12.07.2015 Views

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Barn, ungdomar och bibliotekVad gör bibliotekenför att nå de unga?Foto: Åsa EkströmFör att locka fler ungdomar till biblioteken besökerMattias Pettersson den lokala fritidsgården Tuben iFarsta. En kväll i veckan tar han med sig en kartongmed böcker <strong>som</strong> riktar sig till ungdomarna.Genom åren har det av och tilldiskuterats hur man ska lockatonåringarna till biblioteken. Nuär det dags att sluta prata ochistället göra något, menar Mattias Petterssonpå Farsta bibliotek.– Vi kommer att förlora en hel generationom vi inte medvetet prioriterar att satsa påungdomar, säger han.Förra året var han i usa för att titta närmarepå hur biblioteken i framför allt San Fransiscojobbar med ungdomar via Internet. Tillvardags arbetar 32-årige Mattias Pettersson<strong>som</strong> informatör med inriktning mot vuxnaoch ungdomar på Farsta bibliotek. Tack vareett stipendium från Margit Lamm-fondenhar han på plats i usa under några veckorstuderat hur biblioteken jobbar konkrettillsammans med ungdomarna. Det handlaralltså om att nå den grupp unga <strong>som</strong> befinnersig mellan barn- och vuxenavdelningen. Alltförofta är denna grupp hänvisad till en hörnamed barnavdelningens alla bilderböcker,menar Mattias Pettersson. Ett ställe <strong>som</strong> dekanske inte alltid känner sig så lockade av.– Det är ju bara och gå till sig själv. I denåldern identifierade man sig själv mer medvuxna än med barn. Ska biblioteken nå nyamålgrupper krävs en rejäl förändring.– I usa skiljer man på barnbibliotekarieroch ungdomsbibliotekarier – i större utsträckningän vad <strong>som</strong> görs i Sverige där detoftast bara finns barn- och ungdomsbibliotekarieroch där fokus i regel ligger på de yngrebarnen.Mattias Pettersson anser att man harmycket att lära av hur man jobbar på andrahåll i världen. I San Fransisco satsar man merpå webben genom att ha separata sidor: enför barnen och en <strong>som</strong> vänder sig till ungdomarna.Man har också ett annat förhållningssätttill gratistjänster <strong>som</strong> bloggar, MySpace,meeboo, Flickr, gmail, twitter, msn etcoch de används flitigt av biblioteken. MenMattias Pettersson medger att det finns farormed sponsring och gratistjänster.– Men vi borde inte vara så ängsliga ellerstänga dörren i ren protest. För det är ju såhär man kommunicerar i dag. I Sverige harvi en tendens att så fort det handlar om barnoch ungdomar ska det hela tiden vara så nyttigtoch kunskapsbaserat <strong>som</strong> möjligt, iställetför att fokusera på att det ska vara kul.I San Fransisco upptäckte Mattias Petterssonatt man var mer tillåtande gentemotungdomarnas behov av att distansera sig.Det var även en mer tillåtande attityd gentemotså kallad ”fulkultur”. På tidskriftshyllanfanns tidningar om skateboard, tatueringar,science fiction, pimpade bilar etc. En mindremoralisk hållning helt enkelt. På bibliotekssidornapå webben lyftes bokomslagen framsnarare än långa textsjok om böckerna. Enmedveten satsning för att locka nätsurfarna<strong>som</strong> är vana vid att reagera på form och detgrafiska tilltalet. Mattias Pettersson anser attdet är självklart att biblioteken ska tillhandahålladataspel och likställa dem med andramedier.– Biblioteken behöver inte förvandlas tilllokala spelhålor. Men alla har inte råd privatmed de dyra dataspelen, därför är det självklartatt dessa ska finnas till utlån. Jag haringen förståelse för bibliotek <strong>som</strong> tvekar infördetta. Är man osäker på sin kompetenskring dataspel finns det kurser att bevista.Jag tycker vi har ett ansvar gentemot låntagarnahär.I Sverige inriktar vi oss fortfarande påtraditionellt bokprat medan biblioteken iSan Fransisco har bokklubbar på nätet ochonline-tävlingar samtidigt <strong>som</strong> det erbjudsläxhjälp på webben. I usa har man också flerdatorer – både för personal och för låntagare.En förklaring är naturligtvis alla donationer<strong>som</strong> gör satsningar på webben möjlig. I SanFransisco är det föreningen Bibliotekets vänner<strong>som</strong> samlar in pengar och prylar – frånIpod till möbler – och skänker dem till biblioteken.– Ett bra sätt att komma undan problematikenmed ”Den här avdelningen är en gåvafrån McDonald’s” vilket istället blir ”Den häravdelningen är en gåva från Bibliotekets vänner”.Mattias Pettersson erkänner att han äravundsjuk på kollegorna i San Fransisco.Han ser både för- och nackdelar med sponsringmen han anser ändå att man bör satsamer på det i Sverige. Det gäller att oftare semöjligheter istället för hinder, menar han.Samarbeten där man kan dra nytta av varandrautan att bli beroende är väl det idealatillståndet. Mattias Pettersson poängterarvikten av oberoende. Biblioteken ska inte hanågra skyldigheter <strong>som</strong> exempelvis påverkari inköp av media eller begränsar på någotsätt. Det finns ju mängder av lokala aktörer<strong>som</strong> biblioteken skulle kunna samarbetamed, påpekar han. Men idag finns varkentid, kompetens eller resurser för personalenatt arbeta med dessa frågor.– Att det satsas på biblioteken inom Stockholmsstadsbibliotek stämmer inte. Vi haringa medel. Vi drabbas just nu av besparingar– vad politikerna än väljer att kalla det –26 biblioteksbladet [4:2008]

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!