Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Biblioteket har flyttat fram positionerna och kräveratt få vara en inspirerande plats istället för enbart enbokdepå. Det har blivit en nytändning som smittatav sig i hela länet, menar Britt-Inger Rönnqvist, somvarit drivande i processen.Biblioteket har flyttat fram positionerna ochkräver att få vara en inspirerande plats iställetför enbart en bokdepå. Men det har variten tuff resa med att skapa ett nytt bibliotek.– Jag kan avslöja att jag gick ner 15 kg av renstress under en period. Vilket säkerligen varbra men kanske borde ha skett på ett normalaresätt, säger Britt-Inger Rönnqvist.En slutsummering som bibliotekschefengör är att man ska vara tydlig med vad manvill ha och vad man har att erbjuda. Politikernaska serveras färska nyckeltal för att insebibliotekets betydelse. Dessutom gäller detatt återkoppla ofta. Under arbetet med Kulturenshus har man även låtit fokusgrupperkomma till tals för att påverka innehållet ibiblioteket. Trots det var man oförberedd närbiblioteket öppnade i februari 2007.– Vi hade aldrig räknat med att barnavdelningenskulle bli så populär att boklådornaefter några dagar gapade tomma, konstaterarAnn-Catrine Westerberg, områdeschef förstadsbiblioteket och filialerna på Tunaskolanoch Bergvikskolan.Det var öppna spjäll utan genrep då biblioteketinvigdes. Målarfärgen hade knappttorkat på väggarna, hissdörrarna mellan personalutrymmenoch biblioteket var olåsta,nödutgången var vidöppen samtidigt somfolk vällde in. Under tre veckors tid var detett enormt tryck. Efter invigningskaoset harbesökarantalet mattats av en aning men fortfarandeär det är många som kommer. Jämförman antalet besökare under 2006 med 2007har det ökat med 166 procent – från 145 188 besökaretill 387 034. Hela 141 procent av besökarnahar också skaffat nya lånekort och utlånenhar ökat. Det finns även andra fördelarmed att ha flera kulturaktörer under ett ochsamma tak. Man når nya besökare och manhar även fått upp ögonen för varandras kompetensvilket resulterat i samarbetsprojekt.– Men vi ska inte glömma vårt uppdrag.Vi står stadigt när det gäller vår verksamhetoch vi ska inte bli kommersiella. Vi har olikaförutsättningar och allt ska inte prissättas,konstaterar de bägge cheferna.Ann-Catrine Westerberg berättar att manhar husmöten en gång i månaden där mantar upp praktiska problem. Naturligtvis hardet funnits en del problem, bland annat medventilation (som alltid i nya hus…) men ävenmed takpannor som lossnat. En tragisk olyckainträffade i mars i år när en fjortonåring föllfrån översta våningen i biblioteket.– Jag stod i receptionen och hörde när hanslog i golvet. Det var ett under att han klaradesig från några allvarligare skador, konstaterarBritt-Inger Rönnqvist.Annars har det mesta fungerat bra i det nyabiblioteket. Men man ser över skyltningenoch har flyttat talböckerna efter en utvärderingsom visade att användarna av praktiskaskäl saknade ett avgränsat rum. I den gamlabiblioteksbyggnaden intill Stadshotellethuserar i dag ett nytt gym. BarnboksbibliotekarienLiz ten Hoeve har själv varit där ochtränat.– Det var en märklig känsla att stå på löpbandeti sin gamla arbetsplats. Jag räknadeut att omklädningsrummet låg i det gamlatidskriftsmagasinet.Holländskan Liz ten Hoeve är den som visarmig runt i Kulturens hus. Hon berättar atthon jobbade tjugo år som bibliotekarie i sitthemland innan hon flyttade till kärleken i Luleå.Sedan 2002 har hon arbetat på stadsbiblioteket.Halva tiden arbetar Liz te Hoeve påbarnavdelningen inne i huset och resterandetid med barnboksverksamheten i bokbussen.Bokbussen erbjuder låneböcker till barn itolv grundskolor och tjugo förskolor i trakten.Jobbet passar henne utmärkt. Omorganisationenär nog en stor del av förklaringentill att det är så stimulerande att jobba i dag.– Det är självständigt samtidigt som det ärutvecklande för mig i min yrkesroll. Bland annathar jag ett läsprojekt för 9-12-åringar sombedrivs i bokbussen och som finansieras medpengar från Kulturrådet. Jag brukar spela teaterför att locka barnen till läsning. Det passarmig bättre än att enbart hålla i traditionellabokprat, berättar Liz ten Hoeve.Under en fikapaus då flera av kollegornasamlats passar hon på att ge ett smakprovav hur en föreställning kan se ut. Med enunderbar mimik gestaltar hon Molly Moon,barnhemsflickan som hypnotiserar omvärldenför att få sin vilja igenom. Utan minstascenängslan är Liz ten Hoeve plötsligt Mollyoch spänner ögonen i oss och säger att vi skaapplådera och ropa ”Molly är bäst” efter ettuppträdande hon gör i en sångtävling. Därefterförvandlar Liz ten Hoeve med sina högatoner en klassisk barnvisa på holländska tillnågonting obeskrivligt tondövt. Men kul ärdet!Samtidigt finns det en ekonomisk verklighetsom det inte går att blunda för. AndersFredriksson är den som rattar den nya bokbussenoch han har arbetat som biblioteksassistentpå stadsbiblioteket sedan 1987.– Det är väl dessvärre så att den uppsökandeverksamhet som jag arbetar med harminskat under åren. Besöken till häktet ocharbetsplatserna har blivit färre. ”Boken kommer”är väl en bra verksamhet men måste utvecklasmed mer resurser.Några som det satsats på är barnen. Detråder inget tvivel om att de tre elvaåringarnasom går omkring i strumplästen inne på biblioteketupplever bibblan som ett vardagsrum.Emmy, Madelene och Sara står vid enbokhylla på ungdomsavdelningen och är rörandeöverens om bibliotekets förträfflighet.De går ofta hit och lånar nya böcker. Inne påbarnavdelningen rör sig en mamma med sinatvå barn. De stannar till framför en barndatoroch går sedan vidare till läsgrottan för att enstund senare krypa upp i soffan och bläddrai en bilderbok.– Sådana här fina bibliotek har vi inte i England.Kul att besöka ett hus som detta i ensgamla hemstad. Enda minuset är fiket som ärför stylat och dyrt, säger mamman som heterLena Eriksson, sedan åtta år tillbaka bosatt iBasildon utanför London.Man brukar ju få höra ”sanningen” av frisöreroch taxichaufförer men trots att jag intehann klippa mig hos Erikssons eller åka taxi iLuleå så vågar jag påstå att Kulturens hus hargjort succé.Åsa Ekström10 biblioteksbladet [4:2008]