FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEVision för <strong>kommun</strong>enDen av <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutade visionen innebär att<strong>Uddevalla</strong>s invånare skall ges förutsättningar för en godlivskvalitet genom att· de boende i <strong>Uddevalla</strong> och de som brukar <strong>kommun</strong>enstjänster är nöjda och har anledning att tala väl om<strong>Uddevalla</strong>· våra medarbetare i <strong>kommun</strong>en trivs och är delaktiga iverksamheten. De känner sig stolta över att kunna ge<strong>Uddevalla</strong>s invånare uppskattad service· <strong>kommun</strong>ens arbetssätt kännetecknas av helhetssyn ochett effektivt utförande· <strong>kommun</strong>ens ekonomi är långsiktigt stark och med högresurseffektivitet. Invånarna i <strong>Uddevalla</strong> har goda möjlighetertill arbete· utvecklingen sker utifrån invånarnas behov och efterfrågan.<strong>Uddevalla</strong> har rollen som ett regionalt centrum.Denna vision är vägledande för de <strong>kommun</strong>ala verksamheternasframtida inriktning och ingår som en integrerad deli planeringsarbetet.OmvärldKonjunkturBNP-tillväxten i världen beräknas under 2004 ha uppgått till5 %, vilket är den högsta tillväxten på nästan 30 år. Drivkrafteni detta är framför allt en stark investeringsuppgång.Ökningstakten för 2005 och 2006 bedöms till 4,4 %. Denamerikanska ekonomin, som hittills präglats av en expansivekonomisk politik, kommer att gå in i en mer återhållsamperiod. I euroområdet har den uppgång som kunde skönjasunder första halvåret 2004 stannat av och någon snabb uppgångi konjunkturen är ännu inte i sikte.I Sverige steg BNP under de tre första kvartalen 2004 med3,7 % och bedömningarna för helåret slutar på 3,8 %.Ökningstakten under 2004 var till viss del kalenderstyrd i såmåtto att året innehöll fler arbetsdagar än normalt, där effektenav detta har bedömts till 0,6 %. Det finns tecken på att deninhemska efterfrågan fortsätter att vara hög. Den svenskaindustrikonjunkturen har utvecklats bra med bl.a. stigandeexport med fordons- och telekomindustrin i täten. Den starkatillväxten av exporten bedöms hålla i sig även 2005. Däremotsyns ännu inga positiva effekter på arbetsmarknaden.Den offentliga konsumtionen har varit begränsad under åretoch beräknas ha minskat med 0,5 % justerat för kalendereffekter.Förklaringen till detta är att skatteunderlaget ökadelångsamt p.g.a. den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden.Prognoser under året om utvecklingen av skatteunderlaget förbl.a. 2004 medförde sannolikt också återhållsamhet med anskaffningarinom både landsting och <strong>kommun</strong>er. En effektav den lägre ekonomiska utvecklingen under de senaste årenhar varit att <strong>kommun</strong>alskatterna stigit kraftigt under 2003 och2004.Under 2005 kommer den offentliga konsumtionen att öka bl.a.beroende på ökade statliga bidrag och demografiska effekter.Statens ekonomiRegeringen har flera mål för de offentliga finanserna. Överskotteti de samlade offentliga finanserna skall vara två procentav BNP över en konjunkturcykel, ett utgiftstak finns förstatens utgifter och <strong>kommun</strong>er och landsting/regioner harbalanskravet.Enligt Ekonomistyrningsverket blev statens utgifter för budgetåret2004 preliminärt 855 miljarder kronor, vilket är 3 miljarderkronor lägre än utgiftstaket. Statsbudgetens saldo, detvill säga statens lånebehov, visar däremot ett preliminärtunderskott på 53 miljarder kronor.För 2005 medför en beräknad sysselsättningsökning att inkomsternaförbättras men motverkas av skattesänkningar förhushållen och att skattenedsättningarna ökar i omfattning,främst sysselsättningsstödet till <strong>kommun</strong>erna. Budgetunderskottetberäknas minska 2005 bl.a. beroende på att ränteutgifternablir ovanligt låga.Skattenedsättningarna på budgetens inkomstsida har successivtökat och uppgår 2004 till 10 miljarder kronor. 2005 ökarnedsättningarna ytterligare till 16 miljarder kronor genomstörre sysselsättningsstöd till <strong>kommun</strong>erna. Sysselsättningenökar åren framöver, vilket bidrar till ökad tillväxt av lönesummanoch därmed högre inkomster från socialavgifter och inkomstskatter.Budgeten beräknas fortsatt visa underskott denärmaste åren. Däremot beräknas staten kunna hålla utgiftstaketde närmaste två åren, dock med en ytterst liten marginal.Befolkningsstrukturen i landet är nu den mest gynnsammasedan 1960-talet, men kommer att försämras och vara sämreunder mycket lång tid framöver, vilket kommer att prägla heladen offentliga sektorn. Enligt Ekonomistyrningsverket medverkarinte dagens saldomål för den offentliga sektorn om tvåprocent i överskott över en konjunkturcykel till att skapa någonbuffert i statens finanser inför den demografiska utvecklingsom väntar.Kommunernas ekonomiDe första prognoserna för <strong>kommun</strong>ernas ekonomi för 2004pekade på ett underskott på 3,5 miljarder kronor. I takt med attresultaten för 2004 börjat bli klara visar det sig att det kanskeistället blir ett överskott på 2-3 miljarder kronor. De åtgärdersom vidtagits inom många <strong>kommun</strong>er under året, bl.a. pågrund av försämrade skatteunderlagsprognoser, har uppen-3
´04FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisningbarligen gett effekt. Sveriges Kommuner och Landstingstidiga bedömning var att tre av fem <strong>kommun</strong>er inte skulleklara balanskravet 2004.2005 däremot uppvisar en motsatt bild. Fyra av fem <strong>kommun</strong>erräknar nu med att få balans i ekonomin. Enligt SverigesKommuner och Landsting bedöms 2005 års resultat bli ettöverskott med 4 miljarder kronor. De nya statliga bidragen iform av sysselsättningsstöd bidrar med både mer pengar tillverksamheten och förbättrat resultat. Om detta blir fallet får<strong>kommun</strong>er och landsting sitt bästa resultat sedan 1992.Bilden är dock splittrad.Utvecklingen med goda ekonomiska förutsättningar ser ut atthålla i sig även 2006. Från 2007 kan dock ekonomin bli kärvaremen är inte föranlett en svag samhällsekonomisk utveckling.Den demografiska utvecklingen kopplat till förväntadskatteunderlagsutveckling ger inte möjlighet för <strong>kommun</strong>ernaatt finansiera detta själva, utan det kommer att krävas nya statligatillskott. Demografin kommer att förändras påtagligt dekommande åren. Bl.a. kommer antalet invånare över 85 år attfördubblas på 30 år utan att intäkterna beräknas öka i motsvarandegrad. Kraven på välfärdstjänsterna kommer snarare attöka när hushållens ekonomi blir bättre.För att klara ekonomin skedde bl.a. ett stort antal skattehöjningar2004. 54 <strong>kommun</strong>er höjde skattesatsen medan två<strong>kommun</strong>er sänkte. På tre år har den sammanlagda genomsnittligautdebiteringen ökat med 1,08 kronor.<strong>Uddevalla</strong>s ekonomiKommunen har tre <strong>finansiell</strong>a mål, ett nettokostnadsmål därverksamhetens nettokostnader maximalt skall få uppgå till97,0 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag/avgifter.Ett om minst 45 % i soliditet samt ett om oförändradskattesats. Det förstnämnda målet kunde inte nås i budgetenför 2004 utan denna beslutades till en nivå på 98,4 %.Resultatet för året blev dock betydligt bättre. Ett överskott på+ 37 miljoner kronor mot budgeterat + 7 miljoner kronor gaven nettokostnadsandel på 97,5 %. Soliditeten blev 45,7 %,vilket innebär att soliditetsmålet har infriats. Skattesatsen för2004 höjdes med 0,30 kronor till 22,44 kronor.En starkt bidragande orsak till resultatet var de stoppåtgärdersom infördes efter den första delårsrapporten. Stoppåtgärdernaomfattade anställningar, övertid, inköp av varor ochtjänster samt investeringar. Effekterna av dessa åtgärder harblivit större än vad som kunde bedömas. Ett förväntat underskottpå 30 miljoner kronor vändes till ett överskott på 37miljoner kronor, en resultatförbättring på hela 67 miljonerkronor.För 2005 visar en första resultatprognos ett överskott på 38miljoner kronor att jämföra med ett överskott på 17 miljonerkronor enligt budget. Orsaken till förbättringen är ökade statligabidrag i form av sysselsättningsstöd. Den preliminäraplaneringen för perioden 2006 - 2008 visar på en resultatnivåpå ca 40 miljoner kronor per år.Kommunens intäkter i form av skatter och bidrag ökade med58 miljoner kronor till 1 839 miljoner kronor eller 3,3 % medannettokostnaderna ökade med 29 miljoner kronor till 1 793miljoner kronor eller 1,9 %. Verksamhetens nettokostnaderökade därmed mindre än ökningen av den huvudsakligaintäktskällan, vilket är tillfredsställande. Den generella bedömningenav <strong>kommun</strong>ens ekonomi är att den nödvändigaförstärkningen både på kort och lång sikt ser ut att kunna4genomföras tack vare ökade statliga bidrag samt återhållsamhetvid utfördelning av <strong>kommun</strong>bidrag. Nettokostnadsmåletbör kunna uppnås under den kommande planeringsperioden.Kommunallagens balanskravKommunallagen innehåller krav på god ekonomisk hushållning.Detta har som ett minimikrav definierats som att intäkternaskall överstiga kostnaderna för varje år. Vid avstämningenmot balanskravet skall realisationsvinster och -förlusterräknas bort. Justering kan även ske om synnerliga skäl finnsför att inte reglera ett negativt resultat. Avstämningen nedanvisar att <strong>kommun</strong>en 2004 uppfyller balanskravet i <strong>kommun</strong>allagen.Årets resultat enligt resultaträkningenRealisationsvinsterRealisationsförlusterJusterat resultat+ 37,1 mkr- 5,2 mkr0,0 mkr+ 31,9 mkrDrift- och investeringsredovisningNämndernas verksamhet redovisar ett samlat överskott motbudget på 60 mkr. Inkl. de ej nämndsrelaterade kostnadernaoch intäkterna är driftöverskottet mot budget 50 mkr. Kostnaderinkl. avskrivningar uppgår till 2 524 mkr (+ 2,3 %)och intäkterna till 732 mkr (+ 3,2 %).Nettoinvesteringarna för <strong>kommun</strong>en uppgår till 128 mkr moten budgeterad volym på 160 mkr. De största objekten är ombyggnadenav Österängen till nytt äldreboende för 65 mkr,reparation av Badhuskajen 11 mkr och ventilation på Östrabogymnasiet9 mkr.Finansiell <strong>analys</strong>Både <strong>kommun</strong>en och <strong>kommun</strong>koncernen redovisar positivaresultat under året. Resultatet för <strong>kommun</strong>koncernen uppgårtill + 56 mkr mot + 25 mkr föregående år. Kommunens resultatär det bästa sedan 1996, trots att de första prognosernapekade på ett befarat relativt stort underskott. Koncernensekonomi präglas till stor del av läget inom <strong>kommun</strong>en, där<strong>kommun</strong>ens resultat utgör 2/3 av totalresultatet för 2004.Bolagens resultat är i stort i nivå med förväntningarna.<strong>Uddevalla</strong>hems resultat är sämre än 2003. Någon påtagligförändring av riskbilden för <strong>kommun</strong>en har inte skett underåret. För den fortsatta ekonomiska utvecklingen för <strong>kommun</strong>envisar den första prognosen för 2005 samt den påbörjadeplaneringen för 2006 - 2008 på en möjlig förstärkning avekonomin bl.a. genom ökade statliga bidrag.Inflation och räntaInflationen, mätt som årsmedeltalet för KPI, ökade under2004 med 0,4 %. Denna ökningstakt ligger en bra bit underbåde Riksbankens mål på 2 % +/- 1 % och vår egen utgångspunkti planeringen för perioden 2004 - 2006. Något tydligttryck uppåt på inflationen kan inte utläsas. Den låga inflationstaktenförklaras i huvudsak av ett lågt resursutnyttjandeoch en svag kostnadsutveckling som beror på begränsadelöneökningar och en stark produktivitetstillväxt. Inflationenbedöms stiga den närmaste tiden och uppgå till drygt 1 %2005 för att sedan öka till drygt 2 % 2006. Både i den aktuellaplaneringen för 2005 - 2007 och i förutsättningarna för2006 - 2008 ingår 2 % som utgångspunkt för kostnadsökningarav varor och tjänster.