finansiell analys - Uddevalla kommun

´04BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Årsredovisningmkr. Nettot av kostnader och intäkter för interkommunalaersättningar visar ett underskott med - 4,4 mkr. Ersättningarnatill de fristående skolorna ger underskott med - 1,1 mkr.Övriga överskott är 1,8 mkr varav den störta andelen är skolskjutsar.Totalt underskott - 2,6 mkr, 0,6 % av bruttobudgeten.SärskolaVerksamheten inom de olika särskolorna inom områdeHerrestad/Centrala visar ett underskott med - 0,3 mkr.Överskottet bland de centralt redovisade kostnaderna är netto2,5 mkr för interkommunala ersättningar och 1,5 mkr förövriga kostnader varav reserven för elevantalsförändringar ärstörst. Totalt 3,5 mkr, 9 % av bruttobudgeten.Arbetsmiljöarbetet för elever har systematiserats och detta harinneburit en tydlig uppstramning när det gäller rapporteringav tillbud. Detta i kombination med utbildning av t.ex. kamratstödjaremedverkar till en tryggare och säkrare skolmiljö.Uddevalla är uppmärksammat för sitt strategiska tänkande avelevhälsans uppbyggnad. Utvecklingen av elevhälsan bidrartill en ”rättsgaranti” för eleverna och gör att föräldrar kankänna en större trygghet. När diskussionerna pågick om attSommarhemsskolan skulle läggas ner gjorde elevhälsan ettmycket gott arbete genom att med sin höga kompetens och sittvarma hjärta ge eleverna en stor trygghet och en förtröstan påatt om skolan skulle avvecklas skulle framtiden ändå bli bra.GymnasieskolaVerksamheten vid Uddevalla gymnasieskola visar ett överskottmed 1 mkr. De centralt redovisade delarna av verksamhetenvarierar mycket i resultat. Underskott i ersättningen tillde fristående gymnasieskolorna överstiger budget med -4,4mkr, nettot av interkommunala ersättningar visar överskottmed 1,7 mkr och den återstående reserven för elevantalsförändringarär 2,6 mkr. Totalt överskott 0,9 mkr, 0,3 % avbruttobudget.VuxenutbildningÖverskottet inom området vuxenutbildning består i huvudsakav att intäkterna blivit betydligt högre än budgeterat. Detstatliga bidraget till gymnasial- och grundvuxenutbildninghöjdes vid halvårsskiftet med 2,3 mkr. Intäkterna från eftergymnasialautbildningar blev 1,6 mkr över budget. De högreintäkterna är unika för år 2004 och återkommer tyvärr inte2005. Kostnaderna blev totalt ca 0,8 mkr lägre än budget.Centralt redovisade kostnader visar underskott med 0,3 mkrför bl.a. juridisk rådgivning. Totalt överskott 4,4 mkr, 8 % avbruttobudget.Gemensam verksamhetUtvecklingsenheten visar överskott på 1,6 mkr medanBUNITs verksamhet ger underskott med - 0,2 mkr. Ejgenomförda effekter av konkurrensutsättningen och övrigasparåtgärder ger - 4,9 mkr och överytor inom I17 området-3,0 mkr. Övriga åtgärder som fortbildning, arbetsmiljö,kostenheten m.m. ger netto överskott på totalt 0,7 mkr.Avskrivningar och räntor ger sammantaget ett överskott med0,6 mkr. Totalt underskott -5,2 mkr, 10 % av bruttobudget.KundInom barnomsorgen har de som har sökt plats inför höstenkunnat placeras men inte alltid enligt sitt förstahandsval.Lagen om allmän förskola för 4-5 åringar trädde i kraft ijanuari 2003. Den har blivit en verksamhet som föräldrarnavill att deras barn ska delta i. Av alla 4-5 åringar var 98 %inskrivna i allmän förskola under 2004. Från och med i år harföräldrarna möjlighet att söka barnomsorg via nätet och idagsöker ca 20-25 % om barnomsorg denna väg.Flertalet av verksamheterna har sedan flera år tillbaka välfungerande föräldraråd. Detta medför en bra dialog medföräldrar om verksamheten. Stora ansträngningar görs för attutveckla positiva möten med föräldrar och elever i sambandmed utvecklingssamtal och med diskussioner runt denpedagogiska elevmappen.Informationen till elever och föräldrar har förbättrats genomuppbyggandet av hemsidor vilket gör att informationen lättareoch snabbare når ut till föräldrarna.Inom de norra stadsdelarna och ”Navet”/Dalabergsområdetarbetas det ständigt med utvecklande av integrationsarbete isamverkan med de boende. I fokus har under året bl.a. varitförebyggande arbete gentemot tonårspojkar i syfte att motverkagängbildning. Välkomnande av nya svenskar skergenom de föreberedelseklasser vi har. Genomströmningen ärkort, ca ½ år, p.g.a. att det finns många nya elever med utomnordiskbakgrund. Denna snabba genomströmning är inte braur kvalitetsaspekt.Vi arbetar med demokratiprojekt för att i skolan bättre kunnahöra elevernas röst. Projekt har startats för modersmålslärareoch specialpedagoger med fokus på kommunikation och medIT som hjälpmedel. Detta ska medverka till det livslångalärandet oberoende av tid och plats. Genomförandet startar2005. Arbetet med att bygga ett nytt utbildningsnät harpåbörjats och detta ska bidra till att personal och elever skallkunna lita till att tekniken fungerar. Gymnasieskolans mål äratt skapa en ännu bättre utbildningsverksamhet och befästaUddevalla gymnasieskola som en av de starkaste aktörerna iFyrbodal. En grundsten inför detta arbete är att beslut nufattas om de långsiktiga lokalförutsättningarna. Tillströmningentill Uddevalla gymnasieskola har varit god och vidintagningen till hösten 2004 har 88,5 % antagits på sittförstahandsval. De allra flesta av dem som sökt har använt sigav det webbaserade ansökningsförfarandet som införts underåret.Ett positivt utvecklingsarbete pågår nu kring elevinflytande.Under året har vi en ”elevombudsman” anställd. Detta medförett gott stöd för elevråden i de olika skolhusen och även förhela gymnasieskolan. Eleverna tar initiativ till förändringar iverksamheten på ett positivt sätt. En konsekvens av dettaarbete är att Uddevalla står som värd för Elevriksdagen 2005.Ett ökat inflytande gör att eleverna känner sig trygga i skolan.Under hösten har en servicedeklaration utarbetats förgymnasiet. I arbetet med detta har både elever och föräldrarinbjudits till fokusgrupper för att arbeta fram servicedeklarationen.MedarbetareUddevalla har ett positivt rykte i landet som en skolkommundär det sker en intressant utvecklingsverksamhet. För att kunnabehålla initiativen och kraften i utvecklingsarbetet måste enständig dialog ske med våra medarbetare. Dialogen förs mellanmedarbetare och chef både enskilt i utvecklingssamtalen, iarbetslagen och i hela personalgruppen på enheten. Detta ärockså ett sätt att tillvarata de idéer som finns. När personalenkänner sig delaktiga leder detta till trivsel och till en ”attraktivarbetsplats”.41