice är ett demokratiprojekt inom Interreg IIIB tillsammansmed Storbritannien, Belgien, Holland, Sverige, Tyskland ocheventuellt Norge. Projektets syfte är att finna en utökad dialogmellan medborgare och förtroendevalda. Olika mötesplatserkommer att undersökas och nya vägar prövas. Uddevallasansvarsområde är fullmäktige på nätet, ärende- och dokumenthanteringoch fysiska mötesplatser.Samarbetet kring inköpsfrågor med fyra nordbohuslänskakommuner har utvecklats under året och utökats med enkommun. Dessutom har samarbetet med kommunens aktiebolagoch stiftelser intensifierats.Mycket utvecklingsarbete sker i former av nätverk eller projektdär EU-finansiering ingår – i synnerhet på näraförvaltningensom i huvudsak arbetar externt. Socialtjänsten arbetarofta med andra myndigheter, utbildningsanordnare och internautvecklingsgrupper. Barn och utbildning samarbetar medarbetsförmedling och näringsliv. Tekniska förvaltningen samverkarmed branschfack och intresseföreningar.Arbetet med pilotprojektet för e-handel har pågått planenligtoch utvärderades i slutet av året. Slutsatsen i utvärderingen äratt kommunen bör gå vidare och utöka arbetet till att ävenomfatta scanning av fakturor.Processkartläggning har gjorts av kommunens hantering avlokalbokning på alla olika idrottsanläggningar inför upphandlingav digitalt system som bygger på högre grad av självbetjäning.Kommentarer till resultatet/utvecklingenNämndernas aktiviteter inom processområdet för att öka inflytandetär omfattande och arbetssättet främjar möjligheterna tillLägesbeskrivningDet pågår relativt många olika projekt som syftar till attutveckla vårt arbetssätt både ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv.Helhetssynen främjas av det tvärsektoriellaarbetet. Resultatet i processfokus kan bedömas som balanserat.Ekonomi”Kommunensekonomi är långsiktigt starkoch med hög resurseffektivitet.Invånarna i Uddevalla hargoda möjligheter tillarbete”Särskilda insatser under åretDen första kvartalsrapporten visade att vi var på väg mot ettkraftigt underskott på grund av att prognosen för skatteintäkternaskrevs ned ordentligt. Detta föranledde ett åtgärdspaketsom innebar att allt som inte var helt nödvändigt måstesenareläggas eller utgå.De ekonomiska effekterna av detta visade sig bli omfattande.Det i kombination med en något lindrad minskning av skatteintäkternaoch andra samverkande faktorer gjorde att kommunengör ett positivt resultat för året.Sveriges Kommuner och Landsting har på uppdrag av kommunengjort en ekonomisk analys som presenterades på nyåret2004. Detta fick konsekvenser i planeringsarbetet inför2005 i arbetet med de finansiella målen. Bland annat fick viett nytt synsätt för resultatmålet och planeringen gav en störremarginal till nollstrecket än tidigare år.Kommentarer till resultatet/utvecklingenFlera av de resultatmått som anges i ekonomifokus har etteller flera års fördröjning och gäller således tidigare år.Nettokostnadsindex innefattar åtta olika verksamhetsområdensamt totalen. Jämfört med riket har Uddevalla en totalt lägrenettokostnad. Äldre/handikappomsorg samt individ ochfamiljeomsorg är verksamheter med högre nettokostnad.Kommunens finansiella profil är en relativ jämförelse av åttaparametrar med genomsnittet av regionens kommuner.Uddevallas profil är ganska genomsnittlig där skattefinansieringav investeringar var något bättre och skattesats något9

´04PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET Årsredovisningsämre än genomsnittet. Jämfört med tidigare år har den förbättratsmen är på samma nivå som 2002 d.v.s. på genomsnittetför regionen. Statistik avseende sysselsättningen i de 10största branscherna visar på en ökande syssselsättning de tresista åren.LägesbeskrivningArbetet med omvärldsanalyser har påbörjats och är viktiga fördet långsiktiga strategiska arbetet. Kommunens finansiellaprofil har haft en positiv utveckling och nettokostnadsläget ärstabilt över tid. Det relativa läget på arbetsmarknaden harmarkant förbättrats för kvinnorna och en marginell försämringhar skett för männen.Totalt kan fokusområdet bedömas vara i balans då resultatetför året blev positivt och arbetsmarknaden förbättrades irelation till Västra Götalandsregionen.Utveckling och lärandeKommentarer till resultatet/utvecklingen21 jämförande undersökningar inom olika verksamhetsområdenhar genomförts. I huvudsak jämför sig Uddevalla mednärliggande kommuner alternativt i ekonomiska sammanhangmed strukturellt jämförbara kommungrupper inom respektiveverksamhetsområde. Trenden är ett ökande antal jämförelser.Kommunkompassen genomförs vartannat år och vi kommeratt få ett nytt resultat under 2005.Antalet kompetens- och vidareubildningsdagar har kunnatverifieras ur PA-systemet. Det finns dock ett okänt antalutbildningsdagar som ligger utanför denna mätning. Det ärdock helt klart att en lägre aktivitet än vanligt har blivitresultatet av de begränsade resurserna.LägetDe resurser som stått till förfogande för utveckling under2004 har varit starkt begränsade på grund av stoppåtgärdernasom infördes under våren. Detta har lett till att utbildningsaktiviteterinte har genomförts i enlighet med organisationens ochverksamheternas behov.”Utveckling skerutifrån invånarnas behovoch efterfrågan. Uddevallahar rollen som ett regionaltcentrum.”Särskilda insatser under åretUnder våren infördes ett generellt inköps- och utbildningsstoppi syfte att minska utgifterna inför ett förväntat budgetunderskott.Detta har inneburit att utbildnings- och kompetenshöjandeåtgärder har varit minimala under 2004 vilketnaturligtvis satt en begränsning för möjligheterna till utvecklingoch lärande.Föreningslivet är rikt och omfattande i allt från socialtjänstenskvinnojourer, handikappföreningar, pensionärsföreningar tillföretagarföreningar och kultur- och idrottsföreningar.Många exempel finns vad gäller strukturerat utvärderingsochförbättringsarbete. Resultatet från kommunkompassanalysengav ett antal uppslag till förbättringsområden.Bland andra områden som jämförts under året kan nämnasrenhållning, gata och park, boendekostnader, fastighet,hemtjänst, särskilt boende, biståndsavdelning, verksamhetsdokumentationinom äldre och handikappomsorg, handläggningoch organisation av barnavårdsärenden, tillgänglighet,folkhälsa, trygg och säker kommun och grundskolan.Utvecklingsprojektet IKIT (interkommunal IT) tillsammansmed Trollhättan och de norska kommunerna Fredrikstad ochSarpsborg avslutades vid årsskiftet. Inom projektet har bl.a.servicedeklarationer för förskola, grundskola, gymnasiet,hemtjänst, bygglov och Konsument Uddevalla arbetats fram.10

FINANSIELL ANALYSGod ekonomisk hushållningEnligt kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomiskhushållning i sin verksamhet. Fr.o.m. år 2001 gäller dennaparagraf den samlade kommunala verksamheten. Balanskravetsom gäller för kommunen gäller dock inte i koncernperspektivet.Anledningen till detta är bl.a. den stelbenthet som detskulle innebära för företagsdelen sett till det enskilda året. Enannan anledning är att kommunens kärnverksamhet skullekunna komma att påverkas på ett icke önskvärt sätt. Godekonomisk hushållning kan ses ur flera perspektiv, bl.a. detfinansiella perspektivet resp. verksamhetsperspektivet.Finansiella perspektivetMiniminivån enlig lagstiftningen är balanskravet. För att levaupp till god ekonomisk hushållning krävs dock mer än detta.God ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivetinnebär bl.a. att morgondagens kommuninvånare kan tillförsäkrassamma servicenivå som dagens invånare utan attskattenivån höjs.VerksamhetsperspektivetGod ekonomisk hushållning i detta perspektiv innebär attkommuninvånarna får ut så mycket som möjligt för den skattoch de taxor och avgifter som betalas. Detta perspektiv innebäratt kommunen tillhandahåller rätt service till rätt pris ochhandlar om att skapa ekonomiska möjligheter att tillgodosenya och/eller ändrade behov och krav från olika intressenteroch då framför allt invånarna.Finansiella målKommunen har tre finansiella mål för att kunna leva upp tillkravet på god ekonomisk hushållning. Målen är att verksamhetensnettokostnader maximalt skall få uppgå till 97 % avskatt, utjämning och generella bidrag, att soliditeten skalluppgå till minst 45 % samt oförändrad skattesats. Finansiellamål för de kommunala företagen finns i bolagsordningar ochägardirektiv.Fyra fokusområdenDen finansiella analysen sker utifrån fyra fokusområden;långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, risk samt kontroll.LångsiktigkapacitetKontrollRiskKortsiktigberedskapLångsiktig kapacitetFör att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkternaöverstiga kostnaderna. Ett nollresultat, d.v.s. balanskravetsminiminivå, räcker inte för att bevara den långsiktiga kapacitetenutan ett visst överskott måste genereras för exempelvisframtida pensionsåtaganden, investeringsbehov m.m.Kostnads-/intäktsutveckling(exklusive jämförelsestörande poster)Koncernen2000 2001 2002 2003 2004Intäkter 1 129 1 156 1 183 1 216 1 275Kostnader -2 533 -2 638 -2 760 -2 885 -2 974Nettokostnader -1 404 -1 482 -1 577 -1 669 -1 699Skatteintäkter, utjämningoch generellastatsbidrag 1 507 1 594 1 692 1 781 1 839Finansnetto -79 -75 -75 -67 -63Förändring 2000 – 2004mkr % totalt % per årIntäkter 146 12,9 3,2Kostnader 441 17,4 4,4Nettokostnader 295 21,0 5,3Skatteintäkter, utjämningoch generella statsbidrag 332 22,0 5,5Finansnetto 16 -20,2 -5,0Kommunen2000 2001 2002 2003 2004Intäkter 637 638 667 709 729Kostnader -2 123 -2 201 -2 334 -2 468 -2 508Nettokostnader -1 486 -1 563 -1 667 -1 759 -1 779Skatteintäkter 1 241 1 335 1 396 1 457 1 518Generella statsbidrag 266 259 296 324 321Finansnetto -17 -13 -13 -11 -9Förändring 2000 – 2004mkr % totalt % per årIntäkter 92 14,4 3,6Kostnader 385 18,1 4,5Nettokostnader 294 19,8 4,9Skatteintäkter 277 22,3 5,6Utjämning ochgenerella statsbidrag 55 20,6 5,2Finansnetto 8 -47,1 -11,811

´04FINANSIELL ANALYS Årsredovisning%80,070,060,050,040,030,020,010,00,0Ökningen av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidragutgör i normalfallet en yttersta ram för hur mycket nettokostnadernakan tillåtas öka för att inte försämra resultatet.Under perioden 2000 – 2004 har skatteintäkterna, utjämningoch generella statsbidrag ökat något snabbare än kostnaderna.Ökningen av de verksamhetsanknutna intäkterna har varitbetydligt lägre och beror bl.a. på att kommunen inte längrefullt ut bestämmer över samtliga avgifter, t.ex. inom barn- ochäldreomsorg. Ökningen av kostnaderna låg t.o.m. 2003 på engenomsnittlig årlig ökningstakt på 5,3 % men har minskat till4,5 % genom lägre kostnadsökningar 2004, framför allt p.g.a.de införda stoppåtgärderna under året. Den lägre ökningstaktenför kostnaderna medför att den genomsnittliga årliga förändringenav nettokostnaderna nu ligger lägre än ökningen avskatteintäkterna.KostnaderPersonalKostnadsfördelningPersonalkostnaderna är den avgjort största kostnadspostenför både koncernen och kommunen. I koncernen utgör personalkostnaderna61 % (1 829 mkr) och i kommunen66 % (1 655 mkr). Jämfört med föregående år har andelenökat med 1 % inom kommunen medan den är oförändradinom koncernen. I personalöversikten redovisas en analysav bl.a. kommunens personalkostnader.IntäkterLokal &fastighetBidrag ochtransf.Köp avvhtInköp avmaterialm.m.Avskrivn.KoncernKommunÖvriga vhtkostn.där dessa taxor finns. Företagsdelen inom koncernen kan ökaintäkterna genom bl.a. ökad försäljning av tjänster medankommunen har små möjligheter att förbättra resultatet genomökade verksamhetsintäkter.SkatteintäkterSkatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag har ökatmed 22 % under senaste femårsperioden, vilket ger en genomsnittligökning med 5,5 % per år. Ökningen för 2004 stannadepå 3,3 %. Av de totala skatteintäkterna har andelen för generellabidrag och utjämning minskat något under de senaste femåren och utgör ca 17 %.För andra året i rad redovisar kommunen en skuld till statenpå för mycket erhållna preliminära skatteintäkter under åretmed 15 mkr. Tillfälligt sysselsättningsstöd har erhållits med22 mkr.Kommunens skattesats höjdes fr.o.m. 2004 med 0,30 kronortill 22,44 kronor vilket var 1,64 kronor högre än genomsnitteti riket. Total skattesats inklusive skatt till regionen var 32,69kronor, vilket var 1,18 kronor högre än genomsnittet i riket.FinansnettoKoncernenFinansnettot har under året förbättrats med 4 mkr och uppgårtill -63 mkr (-67 mkr). Den positiva förändringen beror pålägre räntenivå och mindre upplåning under året. Koncernenslångfristiga lån uppgår till 1 731 mkr (1 771 mkr).KommunenFinansnettot har förbättrats med 2 mkr till -9 mkr (-11 mkr).Förbättringen beror även här på fortsatt sjunkande räntor ochmindre upplåning. De långfristiga lånen uppgår till 592 mkr(678 mkr). Kommunens långfristiga fordringar på de kommunägdaföretagen ökade netto med 79 mkr och uppgår till247 mkr (168 mkr).ResultatutvecklingIntäktsfördelningResultatutveckling80,070,060,0KoncernKommun6050KoncernKommun50,040%40,030,0Mkr302020,01010,00,0SkatteintäkterKom.Taxor/avgifterErs. landsting& kommunerHyrorÖvriga intäkter0-1000 01 02 03 04ÅrSkatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag är denabsolut största intäkten och svarar i koncernen för 59 % och ikommunen för 72 % av de totala intäkterna. Nivåerna innebäroförändrade andelar jämfört med 2003 trots att skattesatsenhöjdes 2004. Taxor och avgifter svarar för oförändrat 8 %och dessa intäkter har minskat från 12 % år 2000. Införandetav maxtaxor inom barn- resp. äldreomsorg har i praktikentagit bort möjligheterna att öka intäkterna för de verksamheterKoncernenResultatet blev 56 mkr (25 mkr). Nivån får anses vara mycketgod då årets resultat också belastades med 14 mkr i jämförelsestörandeposter. Resultatnivån under den senaste femårsperiodenhar i genomsnitt varit 33 mkr. Tidigare år har det ihuvudsak varit bolagen som bidragit till resultatet, i år är detdäremot kommunen som bidrar med största delen. Kommunensgenomsnittliga resultat har varit 14 mkr.12

´04FINANSIELL ANALYS ÅrsredovisningKommunenEfter att tidigare år legat på en resultatnivå kring 12 mkr, blevårets resultat oväntat bra med 37 mkr (11 mkr). Kommunensbeslut om anställnings-, övertids-, investerings-, och inköpsstoppefter årets första delårsprognos gav en mycket positivresultateffekt. Effekterna syns tydligt i kommunens totalakostnadsutveckling och framförallt i resultatet för nämnderna.Engångsavsättning för framtida sluttäckning av Havskurentippenmed 17 mkr belastar resultatet i form av jämförelsestörandepost. Resultatet justerat med jämförelsestörande posteruppgår till 51 mkr. Nettokostnadsandelen minskade med1,3 % till 97,5 % vilket innebär att kommunen nästan nåddefram till det finansiella nettokostnadsmålet på 97,0 %.Mkr 2000 2001 2002 2003 2004Skatteintäkter,utjämning och bidrag 1 507 1 594 1 692 1 781 1 839Verksamhetensnettokostnader 1 491 1 570 1 667 1 760 1 793Nettokostnadsandel (%) 98,9 98,5 98,5 98,8 97,5Avstämning mot balanskravetBalanskravet gäller kommunen men inte koncernen. Kravet äratt ett negativt resultat ett år skall vara återställt senast två årdärefter. Kommunens redovisade resultat år 2004 är +37,1mkr. För att uppfylla balanskravet skall reavinster och reaförlustervid försäljningar av anläggningstillgångar frånräknasresp. läggas till samt de ev. synnerliga skäl som kan åberopas.Det justerade resultatet blir +31,9 mkr vilket därmed uppfyllerårets balanskrav.År Redovisat Justering Resultat Resultat attresultat efter just. återställa2000 -1,0 -4,8 -5,8 0,02001 11,8 -1,8 10,0 0,02002 12,0 -1,6 10,4 0,02003 10,7 -7,3 3,4 0,02004 37,1 -5,2 31,9 0,0Not: År 2000 angavs synnerliga skäl för att inte återställaeget kapital. Skälet var att resultatet 2000 belastas medtidigare felperiodiserade intäkter på 6,9 mkr.InvesteringarKoncernenÅrets investeringar uppgår till 274 mkr. Den genomsnittliganivån har under perioden 2000-2004 varit 199 mkr per år.Bolagens och stiftelsernas andel 2004 är 53 % (56 %) vilketär en relativt hög nivå för andra året i rad. Årets omfattningligger klart högst under femårsperioden p.g.a. högre nivå iUddevallahem där investeringarna uppgår till 113 mkr (75mkr), samt en högre nivå för kommunen än föregående år.Mkr 2000 2001 2002 2003 2004Investeringar, totalt 142 198 173 210 274Varav bolag och stiftelser 54 42 73 117 146Bolag och stiftelsersandel av totala invest. 38 % 21 % 42 % 56 % 53 %KommunenNettoinvesteringarna uppgår till 128 mkr (93 mkr) och motsvarar125 % (90 %) av årets avskrivningar. Inkl. finansieringgenom årets överskott har därmed årets investeringarkunnat finansieras med egna medel. Den genomsnittliga%%investeringsnivån de senaste fem åren har varit 111 mkr. Merän hälften av årets investeringsnivå utgörs av ombyggnationenav Österängen till äldreboende.Mkr 2000 2001 2002 2003 2004Nettoinvesteringar* 88 142 100 93 128Andel av nettokostnader6 % 9 % 6 % 5 % 7 %Andel av avskrivningar96 % 156 % 103 % 90 % 125 %* Exkl. fastighetsförsäljningarSoliditet50,045,040,035,030,025,020,015,010,05,00,0100908070605040302010Soliditet00 01 02 03 04KoncernenSoliditeten beräknas i den sammanställda redovisningen förbolag och stiftelser efter att 72 % av de obeskattade reservernalagts till eget kapital. Minoritetsintresset har lagts tilleget kapital vid beräkningen av soliditetstalet. Med dessaförutsättningar har soliditeten ökat och uppgår till 34,9 %(33,8 %).KommunenSoliditeten uppgår till 45,7 % (45,0 %) där målet är att denskall uppgå till minst 45 %. Detta mål har uppnåtts densenaste femårsperioden, dock med mycket liten marginal.Trenden för perioden 2000 - 2003 har varit att soliditetenvarit något sjunkande. Årets positiva resultat och minskadelångfristiga skuld har dock gett ett trendbrott med, om änliten, ökad soliditet.Kortsiktig beredskapBalanslikviditetÅrKoncernKommunMed balanslikviditet menas omsättningstillgångar i förhållandetill kortfristiga skulder. Andelen kan beräknas exkl. respektiveinkl. de kreditlöften som finns avtalat med banker för vartid. Kommunens totala kreditlöfte var vid bokslutstillfället175 mkr.Balanslikviditet exkl. kreditlöften000 01 02 03 04ÅrKoncernKommun13

´04FINANSIELL ANALYS ÅrsredovisningKoncernenSamtliga kommunkoncernens bolag och stiftelser förutomHSB:s stiftelse Jakobsberg, TRAAB och Uddevalla HamnterminalAB ingår i kommunens koncernbank. I ovanståendediagram visas utvecklingen de senaste fem åren för balanslikviditetenexkl. kreditlöften. Nivån har minskat marginellt jämförtmed föregående år och uppgår till 86 % (87 %).KommunenKommunens finanspolicy har som mål att kommunen alltidskall ha tillgång till erforderliga penningmedel. Målet är attbalanslikviditeten inkl. kreditlöften skall vara större än 100 %.Detta mål har i stort sett uppfyllts den senaste femårsperioden.Årets låga nivå 100 % (122 %) beror framförallt på en ökningav kortfristiga skulder, vilket hänger samman med att bolagoch stiftelser står för en ökad andel av tillgodohavandet påkoncernkontot.Balanslikviditet 2000 2001 2002 2003 2004- inkl. kreditlöften 130 % 99 % 117 % 122 % 100 %- exkl. kreditlöften 59 % 60 % 77 % 84 % 68 %RiskRänteriskKommunens finanspolicy ger allmänna riktlinjer för den finansiellaverksamheten inom kommunkoncernen och närmareriktlinjer för kommunen. I varje företag inom koncernen skallfinnas en av styrelsen årligen beslutad finansiell policy.KoncernenDe långfristiga lånen har minskat med 40 mkr till 1 731 mkr(1 771 mkr). Lånevolymen med räntebindning på löptider upptill 3 år har ökat medan volymen har minskat för löptider däröver.En större andel av lånestocken har under året bundits pålöptider på 5 år eller däröver. Andelen har ökat från 26 % till66 %. Utlandslånen uppgår till oförändrat 6 %.Mkr 2000 2001 2002 2003 2004Långfristiga lån 1 647 1 684 1 733 1 771 1 731KommunenKommunens finanspolicy anger att risker skall hållas inomramen för de begränsningar som fullmäktige beslutar. För attminimera ränterisken får den genomsnittliga räntebindningstideninte understiga 1 år resp. överstiga 5 år. Vid årets slut varräntebindningstiden 1,06 år och har under året minskat med0,67 år. Genomsnittligt vägd löptid för den långfristiga nettoskuldenfår enligt finanspolicyn inte understiga 3 år. Vid åretsslut var den 3,97 år (3,67 år).2000 2001 2002 2003 2004Räntebindningstid(månader) 13 19 13 21 13Kapitalbindningstid(månader) 42 69 57 44 47Långfristig låneskuld(mkr) 614 626 680 678 592Genomsnittränta (%) 5,56 5,17 4,90 4,39 4,08BorgensåtagandenKoncernenBorgensåtagandena för kommunkoncernen uppgår till 49 mkr(57 mkr). Förutom kommunens borgensåtagande på 29 mkrutgör Uddevalla Energi AB:s borgen på 18 mkr, till förmånför Östkraft AB, det enskilt största åtagandet.KommunenBorgensåtagandena har under året ökat med 18 mkr till 1 019mkr (1 001 mkr). Åtagandena avser till 93 % (96 %) kommunenstre bostadsstiftelser och håller sig inom de borgensramarsom beslutats. Ökningen beror på att säkerhet ställtstill TRAAB avseende efterbehandling och återställning avavfallsverksamhet på 27 mkr. Under den senaste femårsperiodenhar åtagandena totalt ökat med 101 mkr.2000 2001 2002 2003 2004Borgensåtaganden,totalt (mkr) 918 1 010 1 010 1 001 1 019FördelningKommunalabostadsstiftelser 862 956 971 959 953Förlustansvaregnahem 27 27 23 18 15Hel- och delägdaföretag 19 17 14 14 41Föreningar m.m. 10 10 10 10 10Förlustrisken vad gäller åtagandena gentemot bostadsstiftelsernakan, trots de stora beloppen, sägas vara mycket låg.Förlustansvaret för lån till egnahem innebär en viss förlustrisk.Det föreligger ingen känd förlustrisk vad gäller åtagandenamot del- och kommunägda företag. Åtagande mot föreningarm.m. uppgår till 10 mkr (1 % av totalåtagandet). Härföreligger ingen känd förlustrisk.Övriga ansvarsförbindelserKoncernenUtöver kommunens pensionsutfästelser finns i koncernenövriga förpliktelser på 27 mkr av vilket 19 mkr avser avropbartunderhåll till hyresgäster hos Uddevallahem.KommunenFr.o.m. 1998 skall avsättning till nyintjänade pensioner redovisasi balansräkningen medan pensioner intjänade före 1998skall redovisas som en ansvarsförbindelse. 1999 fattade kommunenbeslut att maximal avsättning enligt pensionsavtaletPFA 98 skall betalas ut till de anställda som individuell delfr.o.m. år 2000. Beslut fattades under år 2000 att fr.o.m. 1998försäkra de åtaganden som avser förmånsbestämda pensioneroch efterlevandeskydd. Detta kommer att innebära att kommuneni framtiden inte kommer att bygga upp någon ny pensionsskuldmed vissa smärre undantag.Kommunens ansvarsförbindelse för den gamla pensionsskuldenuppgår till 959 mkr inkl. särskild löneskatt. Utöver dettahar kommunen pensionsutfästelser gentemot tre kommunalabolag och ett kommunalförbund samt för visstidspensioner.Pensionsförpliktelsen och eventuellt pensionsutfästelsernakommer att generera utbetalningar som kommer att inkräktapå framtida verksamhetsutrymme.Mkr 2000 2001 2002 2003 2004Pensioner intjänadet.o.m. 1997 inkl.löneskatt 885 887 903 936 959Pensionsutfästelserinkl. löneskatt 20 20 18 15 10Soliditet inkl. helapensionsskulden 3 % 3 % 3 % 2 % 2 %14

´04FINANSIELL ANALYS ÅrsredovisningStällda säkerheter*KoncernenInom kommunkoncernen finns ställda säkerheter på totalt 237mkr (246 mkr). Av dessa är 206 mkr (208 mkr) fastighetsinteckningar,20 mkr (28 mkr) äganderättsförbehåll avs. bussarinom Uddevalla Omnibus AB för upptagna lån, 5 mkr (5mkr) fartygsinteckningar och 6 mkr (6 mkr) företagsinteckningar.KontrollBudgetföljsamhetBudgetföljsamheten beräknas i % genom att skillnaden mellanårets resultat och budgeterat resultat ställs i relation till verksamhetensnettokostnader.Inom både koncernen och kommunen har budgetföljsamhetende senaste fem åren varit god. Avvikelsen har varierat mellan-0,2 % - 2 %.KoncernenMkr 2000 2001 2002 2003 2004Verksamhetensnettokostnad 1 394 1 488 1 577 1 686 1 713Resultatavvikelsemot budget 24 3 10 2 34Resultatavvikelse/nettokostnad 1,7 % 0,2 % 0,6 % 0,1 % 2,0 %KommunenMkr 2000 2001 2002 2003 2004Verksamhetensnettokostnad 1 491 1 570 1 667 1 759 1 793Resultatavvikelsemot budget -3 2 12 11 30Resultatavvikelse/nettokostnad -0,2 % 0,1 % 0,7 % 0,6 % 1,7 %KänslighetsanalysOlika yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. Nedanframgår vissa händelsers möjliga effekt på resultatet 2004.HändelseLöneförändring med 1%Inflationsförändring med 1%Skatteunderlagsförändring med 1%Förändrad kommunalskatt med 1 krFörändrade generella statsbidrag med 1%Förändrad befolkning med 100 personerFörändrad kort ränta 1%Förändrad upplåning med 50 mkrInlösen av borgensförbindelser med 1%Jämförelse inom regionenKommunens finansiella profilÅrseffekt17 mkr5 mkr16 mkr68 mkr3 mkr3 mkr3 mkr2 mkr10 mkrKommunforskning i Väst tar sedan 1996 fram finansiellaprofiler på kommunerna i Västra Götalandsregionen. Dessaprofiler visar hur kommunerna i regionen inbördes förhållersig till varandra. Den senaste profilen avser 2003.Uddevalla kommuns finansiella profil visade under åren 1996- 1998 en positiv utveckling. Uddevalla låg då under genomsnittskommunenoch förbättrade sig i flera avseenden till atthamna över genomsnittet. Under 1999 - 2000 försämradesprofilen något och närmade sig ett genomsnittsläge. Åren2001 - 2002 skedde en viss förbättring.Den senaste profilen, för år 2003, visar att Uddevalla det åretlåg på genomsnittet i regionen. I de fyra huvudperspektiven,kapacitet, beredskap, kontroll samt risk, var det kommunenshögre skattesats i kapacitetsperspektivet och budgetföljsamheteni beredskapsperspektivet som låg under genomsnittet.Skattesatsen ingår även i bedömningen av riskperspektivetdär ett bättre utfall av kassalikviditeten vägde upp. Budgetföljsamheteningår även i kontrollperspektivet och där ett bättreutfall av skattefinansiering av investeringarna uppvägde.Inom delområdet skattefinansiering av investeringar varUddevalla bättre (123 % mot genomsnittets 97 %) medan viför skattesats var något sämre, d.v.s. högre än genomsnittet(22,44 kronor mot 21,54 kronor). Budgetföljsamheten försämradesnågot 2003 för Uddevalla. Länets övriga kommunerhade en starkare förbättring vilket gjorde att Uddevalla fick ensämre poäng än 2001 och 2002. Kassalikviditeten förbättrades2003 från att tidigare legat på ett genomsnittligt värde.I övrigt hade kommunen genomsnittliga värden.SammanfattningKoncernenResultatmässigt har kommunkoncernen varit stabil sedanbottenåret 1996 och gett positiva resultat från 1997 ochframåt. Årets resultat är, trots jämförelsestörande poster, detnäst bästa resultatet sedan koncernredovisningen börjaderedovisas 1991. Endast 1994 års resultat på 66 mkr är bättre.Då som nu är det kommunens goda resultat som slår igenommedan företagens resultat är ganska stabila över tiden.Kommunen har inte behövt ge något kapitaltillskott för atttäcka underskott i verksamheten för något bolag eller stiftelseunder de senaste åren. Risken för framtida kapitaltillskott bedömsidag som liten. Planerade avkastningskrav från kommunkoncernföretagtill kommunen har uppfyllts.KommunenKommunens ekonomiska läge får betraktas som relativt bra.Gällande verksamhetsplan och förutsättningarna i den kommandeplaneringen t.o.m. 2008 ger ytterligare förutsättningaratt konsolidera ekonomin. Den balansgång som tidigare skettrunt 0-resultat med minimala marginaler bör kunna undvikas.Resultatet för 2004 innebär en kraftig förbättring jämfört medde föregående åren. Det finansiella nettokostnadsmålet nåddeen bra bit på väg mot slutmålet på max 97 %. Årets förstadelårsbokslut visade ett prognostiserat resultat på - 29 mkr,vilket gjorde att beslut fattades om olika stoppåtgärder.Effekterna av dessa innebar att resultatutvecklingen under åretsuccessivt förbättrades för att slutligen hamna på + 37 mkr.Detta visar att det finns möjligheter att åstadkomma förändringarnär omständigheterna så kräver. Soliditetsmålet haruppnåtts de senaste åren även om nivån sakta sjönk mot denuppsatta miniminivån på 45 %. Årets ökning av soliditeten,som till största delen beror på årets goda resultat, är förhoppningsvisett trendbrott.* Kommunen har inga ställda säkerheter.15

RESULTATRÄKNINGKoncernenKommunenBelopp i mkr not 2004 2003 2004 2003Verksamhetens intäkter 1 1 274,7 1 215,7 728,7 708,5Verksamhetens kostnader 2 -2 813,4 -2 732,4 -2 406,0 -2 364,0Avskrivningar 3 -160,8 -152,6 -101,7 -104,0Jämförelsestörande poster 4 -13,7 -16,4 -13,7 -VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 713,2 -1 685,7 -1 792,7 -1 759,5Skatteintäkter 5 1 517,9 1 456,6 1 517,9 1 456,6Generella statsbidrag och utjämning 6 321,0 324,1 321,0 324,1Andel i intressebolags resultat 7 5,7 -0,9 - -Finansiella intäkter 8 7,7 11,0 16,9 19,6Finansiella kostnader 9 -70,6 -78,2 -26,0 -30,1RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRAPOSTER 68,5 26,9 37,1 10,7Extraordinära intäkter - - - -Extraordinära kostnader - - - -Skattekostnader 10 -11,5 -3,1 - -Minoritetsandel i årets resultat 11 -0,7 1,7 - -ÅRETS RESULTAT 56,3 25,5 37,1 10,716

BALANSRÄKNINGKoncernen KommunenBelopp i mkr not 2004-12-31 2003-12-31 2004-12-31 2003-12-31TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 12Goodwill 0,7 0,9 - -Materiella anläggningstillgångar 13Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 751,7 2 627,2 1 450,0 1 408,6Maskiner och inventarier 405,1 419,6 82,0 99,5Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper, andelar ochbostadsrätter 14 30,1 24,5 32,6 32,8Långfristiga fordringar 15 22,2 88,8 263,5 216,7Summa anläggningstillgångar 3 209,8 3 161,0 1 828,1 1 757,6OmsättningstillgångarFörråd/lager o exploateringsområden 16 70,1 73,7 59,2 62,7Kortfristiga fordringar 17 154,5 139,8 95,9 111,6Kortfristiga placeringar 208,0 97,9 193,0 85,0Kassa och bank 18 41,5 154,4 26,7 141,1Summa omsättningstillgångar 474,1 465,8 374,8 400,4SUMMA TILLGÅNGAR 3 683,9 3 626,8 2 202,9 2 158,0EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAROCH SKULDEREget kapital 19Balanserat eget kapital 1 209,7 1 184,3 970,1 959,4Årets resultat 56,3 25,5 37,1 10,7Summa eget kapital 1 266,0 1 209,8 1 007,2 970,1AvsättningarAvsättningar för pensioner 20 32,7 33,8 27,3 27,8Uppskjuten skatteskuld 59,9 52,3 - -Övriga avsättningar 21 34,1 18,1 23,7 6,3Summa avsättningar 126,7 104,2 51,0 34,1SkulderMinoritetsintresse 18,3 17,7 - -Långfristiga skulder 22 1 721,5 1 757,1 591,9 678,4Kortfristiga skulder 23 551,4 538,0 552,8 475,4Summa skulder 2 291,2 2 312,8 1 144,7 1 153,8SUMMA EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 683,9 3 626,8 2 202,9 2 158,0Ställda säkerheter 24 236,9 246,4 - -Ansvarsförbindelser 25 1 044,5 1 038,6 1 989,5 1 953,217

FINANSIERINGSANALYSKoncernenKommunenBelopp i mkr 2004 2003 2004 2003DEN LÖPANDE VERKSAMHETENVerksamhetens intäkter 1 274,7 1 215,7 728,7 708,5Verksamhetens kostnader -2 813,4 - 2 732,4 -2 406,0 -2 364,0Jämförelsestörande poster -13,7 -16,4 -13,7 -Justering för realisationsvinster -5,6 -8,8 -5,2 -8,1Justering för avsättningar och ny redovisningsprincip 20,6 -25,0 16,8 -20,5Verksamhetens nettokostnader -1 537,4 -1 566,9 -1 679,4 -1 684,1Skatteintäkter och intäkter av bidrag/utjämning 1 838,9 1 780,7 1 838,9 1 780,7Finansiella intäkter 7,7 11,0 16,9 19,6Finansiella kostnader -70,6 -78,2 -26,0 -30,1Skattekostnader -0,7 8,6 - -Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital 237,9 155,2 150,4 86,1Justering för rörelsekapitalets förändringFörändring av förråd/lager 3,6 12,0 3,5 11,5Justering förändring av exploateringsfastigheter -1,3 -0,7 -1,3 -0,7Förändring av kortfristiga fordringar -14,7 37,4 15,8 33,8Förändring av kortfristiga skulder 13,4 63,5 77,3 37,4Förändring av rörelsekapitalet 1,0 112,2 95,3 82,0Medel från den löpande verksamheten 238,9 267,4 245,7 168,1INVESTERINGSVERKSAMHETENInköp av immateriella tillgångar - - - -Inköp av materiella tillgångar -296,0 -219,9 -149,8 -103,1Investeringsbidrag 16,8 5,4 16,8 5,4Anslutningsavgifter 5,1 4,5 5,1 4,5Avyttrade materiella tillgångar 8,4 11,5 7,6 9,2Inköp av finansiella tillgångar - -3,5 - -0,7Avyttrade finansiella tillgångar 1,5 0,1 1,5 0,1Medel från investeringsverksamheten -264,2 -201,9 -118,8 -84,6FINANSIERINGSVERKSAMHETENUtlåningKortfristig utlåning -110,1 -9,0 -108,0 -10,0Långfristig utlåning - - -46,8 -Återbetald utlåning 66,6 0,4 - 5,7UpplåningLångfristig upplåning 139,5 224,6 80,0 13,0Amortering -183,6 -186,9 -166,5 -14,5Medel från finansieringsverksamheten -87,6 29,1 -241,3 -5,8FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -112,9 94,6 -114,4 77,7Likvida medel vid årets början 154,4 59,8 141,1 63,4Likvida medel vid årets slut 41,5 154,4 26,7 141,118

REDOVISNINGSPRINCIPER/NOTERAllmäntFör den kommunala redovisningen gäller Lag om kommunalredovisning som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggandeekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagenskrav på god redovisningssed kommunens principerför redovisning. Som huvudsaklig normgivare inomkommunal redovisning fungerar de rekommendationer somutges av Rådet för kommunal redovisning (Rkr).Tillämpade redovisningsprinciperKommunenRedovisningslagens regler för uppställning av resultat- ochbalansräkning, finansieringsanalys och värdering samt gällanderekommendationer från Rkr följs med några få undantag.De undantag som görs redovisas nedan. Här kommenterasockså vissa tillämpade redovisningsprinciper som avvikerfrån god redovisningssed p.g.a. den kommunalasärarten.LönekostnaderDe anställdas fordran i form av sparad semester och okompenseradövertid redovisas som kortfristig skuld i kommunensbalansräkning. Ersättning till timavlönad personal, OB-,jour-, beredskapsersättning m.m. har tidigare redovisats enligtkontantprincipen. Fr.o.m. 2003 redovisas ersättningarna enligtkostnadsprincipen som en kortfristig skuld. Årets förändringav ovan nämnda skulder ingår i verksamhetens nettokostnad.LeasingSamtliga leasingavtal inom kommunen redovisas som operationellaleasingavtal, då leasingavtalens värde bedöms somringa i förhållande till balansomslutningen. Hela kostnadenredovisas som rörelsekostnad. I not 2 lämnas uppgifter omårets erlagda leasingavgifter samt framtida leasingavgifter.AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdetefter avdrag för planenliga avskrivningar.Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningskostnad minuseventuella investeringsinkomster. Investeringar som aktiveratssom anläggningstillgång har som princip haft ett anskaffningsvärdepå >1 basbelopp och livslängd >3 år.Avskrivningar görs planenligt fr.o.m. den månad som investeringentas i bruk. Planenliga avskrivningar görs generelltmed rak nominell metod och avskrivningstidens längd följer ihuvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Ett stortundantag utgörs av avskrivningarna på fastigheter där nominellannuitetsmetod tillämpas samt att avskrivningstidenslängd avseende de flesta verksamhetsfastigheterna och anläggningarför va/renhållning (inkl. vatten- och avloppsledningar)är kortare än rekommendationen. Undantag från godredovisningssed görs också genom att anslutningsavgifter förbl.a. vatten och avlopp bokförs som investeringsinkomster.Detta görs för att få en mer rättvisande redovisning över tiden.År 2004 uppgick anslutningsavgifterna till 5,1 mkr. Motsvarandebelopp för 2003 var 4,5 mkr.PensionsskuldRedovisning av pensionsskuld har sedan 1998 skett enligt dens.k. blandmodellen. Pensioner intjänade före 1998 redovisasinklusive särskild löneskatt som en ansvarsförbindelse utanförbalansräkningen medan pensioner intjänade fr.o.m. 1998 årligenkostnadsbokförs som en individuell del, vilken betalas ut imars månad påföljande år. Garanti- och visstidspension inklusivesärskild löneskatt redovisas däremot med hela förpliktelseni balansräkningen som en avsättning. Samtliga pensionsberäkningarbaseras på uppgifter från KPA (KommunsektornsPensions AB). Det samlade pensionsåtagandet framgårunder personalöversikten. Ingen återlåning sker för pensioner.SkatteintäkterPeriodisering av skatteintäkter sker i enlighet med rekommendationnr 4.1 från Rkr. Det innebär att årets bokslut innehållerdefinitiv slutavräkning för 2003 och en preliminär slutavräkningför 2004. Prognosen är baserad på ekonomistyrningsverketsuppräkningsfaktor.ExploateringarKommunen har till största delen anpassat sin redovisning tillRkr’s publikation ang. kommunal markexploatering. Den avkommunfullmäktige antagna prislistan för försäljning avexploateringsmark har använts som värderingsgrund vidfastställande av lägsta värdets princip.KoncernkontoFr.o.m 2004 redovisas koncernkontot brutto. Koncernföretagenssaldo på koncernkontot redovisas i kommunens balansräkningsom kortfristig fordran respektive kortfristig skuld.2003 års jämförelsetal har justerats enligt denna princip.Sammanställd redovisning (koncern)Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunalaredovisningslagen kap. 8 och utformas enligt godredovisningssed i enlighet med rekommendation nr 8.1 frånRkr. Kommunens redovisningsprinciper skall så långt det ärmöjligt tillämpas även av dotterbolagen. Genom att olikartadeverksamheter ingår måste i vissa fall avsteg göras från enhetligaredovisningsprinciper. Samma värderings- och avskrivningsprincipertillämpas ej i dotterbolagen som i kommunen.Principerna för pensionsredovisningen är också annorlunda(se ovan).MetodDen sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetodenmed proportionell konsolidering, d.v.s. förvärvat egetkapital i respektive dotterbolag elimineras och enbart ägda19

´04REDOVISNINGSPRINCIPER/NOTER Årsredovisningandelar av dotterbolagens tillgångar och skulder respektiveintäkter och kostnader tas med i koncernredovisningen.Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. UUABkoncernensbokslut upprättas enligt förvärvsmetoden.Redovisningsrådets rekommendationer rörande koncernredovisningför aktiebolag har följts. Koncernredovisningenomfattar moderbolaget och bolag i vilka moderbolaget direkteller indirekt har mer än 50 % av röstetalet. Full konsolideringhar skett. Intressebolag med ägarandel överstigande 20 %redovisas enligt kapitalandelsmetoden. De olika konsolideringsmetodernahar betydelse för konsekvensen i den sammanställdaredovisningen, genom att minoritetsandelar ochintressebolags andel av årsresultatet redovisas på samma sättsom i UUAB-koncernens redovisning. Av dotterbolagensobeskattade reserver har 72 % lagts till eget kapital och28 % redovisats som uppskjuten skatteskuld. I resultaträkningenhar dotterbolagens bokslutsdispositioner återförts.Notförklaringar1 Verksamhetens intäkterKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Ersättning från landstingo andra kommuner 208,7 199,7 208,7 199,7Kommunala taxoroch avgifter 196,0 189,9 212,7 199,8Statsbidrag 88,6 87,5 88,6 87,5Övriga driftbidrag 89,2 86,9 89,2 86,9Hyror och arrenden 272,7 262,9 61,2 60,9El- och fjärrvärmeavg. 153,2 147,4 - -Övriga försäljningsintäkter 214,1 181,4 27,2 26,0Reavinst vid försäljningav anläggningstillgångar 5,6 8,8 5,2 8,1Övriga intäkter 46,6 51,2 35,9 39,6Summa 1 274,7 1 215,7 728,7 708,53 AvskrivningarKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Fastigheter och anläggningarenligt plan 93,3 94,4 72,5 75,7Maskiner och inventarierenligt plan 54,8 58,0 28,8 28,3Avskrivning av goodwill 0,2 0,2 - -Nedskrivning av fastigheteroch anläggningar 12,6 - 0,3 -Summa 160,8 152,6 101,7 104,04 Jämförelsestörande posterKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Förskingringsaffär,Uddevallahem - 15,8 - -Avsättning för åtagandeLjungskilehem - 0,6 - -Avsättning för deponiny beräkning 16,6 - 16,6 -Återbetald parkeringsmoms -2,9 - -2,9 -Summa 13,7 16,4 13,7 0,05 SkatteintäkterKommun2004 2003Preliminär kommunalskatt 1 539,1 1 466,5Slutavräkning föregående år -20,7 14,1Avsatt från tidigare år 14,3 -9,7Prognostiserad slutavräkninginnevarande år -14,8 -14,3Summa 1 517,9 1 456,62 Verksamhetens kostnaderKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Personalkostnader 1 828,7 1 771,0 1 654,6 1 608,5Lokal- och fastighetskostnader160,2 163,8 153,7 151,2Bidrag och transfereringar113,9 111,9 113,9 111,9Köp av verksamhet 218,8 209,8 214,6 203,2Inköp av material m.m. 269,3 260,8 125,7 136,2Reaförlust vid försäljningav anläggningstillgångar 0,0 0,8 0,0 0,8Övriga verksamhetskostnader222,5 214,3 143,5 152,2Summa 2 813,4 2 732,4 2 406,0 2 364,06 Generella bidragKommun2004 2003Generella statsbidrag 182,4 187,4Tillfälligt sysselsättningsstöd 22,5 18,1Summa generella statsbidrag 204,9 205,5Inkomstutjämning 123,2 130,0Kostnadsutjämning -7,1 -11,4Summa inkomst- ochkostnadsutjämning 116,1 118,6Summa 321,0 324,17 Andel i intressebolags resultatOperationell leasing/hyra (fasta priser)Hyror o arrendenKoncern KommunMaskiner o invent.Koncern KommunAndelen avser Fyrstads Kraft AB, vilken fram t.o.m.2004-04-30 ägdes till 33 % av Uddevalla Energi AB.Fr.o.m 2004-05-01 har andelen överlåtits till Östkraft AB,varvid en koncernmässig vinst på 5,7 mkr uppstod.Erlagd avgift 2004 82,6 73,6 16,4 15,6Framtida avgift 2005 79,7 71,2 18,2 16,1” 2006 73,5 66,0 18,5 16,4” 2007 73,9 66,5 18,7 16,5” 2008-- 73,4 66,5 18,8 16,620

´04REDOVISNINGSPRINCIPER/NOTER Årsredovisning8 Finansiella intäkterKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Ränteintäkter 7,1 7,8 16,8 18,7Övriga finansiella intäkter 0,6 3,2 0,1 0,9Summa 7,7 11,0 16,9 19,69 Finansiella kostnaderKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Räntekostnader 72,2 80,8 25,8 30,0Ränta på pensionsavsättning - - 1,1 1,0Räntebidrag -4,2 -3,0 -1,2 -1,3Övriga finansiella kostnader 2,6 0,4 0,3 0,4Summa 70,6 78,2 26,0 30,110 Skatt på årets resultatKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Betald skatt 3,8 1,4 - -Återbetald förmögenhetsskatt- -1,1 - -Uppskjuten skatt 7,7 2,8 - -Summa 11,5 3,1 - -11 Minoritetsandel i årets resultatMinoritetsandelen avser 45,48 % av ägandet i UddevallaHamnterminal AB av vilken 40 % ägs av BroströmsRederi AB.12 Immateriella anläggningstillgångarGoodwill avser Uddevalla Hamnterminal AB’s förvärv avaktier i SwanFalk Shipping AB, vilka skrivs av under 10 årfr.o.m. 1999.Koncern2004 2003Ingående anskaffningsvärde 4,1 4,1Inköp - -Utgående anskaffningsvärde 4,1 4,1Ingående avskrivningar 1,1 0,9Ingående nedskrivning 2,1 2,1Årets avskrivningar 0,2 0,2Utgående avskrivningar 3,4 3,2Bokfört restvärde 0,7 0,913 Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader, tekniska anläggningarKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Ingående anskaffn.värde 3 889,6 3 761,5 2 362,5 2 306,8Investeringar, netto 227,7 138,4 111,6 64,0Försäljningar/utrangeringar -5,9 -3,8 -5,8 -1,9Omklassificeringar 6,2 -6,4 6,2 -6,4Utgående anskaffn.värde 4 117,6 3 889,6 2 474,5 2 362,5Ingående avskrivningar 1 254,4 1 163,4 945,9 871,7Försäljningar/utrangeringar -2,3 -3,3 -2,2 -1,5Årets avskrivningar 93,3 94,4 72,5 75,7Omklassificeringar - -0,1 - -0,1Utgående avskrivningar 1 345,4 1 254,4 1 016,2 945,9Ingående nedskrivningar 8,0 8,0 8,0 8,0Återförd nedskrivning - - - -Årets nedskrivningar 12,6 - 0,3 -Utgående nedskrivningar 20,6 8,0 8,3 8,0Utgående restvärde 2 751,7 2 627,2 1 450,0 1 408,6Maskiner och inventarierKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Ingående anskaffn.värde 1 001,1 933,2 359,2 326,5Investeringar, netto 46,5 71,6 16,3 29,2Försäljningar/utrangeringar -10,4 -8,9 -1,7 -1,7Omklassificeringar -4,9 5,2 -4,9 5,2Utgående anskaffn.värde 1 032,3 1 001,1 368,9 359,2Ingående avskrivningar 581,6 532,0 259,7 234,2Försäljningar/utrangeringar -10,1 -6,6 -1,5 -0,9Årets avskrivningar 54,8 58,0 28,8 28,3Omklassificeringar 0,9 -1,9 - -1,9Utgående avskrivningar 627,2 581,5 287,0 259,7Utgående restvärde 405,1 419,6 82,0 99,5Specifikation av mark, byggnader och tekniskaanläggningar, utgående restvärde:Kommun2004 2003Verksamhetsfastigheter 831,1 852,6Fastigheter för affärsverksamhet 194,6 196,4Publika fastigheter(gator, vägar o parker) 137,8 135,4Tomträttsmark 25,4 25,5Kommersiella fastigheter 111,3 116,6Civilförsvarsanläggningar 0,0 0,4Pågående anläggningsarbeten 114,5 46,0Markreserv 35,3 35,7Summa 1 450,0 1 408,621

´04REDOVISNINGSPRINCIPER/NOTER Årsredovisning14 Värdepapper, andelar och bostadsrätterAntalBokfört värdeKoncern KommunAktier:Uddevalla Utvecklings AB(100 %) 6 000 - 10,0Trestadsregionens Avfalls AB(28,2 %) 3100 - 0,3Östkraft AB (7,2 %) 25 845 18,5 -Västtrafik AB (1,7 %) 3 320 3,3 3,3Fyrstads Flygplats AB (16 %) 960 1,2 1,2Mediapoolen VG AB (16,7 %) 250 0,6 0,6Västsvenska Teater och Dans(9 %) 90 0,3 0,3Buss i Väst AB (5,4 %) 100 0,1 -SABO Byggnadsförsäkr.företag 10 0,0 -Summa aktier 24,0 15,7Andelar:Kommuninvest ek. för. 47 668 1,4 1,4Föreningen Sportstugan 1 700 0,0 0,0Föreningen Folkets hus 500 0,0 0,0Summa andelar 1,5 1,5Husbyggnadsvaror HVB-förening 0,0 -Bostadsrätter 4,6 4,6Grundfondskapital - 10,8Summa 30,1 32,615 Långfristiga fordringarKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Utlämnade lån,koncernföretag - - 247,5 168,2Utlämnade lån, Vägverket - 9,5 - 9,5Utlämnade lån, övriga 16,0 9,2 16,0 8,2Kapitalförsäkringar 5,2 68,7 - -Uppskjuten skattefordran 0,6 0,6 - -Övriga fordringar 0,4 0,8 - 0,6Summa 22,2 88,8 263,5 186,5Effekt vid byte avredovisningsprincip 30,2Summa (proforma) 22,2 88,8 263,5 216,716 Förråd/lager o exploateringsområdenKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Materialförråd 11,1 11,2 0,2 0,2Lager tomtmark 24,3 23,1 24,3 23,1Bostadsmark underexploatering 2,6 6,3 2,6 6,3Industrimark underexploatering 32,1 33,1 32,1 33,1Summa 70,1 73,7 59,2 62,717 Kortfristiga fordringarKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Kundfordringar 85,5 72,4 17,6 16,9Interimsfordringar 40,7 48,0 26,1 34,5Fordringar faktureringUddevalla Energi - - 31,1 25,8Fordringar koncernkonto - - 8,8 -Skattefordran 17,7 9,2 - -Övriga kortfristigafordringar 10,6 10,2 12,3 6,6Summa 154,5 139,8 95,9 83,8Effekt vid byte avredovisningsprincip 27,8Summa (proforma) 154,5 139,8 95,9 111,618 Kassa och bankUtnyttjade checkkrediter tas upp bland kortfristiga skulder.Kommunens beviljade checkkredit uppgår till 175 mkr(180 mkr föregående år), varav utnyttjat 0 (0).19 Eget kapitalKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Ingående eget kapital,enl. fastställd balansräkn 1 209,7 1 205,5 970,1 980,7Ny redovisningsprincip* -21,2 -21,2Ingående eget kapital,just. enl. ny princip 1 209,7 1 184,3 970,1 959,4Årets resultat, enl. fastställdresultaträkning 56,3 25,5 37,1 10,7Summa 1 266,0 1 209,8 1 007,2 970,1*2003 - Upplupna lönekostn. avs. timanställda, OB,jour m.m. avs. kommunenVarav obeskattade reserver,redovisade som eget kapital 100,7 89,0 - -De obeskattade reserverna avser konsoliderade dotterbolag.De redovisas till 72 % som eget kapital i kommunens koncernredovisning.Uppskjuten skatt uppgår till 28 % ochredovisas som avsättning.20 Avsättningar för pensionerKoncern Kommun2004 2003 2004 2003FPG/PRI-pensioner 5,4 6,0 - -Ålderspension enl. dens.k blandmodellen 16,6 16,4 13,4 13,2Garanti/visstidspension 10,7 11,4 8,6 9,2Särskild löneskatt - - 5,3 5,4Summa 32,7 33,8 27,3 27,822

´04REDOVISNINGSPRINCIPER/NOTER Årsredovisning21 Övriga avsättningarKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Ingående avsättningtippområde 13,7 12,5 5,3 4,1Årets avsättning tippområde 18,4 1,2 17,7 1,2Årets uttag tippområde -0,1 - -0,1 -Utgående avsättningtippområde 32,0 13,7 22,9 5,3Avsättning förboinflytandeområden 0,7 1,1 0,8 1,0Avsättning p.g.a.översvämningsskador 0,8 1,0 0,8 1,0Övriga avsättningar 0,6 2,3 - -Summa 34,1 18,1 23,7 6,3I koncernen finns två tippområde som skall återställas.Heljestorp tillhörigt TRAAB uppskattas ha ett avsättningsbehovpå 33,7 mkr, varav 32,1 mkr avsatts per 2004-12-31.Ägarandelen 28,2 % ger en koncernandel på 9,1 mkr. Havskurentippentillhörigt kommunen beräknas kosta 27,0 mkr attåterställa. Årlig avsättning, med hänsyn till tidigare avgiftsökning,görs med 1,0 mkr årligen t.o.m. 2008-12-31.22 Långfristiga skulderUnder långfristiga lån redovisas även lån med en löptid

´04REDOVISNINGSPRINCIPER/NOTER ÅrsredovisningKoncern Kommun2004 2003 2004 2003Borgensförbindelser:BostadsstiftelsenUddevallahem - - 710,0 712,6HSB:s StiftelseJacobsberg i Uddevalla - - 187,1 188,2BostadsstiftelsenLjungskilehem - - 55,2 57,6TRAAB - - 37,8 10,3Kommunalt förlustansvarför egnahem 15,3 18,1 15,3 18,1Övriga företag/stiftelser 23,8 28,2 3,5 3,5Föreningar m.m. 10,1 10,3 10,1 10,3Delsumma 49,2 56,6 1 019,0 1 000,6Övriga ansvarsförbindelser:Avropbart underhålltill hyresgäster 19,1 25,8 - -Inre lägenhetsfondboförening - 2,7 - -Villkorat EU-bidrag ochvillkorslån 0,8 0,4 - -Tvist skattemyndighet,Taxering 2004 4,4 - - -Parkeringsavlösen 1,6 1,6 1,6 1,6Hantering av privatamedel vid ssk boenden 0,4 0,4 0,4 0,4Övrigt 0,5 0,5 - -Delsumma 26,8 31,4 2,0 2,0Summa ansvarsförbindelser1 044,5 1 038,6 1 989,5 1 953,2Koncernens lån frånKommuninvestKoncern2004 2003Kommunen 481,6 568,0BostadsstiftelsenUddevallahem 581,1 533,5HSB:s Stiftelse Jacobsbergi Udddevalla 34,2 34,2BostadsstiftelsenLjungskilehem 35,2 37,6Summa 1 132,1 1 173,3Uddevalla kommun har i 1993-02-09, KF § 29, ingått ensolidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest iSverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande äri ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernenhar i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2004 uppgickdetta lånebelopp till 1 132 mkr.24

DRIFTREDOVISNINGResultat BalanseratNämnd/Styrelse Kostnader Intäkter Netto Budget mot budget eget kapital *)Kommunstyrelse -231,0 87,7 -143,3 -148,4 5,1 12,1Barn- och utbildningsnämnd** -1 038,0 295,8 -742,3 -751,3 9,1 4,9Socialnämnd** -979,4 213,1 -766,3 -794,9 28,6 24,2Miljö- och stadsbyggnadsnämnd -25,7 10,6 -15,1 -17,2 2,1 4,2Teknisk nämnd** -558,1 496,1 -62,0 -75,2 13,2 39,1Kultur och fritidsnämnd** -110,6 18,3 -92,3 -93,6 1,3 4,1Valnämnd -0,8 - -0,8 -1,1 0,3 -Revision -1,4 - -1,4 -1,4 0,0 0,2Summa nämnder/styrelser -2 944,9 1 121,5 -1 823,4 -1 883,1 59,7 88,8Övriga ej fördelade poster*** -516,7 -473,0 -43,6 -37,2 -6,4Eliminering internt finansnetto 78,1 -3,8 74,3 78,0 -3,7Eliminering interna int/kostn 859,2 -859,2 0,0 0,0 0,0Summa verksamhetens nettokostnad -2 524,3 731,6 -1 792,7 -1 842,3 49,6Skatteintäkter - 1 517,9 1 517,9 1 538,0 -20,1Generella bidrag och utjämning - 321,0 321,0 334,0 -13,0Finansiella intäkter - 16,9 16,9 15,0 1,9Finansiella kostnader -26,0 - -26,0 -38,0 12,0Resultat efter finansnetto -2 550,3 2 587,4 37,1 6,7 30,4REDOVISAT RESULTAT 37,1 6,7 30,4* Totalt utgående eget kapital 1 007,2 mkr, varav 88,8 mkr avser nämnders/styrelsers summa balanserade resultat.** Egen balansräkningsenhet*** Övriga ej fördelade poster avser kostnader som inte hänförs till nämnderna av olika skäl, bl.a. semesterlöneskuld,pensionskostnader utöver personalomkostnadspålägget m.m.Driftredovisningen visar verksamheternas resursförbrukning och avvikelser i förhållande till budget. I nämnders/styrelsersredovisning ingår interna poster, d.v.s. interna debiteringar, personalomkostnadspålägg och kapitalkostnader. Dessutom ingårfinansiella poster i balansräkningsenheterna.25

INVESTERINGSREDOVISNINGBudgetmkr Utgift Inkomst Netto Netto AvvikelseKommunstyrelsen 0,8 - 0,8 2,2 1,4Barn och utbildningsnämnden 9,3 - 9,3 14,0 4,7Socialnämnden 1,9 - 1,9 1,6 -0,3Miljö och stadsbyggnadsnämnden 0,1 - 0,1 0,6 0,5Tekniska nämnden 136,6 21,9 114,7 139,4 24,7Kultur och fritidsnämnden 1,1 - 1,1 2,2 1,1Summa 149,8 21,9 127,9 160,0 32,1Större investeringar under åretUtgift Inkomst Netto Ack. nettoÖsterängen äldreboende 65,2 - 65,2 91,2 PBadhuskajen reparation 16,6 9,6 7,0 10,5 AÖstrabogymnasiet, ny ventilation 9,5 0,5 9,0 9,3 ABrandstationen 8,9 5,2 3,7 5,2 PÄsperödsskolans kök ombyggnad 3,7 - 3,7 3,7 APackhusgatan/Kaparegatan 3,6 - 3,6 3,6 PLasarettet etapp 2 2,3 - 2,3 2,5 AA=avslutat, P= pågåendeFördelningUtgift Inkomst NettoVatten och avlopp 17,4 5,4 12,0Gator och parker 20,5 9,9 10,6Byggnader/anläggningar 95,6 6,6 89,0Fordon 4,6 - 4,6Maskiner och inventarier 11,7 - 11,7Summa 149,8 21,9 127,926

BEGREPPSFÖRKLARINGAnsvarsförbindelserFörpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter ochdylikt. När förpliktelserna infrias belastar kostnaden resultaträkningen.AvsättningarFörpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sinförekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt.Kostnaden belastar resultaträkningen det år förpliktelsenuppstår.BalanslikviditetAvser omsättningstillgångar i förhållande till kortfristigaskulder. Anger betalningsförmågan på kort sikt.BalansräkningBalansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid åretsslut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital(i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hurkapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samteget kapital).BokslutsdispositionerAvser de civil- och skatterättsliga reserveringar och fondavsättningarföretaget gör i bokslutet i syfte att påverka detredovisade resultatet i resultaträkningen. Dessa bokslutsdispositionerutgör obeskattade reserver i balansräkningen.Eliminering interna posterAtt undanta interna transaktioner från redovisningen för attvisa kommunens externa resultat.Extraordinära posterSådana händelser eller transaktioner som saknar ett tydligtsamband med kommunens ordinarie verksamhet och som inteinträffar ofta eller regelbundet och som utgör ett väsentligtbelopp.FinansieringsanalysFinansieringsanalysen visar hur likvida medel har förändratsgenom årets inkomster och årets utgifter.FinansnettoUtgör skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader.GoodwillGoodwill är skillnaden mellan köpeskillingen och förvärvadetillgångar, efter avdrag för skulder, vid företagsförvärv.Goodwill utgör ett upparbetat immateriellt värde som köpts,s.k. affärsvärde.Jämförelsestörande posterFör att öka jämförbarheten mellan åren och mellan olikakommuner särredovisas hur sådana händelser eller transaktionersom inte är extraordinära har påverkat årets resultat.KommunbidragTillskott av kommuncentrala medel (skatteintäkter ochgenerella statsbidrag) för finansiering av kommunensverksamhet.MedelskattekraftMedelskattekraften är rikets skatteunderlag dividerat medantalet invånare i riket vid inkomstårets utgång d.v.s. denbeskattningsbara inkomsten per invånare.ResultaträkningResultaträkningen redovisar intäkter och kostnader samtåterger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit.RörelsekapitalRörelsekapital utgör skillnaden mellan omsättningstillgångaroch kortfristiga skulder.SjälvfinansieringsgradAvser kommunens förmåga att med egna medel finansierasina investeringar.SoliditetEget kapital i förhållande till totala tillgångar (%). Ett mått påkommunens betalningsförmåga på lång sikt.Uppskjuten skattFöretagens obeskattade reserver måste i framtiden upplösasoch återföras till beskattning. I den sammanställda redovisningentar man hänsyn till uppskjuten skatteskuld f.n. 28 %.Resterande del av obeskattade reserver (72 %) förs till egetkapital. Uppskjuten skatt tas också upp avs. temporäraskillnader mellan bokfört och skattemässigt restvärde på vissaanläggningstillgångar.Verksamhetens nettokostnadUtgör skillnaden mellan de intäkter och kostnader somkommunens olika verksamheter skapat.27

PERSONALÖVERSIKTPersonalstrukturPersonalvolymAntalet anställda förändras många gånger under ett år och ettmått på antal anställda blir en ögonblicksbild. I personalöversiktenär mättidpunkten den 31 december respektive år.På grund av anställningsstopp under större delen av 2004 haranställningsbehovet styrts mot anställningsformen visstidsanställd.Totalt har antalet anställda under 2004 ökat med 107personer. Ökningen har flera orsaker. Konverteringsregeln iLAS (Lagen om anställningsskydd) medför tillfälliga överanställningartills placering på vakant tillsvidarebefattning kangöras. Vid partiell sjukersättning sker nyanställning på dendel av en tjänst som har sjukersättning. Viss volymökninginom barn och utbildning samt socialtjänsten har också medverkattill ökat antal anställda.Antal anställda med månadslön 2004 2003Tillsvidareanställda 4 202 4 214Visstidsanställda 526 407Totalt 4 728 4 621Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2004-12-31 föranställda med månadslön motsvarar 91,6 % av en heltid.68,9 % arbetar heltid och 31,1 % arbetar deltid. Förändringeni sysselsättningsgrad jämfört med år 2003 visar en ökning avantalet heltidsanställda.KönsfördelningKvinnor Män2002 79,7 % 20,3 %2003 79,5 % 20,5 %2004 79,1 % 20,9 %KategorifördelningPersonalkategori Antal anställda Andel %Vård och omsorg 2 591 54,8Utbildning/fritid 1 132 24,0Teknik 653 13,8Administration 352 7,4Summa 4 728 100,0AntalÅldersfördelningDe anställda fördelar sig efter åldersgrupper enligt nedan.Medelåldern för 2004 är 45,7 år, 2003 var den 44,8 år.1600140012001000800600400200038090PersonalkostnaderLönekostnaderÅldersfördelning87610911027363178 261 316 146-29 30-39 40-49 50-59 60-ÅlderKvinnorMänLöner, arvoden och ersättningar exklusive sociala avgifteruppgick till 1 120,2 mkr under 2004 (varav 4,1 mkr somarvoden till förtroendevalda), en ökning med 41,5 mkr eller3,8 %. I lönesumman ingår semester- och övertidsskuldensökning med 5,5 mkr. Resterande kostnadsökning är hänförligtill avtalsenliga löneökningar och volymförändringar. Nivåhöjningenav lönesumman enligt avtal uppgår till ca 3,1 %.Av lönesumman utgör 8,2 mkr övertidsersättning och 9,9mkr ersättning för mertid. Under tiden 1 maj -31 december2004 gällde övertidsstopp. Kostnaden för övertid minskademed 5 mkr exkl. sociala avgifter under 2004.Totalt uppgick löner, arvoden och ersättningar inklusivesociala avgifter till 1 654,6 mkr, vilket motsvarar 65,5 % avkommunens totala kostnader.28

25 00020 00015 00010 000´04PERSONALÖVERSIKT Årsredovisning5 0003000025000200000Utveckling av medellön 2002-2004(kronor/månad)20 61318 14921 17018 65422 0962002 2003 200418727Medellön per personalkategori(kronor/månad)243981837719 656MänKvinnor22419PensionskostnaderKostnaderna för kommunala pensioner uppgick till 119.0mkr under 2004.Belopp i mkr 2004 2003Utbetalda pensioner 32,8 34,2Förändring pensionsavsättning -1,5 2,3Förändring, finansiell del 1,1 1,0Avgift för individuell del* 45,0 41,5Pensionsförsäkringsavgifter** 12,1 10,6Avgiftsbefrielseförsäkring 5,9 5,6Förvaltningsavgifter 0,5 0,5Särskild löneskatt (24,26 %) 23,1 23,1Totalt årets pensionskostnad 119,0 118,8* Fr.o.m. 1998-01-01 omfattas månadsavlönade arbetstagarefödda 1938 eller senare av det nya pensionsavtalet PFA. Detnya avtalet är avgiftsbaserat och hela avgiften avsätts somindividuell del enligt beslut i kommunstyrelsen. Fr.o.m.2002-01-01 omfattas även timavlönade arbetstagare av PFA.** År 2000 beslutades att välja en försäkringslösning fr.o.m.år 2001 för kommunens åtaganden som avser kompletterandeålderspensioner och efterlevandepensioner. Kostnaderna fördenna försäkring uppgick år 2002 till 4,9 mkr, år 2003 till10,3 mkr och år 2004 till 11,8 mkr.150001000050000Vård/omsorg Utbildning/fritid Teknik AdministrationSemesterskuldÅrets skuldökning uppgår till 5,5 mkr och den totala semesterskuldeninkl. ferielön för lärarna uppgick vid årets slut till100,9 mkr. Antalet sparade semesterdagar för månadsavlönademotsvarar ca 16 dagar per anställd.ÖvertidsskuldAntalet sparade okompenserade timmar, dvs. tiden kan tasut i framtida ledighet, motsvarar en skuld på 6,8 mkr, enminskning med 0,2 mkr under 2004.Kostnader för sjuklönKostnaderna för sjuklön ökade med 9,7 % under 2004.Kostnadsökningen beror på avtalsenlig löneökning ocharbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön för den tredjesjukveckan under hela 2004. Skyldigheten trädde i kraft den1 juli 2003.Sjuklön i procent av lönesumman2000 1,29 (11 950 mkr)2001 1,36 (13 206 mkr)2002 1,39 (14 169 mkr)2003 1,42 (15 215 mkr)2004 1,49 (16 714 mkr)Under året har 32,8 mkr utbetalats i kommunal pension till1 782 pensionstagare enligt följande:Pensionsform 2004 2003Ålderspension 1 376 1 402Intjänad pensionsrätt 971231 171 85Visstidpension 7 7Sjukpension 8 8Garantipension - -Särskild ålderspension 30 53Efterlevandepension 189 199Avgångsförmån, AGF-KL 1 1Totalt antal pensionstagare 1 782 1 759PensionsskuldPensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunenhar till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger påen genomsnittslivslängd för dessa på ca 80 år. Den samladepensionsskulden följer beslutet om den s.k. blandmodellenoch återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristigaskulder i balansräkningen och under raden ”pensionsförpliktelsersom inte upptagits bland skulder och avsättningar”.Denna rad ligger som en ansvarsförbindelse utanförbalansräkningen.Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 1 042,4 mkr,inklusive särskild löneskatt per den 31/12 2004. Till dettakommer ytterligare ansvarsförbindelser i form av pensionsutfästelserpå totalt 9,5 mkr för våra kommunala bolag samt förvisstidspensioner.29

´04PERSONALÖVERSIKT Årsredovisning2004 2003Avsättning för ålderspensioner enl. dens.k. blandmodellen 13,4 13,2Avsättning för garanti-/visstidspension 8,6 9,2Avsättning för löneskatt 5,3 5,4Summa avsättningar 27,3 27,8Kortfristig skuld för individuell del,betalas mars året därpå 45,1 40,9Kortfristig skuld för särskild löneskatt 11,0 10,8Summa korta skulder 56,1 51,7Pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 771,8 753,0Pensionsförpliktelse särskild löneskatt 187,2 182,7Summa pensionsförpliktelser 959,0 935,6Pensionsutfästelser, visstidspension* 4,3 7,9Pensionsutfästelser, kommunala bolag mm** 3,3 4,0Särskild löneskatt för pensionsutfästelser 1,9 3,0Summa pensionsåtaganden 9,5 15,0*Antalet anställda med särskilt visstidsförordnande var 3 stunder 2004 (4 st 2002, 3 st 2003). Utfästelsen omfattar 2 personerdå en pensionerats under året. Utfästelsen gäller fram tilldess att 65 års ålder uppnåtts.**Utfästelsen omfattar tre bolag och ett kommunalförbund.Möjliga pensionsavgångar år 2005-2009 (61-67 år)Förvaltning AntalAdministrationen 24Barn och utbildning 446Kultur och fritid 26Miljö och stadsbyggnad 12Näringsliv och arbetsmarknad 14Räddningstjänsten 3Socialtjänsten 354Tekniska kontoret 111Totalt 990Kostnader för fackliga förtroendemänKommunens personal är organiserad i 19 olika fackligaorganisationer. Den överenskomna fackliga tiden motsvarar ca12 årsarbetare. Kostnaden för fackligt arbete inkluderathuvudskyddsombud har under 2004 varit 6,1 mkr. Därtillkommer ytterligare kostnader för MBL-förhandlingar vid deolika förvaltningarna.Arbetad tidAntal årsarbetare*Månads- Timavlönadeanställda Totalt2004 3 668 569 4 238*beräknas som antal arbetade timmar /170030292827262524SjukfrånvaroFrån 2003 till 2004 har antalet sjukfrånvarodagar per anställdminskat från 27,01 dagar till 26,06 dagar. Det är den långasjukfrånvaron på mer än ett år som minskat.2627,4Sjukfrånvaro29,727,02000 2001 2002 2003 2004Under 2003 infördes bestämmelser i lagen om kommunalredovisning om hur de anställdas sjukfrånvaro skall redovisasför tid efter den 30 juni 2003. Syftet är bl.a. att få en enhetligredovisning av sjukfrånvaron för hela arbetsmarknaden.Denna redovisning omfattar samtliga arbetstagare som underräkenskapsåret haft en eller flera anställningar oavsettanställningsform.2003juli-dec 20041.Total sjukfrånvaro i procent av densammanlagda ordinarie arbetstiden *7,25 7,142. Sjukfrånvaron för kvinnor i procentav den sammanlagda ordinarie arbetstidenför kvinnor 8,0 7,983. Sjukfrånvaron för män i procent avden sammanlagda ordinarie arbetstidenför män 4,5 4,374. Sjukfrånvaron för åldersgruppen 29 åroch yngre i procent av den sammanlagdaordinarie arbetstiden för åldersgruppen 5,0 4,125. Sjukfrånvaron för åldersgruppen30-49 år i procent av den sammanlagdaordinarie arbetstiden för åldersgruppen 6,6 6,656. Sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 åroch äldre i procent av den sammanlagdaordinarie arbetstiden för åldersgruppen 8,9 8,887. Andelen (i procent) av total sjukfrånvarosom har varat i 60 dagar eller mer(långtidssjukfrånvaro) ** 70,8226Övertid/MertidDet sammanlagda uttaget av övertid och mertid motsvarade 64årsarbetare, en minskning med 44 årsarbetare sedan 2003.Övertidsuttaget motsvarar 18 årsarbetare och mertidsuttaget46 årsarbetare.* 7,44 % för hela 2003.** Uppgift saknas30

´04PERSONALÖVERSIKT ÅrsredovisningRehabiliteringsverksamhetenArbetsskadorRehabiliteringsärenden har under 2004 omfattat 421 personer.Antalet ärenden har ökat från 2003 då rehabiliteringsverksamhetenomfattade 332 personer. De antal rehabiliteringsutredningarsom utförts under 2004 är 366 st. Numera ärrehabiliteringsutredningar obligatoriska oavsett orsak tillsjukskrivning. Uddevalla Företagshälsovård har medverkat i183 av dessa ärenden.Under 2004 har 195 rehabiliteringsutredningar avslutats. Denrehabiliteringspolicy som beslutades i slutet av 2003 harunder året börjat tillämpas. Målet för rehabiliteringen är attden enskilde ska kunna återgå i ordinarie arbete. Åtgärder irehabiliteringen har bl.a. varit att 98 personer har återgått tillordinarie arbete. 27 personer har omplacerats, varav 21 stomplacerats inom socialtjänsten. 20 personer har slutat sinanställning och en del har valt att utbilda sig till annat yrke.HälsoarbetetHälsa på arbetsplatsen är ett begrepp som har fått en störretyngd inom kommunens olika arbetsplatser under året. Extramedel har tillskjutits under 2004 för att på sikt kunna nå enökad hälsa hos de anställda. De extra medlen har gjort detmöjligt att öka förutsättningarna för att arbeta mer hälsostrategisktinom kommunens förvaltningar. Det har bl.a. inneburitatt kommunens arbetsledare/chefer fått ett seminarium i hur etthälsofrämjande ledarskap kan bidra till att hälsan kan öka hosde anställda. Under året har en hälsogrupp aktivt jobbat somreferensgrupp till det hälsoarbete som bedrivits. I dennahälsogrupp har det funnits representanter från de större förvaltningarnasamt de större fackliga organisationerna. Syftetmed denna grupp är att få igång en process med fokus på enökad hälsa hos de anställda.I kommunen finns nu 160 st utbildade friskvårdsombud inomde olika förvaltningarna. Det stora flertalet av dem har fått entvådagars utbildning under 2004. Syftet med denna satsningär att friskvårdsombuden ska kunna vara behjälpliga i hälsoarbetetpå arbetsplatserna. Att få igång arbetsmiljö/hälsoprocessenpå de olika arbetsplatserna är ambitionen för framtiden.Risk- och friskfaktorerna ser olika ut beroende på vilkentyp av verksamhet som bedrivs.Under 2004 har det förekommit kommunövergripande friskvårdsaktivitetersåsom ett antal Friskis & Svettis pass/vecka,reducerad entré till Walkesborgsbadet, friskvårdmässa ochfriskvårdsveckor. Vi har under ett antal år haft ett startkort däranställda kan fylla i sina motionstillfällen. Två startkort per århar man som anställd möjlighet att lämna in och kan sedanvälja mellan olika motionspriser. Detta har visat sig vara enuppskattad aktivitet. Årets notering är 914 inlämnade kort(522 st 2003).Under 2004 har det förekommit totalt 251 arbetsskadorinom kommunens olika verksamheter (2003 var denna siffra228 st). Det största antalet arbetsskador har skett inomsocialtjänsten, 188 st (159 år 2003).Antalet tillbud under året har varit 158 st (122 år 2003). Deflesta tillbuden har uppstått inom socialtjänsten.Uddevalla FöretagshälsovårdUddevalla Företagshälsovård AB har under året tillhandahållitmedicinsk, teknisk, ergonomisk och psykosocial kompetenstill anställda i kommunen. I genomsnitt har 4 200 anställdavarit anslutna till företagshälsovården under 2004. Kostnadenför detta har varit 3,8 miljoner.PersonalutvecklingEn ledarskapsutbildning som omfattar kommunens alla ledarepågår. Utbildningen består av fyra steg:Uddevalla internt, högskoleutbildning om 5 poäng i ledarskap,det personliga ledarskapet och utbildning inom områdensom behöver utvecklas hos respektive ledare.Under 2004 har 5 grupper genomfört 3 block i ledarskapsutbildningen.2 grupper testar ett ledarfeedbackinstrument som isin tur skall ge underlag för det fortsatta blocket 4. 4 grupperhar gått högskoleutbildningen i ledarskap 5 poäng.Utbildning i det nya operativsystemet XP har startat uppvarav ca 300 anställda har deltagit 2004.Utbildning har genomförts i kommunallag (44 personer) ochförvaltningslag (62 personer), Offentlighet och sekretess (72personer) samt mötesteknik (41 personer) med föreläsarefrån Göteborgs universitet.Omkring 120 ledare har utbildats i arbetsrätt.Ett nätverk för kvinnliga ledare har startat tillsammans medMunkedal, Vänersborg och Bengtsfors kommun. Fem kvinnligaledare deltar från Uddevalla.31

MILJÖ OCH VÄLFÄRDMILJÖÖVERSIKTVart vill vi nå?Vi har som första kommun i Sverige blivit EMAS-registrerade.Vi har påtagit oss ansvaret att ständigt förbättra vårverksamhet ur ett miljöperspektiv. All den verksamhet vibedriver både internt inom kommunen och externt gentemotvåra medborgare skall leda oss mot det hållbara samhället.Vi har i vår miljöpolicy antagit utmaningen att forma ensocialt och ekologiskt hållbar kommun.MiljöpolicyUddevalla kommun skall arbeta för ett socialt och ekologiskthållbart samhälle. Den tjänsteutövning och övrig verksamhetsom bedrivs, skall ske i enlighet med Miljöbalkens intentioner:· Skydda människors hälsa mot skador och olägenheteroavsett om dessa orsakas av fysisk eller psykisk påverkan· Skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer· Bevara den biologiska mångfalden· Använda mark, vatten och fysisk miljö så att en frånekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisksynpunkt långsiktigt god hushållning tryggas· Återanvändning och återvinning, liksom annan hushållningmed material, råvaror och energi främjas, så att kretsloppuppnåsHur når vi dit?Miljöpolicyn ska uppfyllas genom att:· Steg för steg förbättra de kommunala verksamheterna urmiljösynpunkt· Med god marginal uppfylla kraven i lagar och förordningarinom miljöområdet· Alla kommunala nämnder och styrelser ur miljösynpunktgranskar och utvärderar den tjänsteutövning och verksamhetsom bedrivs· All kommunanställd personal och politiker informeras ochutbildas i miljöfrågor med syftet att vara föregångare samtverka för en miljöanpassad produktion av varor, tjänsteroch beslut· Vara samordnare och ”katalysator” i det lokala Agenda 21-arbetet· Utveckla lokala mål utifrån de nationella miljömål som ärrelevanta för kommunen· Gröna nyckeltal upprättas, utvärderas och revideras förhela den kommunala verksamheten· Genomföra årlig miljörevision av hela den kommunalaverksamheten· Årligen redovisa miljöledningsarbetet offentligtVårt miljöledningssystem enligt EMASMiljöledningssystemet är verktyget för att prioritera och följaupp de miljöinsatser som förväntas ge bäst effekt inomkommunens olika verksamhetsområden. En central miljöhandbokhar arbetats fram utifrån förvaltningarnas genomgångav sina verksamheter. Centralt övergripande miljömålsamt gemensamma detaljerade miljömål liksom miljöorganisationhar tagits fram och fastställts av KS och KF. Förvaltningarnahar egna miljöhandböcker som styrs av den centralamiljöhandbokens policy, mål och rutiner. Förvaltningarnaskall i vissa fall och kan i andra, utarbeta olika instruktionerför sin egen verksamhet. Uddevalla kommun blev i december2004 EMAS-registrerad som första kommun i Sverige.Miljöledningssystemet är integrerat med kommunensstyrsystem ”Verksamhetsutveckling” där uppföljning avmiljöarbetet sker.Vad måste vi vara bra på? Våra övergripandemiljömål- Vi ska tillsammans med samtliga medborgare och lokalaverksamhetsutövare medverka till att minska den totalamiljöbelastningen.- Vår myndighetsutövning ska ske med största möjligamiljöhänsyn.- All vår produktion av varor och tjänster ska göras medminsta möjliga negativa påverkan på miljön.- Vår administrativa verksamhet ska bedrivas så att miljöpåverkanminimeras- Vår förbrukning av material och råvaror ska minimeras.- Vi ska prioritera användningen av miljöanpassade materialoch råvaror.- Vi ska minimera vår energiförbrukning samt verka för attövergå till förnyelsebar energi.- Vi ska minimera vår vattenförbrukning.- Vi ska prioritera ett kretsloppsanpassat avloppssystem.- Den totala avfallsmängden ska minimeras.- Det avfall som uppstår ska omhändertas enligt kretsloppsprincipen.- Samtliga våra transporter ska ske på ett miljöanpassat sätt.- Vid samtliga inköp och upphandlingar ska miljöhänsyn tas.- Vi ska förebygga och undvika nödlägen.- Vi ska använda så få miljöskadliga ämnen och produktersom möjligt.- Vi ska verka för att våra medarbetarna ska vara motiverade,medvetna och delaktiga i vårt miljöarbete.32

MILJÖ OCH VÄLFÄRD´04ÅrsredovisningBetydande miljöaspekter sort 2003 2004 Blir vi bättreAntal möten, aktiviteter i kalendarierbiologiskt mångfald st 66 65Antal tillsyn enligt Miljöbalken st 692 652Antal besökare Naturskolan Åleslån/Totalaantal elever % 26 - -Insamlad mängd hushållsavfall kg/inv 190 196Antal A4 kontorspapper (st) st 13 621 872 10 787 225st/anställd 2 802 2 282Total elförbrukning för kommunen MWh 29 000 38 597 1Totala antal m 3 olja m 3 606,1 506,2Vattenförbrukning i Stadshuset m 3 3 476 3 264Totalt utsläpp fosfor mg/l 0,21 0,15Gränsvärde mg/l 0,3Totalt utsläpp kväve mg/l 8,5 7,7Riktvärde mg/l 15Insamlad mängd papper (tidn, well) kg/inv 60,5 66Insamlad mängd glas kg/inv 21,5 21Insamlad mängd kartong kg/inv 19 17,6Insamlad mängd plast kg/inv 11,5 3,1 2Insamlad mängd plåt kg/inv 3,1 2,3 3Insamlad mängd farligt avfall, hushåll kg/inv 2,2 2,4Gröna påsar % 25 4 25Röda påsar % 45 3 52Övriga påsar % 30 23Andel etanolbilar % 45 73Utsläpp av CO 2 från bensin ”svart CO 2 ” kg 358 797 5 333 064 4Utsläpp av CO 2 från etanol ”grön CO 2 ” kg 98 205 130 548Andel centrala upphandlingar där miljökrav ställs % - 100Städ- rengöringsmedel l/m 2 l/m 2 22 21Antal besökare på hemsidan uddevalla.se inkl.underliggande sidor st 1 458 232 -(Fotnoter)1 Det har tillkommit nya fastigheter2 Mjukplast i hushållsavfall fr.o.m. 1/7 20033 Nytt leveranssystem fr.o.m. 1/5 20044 Uppskattat värde från tekniska kontoret5 Ingår 15 % bensin från etanol33

´04MILJÖ OCH VÄLFÄRD ÅrsredovisningVÄLFÄRDSBOKSLUTEtt välfärdsbokslut (VFB) är en bred beskrivning av kommunbefolkningenslevnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv.Tanken med att göra ett VFB är att man skall kunnaanvända det som ett styrinstrument för att rikta uppmärksamhetpå insatser som bidrar till en folkhälso- och välfärdsutvecklingi linje med de mål och ambitioner man har. UddevallasVFB 2004 beskrivs utifrån ett livscykelperspektiv menhänvisar även till de nationella folkhälsomålen och Uddevallasfolkhälsomål.Uddevalla hade vid 2004 års slut 50 068 invånare, en ökningmed 197 jämfört med årsskiftet 2003. VFB presenteras i fyraolika åldersgrupper enligt följande; Barn och ungdomar (0-17år) som motsvarar 22 % av befolkningen, Unga vuxna (18-24år) motsvarar 8 %, Förvärvsaktiv ålder (25-64 år) är 51 % ochÄldre (65+) som representerar 19 % av befolkningen.Med hjälp av indexerade nyckeltal ger diagrammet nedan ensammanfattande bild av några av välfärdsbokslutets nyckeltal.I diagrammet finns jämförelsetal för riket som för samtligaindikatorer får värdet 1. De av Uddevallas nyckeltal som ärbättre än rikets ur folkhälsosynpunkt får värden högre än 1och hamnar utanför den markerade ringen för riket. Tal somhamnar innanför rikets ring tyder på sämre folkhälsa ellerutgångspunkt för folkhälsa.Dödlighet skador kvinnorUtbildningsnivå män 25-64 år1,2Dödlighet skador mänUtbildningsnivå kvinnor 25-64 årSlutbetyg gymnBehörighet t gymn pojkarBehörighet t gymn flickorBarnfattigdom10,80,60,40,20mått på delaktighet i samhället, var i Uddevalla lägre än i såvälVästra Götalandsregionen som för riket i stort.Barn och ungdomarFler barn i Uddevalla än i riket drabbas av skador som medförinläggning på sjukhus. Däremot är dödligheten till följd avskador betydligt lägre. Klamydia hos unga kvinnor har ökat ihög grad. Den totala tobaksanvändningen minskar blandungdomarna men bland gymnasiets kvinnor ökar snusningen.Även alkoholanvändningen minskar bland eleverna i åk 9, pågymnasiet är alkoholkonsumtionen i stort konstant. Andelenbehöriga till gymnasiet bland elever som slutar åk 9 minskaroch är lägre för Uddevalla än för riket i stort.Unga vuxnaSkador/inlagda på sjukhus kvinnor 65+Även i denna åldersgrupp drabbas fler av skador som medförinläggning på sjukhus i Uddevalla än i riket. De unga männenstår för den absoluta merparten av skadorna. Dödligheten iskador är däremot lägre i Uddevalla. En större andel avUddevallas studenter lämnade gymnasiet med slutbetygjämfört med riket. Ungdomsarbetslösheten har ökat någotjämfört med förra året, men betydligt färre är öppet arbetslösa.Arbetsskador är i den här åldersgruppen vanligare i Uddevallaän medelvärdena för såväl Västra Götalandsregionen somriket. Det är framför allt kvinnornas andel av arbetsskadornasom skiljer ut sig som betydligt högre.Skador/inlagda på sjukhus män 65+Anmälda våldsbrottMedellivslängd kvinnorMedellivslängd mänFörvärvsaktiv ålderDenna ålderskategori är den enda därUddevalla har fler dödsfall på grund avskador än medelvärdet för riket. Ävennär det gäller skador som kräversjukhusvård ligger UddevallaRiketUddevallahögre. Fler män än kvinnor skadarsig så att de behöver sjukhusvård.Utbildningsnivån för såväl mänsom kvinnor i Uddevalla är lägreän för riket. Totalt är det fler än 5 000Uddevallabor i yrkesverksam ålder som inteär i arbete p.g.a. ohälsa eller arbetslöshet.Röstande till riksdagAborter 15-19 årÅldersövergripande folkhälsaOhälsotalRökande gravidaMedellivslängden för både kvinnor och män i Uddevalla ökar.Vi lever allt längre men samtidigt ökar ohälsotalet, ett tal sombeskriver ohälsa utifrån sjukförsäkringssystemet. Det ärUddevallas kvinnor som står för det ökade ohälsotalet, denkraftiga ökningen i ohälsa bland kvinnor gör att männenssänkning av ohälsotalet ändå inte lyckas sänka det sammanräknadevärdet.Dödligheten i skador och förgiftningar i Uddevalla ökar förmän medan den minskar för kvinnor. Jämfört med riket ärdödligheten i skador högre i Uddevalla. Utifrån ett könsperspektivär det färre kvinnor men fler män som avlidit på grundav skador i Uddevalla jämfört med riket. Inläggning påsjukhus som registreras med skada som orsak är vanligare iUddevalla än i riket. Detta gäller för såväl vägtransportskadorsom fallolyckor och för kategorin annan skadetyp. Antalanmälda brott har ökat i Uddevalla liksom anmälda våldsbrott.Valdeltagandet i Europaparlamentsvalet, som kan ses som ettArbetsskadorna ligger högre i Uddevalla än övriga Sverigeliksom ohälsotalet som ökat mer i Uddevalla än övriga riket.I JämIndex för 2003 fick Uddevalla placering nummer 83.ÄldreUddevallas äldre kvinnor skadar sig i mindre omfattning änrikets så pass allvarligt att man behöver läggas in på sjukhus.Männen ligger betydligt högre än riket när det gäller fallskadormen bättre för vägtrafikskador. Totalt skadar sig Uddevallasmän i denna ålderskategori mer än genomsnittet för riket.När det gäller dödlighet i skador ligger Uddevalla dock på enlägre nivå.De flesta under 80 bor hemma och klarar sig utan hemtjänst.Av dem som är äldre än 80 år bor 39 % på särskilt boendeeller har hemtjänst, en siffra som ökat sedan förra året.VälfärdsbokslutetBokslutet finns att läsa i sin helhet på www.uddevalla.se ellerkan beställas via ylva.bryngelsson@uddevalla.se34

ORGANISATIONKOMMUNEN5(9,625(5.20081)8//0b.7,*( 9$/%(5('1,1*Ordf. Eva Carlsund (s)7 ledamöter$'0,1,675$7,21KommunchefPer-Olof Hermansson5b''1,1*67-b167RäddningschefBengt AvergårdOrdförande Alf Gillberg (s)1:e vice ordförande Kjell Grönlund (v)2:e vice ordförande Lennart Bergqvist (m)61 ledamöter:23 (s), 9 (v), 9 (m), 7 (kd), 3 (mp), 4 (c), 6 (fp).2008167

KOMMUNSTYRELSENKOMMUNLEDNINGENEkonomiADMINISTRATIONENEkonomiResultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter - - -Verksamhetens kostnader -4,5 4,7 -4,7Avskrivningar - - -Verksamhetens nettokostnad -4,5 -4,7 -4,7Kommunbidrag 4,7 4,7 4,8Årets resultat 0,1 0,0 0,1Summa balanserat resultat 0,6 0,4Investeringar (netto) 0,0 0,0 0,0Antal årsarbetare 1,8Resultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 36,8 31,4 35,5Verksamhetens kostnader -74,0 -74,8 -74,4Avskrivningar -3,0 -3,2 -3,3Verksamhetens nettokostnad -40,2 -46,6 -42,2Kommunbidrag 42,8 42,8 41,0Årets resultat 2,6 -3,7 -1,2Summa balanserat resultat 6,9 4,3Investeringar (netto) 0,5 1,9 1,5Antal årsarbetare 81,3Årets resultatDet ekonomiska utfallet för 2004 års verksamhet redovisar enpositiv avvikelse mot budget med 0,1 mkr.Årets verksamhetKommunalrådsexpeditionen utgör den politiska ledningenoch har under året bestått av fem personer; tre kommunalrådoch två sekreterare.Arbetsuppgifterna innebär bland annat att bereda alla ärendeninför kommunstyrelsens sammanträden, näringslivsocharbetsmarknadsfrågor, delta i arbetsmarknadsnämndensmöten, handlägga representation och sponsring av övergripandekaraktär.Kommunalråden deltar även i olika arbetsgrupper, bolagsstämmor,bolagsstyrelser, Svenska Kommunförbundet ochregionala samarbetsorgan såsom Fyrstad och Bosam.Kommunalråden får kontinuerlig information om verksamheteni kommunen samt har så gott som dagliga kontaktermed kommuninvånarna. Varje måndag fanns kommunalrådentillgängliga på Medborgarkontoret mellan kl. 11.30 - 12.30.Kommunalrådsexpeditionen ansvarar och administrerarpartistöd och utbildningsbidrag för de olika partierna påtillsammans 1,2 mkr.Årets resultatResultatet för 2004 visar ett överskott på 2,6 mkr. Överskottetberor främst på effekter av beslutade ”stoppåtgärder” såsomframflyttade projekt, lägre utbildningsinsatser samt allmänåterhållsamhet. Ovanstående resultat har justerats med -3,7mkr som överförts till KS disposition.KundEn kundenkät till övriga förvaltningar har genomförts ochutvärderats under året. Det sammanlagda betyget för administrationenuppgick till 3,1 på en 4-gradig skala. Målet för2004 var betyget 3,2.Utvecklingen mot 24-timmarsmyndigheten fortsätter. Underåret har en e-strategi framarbetats och ett EU-projekt (e-voice)har påbörjats med inriktning mot ökad tillgänglighet förmedborgarna.Antalet besökare på vår hemsida ökar konstant och flerfunktioner hanteras via web.Kvalitetsfrågorna har varit prioriterade medbl.a. införande av servicedeklarationeroch utvecklingsaktiviteter inomkvalitetsnätverk västkust.Överförmyndarens expedition harunder året handlagt 9 % fler ärendenjämfört med föregående år. Deärenden som handlagts har enalltmer ökande svårighetsgrad.36

´04KOMMUNSTYRELSEN ÅrsredovisningMedarbetareI syfte att minska sjukfrånvaron har en hälsoprocess startats.90 friskvårdsombud har utbildats vilka nu är verksamma i åttaolika nätverk inom kommunen. I oktober anordnades enFriskvårdsmässa vars syfte var att ge idéer och motivation tillhur man kan gå vidare med hälsoarbetet på den egna arbetsplatsen.Dessutom hölls två temaveckor kring friskvård där enmängd aktiviteter erbjöds samtliga anställda.En ungdomsgrupp har bildats av 12 anställda i åldern 24-30år. Syftet är att ta tillvara ungdomars syn på kommunen somarbetsgivare och därvid bidra till att kommunen kan utvecklassom en attraktiv arbetsgivare.Inom förvaltningen har såväl sjukfrånvaron som övertidsuttagetminskat.ProcessArbetet med pilotprojektet för e-handel har pågått planenligtoch utvärderades i slutet av året. Slutsatsen i utvärderingen äratt kommunen bör gå vidare och utöka arbetet till att ävenomfatta scanning av fakturor.NÄRINGSLIV OCHARBETSMARKNADEkonomiResultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 22,8 22,7 28,6Verksamhetens kostnader -53,8 -54,5 -59,1Avskrivningar -0,2 -0,2 -0,2Verksamhetens nettokostnad -31,2 -32,0 -30,7Kommunbidrag 32,0 32,0 31,1Årets resultat 0,8 0,0 0,4Summa balanserat resultat 2,8 2,0Investeringar (netto) 0,3 0,3 0,3Antal årsarbetare 114,3Årets resultatMedverkan i länsprojektet GIS (geografiskt informationssystem)har fortsatt under 2004. Projektet bygger på regionaltsamarbete kring utveckling av gemensam webbkarttjänst,kartinformationsutveckling och utbildning inom GIS.Utveckling och lärandeUtvecklingsprojektet IKIT (interkommunal IT) tillsammansmed Trollhättan och de norska kommunerna Fredrikstad ochSarpsborg avslutades vid årsskiftet. Inom projektet har bl.a.servicedeklarationer för förskola, grundskola, hemtjänst,bygglov och Konsument Uddevalla arbetats fram.Kommunförbundets analysgrupp redovisade sin analys avkommunens ekonomi och ekonomistyrning i början av året.Analysen har legat till grund för det fortsatta arbetet medverksamhetsplanering.Innan ”stoppåtgärder” beslutades genomfördes studiebesök itvå framstående kvalitetskommuner, Botkyrka och Tavastehusi Finland.FramåtblickDe utvecklingsfrågor som vi bedömer som mest angelägnaden närmaste framtiden är bland andra:· Vidareutveckling av dialogen med våra kunder om tillhandahållandetoch utförandet av våra prestationer.· Tillvaratagande av ny teknik för utveckling av den egnaverksamheten.· Kraftfulla åtgärder avseende personalförsörjning och denhöga sjukfrånvaron bland personalen.Förvaltningens verksamheter uppvisar överskott, bl.a. medanledning av vidtagna sparåtgärder. Överskottet minskas dockav beslutad medfinansiering i projekt Microbind House.Andelen externa intäkter uppgår till 42 % av förvaltningensomsättning.KundNäringsliv och arbetsmarknad skall främja en ökad sysselsättningi kommunen genom att stödja det lokala näringslivetsamt ge stöd åt enskilda som står utanför arbetsmarknaden.Förvaltningen har under året haft 376 personer i olika typerav arbetsmarknadsprogram, varav 205 personer var under 25år. Sommarens feriepraktik för skolungdomar hade 579deltagare.Som service till företagarna har ett företagsregister samt endatabas med uppgift om lediga lokaler lagts ut på Internet.Näringslivstidningen har utkommit med 8 nr varav ett sombesöksspecial inför sommaren.Test- och utvecklingslaboratoriet Microbind House harfärdigställts och står rustat för test och utveckling av produkterinom telematikområdet. Målgruppen är små ochmedelstora företag som inte själva har möjlighet att investera imotsvarande utrustning. Projektet InnovationsCenter Väst harsom stöd till uppfinnare arbetat med utveckling av inkommandeinnovationer. Inom projekt Grensebroen utvecklasnya tekniklösningar inom vårdområdet. Tillsammans medVästsvenska Turistrådet inventeras förutsättningar för enutveckling av näringar med anknytning till båtlivet och förfriluftslivet på land utvecklas en nykustnära vandringsled från Uddevallai söder till Moss i norr.Dekor- och rekvisitalagretFilmdekor omfattar nu flera tusenföremål digitalt dokumenteradeoch sökbara på Internet. Uthyrningsker till bl.a. mediebranschen.Dessutom har37

´04KOMMUNSTYRELSEN Årsredovisningett överskottslager för kommunens kontorsmöbler etableratsmed syfte att underlätta återanvändning av befintliga möbler.För arbetslösa ungdomar genomförs Ungdomslyftet för deunga som saknar komplett gymnasieutbildning. Ungdomslyftethade 2004 149 deltagare.MedarbetareNaturliga personalväxlingar har skett med anledning av projektsom avslutats och nya som påbörjats. Delar av förvaltningenspersonal deltar i kommunens ledarutbildning. Allpersonal har deltagit i gemensam diskussion kring resultatetav kommunens medarbetarenkät liksom om förvaltningensminskade budget vilket bl.a. får organisatoriska konsekvenser.Informationsmöten har anordnats varje månad.ProcessProjektutveckling är en viktig del av förvaltningens verksamhet.Positiva beslut om EU-projekt under året har inneburitatt verksamheter kunnat starta med varierande inriktning ochkopplingar till andra förvaltningar. Demokratiprojektet E-voice har utvecklats på flera områden och med stort engagemanginom alla förvaltningar. Näraförvaltningen är svenskkoordinator för detta transnationella projekt och svarar förprojektadministration samt support åt projektledningen.Arbetet med att stödja och stimulera nätverk och nätverksbyggandehar under 2004 bidragit till att två nya företagsnätverkhar startat.Utveckling och lärandeFörvaltningen har deltagit i såväl inhemska som internationellakonferenser och nätverk med anknytning till förvaltningensansvarsområden. Sparåtgärderna har dock begränsat möjligheternadetta år.Kommunens revisorer har genomfört en granskning avArbetslivsenheten vilket givit en bra genomlysning av deolika verksamheterna.Ekonomisk översikt projektBelopp i mkr 2004 2003Vht:s intäkter 19,2 23,6Vht:s kostnader -26,7 -34,4Vht:s nettokostnad -7,5 -10,8Kommunbidrag 8,0 11,4Årets resultat 0,5 0,6Näringsliv och arbetsmarknad har som projektägare drivit sjuprojekt med stöd från EU. Förvaltningen har dessutomdeltagit med arbetsinsatser eller som medfinansiär i ett 20-talexterna projekt såväl inom som utom EU:s stödprogram.Andelen extern medfinansiering för projektverksamhetenutgör 72 % och sammantaget har projektverksamheten givitett positivt resultat.inom EU:s transnationella program med partners över helaEuropa. Fortsatt satsning på att bättre företagsklimat ochutveckling av kompetensområden/kluster ger ökade förutsättningarför ett differentierat näringsliv med goda tillväxtmöjligheter.RÄDDNINGSTJÄNSTENEkonomiBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 1,7 1,2 1,4Verksamhetens kostnader -25,0 -25,0 -24,2Avskrivningar -1,7 -1,9 -1,5Verksamhetens nettokostnad -25,0 -25,7 -24,3Kommunbidrag 25,7 25,7 24,2Årets resultat 0,7 0,0 -0,1Summa balanserat resultat 1,9 1,2Investeringar (netto) 0,0 0,1 3,9Antal årsarbetare 43,9Årets resultatResultatet 0,7 mkr stämmer i stort sett med prognosen.Överskottet beror på åtgärder vidtagna p.g.a. kommunensstoppaket så som vakanta tjänster, minskad övertid ochminskade inköp. Sänkta kapitaltjänstkostnader och ökadeintäkter har också påverkat resultatet. Minusposter finns – detberör främst kostnader för utbildning vid Räddningsverketsskolor.KundInformation om systematiskt brandskyddsarbete har genomförtsför 280 personer, utbildning i egensotning har 150 personerfått och totalt har 3 132 personer erhållit kunskapshöjandeåtgärder inom det olycksförebyggande området.Statistiken visar fler insatser än tidigare. Främst är detautomatlarm, brand ej i byggnad och trafikolyckor som harökat. Någon dödsolycka är glädjande nog inte redovisad i vårstatistik. Ökningen av bränder utomhus består av onödiga ochmeningslösa anlagda bränder i sopkärl.MedarbetareÅrliga medicinska och fysiska tester har genomförts med braresultat. Av den administrativa personalen har 100 % avgåttmed pension och två nyanställts, d.v.s. 100 %. Sjukfrånvaronär fortsatt låg (under 10 % av kommunens medelvärde)och någon långtidsfrånvaro fanns inteunder år 2004.FramåtblickFörvaltningen strävar efter att utveckla verksamheter i samverkanmed andra. Kontaktnät inom och utom landet äravgörande för framgång. Projektsamarbete söks nu alltmer38

´04KOMMUNSTYRELSEN ÅrsredovisningProcessReservkraft, el och tele samt radio moderniseras i sambandmed byggandet av ny räddningscentral som ska vara klarvåren 2005.Räddningstjänsten har anmält till Länsstyrelsen och miljö ochstadsbyggnad att vi transporterar och mellanlagrar smutsigaoljelänsor och saneringsmaterial efter trafikolyckor. Under2005 kommer kontrollfunktion, journalföring, inlåsning m.m.att utredas – allt för att undvika straffsanktioner enligt miljöbalkoch avfallsförordning.Utveckling och lärandeEn brandförman, två brandmän heltid och fyra brandmändeltid har utbildats vid Räddningsverkets skola i Skövde.Femton brandmän har genomgått fortbildning inom områdenamotorsåg i räddningstjänst, skötsel av rökdykarutrustningoch service av handbrandsläckare. Lokalt harupprättade utbildnings- och övningsprogram följts enligtplan.FramåtblickTillsyn över ägare och nyttjanderättsinnehavares systematiskabrandskyddsarbete och krav på skriftlig redogörelseav brandskyddet kommer att innebära mycket arbete denärmaste åren samtidigt som intäkterna kommer att minskajämfört med brandsynsarbetet.Färdigställande av räddningscentral och renovering avbrandstationen är projekt som rullar vidare. RadiosystemetRakel:s införande kan på lite längre sikt bli ett faktum trotskraftigt ökade kostnader – allt beroende på frekvenstillståndfrån Post- och telestyrelsen.Korta faktaTyp av insats 2000 2001 2002 2003 2004Brand i byggnad 48 41 52 44 46Brand ej i byggnad 63 65 58 94 126Automatlarm ej brand 105 181 191 162 189Förmodad brand/unders. 32 34 47 36 42Falsklarm brand, uppsåtl. 3 3 1 0 0Trafikolycka 37 60 60 42 53Utsläpp farligt ämne 9 6 3 6 5Drunkning/tillbud 5 6 2 6 3Vattenskada 20 12 5 15 4Stormskada 2 1 2 3 0Ras/skred 0 1 0 0 1Djurräddning 1 3 1 2 2Förmodad räddning 6 4 4 4 8Falsklarm räddning,uppsåtligt 0 0 1 0 0Annan kommunal rtj 11 9 13 9 5Statlig rtj 3 1 0 1 0Övrigt 56 58 56 37 40Summa 401 485 496 461 524ÖVRIG VERKSAMHETEkonomiResultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 7,2 7,6 7,8Verksamhetens kostnader -38,0 -38,8 -39,1Avskrivningar -4,0 -4,0 -4,0Verksamhetens nettokostnad -34,8 -35,2 -35,3Kommunbidrag 35,2 35,2 37,0Årets resultat 0,4 0,0 1,7Investeringar (netto) - - -Nettokostnader och resultat för verksamheterna framgår avföljande sammanställning:Verksamhet Nettokostn (mkr) 2004 2003Interkommunal verksamhet 3,4 3,3Högskolan 0,7 0,7Ansvarsförsäkring 0,5 0,5Bidrag till föreningar m.m. 0,0 1,1Sörviksområdet 0,9 0,9Hamnverksamhet 0,0 -0,3Flygtrafik 0,6 0,6Kollektivtrafik 21,9 21,8Båttrafik 1,5 1,5Turism och evenemang 5,1 5,1Övrigt 0,2 0,1Summa 34,8 35,3Total budgetavvikelse 0,4 1,7Årets verksamhetInom kollektivtrafiken har en ny kostnadsfördelningsmodellsom utgår från kommuninvånarnas resvanortillämpats fr.o.m. 2004. Modellen har efter en resvaneundersökningvisat sig vara ekonomiskt fördelaktig för Uddevallajämfört med tidigare modell. Kollektivtrafiken gav ettmindre överskott i förhållande till budget. Invånarnassynpunkter på ny busstrafik i Ljungskile och Herrestad harinhämtats via forum på Internet.KS DISPOSITIONMedel till KS disposition har avsatts för att i första handstödja insatser som utvecklar sysselsättningen och förprojekt inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Näraförvaltningenplanerar och är delaktiga i de flesta projekten.Under 2004 gick de största bidragen till Microbind House(1,0 mkr), Ungdomslyftet (0,9 mkr) och Fjordfestivalen (0,8mkr).Anslaget var i år totalt 16,5 mkr. Anslaget lämnar ett överskottpå 8,2 mkr varav den största delen är avsedda för finansieringav den kommande investeringen i strandpromenad i Skeppsviken.Resterande överskott (3,7 mkr) avser återföring av ejianspråktagna medel för administrationen.39

BARN OCH UTBILDNINGS-NÄMNDENEkonomiResultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 295,0 279,1 292,7Verksamhetens kostnader -1 021,0 -1 013,5 -1 001,9Avskrivningar -14,8 -14,1 -14,4Verksamhetens nettokostnad -740,8 -748,5 -723,6Kommunbidrag 751,3 751,3 732,8Finansiella intäkter 0,8 0,0 1,0Finansiella kostnader -2,2 -2,8 -2,5Årets resultat 9,1 0,0 7,7Investeringar (netto) 9,3 14,0 13,0Antal årsarbetare 1 757,0Balansräkning, mkr Utfall Utfall2004 2003Anläggningstillgångar 34,1 40,0Omsättningstillgångar 74,2 79,5Summa tillgångar 108,3 119,5Eget kapital 4,9 -4,2- varav redovisat resultat 9,1 7,7Avsättningar 0,0 0,0Skulder 103,4 123,7- varav långfristiga skulder 30,0 41,9Summa eget kapital, avsättningaroch skulder 108,3 119,5Grundskola/skolbarnsomsorg36,7 mkr, 12 %Särskola13,4 mkr, 5 %Intäktsfördelning per verksamhetGemensam verksamhet11,4 mkr, 4 %Gymnasieskola277,4 mkr, 27 %Kostnadsfördelning per verksamhetGemensam verksamhetSärskola 60,2 mkr, 6 % Förskola38,8 mkr, 4 %181,7 mkr, 18 %Vuxenutbildn30,3 mkr, 10 %Förskola35,9 mkr, 12 %Gymnasieskola168,0 mkr, 57 %Vuxenutbildn.51,8 mkr, 5 %Grundskola/skolbarnsomsorg428,2 mkr, 40 %Årets resultatÅrets resultat visar ett överskott med 9,1 mkr. Verksamhetensnettokostnad visar ett överskott med 7,6 mkr och de finansiellakostnaderna ett överskott med 1,4 mkr i jämförelse medbudget. Resultatet för de olika områdena och enheterna är15,4 mkr medan de kostnader som redovisas centralt inomförvaltningen, som t.ex. interkommunala ersättningar,överytor och sparbeting, visar underskott med 6,4 mkr.Gemensamt för alla skolformer är att, det sedan i maj rådande,inköpsstoppet har gett avsedda effekter och minskat kostnaderna.Framförallt gäller det materialinköp i form av läromedeloch pedagogiskt material men även när det gäller fortbildningoch i viss mån personalkostnader.Det trendbrott som skedde i och med 2003 års bokslut närgymnasieskolan och vuxenutbildningen sammantaget, tillskillnad från tidigare år, visade ett överskott håller i sig även2004.FörskolaVerksamheten inom områdena visar överskott med 3,6 mkr.De reserver som satts av för ökat antal platser har inte tillfullo behövt användas, överskottet blev 1,5 mkr. Ramarna tillallmän förskola har inte heller använts fullt ut eftersom barnenhar placerats i befintliga förskolegrupper och lokaler i storutsträckning, överskottet blev 2,8 mkr. Övriga delar av förskoleverksamhetenvisar överskott med 1,3 mkr där denstörsta delen är ersättningen till kooperativen. Totalt överskott9,6 mkr, 5 % av bruttobudget.Grundskola/skolbarnsomsorgVerksamheten inom områdena på deolika grundskolorna visar överskottmed 5,2 miljoner och är en kombinationav effekter av inköpsstoppetoch allmän återhållsamhet. Attskolverket retroaktivt höll inne”Wärnersson” statsbidrag, förläsåret 02/03 gav en effekt på -4,140

´04BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Årsredovisningmkr. Nettot av kostnader och intäkter för interkommunalaersättningar visar ett underskott med - 4,4 mkr. Ersättningarnatill de fristående skolorna ger underskott med - 1,1 mkr.Övriga överskott är 1,8 mkr varav den störta andelen är skolskjutsar.Totalt underskott - 2,6 mkr, 0,6 % av bruttobudgeten.SärskolaVerksamheten inom de olika särskolorna inom områdeHerrestad/Centrala visar ett underskott med - 0,3 mkr.Överskottet bland de centralt redovisade kostnaderna är netto2,5 mkr för interkommunala ersättningar och 1,5 mkr förövriga kostnader varav reserven för elevantalsförändringar ärstörst. Totalt 3,5 mkr, 9 % av bruttobudgeten.Arbetsmiljöarbetet för elever har systematiserats och detta harinneburit en tydlig uppstramning när det gäller rapporteringav tillbud. Detta i kombination med utbildning av t.ex. kamratstödjaremedverkar till en tryggare och säkrare skolmiljö.Uddevalla är uppmärksammat för sitt strategiska tänkande avelevhälsans uppbyggnad. Utvecklingen av elevhälsan bidrartill en ”rättsgaranti” för eleverna och gör att föräldrar kankänna en större trygghet. När diskussionerna pågick om attSommarhemsskolan skulle läggas ner gjorde elevhälsan ettmycket gott arbete genom att med sin höga kompetens och sittvarma hjärta ge eleverna en stor trygghet och en förtröstan påatt om skolan skulle avvecklas skulle framtiden ändå bli bra.GymnasieskolaVerksamheten vid Uddevalla gymnasieskola visar ett överskottmed 1 mkr. De centralt redovisade delarna av verksamhetenvarierar mycket i resultat. Underskott i ersättningen tillde fristående gymnasieskolorna överstiger budget med -4,4mkr, nettot av interkommunala ersättningar visar överskottmed 1,7 mkr och den återstående reserven för elevantalsförändringarär 2,6 mkr. Totalt överskott 0,9 mkr, 0,3 % avbruttobudget.VuxenutbildningÖverskottet inom området vuxenutbildning består i huvudsakav att intäkterna blivit betydligt högre än budgeterat. Detstatliga bidraget till gymnasial- och grundvuxenutbildninghöjdes vid halvårsskiftet med 2,3 mkr. Intäkterna från eftergymnasialautbildningar blev 1,6 mkr över budget. De högreintäkterna är unika för år 2004 och återkommer tyvärr inte2005. Kostnaderna blev totalt ca 0,8 mkr lägre än budget.Centralt redovisade kostnader visar underskott med 0,3 mkrför bl.a. juridisk rådgivning. Totalt överskott 4,4 mkr, 8 % avbruttobudget.Gemensam verksamhetUtvecklingsenheten visar överskott på 1,6 mkr medanBUNITs verksamhet ger underskott med - 0,2 mkr. Ejgenomförda effekter av konkurrensutsättningen och övrigasparåtgärder ger - 4,9 mkr och överytor inom I17 området-3,0 mkr. Övriga åtgärder som fortbildning, arbetsmiljö,kostenheten m.m. ger netto överskott på totalt 0,7 mkr.Avskrivningar och räntor ger sammantaget ett överskott med0,6 mkr. Totalt underskott -5,2 mkr, 10 % av bruttobudget.KundInom barnomsorgen har de som har sökt plats inför höstenkunnat placeras men inte alltid enligt sitt förstahandsval.Lagen om allmän förskola för 4-5 åringar trädde i kraft ijanuari 2003. Den har blivit en verksamhet som föräldrarnavill att deras barn ska delta i. Av alla 4-5 åringar var 98 %inskrivna i allmän förskola under 2004. Från och med i år harföräldrarna möjlighet att söka barnomsorg via nätet och idagsöker ca 20-25 % om barnomsorg denna väg.Flertalet av verksamheterna har sedan flera år tillbaka välfungerande föräldraråd. Detta medför en bra dialog medföräldrar om verksamheten. Stora ansträngningar görs för attutveckla positiva möten med föräldrar och elever i sambandmed utvecklingssamtal och med diskussioner runt denpedagogiska elevmappen.Informationen till elever och föräldrar har förbättrats genomuppbyggandet av hemsidor vilket gör att informationen lättareoch snabbare når ut till föräldrarna.Inom de norra stadsdelarna och ”Navet”/Dalabergsområdetarbetas det ständigt med utvecklande av integrationsarbete isamverkan med de boende. I fokus har under året bl.a. varitförebyggande arbete gentemot tonårspojkar i syfte att motverkagängbildning. Välkomnande av nya svenskar skergenom de föreberedelseklasser vi har. Genomströmningen ärkort, ca ½ år, p.g.a. att det finns många nya elever med utomnordiskbakgrund. Denna snabba genomströmning är inte braur kvalitetsaspekt.Vi arbetar med demokratiprojekt för att i skolan bättre kunnahöra elevernas röst. Projekt har startats för modersmålslärareoch specialpedagoger med fokus på kommunikation och medIT som hjälpmedel. Detta ska medverka till det livslångalärandet oberoende av tid och plats. Genomförandet startar2005. Arbetet med att bygga ett nytt utbildningsnät harpåbörjats och detta ska bidra till att personal och elever skallkunna lita till att tekniken fungerar. Gymnasieskolans mål äratt skapa en ännu bättre utbildningsverksamhet och befästaUddevalla gymnasieskola som en av de starkaste aktörerna iFyrbodal. En grundsten inför detta arbete är att beslut nufattas om de långsiktiga lokalförutsättningarna. Tillströmningentill Uddevalla gymnasieskola har varit god och vidintagningen till hösten 2004 har 88,5 % antagits på sittförstahandsval. De allra flesta av dem som sökt har använt sigav det webbaserade ansökningsförfarandet som införts underåret.Ett positivt utvecklingsarbete pågår nu kring elevinflytande.Under året har vi en ”elevombudsman” anställd. Detta medförett gott stöd för elevråden i de olika skolhusen och även förhela gymnasieskolan. Eleverna tar initiativ till förändringar iverksamheten på ett positivt sätt. En konsekvens av dettaarbete är att Uddevalla står som värd för Elevriksdagen 2005.Ett ökat inflytande gör att eleverna känner sig trygga i skolan.Under hösten har en servicedeklaration utarbetats förgymnasiet. I arbetet med detta har både elever och föräldrarinbjudits till fokusgrupper för att arbeta fram servicedeklarationen.MedarbetareUddevalla har ett positivt rykte i landet som en skolkommundär det sker en intressant utvecklingsverksamhet. För att kunnabehålla initiativen och kraften i utvecklingsarbetet måste enständig dialog ske med våra medarbetare. Dialogen förs mellanmedarbetare och chef både enskilt i utvecklingssamtalen, iarbetslagen och i hela personalgruppen på enheten. Detta ärockså ett sätt att tillvarata de idéer som finns. När personalenkänner sig delaktiga leder detta till trivsel och till en ”attraktivarbetsplats”.41

´04BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ÅrsredovisningMinst en gång/år och för vissa enheter en gång/termin sker ens.k. ”temperaturtagning av den psykosociala arbetsmiljön”.Där visade det sig att förtroendet för skolledningen samt trivselmed arbetskamrater och säkerhet i yrkesrollen var myckethögt. Det som också syntes tydligt var att arbetsbelastningenvar alldeles för hög och att personalvården var otillräcklig.Upplevelsen av en hög arbetsbelastning med en av landetslägsta personaltätheter motverkar ambitionen att vara enattraktiv arbetsgivare.Kommunens friskvårdssatsningar har inneburit plusvärdenäven för våra verksamheters medarbetare. Tyvärr är detganska svårt, att för de breda grupperna av personal inomförskola/skola, använda sig praktiskt av friskvårdstimmaninom nuvarande organisation.Barn och utbildning har under året börjat tillämpa den nyarehabiliteringspolicyn, som utarbetats i kommunen. Syftetmed policyn är att hjälpa långtidssjukskrivna till återgång iarbete eller ändrad yrkesinriktning. Rekrytering av personalhar följt förra årets positiva trend. Större andel behörig personali arbetslagen ger en positiv påverkan på arbetsmiljönoch minskar arbetsbelastningen för redan anställd personal.Uddevalla har ett väl utvecklat samverkansavtal. I gymnasieskolanarbetar vi ständigt med att utveckla samverkan och harett positivt samarbete med de fackliga parterna. Målet medsamverkan är att tillvarata medarbetares initiativ och idéer,erbjuda delaktighet i beslut samt stimulera till eget ansvarstagande.Ytterst handlar det om att organisera arbetet så att viundviker ohälsa bland personalen och är en attraktiv arbetsgivare.Det senare är särskilt viktigt för gymnasieskolan somstår inför en expansion och kommer att behöva anställa mångamedarbetare de närmaste åren.För vuxenutbildningens personal har året varit ett år medmycket turbulens. Nämndens beslut i april att minska kommunbidragettill vuxenutbildningen med 20 % (5 mkr) leddetill en mycket påfrestande och uppslitande process. En utvärderinggjordes på uppdrag av kommunstyrelsen. Dennaskulle leda fram till ett nytt beslut under hösten 2004 omvuxenutbildningens organisation. Kommunstyrelsen beslötistället att tillsätta en utredning som ska arbeta under våren2005 för att skaffa bättre underlag för beslut.ProcessTill följd av ett ökat antal barn med behov av särskilt stödkommer ytterligare två förskoleavdelningar med särskildaresurser att inrättas. En avdelning är helt inriktad på barn medmycket grava hörselskador.Anpassningen av främst grundskolelokaler till ett minskatelevantal kommer att inriktas på externt hyrda lokaler ochmoduler. Inom gymnasiet har ett samarbete inom kommunförbundeni Fyrbodal inletts med första uppgift att upphandla ettgemensamt intagningssystem. En arbetsgrupp har arbetat framförslag på former för ett ev. nära samarbete i gymnasiefrågornainom Fyrbodal.Systemet med arbetsplatsträffar, lokala samverkansgruppersamt regelbundna möten med olika personalgrupper, ledningsgruppenm.m. innebär viktiga forum för inflytande överhelheten. Ansvaret för helheten utgör en av de svåraste menviktigaste kvalitetsfrågorna vi har att brottas med. Dessamötestillfällen utgör därför viktiga forum för förförståelse,påverkan och ansvar bl.a. för ekonomins förutsättningar.Miljöledningssystemets utvecklande inom olika enheter harförutom ny inspiration även inneburit ett mer systematiseratsätt att se på begreppet en ”social och ekologisk hållbar kommun”.Som ett led i arbetet med systemet har arbetslagenkommit närmare varandra och varit tvungna att se till helhetenUddevalla kommun. Vi försöker också ha ett ekologisktperspektiv bl.a. genom att arbeta digitalt så långt som möjligt.Processen Uddevalla Gymnasieskola som en fullt samordnadverksamhet med gemensam ledning är genomförd. Gymnasieskolansstörsta utmaning är nu att utveckla utbildningsorganisationenmot den efterfrågan som kommer de närmasteåren samt att genomföra gymnasiereformen 2007.Utveckling och lärandeFörsättningar för ett livslångt lärande innebär att vi som organisationklarar att möta varje medarbetare med personliga utmaningar.Målet för varje rektor är att samtliga medarbetareskall ha en individuell utvecklingsplan. Då de flesta av rektorernahar över 40 medarbetare och samtal/dialog är tidskrävandeså kommer dock förverkligandet av sådan individuellplan att ta tid.Då arbetsbördan för varje rektor är hög har ledarlaget i områdeten mycket stor betydelse då det fungerar dels som en”oas” att vila i och dels som ett forum där rektorer kan hämtakraft och nya idéer genom att få impulser av varandra.Dessutom finner ledarlaget alltfler frågor som samordnas ochdet har mer och mer övergått till att en/några rektorer utföruppdrag för sina övriga kollegor. Inför nästa läsår finnsdiskussioner om hur rektorer skall kunna arbeta än mer iarbetslag.Beträffande fortbildning/kompetensutveckling finns ettuppdämt behov under 2005 att få ta del av sådant då alla varhänvisade till enbart intern kompetensutveckling under störredelen av 2004 p.g.a. inköpsstoppet. Det har under året varitbra för medarbetarna att utvecklingsenheten och elevhälsoteamenfunnits, då det där finns stor sak- och specialistkunskapsom kunnat användas under året. Våra områdesspecialpedagogerär viktiga nyckelpersoner som kan finna nyavägar, arbetssätt och metoder för utveckling och lärande.Riktlinjerna visar vikten av knytningen till rektorer och derasmöjlighet att biträda i den strategiska planeringen.Gymnasieskolan har en självklar plats i det livslånga lärandetför både elever och personal. För att bättre svara mot olikaindividers behov måste vi utveckla våra arbetssätt för attstödja vars och ens utveckling. Arbetet med elever i behov avsärskilt stöd behöver utvecklas. Det arbete som pågår mellanparterna inom ramen för ÖLA00 kan ge stöd åt arbetet medpersonalens kompetensutveckling.Med olika former av EU-stöd har det varit möjligt att utvecklavuxenutbildningen. Ett stort arbete har genomförts för att ökatillgängligheten. Systemet har utformats för en stor flexibiliteti stödet till vuxnas lärande.Under planeringsperioden slutförs aktiviteter av stor betydelseför att möta framtida behov. Nedanstående är pågående ochbeskriver väl vilka förändringar som skall tacklas de närmastetvå åren.42

´04BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ÅrsredovisningFramåtblickUtskottsarbete och ärendeflödetFrån och med nämndmötet i februari 2005 införs två utskott(förskole- och grundskolefrågor i ett utskott och gymnasieochvuxenutbildningsfrågor i ett utskott). Syftet är bl.a. attskapa en närmare kontaktyta för nämndens ledamöter tillverksamheten.ResursfördelningssystemEn översyn av vår fördelning av medel utreds och nya rutinerskall införas de närmaste åren. Ett system för fördelning avresurser är inte bara ett sätt att distribuera pengar (budget) tillresultatansvariga chefer utan används även som underlag förberäkning av vårt resursbehov vid framräkning av verksamhetsplanen.Resursfördelningssystemen är också en konkretiseringav våra styrprinciper med fördelning av ansvar ochbefogenheter.Kvalitetsutveckling i förskolanRegeringens proposition 2004/05:11 anger att kvalitet är denmest prioriterade frågan för förskolan. Som stöd för det finnsett särskilt statsbidrag som för Uddevalla ger 4,9 miljoner2005 och samma summa för 2006. Utifrån propositionen ochsituationen i Uddevalla bör förskolans yngsta barn, barn ibehov av särskilt stöd och barn med annat modersmål änsvenska prioriteras.Frivilliga skolformer i kraftig förändringUddevalla gymnasieskola står inför en förväntad elevökningfram till 2009 med utökat lokalbehov för undervisning samtidigtsom grundskolan har ett lokalöverskott. Gymnasiereformen”Elva steg” genomförs fram till hösten 2007 samtidigtsom arbetet med samverkan inom Fyrbodal formuleraren hel del nya villkor.Vuxenutbildningens framtida uppdrag och organisation äråterigen föremål för Kommunstyrelsens utredning.DemokratiprojektetElevdemokratiprojektet är en ambition formulerat av BUN.Det är under upparbetning under våren 2005 och är näraknutet till Systematiskt Arbetsmiljöarbete för Elever (SAMS).Det kan innehålla Ungdomsfullmäktige, SAMS, Elevriksdag,Elevmapp, hälsoarbete med mera.Korta faktaLokalförsörjningsplanSom mest kommer Uddevalla Gymnasieskola att kunnaomfatta ca 4 700 elever under 2009 mot dagens 3 700 elever.Grundskolans lokalöverskott kvarstår under planeringsperiodenoch vi har ett särskilt uppdrag av Kommunstyrelsen attplanera för dessa verksamheters lokalförsörjning. Vi skall iarbetet också inkludera lokalbehovet för gymnasiesärskolanoch vuxenutbildningen.2000 2001 2002 2003 2004BarnomsorgAntal förskoleplatser 1 660 1 715 1 839 1 904 1 947Antal placerade barn i familjedaghem 296 256 255 221 216Barnomsorgskö (31/12) 95 252 72 50 104Skolbarnsomsorg exkl fritidsklubbarAntal barn i fritidshem6-9 år 1 370 1 364 1 423 1 451 1 43510-12 år 82 109 135 200 225Antal barn i fristående fritidshem6-9 år 37 112 11810-12 år 4 4 6GrundskolanAntal elever (fr. -96 inkl. 6-åringar) 6 313 6 329 6 247 6 031 5 860Antal elever i friskolor 270 315 441 611 674GymnasieskolanAntal elever 3 252 3 278 3 460 3 562 3 646Antal elever i frigymnasium 10 38 64VuxenutbildningenÅrsstudieplatserGrundläggande vuxenutbildning 44 73 75 82 131Svenska för invandrare SFI 200 150 194 169Gymnasial vuxenutbildning 1 100 653 493 512Eftergymnasial vux- och uppdragsutbildningar 405 435 321 196Särvux 41 38 47 44 47SärskolanAntal elever grund- och gymnasieutbildning 166 174 176 171 173MusikskolanAntal elever 917 920 932 933 *Antal elever dans 179 199 *Kommentarer till prestationerna: Samtliga barn- och elevantal är snittal under kalenderåret.* Verksamheten har övergått till Kultur och Fritidsnämnden fr.o.m. 2004-01-0143

SOCIALNÄMNDENEkonomiResultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 211,9 196,0 196,7Verksamhetens kostnader -973,8 -979,3 -946,7Avskrivningar -4,5 -5,8 -4,9Verksamhetens nettokostnad -766,4 -789,1 -754,9Kommunbidrag 794,9 794,9 757,2Finansiella intäkter 1,1 1,4 1,2Finansiella kostnader -1,1 -1,3 -1,2Årets resultat 28,5 5,9 2,3Investeringar (netto) 1,9 1,6 3,8Antal årsarbetare 1 795,0Intäktsfördelning per verksamhetBalansräkning, mkr Utfall Utfall2004 2003Anläggningstillgångar 15,0 17,7Omsättningstillgångar 93,8 73,4Summa tillgångar 108,8 91,1Eget kapital 24,2 -6,7- varav redovisat resultat 28,6 2,3Avsättningar 0,0 0,0Skulder 84,6 95,5- varav långfristiga skulder 13,9 19,0Summa eget kapital, avsättningaroch skulder 108,8 91,1Kostnadsfördelning per verksamhetGemensam verksamhet1,7 mkr, 1 %Individ ochfamiljeomsorg27,5 mkr, 13 %Gemensam verksamhet25,8 mkr, 3 %Individ ochfamiljeomsorg150,5 mkr, 15 %Äldreomsorg102,3 mkr, 48 %LSS80,4 mkr, 38 %Äldreomsorg587,8 mkr, 60 %Särskildhandikappomsorg214,2 mkr, 22 %Årets resultatVerksamhetIndivid- och familjeomsorgSärskilda handikappomsorger/LSSÄldre- & handikappomsorgGemensam verksamhetBudgeterat överskottSumma avvikelseAvvikelse+ 6,9 mkr+ 6,5 mkr+ 1,2 mkr+ 8,1 mkr+ 5,9 mkr+ 28,5 mkrÅrets resultat visar överskott om 28,5 mkr. Resultatet bestårav ett överskott för verksamheten med 22,6 mkr samt det avsocialnämnden budgeterade överskottet på 5,9 mkr p.g.a.nämndens negativa egna kapital.Ett flerårigt arbete kring effektivisering, förändring avstyrningen och ökad budgetmedvetenhet i alla led har underåret givit goda effekter. Inköps- och anställningstoppet hargivit extra draghjälp åt förvaltningens arbete. Den godatillgången på vårdpersonal har även inneburit att ordinariepersonal inte behövt användas för övertidsarbete medminskade kostnader som följd. Stoppåtgärderna har givitekonomiska effekter på över 11 mkr. Till detta kommerengångsöverskott avseende vissa bidrag på ca 1,5 mkr. Införverksamhetsplanen 2005 skulle förvaltningen minskakostnaderna med 12,5 mkr. Av 2004 års överskott är därfördrygt 7 mkr besparingar som är beslutade och genomfördaunder 2004 för att förvaltningen skall vara i ekonomiskbalans 2005.Individ- och familjeomsorg + 6,9 mkrKostnaderna avseende socialbidrag och missbruksvård harhaft en fortsatt positiv utveckling och ärlägre än budgeterat. Vårdkostnadernaför barn och ungdomar hartidigare visat stora underskott.Under året har dock en minskningav antal vårddagar kunnatnoterats och kostnaderna ärdärför i balans med budget. Ettöverskott avseende flyktingstatsbidragethar även uppstått 2004.44

´04SOCIALNÄMNDEN ÅrsredovisningSärskilda handikappomsorger/LSS+ 6,5 mkrSärskilda handikappomsorgen är den verksamhet som harhaft den mest positiva resultatutvecklingen inom förvaltningen.Gruppbostäder och dagcenterverksamheten redovisaröverskott. Personlig assistent enligt LASS som dragits medstora underskott under flera år har 2004 ett överskott. Vissvolymminskning av vissa individuella insatser har ävennoterats. Det största positiva resultatet har dock korttidsverksamhetenför barn. Många fler barn än förväntat har haft medsig personliga assistenter finansierade av försäkringskassantill korttidsverksamheten. De budgeterade personalinsatsernahar därför inte behövt utnyttjats som planerat.Äldre- och handikappomsorg + 1,2 mkrDe särskilda boendena och hemtjänsten uppvisar överskottmot budget. I slutet av året har dock en markant volymökningskett inom hemvården. Sjuksköterskesituationen har varitbättre än på många år. Kostnaderna för bemanningsföretaghar därför minskat med ett positivt resultat för verksamhetensom följd. Kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade harökat och reducerar de ovan redovisade överskotten.Gemensam verksamhet + 8,1 mkrEn stor del av överskottet förklaras av anställnings- ochinköpsstoppet samt av förtida besparingar inför budgeten2005. Kostnaderna avseende IT och avskrivningar är betydligtlägre än beräknat p.g.a. senareläggning av IT-investeringarsamt att ej planerade inköp har kunnat genomföras.Centralt avsatta medel avseende kompetensutveckling ochpersonalbefrämjande åtgärder har heller inte utnyttjats p.g.a.inköpsstoppet. En viss minskning har skett av administrativatjänster. Engångsöverskott med ca 1.5 har uppstått bl.a. pågrund av anställningsstöd ifrån länsarbetsnämnden.KundIndivid och familjeomsorgAvdelningen är idag organiserad så att den skall vara lättareoch tydligare att få kontakt med, såväl för brukare som församverkanspartners. Principen är så långt som möjligt ”enväg in”. Invandrar- och Flyktingsektionen har infört Introduktionsersättningistället för socialbidrag. Introduktionsersättningen,som kan utgå om man följer uppgjord planering,liknar mer en lön och skall stimulera integrationen i samhälletoch på sikt förhoppningsvis minska bidragsberoendet.Särskilda omsorger/psykiatriNär det gäller gruppbostäder har ytterligare en fullvärdiggruppbostad öppnats under året. Förändringen har åstadkommitsgenom planerad nedläggning av en icke fullvärdiggruppbostad. Utöver högre kvalité har detta inneburit etttillskott av två lägenheter. För att bättre kunna tillgodosebrukares behov av anpassad bostad har dessutom en störreomflyttning inom det befintliga bostadsbeståndet genomförts.Äldre och handikappomsorgHemvården har utvecklat en servicedeklaration för hemtjänsten.Den har under året distribuerats till vårdtagare och anhöriga.I slutet av året genomfördes en utvärdering av hur hemvårdenlever upp till det som utlovats. Resultatet visade atthemvården i stort lever upp till det man lovat. Själva servicedeklarationenhar framtagits i samarbete med vårdtagare,anhöriga och personal inom hemvården.Under året har arbetet med individuella arbetsplaner ochdokumentation skärpts upp och det fungerar bra på allaenheter. Alla boendeenheter har också upprättat en bemötandepolicyi syfte att höja kvaliteten i verksamheten. Brukarinflytandetär också viktigt i vår verksamhet och för att förstärkadetta arbetar vi med verksamhetsråd, anhörigträffaroch boenderåd.Under våren 2004 har resurser omfördelats för att skapa enrehabiliteringsavdelning på Rosenhäll, Rosenhäll-Rehab, med10 platser och förstärkt rehabiliteringskompetens.MedarbetareIndivid och familjeomsorgEtt syfte med omorganisationen var att skapa en bättrearbetsplats/miljö, främst genom minskad sårbarhet, menockså genom tätare arbetsledning och tydligare chefsroller.Personalomsättningen i familjesektionen har under året varitmycket liten, vilket är mycket glädjande. Det har också,genom en ökad stabilitet, varit möjligt att arbeta med metodutvecklingoch strategiskt arbete för utveckling av det fortsattabarn och familjearbetet.Större delen av personalen har under året fått del av kommunensfriskvårdsprogram.Särskilda omsorger/psykiatriOrganisationen kring personlig assistans har effektiviseratsunder året för att komma tillrätta med tidigare års underskott.Förbättringsarbetet har gett goda resultat. Insatser gällandepersonal har fokuserats. Bland annat har introduktionen tillnyanställda utvecklats. Tillgång till nätverk för personligaassistenter har initierats, detta för att i första hand stödjaensamarbetande. Syftet är att stärka personalens yrkesroll ochdärmed minska personalomsättningen. Ett nytt schemasystemhar införts vilket inneburit goda ekonomiska effekter.Förbättringar i förhållande till brukaren och personal harinförts i form av avtalsskrivning och arbetsmiljöåtgärder.Äldre och handikappomsorgUnder året genomförde Uppsala universitet en undersökningför att synliggöra hur medarbetarna inom äldreomsorgenuppfattade sin arbetssituation. Resultatet varierade efterarbetsplats men generellt kan sägas att läget i organisationenär gott. Förbättringsarbete pågår där det visat sig nödvändigt.Delaktighet, återkoppling och målkvalité är områden som kanförbättras medan medarbetarkraft och socialt klimat upplevtsbra. Undersökningen vände sig även till vårdtagare och dessanhöriga.Under första kvartalet genomfördes en omfördelning avpersonal mellan ett antal olika boendeenheter inom avdelningenför särskilda boenden i syfte att anpassa tätheten eftervårdbehov. Vid ny mätning framgår att det nu är relativt jämtfördelat.Under året har utvalda enheter arbetat med 3:3-systemet ochförsöket fortsätter under år 2005. En utvärdering har gjortssom visar att personalen är nöjd med arbetstidsmodellen, att45

´04SOCIALNÄMNDEN Årsredovisningsjukfrånvaron har varit mycket låg, att det har använts färrevikarier och att det ekonomiskt har inneburit ett överskott ipersonalbudgeten.Friskvårdsprojektet har införts på ytterligare enheter.ProcessIndivid och familjeomsorgAvdelningen har under året tagit fram en strategisk utvecklingsplanför utvecklande och genomförande av goda hemmaplanslösningar.Syftet är att erbjuda god vård och att genomomfördelning av resurser också kunna minska utgifterna förköpt vård.Samverkan med skolan och barn- och ungdomspsykiatrin harintensifierats, dels p.g.a. gemensam verksamhet - Samarbetsskolan- men också utifrån arbetet med utvecklandet avhemmaplanslösningar. Med skolan har samarbetet fått fastareformer, medan det med barn- och ungdomspsykiatrinförhoppningsvis kan komma längre under nästa år.Särskilda omsorger/psykiatriUnder våren öppnades en ny daglig verksamhet med inriktningmot tydliggörande pedagogik riktad till personer medolika typer av autism. Detta har inneburit att personer somtidigare inte haft möjlighet att delta i vår övriga verksamhet nukunnat erhålla beslutad insats. Ett omfattande förbättringsarbetehar påbörjats när det gäller bristfälliga lokaler och denutveckling som krävs inom verksamhetsområdet. Inom denkommunala psykiatrin har under året ett antal olika förbättringsåtgärderpåbörjats och till viss del genomförts. Blandannat utvecklad samverkan med regionspsykiatrin och kommunensmissbrukssektion, särskilda arbetsmiljöinsatser förpersonalens trygghet och säkerhet samt kompetensutveckling.Äldre och handikappomsorgHemtjänstorganisationen har under året förändrats genom attFlexibel hemvård startade den första mars. Denna nya organisationhar effektiviserat hemtjänstorganisationen och gjortdet möjligt att styra personal dit det för tillfället finns störstbehov. Genom Flexibel hemvård har även rekryteringen avkorttidsvikarier centraliserats.Under året har beslut tagits om förändrad kostproduktioninom äldreomsorgen. Mat som distribueras hem till vårdtagaresamt vissa måltider till kommunens särskilda boendenkommer att förpackas i modifierad atmosfär. För att detta skallfungera tillfredsställande krävs att kylkedjan inte bryts. Ettomfattande informationsarbete kring förändringarna av matproduktionenhar genomförts. Ett reviderat Omvårdnadsprogramför att förebygga undernäring samt kvalitetskrav gällandekost som serveras inom Uddevalla kommuns äldre- ochhandikappomsorg har tagits fram och antagits av socialnämnden.Fokus är lagt på nutrition och mycket har hänt inom dettaområde. Måltidsordning och näringsinnehåll är frågor av storvikt inom organisationen.Satsningen på tidig hemrehabilitering, Rehabvågen, harfortsatt visat sig spara resurser i form av hemvårdstimmaroch ge ökad livskvalité genom snabb rehabiliteringsinsats ihemmet av sjukgymnast/arbetsterapeut i samarbete medhemtjänst.Utveckling och lärandeIndivid och familjeomsorgSociala avdelningen har under 2004 gått in i en ny funktionsindeladorganisation. Viktiga mål för har varit att minska sårbarhetenoch personalomsättningen och öka möjligheterna tillmetodutveckling och mer likartad och rättssäker myndighetsutövning.Verksamheten är idag indelad i fem sektioner, som ansvararför familjearbete, ekonomi och rehabilitering, missbruksvård,familjerätt och flyktingmottagning. Arbetsgrupperna är idagmindre sårbara och personalomsättningen har drastisktminskat i familjesektionen vilket är den viktigaste garanten förkorrekt och rättssäker myndighetsutövningSärskilda omsorger/psykiatriUtveckling när det gäller nya metoder, forskning, råd ochriktlinjer innebär att det ställs stora krav på den som arbetarinom den särskilda handikappomsorgen. Under året har blandannat anställts en metodutvecklare för att säkerhetsställakvalitén på utförandet av insatser till den enskilde brukaren.Detta innebär också en kompetensutveckling för personalen.Äldre- och handikappomsorgUnder våren påbörjades ett förändringsarbete som fortsätteräven under 2005. All kommunal sjukvård tillhör sedan 2004samma organisation. Syftet med att göra en översyn avsjukvårdsorganisationen var att se över hur resurserna bästskall utnyttjas samt att sjuksköterskeresurserna skall fördelasefter vårdtagarnas behov.Under året har fokus satts på områden som kräver utvecklingav kunskap, förhållningssätt och organisation. Diskussionerhar förts kring dementa personer som bor i sitt eget hem,personer som vårdas i livets slutskede samt olika sjukdomstillståndsom kräver hjälpmedel och specialkunskap. För attutveckla den palliativa vården har en arbetsgrupp meddeltagare från flera avdelningar arbetat fram en arbetsmodell”Pallegruppen” vars syfte är att på ett effektivare sätt användaden organisation vi idag har med den förändringen attkunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte sätts i fokus.Resurser kommer att läggas på den del av organisationen somär närmast vårdtagaren.Genombrottsprojektet är ett utvecklingsprojekt som skertillsammans med ett antal kommuner i landet och som drivsgenom landstingsförbundet. Syftet är att utveckla demensvårdenpå olika sätt. Rosenhäll 3a är den enhet som arbetar meddetta och under 2005 skall detta utökas ytterligare. Arbetetinnebär att man genom teamarbete och noggrann individuellplanering hittar nya sätt att bemöta och aktivera de dementaför att göra deras liv så gott som möjligt och samtidigt skapaen rofylld boendeenhet.Utbildningsinsatser har genomförts restriktivt under andrahalvåret 2004 på grund av kommunens inköpsstopp.Dock har brandutbildning och förflyttningsteknik genomförtsdå det varit nödvändigt utifrån arbetsmiljö- och säkerhetssynpunkt.46

´04SOCIALNÄMNDEN ÅrsredovisningFramåtblickAntalet äldre personer över 80 år ökar med ett 50-tal personerårligen. De allra äldsta, d.v.s. de över 90 år, ökar procentuelltännu mer. Mellan 40 och 50 % av dessa kommer att behövainsatser från socialtjänsten. Inom de särskilda handikappomsorgernahar också efterfrågan på insatser ökat, vilket förövrigt är en trend i hela landet.Nämnden kommer inom äldreomsorgen att fortsätta satsningenpå hemrehabilitering och dagrehabilitering. En annan viktiginsats blir aktivering/sysselsättning av äldre då det finns godasamband mellan upplevd hälsa och ett gott socialt liv.Avsikten är också att stödja anhöriga i deras vårdarbetegenom växelvård och korttidsavlösning.Under 2005 tillkommer Österängen som ett nytt äldreboendesamtidigt som det omoderna Kapelle äldreboende läggs ned.Nämnden har gjort en plan för utbyggnad av äldreboendenfram till 2010. Under denna period skall Åldersro äldreboendemoderniseras och ett nytt äldreboende med ett 30-tallägenheter behöver tillkomma.Inom de särskilda handikappomsorgerna (LSS) kommeromoderna gruppbostäder successivt att bytas ut. Dagverksamhetenbehöver ett bra varierat utbud och sysselsättningbehöver tillskapas för personer med s.k. dubbeldiagnos.Korta faktaMetodutveckling kommer att bli allt viktigare.2000 2001 2002 2003 2004Äldre- och handikappomsorgAntal personer med hemtjänst 854 920 1 090 1 091 1 092Antal platser särskilt boende 802 800 800 826 823Varav- Äldre 758 758 758 782 782- Yngre handikappade 8 8 8 8 8- Psykiskt funktionshindrade, inkl. köpta platser 36 34 34 36 32Korttidsvård 34 40 40 40 49Antal vårddagar utskrivningsklara 1 634 3 895 5 068 1 442 1 454Individ- & familjeomsorgAntal personer på familjehem/institution- totalt 134 122 137 132 141- därav barn 106 104 126 116 123- därav missbrukare 28 18 11 16 8Socialbidrag- antal bidragshushåll 1 574 1 437 1 233 1 119 1 036Antal mottagna flyktingar 100 130 140 95 85Särskild handikappomsorg/LSSAntal personer med beslut om LSS-insats 345 365 400 379 378Antal platser gruppbostäder, vuxna 109 114 114 117 118Antal platser dagcenter 175 166 168 166 174Antal personer med personlig assistent enl. LASS 57 64 70 75 77- varav privat utförare 10 11 15 22 25Inom individ- och familjeomsorgen är socialbidragen, med enviss fördröjning, till viss del en spegel av tillståndet påarbetsmarknaden. Särskilt viktigt är att kunna arbeta aktivtmed rehabilitering för personer som saknar förankring påarbetsmarknaden. Tillsammans med arbetslivsenhet, försäkringskassa,primärvård, psykiatri och arbetsförmedlingkommer gemensamma ansträngningar att göras bl.a. genoms.k. finansiell samordning.Inom barnavårdsområdet pågår och kommer att utvecklas nyaangreppssätt och metoder för stöd och insatser på hemmaplanbl.a. genom boendestöd för ungdomar och annat skyddatboende. Samverkan med ”vårdgrannarna” blir allt viktigareför att lyckas.Socialtjänstens organisation fungerar väl i sin grundstruktur.En satsning på arbetsledare behövs liksom en datoriseringnära baspersonalen så att modern informationsteknik i störreutsträckning kan användas. I övrigt behövs insatser inomarbetsmiljön liksom bättre möjlighet för personalen att väljahögre sysselsättningsgrad.47

MILJÖ OCH STADS-BYGGNADSNÄMNDENEkonomiResultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 10,6 9,2 9,2Verksamhetens kostnader -25,2 -25,7 -25,0Avskrivningar -0,4 -0,6 -0,4Verksamhetens nettokostnad -15,0 -17,1 -16,2Kommunbidrag 17,1 17,1 16,2Årets resultat 2,1 0,0 0,0Summa balanserat resultat 4,2 2,1Investeringar (netto) 0,1 0,6 0,6Antal årsarbetare 44,7Bygg- o miljötillsyn4,8mkr, 44 %Intäktsfördelning per verksamhetGemensam verksamhet0,1 mkr, 1 %Planarbete0,7 mkr, 7 %Kostnadsfördelning per verksamhetLantmäteri1,9 mkr, 18 %Kartor o mätning3,2 mkr, 30 %Byggnationen har varit högre än prognostiserat vilket påverkarsamtliga verksamhetsgrenar. Dessutom har kostnadssidanreducerats med ca 0,8 mkr som en följd av kostnadsstoppet.Samtidigt har personalbudgeten p.g.a. tjänstledigheter ochsjukdomar ej kunnat utnyttjas fullt ut. Investeringsvolymenhar minskat med 0,5 mkr p.g.a. att införandet av ett nyttkartverktyg förskjutits i tiden.Verksamheten har i sin helhet bedrivits effektivt och i alltväsentligt infriat uppställda mål.KundResultatet av genomförd administrationsutredning och därmedsammanhängande organisationsöversyn har utmynnat iett resultat med tydligt uttalat kundperspektiv. Servicedeklarationhar tagits fram i projekt IKIT - Medborgarvärde förbygglovverksamheten och samtidigt genomfördes enkundenkät för bygglov/bygganmälan. Servicedeklaration harockså tagits fram för lantmäteriärenden. Som ett led i utvecklandetav 24-timmars - myndigheten har web-tjänsten ”Frågalantmätaren” införts. Ris och Ros ärenden har hanterats.MedarbetareVikten av samverkan och helhetssyn kommuniceras ständigtoch detta har gett ett mycket gott resultat. Arbetsmiljö- ochhälsoarbetet prioriteras. Ledning/styrning av verksamhetenhar utvecklats. Lönekartläggningen har följts upp med rutinerför utvecklingssamtal och lönesamtal. Medarbetarenkäten harkommunicerats med medarbetarna.ProcessGemensam verksamhet5,4 mkr, 21 %Bygg- o miljötillsyn9,1 mkr, 35 %Årets resultatPlanarbete4,4 mkr, 17 %Det ekonomiska utfallet för 2004 blev ett överskott på2,1 mkr. Överskottet kan härledas till ökade intäkter på ca1,3 mkr, beroende på starkare konjunktur än beräknat.Lantmäteri2,8 mkr, 11 %Kartor o mätning4,0 mkr, 16 %48Miljö och stadsbyggnadsnämndens ansvarsområde är ihuvudsak en obligatorisk kommunal verksamhet. Med stödav sin förvaltning, miljö och stadsbyggnad, ansvarar nämndenför följande verksamheter: Miljö och hälsoskydd,Planering och byggnadsväsende, Agenda 21, Lantmäteriärenden,Kart- och mätverksamhet och Ekologi- och naturvårdsplanering.Nämnden verkar för en hållbar samhällsutveckling därsocial och ekonomisk utveckling förenas med denaturgivna förutsättningarna – jordensresurser. Miljö och stadsbyggnadarbetar för en helhetssyn och samverkaninom hela den kommunalaverksamheten. Kommunenshandikapplan beaktas i tillämpligadelar i vår handläggning av planochbyggärenden och bygganmälansamt i vissa delar av vårtövriga arbete.

´04MILJÖ OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN ÅrsredovisningVi eftersträvar en effektivisering och rationalisering av såmånga arbetsmoment som möjligt för att bereda plats förprojektarbeten och en kvalitetshöjning av verksamheten.Kontoret arbetar åt Kommunstyrelsen avseende översiktsplaneringoch Agenda 21 samt med kvarters- och namnärenden.All övrig verksamhet styrs av miljö och stadsbyggnadsnämnden.Projekt under åretUnder året har kontoret ytterligare utvecklat införande avVerksamhetsutveckling 2003 samt gjort en översyn av taxoroch avgifter.Kontoret har deltagit i följande kommunövergripande projekt:Salutogena Uddevalla, Energiplan, E-voice för utveckling avnytt kommungemensamt diarie- och ärendehanteringssystem,24-timmarsmyndighet samt scanning av akter, CampusUddevalla, Centrum Utveckling, Båt och Hav, Inre hamnenmarkanvändningsamt översyn av VA-strategin.Inom kontoret har arbetats bl.a. med: Lokala miljömål,Utveckling av web och Inblicken, kartverktyget ArcCadastre,VA-inventering i Hällebäck, Kolvik och Jordfall, vattenbalansberäkningi Munkeby och skredriskhantering.PlanarbeteDetaljplaner för bostäder på bl.a. Misteröd, Höjentorp ochValåsberget har antagits under året. De två senare områdena äröverklagade. Planarbete har också påbörjats på Kv. Sundberg,Skeppsvikenområdet, Kraftvärmeverk på Lillesjö, Södra Torpm.m. Programstudier har påbörjats för Sundskogen ochSunningeberget. I Ljungskile har planering genomförts förcentrum samt bostadsprojekt vid bussterminalen och Utsiktsvägen.Framtagande av naturvårdsguide i samverkan med Bohuslänsmuseum, Studiefrämjandet m.fl. har tagit form.Agenda 21Miljöcertifiering av flera av kommunens förvaltningar samtden politiska strukturen har genomförts. Uddevalla är därmedSveriges första kommun som är EMAS-registrerad. Styrelseroch nämnder har tagit beslut om detaljerade miljömål. Agenda21-arbetet har skett i samråd med studieförbund, föreningslivoch skolan.LantmäteriAntalet inkomna lantmäteriärenden har ökat. Ökningen avserfrämst avstyckningar för nybebyggelse och fastighetsbildningför bostäder, företag och verksamheter. Arbetet med attinventera Lantmäterimyndighetens arkiv inför scanning avakterna har fortsatt. En kollegiegranskning har genomförts iett nätverk av KLM-kommuner.Bygg och miljöByggverksamheten har ökat jämfört med föregående år.Nybyggnad av villor har skett framför allt på Ammenäs,Sunningen och i Ljungskile.Tredje generationens mobiltelenät håller på att byggas ut, vilketmedför ett stort antal bygglov för telemaster.Under året har 2004 års byggnadspris delats ut.Livsmedel har förutom löpande tillsyn och ärendehanteringgenomfört tillsynsprojekt; ”Yersinia-provtagning”samt ” Egenkontroll”.Djurskyddet har genomfört ordinarie tillsyn och ärendehantering.Ny- och ombyggnationer i kommunen har medfört handläggningav ett stort antal bygganmälningar och avloppsärenden.E6 och Rv44 kräver kontinuerlig uppföljning.Löpande tillsyn av miljöfarliga verksamheter har genomförts.Riktad tillsyn har skett mot cisterner, småbåtshamnar, bilskrotaroch bilverkstäder.”Kolla korken”, ett tillsynsprojekt av försäljning av kemikalieförpackningari butik har genomförts.Inom energiområdet har det varit många förfrågningar medanledning av de höga energipriserna. Studiecirklar ochminimässor har genomförts.Kartor och mätningDen digitala kartbasen bearbetas och förädlas. Digitaltfärgortofoto finns över stora delar av kommunen som ettkomplement till kartan. Kontoret förbereder sig inför bytet avdet nya karthanteringssystemet som skall användas i ensammanhållande produktionslinje. Alltifrån fältmätning ochberäkning, hantering av data, presentation av olika kartor ochdokument till slutlig lagring kan ske i en kommungemensamdatabas. En ny adress- och fritidskarta har tagits fram.Utveckling och lärandeIntern kompetensutveckling har starkt begränsats ochutbildning och seminarier har endast förekommit i anslutningtill vår myndighetsroll.Uddevallas roll som regionalt centrum understrykes i samarbetetmed föreningslivet, näringslivet och andra aktörerbl.a. i arbetet med Centrumutveckling, Campus Uddevalla etc.Förvaltningens ledningsgrupp har deltagit i den kommungemensammaledarskapsutbildningen.FramåtblickMiljö och stadsbyggnadsnämndens framtidsbild att ha ensamhällsplanering och ett förhållningssätt som långsiktigtskall verka för en god livskvalitet för kommuninnevånareoch som tillgodoser en hållbar samhällsutveckling för allautgör grunden för vårt arbete. Omvärldsförändringar inomverksamhetsområdet kan ej tillfullo förutses, men vi sermycket positivt på framtiden och möjligheten att infriauppställda mål. Dock finns ett ökat behov av planeringsstrategiskafunktioner inom områdena VA, Miljömål, Energioch kommunal samverkan.Korta fakta2000 2001 2002 2003 2004Godkända detaljplaner 11 13 15 12 13Bygglov 462 558 642 620 688Bygganmälningar 360 412 635 505 519Miljöärenden 742 821 914 905 903Överklagade ärenden 44 28 40 63 64Återförvisat fr. Lst 8 2 11 0 1Avsl. lantmäteriförrättn. 72 111 91 76 10849

TEKNISKA NÄMNDENEkonomiResultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 492,7 440,9 476,7Verksamhetens kostnader -404,5 -367,2 -393,6Jämförelsestörande poster -13,6 0,0 0,0Avskrivningar -69,6 -70,5 -71,8Verksamhetens nettokostnad 5,0 3,2 11,3Kommunbidrag 75,2 65,6 64,1Finansiella intäkter 0,3 0,0 0,2Finansiella kostnader -67,4 -68,4 -68,9Årets resultat 13,1 0,4 6,7Investeringar (netto) 114,7 139,4 68,1Antal årsarbetare 307,8Balansräkning, mkr Utfall Utfall2004 2003Anläggningstillgångar 1 364,7 1 313,8Omsättningstillgångar 105,4 98,5Summa tillgångar 1 470,1 1 412,3Eget kapital 39,0 25,9- varav redovisat resultat 13,1 6,7Avsättningar 23,7 6,3Skulder 1 407,4 1 380,1- varav långfristiga skulder 1 173,8 1 203,3Summa eget kapital, avsättningaroch skulder 1 470,1 1 412,3Intäktsfördelning per verksamhetKostnadsfördelning per verksamhetVatten & avlopp78,1 mkr, 16 %Renhållning54,2 mkr, 11 %Övrigt16,3 mkr, 3 %Vatten & avlopp77,5 mkr, 14 %Renhållning67,5 mkr, 12 %Övrigt21,5 mkr, 4 %Gator & parker18,0 mkr, 4 %Mark & exploatering5,9 mkr, 1 %Fastighetsförvaltning320,5 mkr, 65 % Gator & parker72,0 mkr, 13 %Mark & exploatering11,8 mkr, 2 %Fastighetsförvaltning304,8 mkr, 55 %Årets resultatTekniska kontoret redovisar ett överskott på 13,1 mkr. Bakomsiffrorna döljer sig ett driftsöverskott till följd av sparbeting,extrainkomster i form av momsåterbetalning samt en extraavsättning för sluttäckandet av Havskurentippen – en regleringav en historisk miljöskuld.Under året har åtgärder genomförts för att förbättra resultatet.Tekniska nämnden tog tidigt beslut om att skjuta upp underhållsinsatser,allmän sparsamhet och att intensifiera försäljningenav anläggningstillgångar och tomtmark med målsättningenatt redovisa ett driftsöverskott på 8 mkr. Åtgärdernahar varit framgångsrika och driftsöverskotten uppgår till sammanlagtca 16 mkr, vilket är betydligt bättre än prognoserna.Orsakerna ligger främst i att avyttringarna av tomtmark ochfastigheter gått bättre samt att VA har ett större överskott än iprognosen.2008-12-31 och därmed har en revidering av sluttäckningskostnadernagjorts. En extra avsättning med 16,6 mkr gjordesvilken försämrar resultatet. Då extraavsättningen avser entäckning av en historisk miljöskuld skjuter kommunstyrelsentill ett extra kommunbidrag om 10 mkr varför nettoeffektenför tekniska nämnden blir -6,6 mkr.Under året har vi också krävt tillbaka inbetald moms påparkeringsplatser som avser allmän plats för åren 1999-2003och fick så sent som december besked från skattemyndighetenatt ca 3 mkr kommer att återbetalas. Dessa båda poster,extraavsättningen och momsåterbetalningenredovisas i resultaträkningen underrubriken jämförelsestörande poster.Den slutliga förändringen av egetkapital stannar efter dessa åtgärderpå + 13,1 mkr.Under det sista kvartalet stod det klart att miljötillståndet förHavskurentippen inte blir förlängt. Stängning sker50

´04TEKNISKA NÄMNDEN ÅrsredovisningÅrets investeringarInvesteringsbudgeten uppgick till 139,3 mkr, varav 120 mkrutnyttjats. De största investeringarna berör byggandet aväldreboendet Österängen, förstärkningen av kajområdet omkringg:a badhuset samt uppförandet av en modern sambandscentralför räddningstjänsten.Investeringarna inom byggverksamheten har minskat med9,4 mkr i förhållande till årsbudget. Detta beror i huvudsakpå att statsbidrag för Räddningscentralen har inkommit tidigaresamt att vissa projekt har senarelagts.Beträffande VA investeringarna har det under året pågått ettomfattande undersöknings- och utredningsarbete av spillvattensystemetinom de norra och södra stadsdelarna av Uddevalla.Undersökningarna ger underlag för rätt åtgärder påspillvattensystemet för få bort felkopplingar av dagvatten ochdärmed minska risken för översvämningar.Gatu- och parkinvesteringarna följer i stort sett budget.Grundförstärkningen och kajarbetena vid Badhuskajen stårför det största enskilda investeringsobjektet.KundTekniska kontoret har under året genomfört kundenkäter inomen rad verksamheter. 500 Uddevallabor har fått besvarafrågor om bl.a. gatustandard, vattenkvalité, parkering,renhållning och parkskötsel.Arbetet med att ta fram Servicedeklarationer inom vissaverksamheter har påbörjats.Den 1 december 2003 trädde Boverkets föreskrifter omtillgänglighet och ”enkelt åtgärdade hinder” i kraft. Dettainnebär att allmänna lokaler och platser skall vara tillgängligaför alla senast år 2010. En inventering pågår och förslag tillåtgärder redovisas efterhand.Nya gång- och cykelvägar har anlagts vilket underlättar förfunktionshindrade. Befintliga gångstråk har inventerats medavseende på bl.a. jämnhet och förses med ny beläggning.MedarbetareUnder året har tekniska kontoret startat förvaltningens friskvårdssatsningi samarbete med personalavdelningen. Personalinom städ, renhållning, VA och fastighetsskötsel har erbjuditsatt göra en hälsoprofil, delta i personligt styrda aktiviteter ochett föreläsningspaket. Resten av förvaltningen kommer attomfattas under våren 2005.ProcessTekniska kontoret har under året genomfört en omorganisationsom lett till en ny avdelningsindelning.Byggandet av Österängens äldreboende har fortskridit enligtplan medan arbetena med Badhuskajen i stort färdigställtsunder året. Under sommaren har ny bostadsmark tagits fram iMisteröd och sålts under senhösten med god åtgång. Intressantadiskussioner och planer för kommunens långsiktigaframtida VA- försörjning har börjat ta form.Kommunen och förvaltningen har under året arbetat med demål som antagits i kommunstyrelsen och teknisk nämnd.Av de detaljerade miljömålen som antagits av TN har 60 %behandlats enligt plan. Av de handlingsplaner som förvaltningentagit fram har 15 % behandlats. De mål och handlingsplanersom inte genomförts kommer att diskuteras och åtgärdasi arbetsseminarium under februari 2005. Ett skäl till attalla mål och planer inte uppfyllts är att kontoret under 2004 istora delar varit inblandade i en omorganisation med omfördelningav bland annat ansvar. Reviderade mål antas i TN isamband med verksamhetsplanen. Under året genomfördes 4internrevisioner enligt miljöledningssystemets revisionsplan.Under 2004 har 31 stycken avvikelser rapporterats vilket ären tydlig och positiv indikation på att systemet är i drift.Utveckling och lärandeUnder slutet av 2003 och inledningen av 2004 har en s.k.verksamhetsanalys genomförts i syfte att belysa organisationsfrågor,ledarskap, samarbete, kundsyn och arbetsmiljöm.m. Förvaltningschefen beslutade i juni månad om en nyorganisation som trädde i kraft den 1 augusti 2004. Förslagetomfattar sammanläggande av tre avdelningar där parkeringsavdelningenläggs samman med gatu- och parkavdelningen,entreprenadavdelningen tillsammans med förvaltningsavdelningenbildar en fastighetsavdelning samt att serviceavdelningenstryckeri och vaktmästeri tills vidare sorteras in underden administrativa avdelningen. Interna omorganisationsprojektbedrivs i några av tekniska kontorets avdelningar ochkommer att slutföras först under 2005.FramåtblickTekniska kontoret står inför ett antal utmaningar. Konkurrensutsättningav städverksamhet, bristande resurser för underhålloch framtagande av en ny lokalförsörjningspolicy ställerskärpta krav på en effektiv och kundanpassad organisation.Pensionsavgångarna kommer de närmaste åren att öka tillföljd av nuvarande personalsammansättning och innebärastora förändringar i sig. Översyn av administrativa rutiner ochutvecklingsprojekt är del i de strategier som just nu arbetasfram för tekniska kontorets räkning.Ett växande underhållsbehov inom framför allt gatusidanställer krav på ett effektivt användande av kommunbidraget.Förutsättningarna har förbättrats redan 2004 men är fortsattotillräckliga om kravet på trafiksäkerhet och god vägstandardskall upprätthållas.Under 2005 kommer arbetet med att ta fram en lokalförsörjningspolicyför kommunen samt en interhyrespolicy att starta.Det nuvarande systemet med hyresökningar kopplade till KPIförändringar hotar att på sikt helt urholka förvaltningens möjligheteratt underhålla vårt fastighetsbestånd då drifts- ochenergikostnader haft en helt annan utveckling än KPI. Arbetetkommer att utföras i nära samarbete med andra förvaltningar.Genomförda utredningar inom skolområdet visar att behovetav skollokaler minskar då elevunderlaget inom grundskolanminskar radikalt efter 2008.De kundenkäter som gjorts under de senaste åren är entydiga– det bristande underhållet av kommunens vägnät har noteratsav kommunmedborgarna med en alltmer försämrad upplevdvägstandard. Förvaltningens underhållsresurser är, sett till de51

´04TEKNISKA NÄMNDEN Årsredovisningvärden vi har att förvalta, otillräckliga för gatu- och parkverksamheterna.Under de senaste åren har underhållsasfalteringskett av omkring 2% av det totala vägnätet, samtidigt somvägbanornas slitlager håller i snitt 20 år. En underhållsasfalteringsgradmotsvarande 5% per år krävs för att inte underhållsunderskottetskall öka. Denna verksamhet är kommunbidragsfinansierad.Glädjande nog har intresset för tomtmark för bostadsändamålvarit fortsatt starkt under 2004. Flera projekt pågår nu för attta fram lämplig mark för bostäder. Avyttringar av fastigheterkommer att fortsätta under de kommande åren. Kortfattat gårpolicyn ut på att fastigheter där syftet med innehavet harKorta faktaupphört kommer att avyttras. Tydligaste exemplet är deinnehav av bostadsrättslägenheter där syftet varit att stöttanybildade föreningar. Dessa föreningar fungerar nu tillräckligtväl utan detta stöd.Personalsammansättningen på Tekniska kontoret har enåldersprofil som innebär att de kommande åren kommer attinnebära ett ökande antal pensionsavgångar. Kunskapsbortfalletär en utmaning i sig och kommer också att ställa krav pånyrekrytering av teknisk kompetens. Utfallet av dennaprocess är svår att förutse i dagsläget.Tekniska kontorets ledningsgrupp utarbetar för närvarandestrategier för att möta en spännande och utmanande framtid.2000 2001 2002 2003 2004FastighetsförvaltningSortFörvaltningslokaler kvm 42 609 42 600 42 600 42 600 42 300Skollokaler kvm 149 307 151 200 150 400 150 400 148 600Vårdhem kvm 25 321 25 400 25 400 29 100 29 150Fritidsgårdar och föreningslokaler kvm 4 937 5 050 5 800 5 800 5 650Daghem kvm 13 280 13 900 14 300 14 600 14 400Industrilokaler kvm 54 953 54 200 54 200 54 200 54 100Kontors- och affärslokaler kvm 10 250 10 250 10 250 10 250 10 250Bostadshus, sociala bostäder kvm 9 407 8 600 8 800 8 800 8 700310 064 311 200 311 750 315 750 313 150Städyta kvm 190 970 202 000 210 000 206 000 203 400Skogsuttag (slutavverkning, gallring, röjn) m3sk 8 500 7 000 7 000 7 500 6 700Vatten och avloppDebiterad mängd renvatten 1.000 m3 2 884 2 894 3 093 2 930 3 025Renat avloppsvatten 1.000 m3 7 767 6 415 6 528 6 072 7 410Föroreningsmängd (Ua och Lje), BOD ton 35 21 17 14 17Föroreningsmängd (Ua och Lje), fosfor ton 1,6 1,2 0,9 1,3 1,3Föroreningsmängd (Ua och Lje), kväve ton 69 60 52 59 69Gator och parkerGatubelysning, energiförbrukning mWh 5 416 5 292 5 188 5 092 5 079Gatubelysning, antal armaturer st 9 675 9 600 9 452 9 427 9 430Trafiksäkerhet, dödade (väghållare Ua kn) st uppg sakn sakn 1 0 1Trafiksäkerhet, svårt skadade (väghållare Ua kn) st ” ” 3 4 2Trafiksäkerhet, lindrigt skadade (väghållare Ua kn) st ” ” 37 30 44RenhållningInsamlad mängd hushållsavfall ton 9 420 8 997 9 245 9 491 9 818Insamlad mängd papper (tidn., well) ton 2 965 3 001 3 100 3 031 3 300Insamlad mängd glas ton 945 1 008 1 027 1 061 1 046Insamlad mängd kartong ton 1 472 1 155 1 387 941 881Insamlad mängd plast 1) ton 340 486 486 582 157Insamlad mängd plåt 2) ton 86 115 127 153 114Insamlad mängd farligt avfall, hushåll ton 82 87,2 96 110 118Antal besök Havskurens ÅVC st 34 351 40 000 41 300 45 828 33 8001) Mjukplast i hushållsavfall fr.o.m. 1/7 20032) Nytt leveranssystem fr.o.m. 1/5 2004ParkeringParkeringsplatser st 4 130 4 130 4 085 4 030 4 030varav avgiftsbelagda st 3 290 3 290 3 200 3 145 3 095Biljettautomater st 54 54 51 51 51varav med efterskottsbetalning st 0 2 14 17 21Administrerade nyttokort st 290 320 390 370 285Utfärdade dispenser st 1 030 720 635 410 335Utfärdade p-tillstånd för rörelsehindrade st 205 170 204 201 19852

KULTUR OCH FRITIDS-NÄMNDENEkonomiResultaträkning, mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Verksamhetens intäkter 18,3 17,2 16,9Verksamhetens kostnader -104,0 -105,5 -92,4Avskrivningar -4,3 -5,0 -4,3Verksamhetens nettokostnad -90,0 -91,3 -79,8Kommunbidrag 93,6 93,6 82,4Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,1Finansiella kostnader -2,4 -2,4 -2,6Årets resultat 1,3 0,0 -0,1Investeringar (netto) 1,1 2,2 2,8Antal årsarbetare 92,3Balansräkning, mkr Utfall Utfall2004 2003Anläggningstillgångar 42,0 45,2Omsättningstillgångar 6,4 3,8Summa tillgångar 48,4 49,0Eget kapital 4,0 2,9- varav redovisat resultat 1,3 0,1Avsättningar 0,0 0,0Skulder 44,4 46,1- varav långfristiga skulder 38,1 41,5Summa eget kapital, avsättningaroch skulder 48,4 49,0Intäktsfördelning per verksamhetKostnadsfördelning per verksamhetGemensam verksamhet0,1 mkr, 1 %Allmän kultur0,9 mkr, 5 %Bibliotek0,9 mkr, 5 %Kulturskola1,5 mkr, 8 %Föreningsutveckling0,6 mkr, 3 %Idrotts- ofritidsanläggningar32,6 mkr, 28 %Gemensam verksamhet7,2 mkr, 7 %Allmän kultur18,5 mkr, 17 %Bibliotek17,7 mkr, 16 %Idrotts- ofritidsanläggningar12,6 mkr, 69 %Fritidsgårdar1,7 mkr, 9 %Kulturskola8,7 mkr, 8 %Fritidsgårdar12,0 mkr, 11 % Föreningsutveckling14,0 mkr, 13 %Årets resultatSammanfattningUnder året har resultatet vänt från ett förväntat underskott tillett överskott på totalt 1,3 mkr, vilket är mycket positivt.Samtliga verksamheter har visat stor återhållsamhet kringinköp, fortbildning och vikarier med anledning av destoppåtgärder som infördes i maj 2004. Personalen har ändåpå ett kreativt och kunnigt sätt genomfört merparten av denverksamhet som planerats.KulturavdelningVerksamheten redovisar ett litet överskott. Detta beror påmindre inköp än budgeterat. Avdelningen har inriktat sig påolika samarbetsprojekt med andra medfinansiärer för att delapå kostnader beträffande arrangemang och på så vis ändå fåtttill stånd ett brett utbud av aktiviteter för Uddevallaborna attdelta i.KulturskolaVerksamhetens nettokostnader är i balans med budget och vårnya Kulturskola slutar året med ett nollresultat.BibliotekFör biblioteksverksamheten (huvudbibliotek samt tre filialer)finns ett relativt stort överskott på 0,7 mkr. Detta genereras aven lyckad bokförsäljning, vissa tjänster som delvis vakanshållits,outnyttjade investeringsmedel, vissa fasta kostnadersom uteblev 2004 samt återhållsamhet i verksamheten.FöreningsutvecklingHär redovisas ett stort överskott för2004 på 1 mkr. De delar som åstadkommerdetta är senarelagda investeringar(bl.a. byggnation av ridstall iLjungskile), tillfälligt outnyttjadpersonalbudget samt ett visst överskotti budgeten för lönebidragsanställdadå dessa varit sjukskrivna.53

´04KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN ÅrsredovisningFritidsgårdarTrots en negativ utveckling av antal barn i fritidsklubbarslutar denna verksamhet året med ett överskott på 0,3 mkr.Under året har personalen på ett väldigt flexibelt och brasätt klarat verksamheten med en lägre bemanning änbudgeterat. Effekterna av stoppet syns alltså i ett positivtekonomiskt resultat men har dock drabbat ungdomar ochbarn negativt.Idrotts- och fritidsanläggningarTotalt för denna verksamhet slutar ekonomin för året medett underskott på -1,3 mkr. Det relativt stora underskottetberor på minskade intäkter, ökade personalkostnader samtkraftigt ökade kostnader för el, reningsanläggning m.m.Gemensam verksamhetGemensam verksamhet och nämnd redovisar ett överskottpå 0,4 mkr. Merparten av detta beror på tillfälligt outnyttjadpersonalbudget.KundBiblioteken har under året arbetat med ökad tillgänglighet förkommuninvånarna och har bl.a. förlängt öppettiderna.Backyard/garage är två kulturarrangemang som genomfördesför unga människor under fjordfestivalen, Ung kulturutmärkte sig på ett positivt sätt och utomhusbion blev enpublikframgång. Arrangemang som barnteater på lördagar,musik, dans, vinter- och höstlovsaktiviteter på bibliotek ochpå Bohusläns teater har genomförts.Föreningsutvecklingsavdelningen har aktivt medverkat i bl.a.barnledarutbildning, teknikcykelbana, verksamhet förfunktionshindrade och simskola för invandrarkvinnor. Påfritidsgårdarna är den centrala hörnstenen att arbeta med atthöja ungdomarnas känsla av att de ingår i ett sammanhang.Många arrangemang har anordnats av ungdomar för andraungdomar, vilket är mycket positivt.En lyckad fotbollslandskamp genomfördes i somras ochförhoppningar finns om framtida liknande arrangemang.Idrottsföreningarna efterfrågar allt fler tider i de storainomhushallarna och efterfrågan har delvis varit svår att möta.Kön till vår nya kulturskola växer och under året har skolaninriktat sitt arbete med att utveckla utbudet av kulturaktivitetertill skolorna.MedarbetareAll personal inom den nya förvaltningen har under vårendeltagit i 1 ½ dags medarbetarseminarier som syftade till attlära känna varandras verksamhet och att skapa en gemenskapi den nya organisationen. Medarbetarsamtal har slutförts medall personal och arbetsplatsträffar sker ca 1 gång per månad.Organisationen har en engagerad och mycket kunnig personalsom under året har uträttat ett väldigt bra arbete med småmedel.ProcessDen nya nämnden och förvaltningen startade den 1 januari2004 och i augusti tillträdde den nye förvaltningschefen sintjänst. Under året har arbetet med verksamhetsutvecklingintensifierats och i princip samtliga verksamheter arbetar idagmed detta.Utveckling av Interbook och Booking är påbörjat samt ettarbete med att etablera den grundsyn som anges i idrottspolitiskahandlingsprogrammet. För kulturskolans del har verksamhetenlagt stor vikt vid att bilda en kulturskola i stället förtre ämnesskolor. Nu börjar verksamheten ta form och vår vägmot en kulturskola följs med stort intresse från andra kommuneri regionen.Antalet barn i fritidsklubbarna har minskat i och med förändradeförutsättningar inom barnomsorgen (taxesystemet). Enmer begränsad verksamhet ställer stora krav på personalenkring att så bra som möjligt skapa nya former så att inte flerungdomar hamnar i utanförskap.Utveckling och lärandeBiblioteken har startat samarbetsprojekt för att erbjudaungdomar möjlighet att påverka urvalet av media och stadsbiblioteketarrangerar t.ex. författardagar i samarbete medFörfattarcentrum Väst.Fr.o.m. augusti 2004 är kultur och fritid kommunens handläggareav samtliga föreningsbidrag. Detta innebär att vi harövertagit hanteringen av bidrag från socialförvaltningen.Parallellt med detta övertagande har även skett en insats föratt rationalisera handläggningen av bidrag.Koncentrerade musikskoleelever håller konsert54

´04KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN ÅrsredovisningUnder en knapp vecka hade Uddevalla ett officiellt besök frånvår vänort Okazaki i Japan. Ett antal ungdomar och läraredeltog i skolundervisning och gjorde studiebesök med tonviktpå kultur, idrott och utbildning.FramåtblickTillsammans bygger vi samhället är förvaltningens hållning.Honnörsordet är Ja! Det betyder att vi med gott humörförsöker göra det bästa vi kan. Alla verksamhetsgrenaranstränger sig för att möta framtidens krav. Detta ska synas iverksamhetskorten och i nätverken.Det är många spännande uppdrag som väntar oss. Vi skafortsätta arbetet med att ena den nya förvaltningen motgemensamma mål, stadsbiblioteket justerar sin organisationför tydligare utveckling. Internet och annan ny teknik sätts ihögsätet. Öppettiderna är viktiga.Tankar kring nya kommunala mötesplatser som idrottshall(ar)och kulturhus förs vidare.Simhallen, Landbadet och bryggorna blir föremål för särskildaanalyser. Inte bara Uddevalla som vattenstad uppmärksammasutan även vandringsleder fokuseras. Nytt uppdragtas fram för Bohusläns museum och flera spännande arrangemangplaneras ihop med andra.Varje gren av förvaltningen har sitt ansvar för att staden ochkommunen utvecklas positivt. Kanadicken säger ”Go, go”!Idrottföreningskamraten säger ”Framåt kamrater, framåt”!Korta fakta2000 2001 2002 2003 2004BibliotekAntal besök 479 820 490 588 447 697 471 554 454 895Antal böcker, cd, video/invånare 4,7 4,7 4,8 4,3 4,5Antal utlån/invånare 11,7 11,2 9,2 8,6 7,3nettokostnad per besök 36:80Arrangemang kultur och bibliotekVuxenprogram 69 80 62 56 45Ungdomsprogram 16 29 26 23Barnprogram 62 53 53 48 55Sagostunder 105 110 110 108 109Utställningar 65 72 39 62 60Bohusläns museumAntal besök 263 821 252 000 262 403 282 349 282 654Bohusläns teaterAntal föreställningar 201 129 123 191 233Totalt antal åhörare 11 041 5 640 8 458 10 028 15 960KulturskolanAntal inskrivna elever 917 920 1 110 1 132 1 011Antal elever i kö för att bli antagna 321Antal konserter 89Ungdomsarrangemang som anordnats av ungdomar 123FridhemshallenAntal besök 34 501 37 182 40 178 40 585 43 996nettokostnad per besök, kr 52 49 50 49 52Småbåtshamnarnetto kr/båtplats (850 pl) 6 17 49 25 168WalkersborgsbadetAntal bad 159 194 162 471 144 332 147 366 125 743varav gym 8 466 10 675 11 941 12 026 12 939nettokostnad/bad, kr 16:24 14:68 18:67 22:08 28:58BowlinghallenAntal serier 104 219 109 105 115 238 127 019 123 000nettokostnad/serie 1:76 2:02 0:07 1:33 3:05AgnebergshallenAntal besök 183 941 188 440 191 668 178 577 169 929varav publik 23 298 27 824 29 199 47 753 31 187varav skolgymnastik 124 500 123 000 123 000 95 200 96 000kostnad/besök 23:22 22:43 21:72 21:88 24:00BassholmenVandrarhemsgäster 1 207 893 1 038 1 034 1 030Övriga övernattningar 2 073 1 866 1 914 2 364 2 318Övernattningar gästbåtar 908 950 1 101 1 164 1 099EmausAntal besök 60 029 47 086 43 776 40 107 45 00055

BOLAG OCHSTIFTELSERKommunen%RODJ%RVWDGVVWLIWHOVHUUddevallaUtvecklings AB 100 %Uddevalla Turisttrafik AB 99,9 %TRAAB 28,2 %UddevallahemLjungskilehemHSB:s stiftelseJakobsbergUddevalla Omnibus AB 100 %Uddevalla Evenemangs- ochTuristforum AB 100 %Uddevalla Hamnterminal AB 54,5 %SwanFalk Shipping AB 100 %Uddevalla Energi AB 100 %Uddevalla Kraft AB 100 %Antalet Om- Årets Personal- Investerings- Balanslik- SoliditetMkr anställda sättning* resultat kostnader volym** Låneskuld viditet (%) (%)Uddevalla kommun 4 728 2 568 37 1 655 128 592 68 46Koncernen UddevallaUtvecklings AB (UUAB) 321 392 15 134 31 263 147 22BostadsstiftelsenUddevallahem 77 214 1 35 113 866 191 16HSB:s stiftelse Jakobsbergi Uddevalla 0 25 0 0 0 191 115 1Stiftelsen Ljungskilehem 3 10 1 1 0 55 465 13Trestadsregionens AvfallsAB (TRAAB) 28,2 % 23 18 (64) 0 (0) 3 (11) 2 (7) 8 (30) 113 4Totalt 5 152 3 227 53 1 829 274 1 977 - -Interna mellanhavanden -125 3 -246 - -Sammanställt 5 152 3 102 56 1 829 274 1 731 86 35* Omsättning : Stiftelsernas omsättning = hyresintäkter. Kommunens omsättning = vht’s intäkter + skatteintäkter,gen. statsbidrag och utjämningBelopp inom parentes anger totaler i delägda bolag.**Avser investeringar i materiella anläggningstillgångar.56

´04BOLAG OCH STIFTELSER ÅrsredovisningUtbyggnaden av stadsnät för bredband har varit mycketUDDEVALLA UTVECKLINGSbegränsad.AB - MODERBOLAGETModerbolaget Uddevalla Utvecklings AB:s verksamhet bestårav att äga och förvalta aktier i aktiebolag som Uddevallakommun använder för sin verksamhet och att åstadkomma ensamordning av bolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande.Årets resultat före skatt blev 0,8 (föreg. år 0,9) mkr.UDDEVALLA ENERGI AB(100 %)Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalkeni anläggningar för fjärrvärmeproduktion. Villkoren itillstånden som bl.a. avser utsläpp av svavel, kväveoxider ochstoft klaras med god marginal. Ett miljöledningssystem enligtISO 14001 finns för fjärrvärmens produktionsanläggningar.Uddevalla kommuns förvaltningar, bolag och stiftelser svararför ca 23 % av försäljningen. Soliditeten är 40 % (42 %).Bolaget innehar 100 % av aktierna i Uddevalla Kraft AB.Försäljning av samtliga aktier i Fyrstads Kraft AB genomfördes2004-05-01. Köpeskillingen erhölls i form av nyemitteradeaktier i Östkraft AB. Kapital- och rösträttsandelen iÖstkraft AB är 7,2 %.Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 202,6 208,4 189,7Resultat före bokslutsdisp.o. skatt 17,3 17,9 16,3Balansomslutning 321,4 297,3 285,0Investeringar 24,3 25,7 21,4Antal anställda 90 87 89Årets verksamhetUddevalla Energi AB har två huvudsakliga verksamheter.Dels säljer bolaget fjärrvärme i Uddevalla tätort och delstillhandahålls nät för leverans av el till ca 85 % av kommunensinvånare. Fjärrvärme produceras och distribueras i egnaanläggningar. Elnäten är enligt lag öppna för alla elhandelsbolagpå lika villkor. Under 2004 har verksamheten fortsatt attutvecklats positivt inom el och fjärrvärme och kännetecknasav hög kundnytta d.v.s. god leveranskvalitet, låg miljöpåverkanoch låga taxor. Förbättringarna har varit tydliga under enlång följd av år tack vare investeringar och förebyggandeunderhåll.Omsättningen av energi minskade på både el- och värmesidan.Elrörelsen hade vid årets slut 24 973 (föreg. år 24 859)abonnemang. Överförd el uppgick under året till 367 GWhvilket är i stort sett samma som 2003. Värmerörelsen hade vidårets slut 1 325 (1 279) abonnemang. Försåld värme uppgicktill 264 GWh vilket är en minskning med 2 % jämfört med2003. För framtida ersättning av Hovhultsverket har Uddevallakommunfullmäktige förordat ett i huvudsak avfallseldatkraftvärmeverk på Björbäck. Byggstarten beräknas till 2007och driftstarten till år 2009.Värmerörelsen kommer att fortsätta växa något under 2005.Satsningen med utbyggnaden av fjärrvärmenätet mot Torpsköpcentrum ger möjligheter att ansluta ytterligare fastigheterunder kommande år. Installation av fjärravlästa mätare harpåbörjats för både el- och värmekunder. År 2009 kommerfjärravlästa mätare att finnas för samtliga kunder. En inventeringav åtgärder genomförs för att på sikt förstärka elnätet pålandsbygden.UDDEVALLA HAMN-TERMINAL AB (54,5 %)Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 101,6 103,3 87,4Resultat före bokslutsdisp.o. skatt 2,4 2,1 -4,9Balansomslutning 67,7 67,0 61,3Investeringar 1,8 3,0 5,3Antal anställda 96 100 99Årets verksamhetBolaget bedriver hamn-, stuveri-, spedition- och mäklarverksamhet.Årets resultat har utvecklats positivt. Föregående årsminskade godsvolym har tagits igen under året, och godsvolymenhar ökat med 8 % jämfört med 2003. Godsvolymökningensamt anpassning av resurser för att sänka kostnadernahar medfört en resultatförbättring. Bolaget fortsätter arbetetmed att skapa en följsamhet med volymförändringar. Marknadsbearbetningenär fortsatt intensiv med inslag av nyainfallsvinklar för skapande av godsflöden. Investeringar, ifrämst arbetsmaskiner, för 1,8 mkr har genomförts under året.Dessutom har de nya internationella säkerhetsbestämmelsernainneburit ytterligare ombyggnationer med 3,0 mkr. Bolagetsekonomiska ställning är fortsatt stark och betalningsberedskapenär god.Kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2000 är genomförd. Förnärvarande pågår ett strukturerat miljöarbete som kommer attutmynna i en certifiering. Bolaget bedriver tillståndspliktigverksamhet enligt miljöbalken. Ansökan skall vara genomfördsenast 2005 och har under 2004 lämnats in till berördmyndighet för behandling.Bolaget innehar 100 % av aktierna i SwanFalk Shipping AB.Affärsområde entreprenad bildades 2004 och har inlett ettsamarbete med Trollhättan Energi AB för att samordnaentreprenadverksamheten. Inriktningen är att, fr.o.m. 2005-07-01 överföra respektive bolags entreprenadorganisationertill ett gemensamt ägt aktiebolag.57

´04BOLAG OCH STIFTELSER ÅrsredovisningUDDEVALLA OMNIBUS AB(100 %)Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 71,6 69,4 65,2Resultat före bokslutsdisp.o. skatt -0,8 0,0 0,0Balansomslutning 76,5 69,3 80,3Investeringar 4,3 11,2 12,7Antal anställda 114 108 113Årets verksamhetBolaget bedriver stadstrafik, linjetrafik samt beställningstrafikmed buss. Årets resultat har påverkats negativt av högareparationskostnader. Dessutom har inte intäkterna ökat imotsvarande grad som löner och andra kostnader gjort.Anledningen är att intäkterna, via avtal knutits till KPI vilkenhaft en lägre ökning än kostnaderna. Under året har expressbusstrafikenupphandlats och verksamheten får fortsätta i upptill 10 år ytterligare. Det nya expressbussavtalet förväntaspåverka bolagets resultat positivt i framtiden.Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken.Tillståndet avser bolagets tankanläggning samt tvätt- ochreningsanläggning. Bolaget har blivit miljöcertifierat underåret.Investeringarna under året har uppgått till 4,3 mkr och avser ihuvudsak inköp av 3 nya fordon. Under året har 5 äldrefordon sålts.UDDEVALLAEVENEMANGS- OCHTURISTFORUM AB (100 %)Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 10,1 11,4 10,7Resultat före bokslutsdisp.o. skatt -0,5 0,0 -0,2Balansomslutning 6,6 4,6 5,0Investeringar 0,0 0,0 0,1Antal anställda 11 9 11Fjordfestival, Oktoberfestival och Gammaldags jultorg. Enfortsatt dialog med näringslivet i syfte att öka marknadsföringenför Uddevalla har skett under året.Av årets resultat 2004 avser -0,3 mkr avvecklingskostnader isamband med samordning av verksamheten med UddevallaTuristtrafik AB.UDDEVALLA TURIST-TRAFIK AB (99,9 %)Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 5,5 6,7 6,9Resultat före bokslutsdisp.o. skatt -0,3 0,2 0,1Balansomslutning 8,4 8,4 8,8Investeringar 0,1 0,1 0,3Antal anställda 10 10 10Årets verksamhetBolaget har fram till 2004-09-30 bedrivit skärgårdstrafik medtre egna turistbåtar och med utgångspunkt från Uddevalla.Kombinerat med passagerarbefordran har även restaurantrörelsebedrivits ombord. Fr o m 2004-10-01 har verksamhetensamordnats med verksamheten inom Uddevalla EvenemangsochTuristForum AB. Verksamheten inom UddevallaTuristtrafik AB består, fr o m 2004-10-01, i att äga och hyraut de tre turistbåtarna.Sommaren år 2004 blev en vädermässigt sämre sommar ännormalt, vilket också påverkat resultatet då verksamheten ärmycket väderberoende. Bolaget har anslutit sig till Uddevallakommuns miljövilja och till de internationella ISM-reglerna.TRAAB (28,2 %)Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 63,9 58,6 55,7Resultat före bokslutsdisp.o. skatt 0,1 0,1 -0,5Balansomslutning 84,3 81,3 86,9Investeringar 6,5 8,0 4,7Antal anställda 23 22 23Årets verksamhetBolaget har fr.o.m. 2004-10-01 samordnat verksamheten medUddevalla Turisttrafik AB. Detta innebär i korthet att bolagetutökat verksamheten från tre verksamhetsområden tillnuvarande fyra: marknadsföring av destinationen Uddevalla,besöksservice, evenemang och materialuthyrning samt båtaroch gästhamn. Verksamheten finansieras av kommunen till ca61 % och externt ca 39 %.Ett intensivt arbete med att samordna verksamheten utifrån detnya uppdraget har genomförts under året. Bolaget harsedvanligt arrangerat evenemang under året bl.a. i form av58Årets verksamhetTrestadsregionens Avfalls AB (TRAAB) är ett av de störreavfallsbolagen i Sverige och ägs av kommunerna Uddevalla,Vänersborg, Trollhättan, Färgelanda, Lilla Edet och Mellerud.TRAAB bedriver en rad verksamheter som deponering avavfall, mottagning och mellanlagring av av farligt avfall,sortering av bygg- och industriavfall m.m. samt sortering avorganiskt avfall enligt tillstånd av behörig myndighet.

´04BOLAG OCH STIFTELSER ÅrsredovisningBOSTADSSTIFTELSENUDDEVALLAHEM (100 %)Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 214,4 210,2 205,5Resultat före bokslutsdisp.o. skatt 10,4 9,4 12,6Balansomslutning 1 126,1 1 110,9 1 058,7Investeringar 113,2 66,5 75,4Antal anställda 77 74 76Årets verksamhetBostadsstiftelsen Uddevallahem äger och förvaltar ett fastighetsbeståndpå ca 4 200 lägenheter och ca 500 lokaler, garageoch parkeringsplatser. Den totala bostads- och lokalytan uppgårtill ca 300 000 kvm. Förutom 11 fastigheter på Lyckorna iLjungskile, återfinns samtliga fastigheter i Uddevalla tätort.Förhoppningsvis kan arbetet, i samarbete med hyresgästföreningen,komma att påbörjas under 2005.Uddevallahem står bra rustat inför framtiden och kankonstatera att syftet med stiftelsens verksamhet och ändamålenligt stadgarna är väl uppfyllt.HSB:s STIFTELSE JAKOBS-BERG I UDDEVALLA (100 %)Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 25,4 25,3 24,3Resultat före bokslutsdisp.o. skatt 0,1 0,4 -0,5Balansomslutning 197,9 197,9 198,8Investeringar 0,4 0,0 0,0Antal anställda 0 0 0Årets resultat blev 10,4 mkr före bokslutsdispositioner ochskatt, vilket är något sämre än föregående år (12,6 mkr). Dockmåste beaktas föregående års resultatpåverkan som uppgicktill 15,8 mkr på grund av en förskingringsaffär, som uppdagadesi företaget år 2003. Årets resultat har belastats med ennedskrivningskostnad på 12,2 mkr.Kostnaderna för outhyrda lägenheter fortsatte att minskaunder verksamhetsåret. De kostnader som redovisats, trots detpositiva marknadsläget, kan i princip förklaras av det hyresbortfallsom uppstått i samband med vårt ombyggnadsprogram.I slutet av året fanns endast någon enstaka lägenhetouthyrd.Hyrorna för bostäder höjdes den 1 januari med 2,2 %. Lokaler,exklusive lokaler med indexavtal, höjdes i motsvarandegrad. I förhandlingarna om 2005 års hyror har inte parternalyckats uppnå någon överenskommelse varför ärendethänskjutits till Hyresmarknadskommittén.I juni kunde stiftelsen hälsa hyresgäster välkomna till inflyttningi 32 nya lägenheter i färdigställda kvarteret Tordenskjöld.Här har också Uddevallahem fått ett nytt kontor för sin förvaltning.Under hösten 2004 förvärvade stiftelsen ett attraktivtbostadsbestånd om 75 lägenheter beläget på Lyckorna iLjungskile.Underhållskostnaderna har ökat, främst p g a ökat lägenhetsunderhåll.Som en effekt av det ombyggnadsprogram sompågår med stambyten och badrumsrenoveringar kan ändåkonstateras att akutunderhållet minskar. Ett nytt femårigtombyggnadsprogram kommer att föreläggas styrelsen undervåren 2005.Planering har inletts för nyproduktion av ett trettiotal radhuslägenheterpå Misterödsområdet i västra Uddevalla. Områdetär tänkt att bebyggas med s k energihus, alltså utan traditionelluppvärmning. Stiftelsen deltar också som en av intressenternai planerna på att bebygga en central tomt i Uddevalla.Under 2005 planeras för en ny hyresgästundersökning, densenaste genomfördes 2002. Planer finns om ett nytt hyressättningssysteminnebärande att hyran sätts i relation till fastigheternasläge, standard, närhet till service och kommunikationer.Årets verksamhetStiftelsen Jakobsberg äger och förvaltar 364 bostadslägenheteroch 16 lokaler inom kommunen. Stiftelsen har under åretuppdaterat sin underhållsplan. Inriktningen har varit attgenomföra planerat underhåll, så att fastigheterna håller enfortsatt hög klass. Härigenom kan stiftelsen hålla en lågomsättning av hyresgäster.Hyrorna höjs fr o m 2005-01-01 med 2,8 % i snitt för objektmed förhandlingsklausul. Avtalet är tvåårigt med sammahöjning båda åren.STIFTELSEN LJUNGS-KILEHEM (100 %)Ekonomisk översiktBelopp i mkr Utfall Budget Utfall2004 2004 2003Nettoomsättning 9,5 9,3 9,2Resultat före bokslutsdisp.o. skatt 1,0 -0,3 0,0Balansomslutning 67,8 68,9 69,8Investeringar 0,1 0,0 0,0Antal anställda 3 3 3Årets verksamhetStiftelsen äger och förvaltar fastigheter inom Ljungskile,Uddevalla kommun. Stiftelsens bostadsbestånd om ca 180lägenheter är attraktivt. Under året har samtliga lägenhetervarit uthyrda och har så varit de senaste fem åren. Efterfråganpå bostäder är fortfarande stor. Generellt sett har fastigheternaen god status avseende såväl yttre som inre underhåll.Målning och tapetsering av lägenheterna på Hällområdet harslutförts under året.Förhandling om 2005 års hyror avslutades i januari 2005.Utfallet blev en höjning av bostads- och lokalhyrorna med isnitt 2,0 %. Hyresrevisionen gäller per 2005-03-01.59