12.07.2015 Views

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

djupande, balanserande och obundna informationenborde folkbiblioteken alltså kunnaöka sin insats. Teorin finns redan: ifla/unesco har sedan 1949 i sitt biblioteksmanifesthaft formuleringar om att bibliotekenska garantera att alla invånare kan hålla sigväl informerade så att de kan ta en aktiv rolli samhället. En fördjupning finns i Statementon Libraries and Intellectual Freedom från ifla/faife 1999. Här står bl a: ”Librarians andother professional libraries staff shall fulfiltheir responsibilities both to their employerand to their users. In cases of conflict be tweenthose responsibilities, the duty towards theuser shall take precedence.” Och i <strong>Svensk</strong>Biblioteksförenings remissvar till den nationella”demokratiutredningen” (sou 2000: 1,Tid för Demokrati) efterlyser man bl a ”ettoffentligt finansierat informationssystemfristående från politiska och kommersiellaintressen”.En orsak var, <strong>som</strong> jag tolkar det, en allmänkänsla av att detta kunde hota bibliotekensneutralitet. I ett försöksprojekt visade det sigatt bara 6,5 % av de besökande utnyttjadetjänster där bl a partier och organisationerfick ordna utställningar och debatter i biblioteket.Jadinge skriver: ” Det är svårt att inte leen smula. Trodde man att några utställningsskärmarpå biblioteket skulle göra underverkoch människor skulle strömma dit i mängder?6,5 % är för övrigt ingen dålig siffra – detinnebär att 65 av 1 000 besökare faktiskt hadebemödat sig om att titta på informationen.Men kanske hade man en annan måttstockför engagemang 1978.”Kanske det. Men nu har vi www – och btsmetoden!supplement till dagspressen <strong>som</strong> alltmer sällanfördjupar sig i frågorna.Skulle man göra detta med riksangelägenheterblev man tvungen att upprätta en centralredaktion och troligen ett större nätverkav bibliotekarier. Här blir journalistkompetensnödvändig. bts borde behövas i stor utsträckningjust när det gäller ämnen <strong>som</strong> mediaicke prioriterar. Och sådana finns det merän nog av. Det amerikanska Project Censoredfår varje år mellan 700-1 000 förslag på saker<strong>som</strong> är bortglömda eller censurerade i amerikanskamedier (http://www.projectcensored.org). Nättidningarna politiken.se och forskningen.sefungerar delvis på liknande sätt.Konceptet bts är tills vidare bara ett privatinitiativ från undertecknad, men tiden verkarganska mogen för ytterligare. En liknandeidé dök parallellt upp hösten 2006 i den statliganorska biblioteksutredningen, Bibliotekreform2014. Här beskriver man en framtida”bibliotekets samhällsblogg”, med en bredareinriktning men med samma grundidé.Och under Biblioteksdagarna i Stockholmi maj 2007 formulerade sig Internet-gurunMichael Casey från usa i liknande banor; bidragettill lokaldemokratin är det viktigasteför folkbibliotekets framtid, menade han. Iusa finns det några biblioteksbloggar <strong>som</strong>fungerar på detta sätt, t ex i Multnomah, Mississippidär biblioteket har tjänsten Currentsocial issues och i Oshkosh, Wisconsin medtjänsten Hot topics. I Sverige finns Kunskapsspanarnadär bibliotekarier är engageradeav svt och letar fram aktuella länkar <strong>som</strong>supplement till tv-program. I Danmark harFredrikshavns bibliotek etablerat ”Det demokratiskatorget”, något <strong>som</strong> man snart ocksåfick i Malmö.I boken Kunskapen och livet från 1992 (InkeriHeikkilä, Nordisk Ministerråd, 1992) sägeren anonym finsk bibliotekarie: ”Jag upplevermycket starkt, att biblioteket i hög grad leveri sin egen värld, åtminstone här, och att ennaturlig kontakt med omgivningen saknas.Förhållandet till den omgivande miljön ärpassivt och likaså förhåller sig utanförståendegrupper passiva till oss”.Detta är den negativa synvinkeln, men detfinns också en positiv <strong>som</strong> vi kan kalla detframtida proaktiva folkbiblioteket. Här anserjag att vi har mycket att hämta.Anders EricsonBibliotekarie, frilansjournalist och redaktörpå Norsk Bibliotekforening.(2 st annonserÖversättning: Henriette Zorn(olika) i BBLnr 1,2,3,4I höst är Anders Ericson tillsammans 5,7,8,9,10) med MikaelBöök aktuell med boken The Library Takes Up The Case:Generating Library Power.”Biblioteket tar saka”. Våren 2006 togundertecknad ett initiativ <strong>som</strong> rörde fyrasamarbetande folkbibliotek i regionen kringMoss vid östra sidan av Oslo-fjorden. Här<strong>Svensk</strong> debatt. Sverige har också en inspirerandeförhistoria här. 1975 startade den socialdemokratiskalokalpolitikern Ture Ed bomen debatt i Biblioteksbladet: Det politiska biblioteket.Huvudidén var ”att folkbibliotekenskulle ges en betydligt större roll i samhälletspolitiska liv än de dittills hade haft. Bibliotekenskulle bl a verka för att fler medborgaredeltog i samhällsdebatten genom att ’metodisktge röst och rum åt opinionen’ och ’varaen alldeles naturlig partner till partierna ochpolitiska grupper’, på ett sätt <strong>som</strong> var förenligtmed bibliotekens partipolitiska neutralitet.pågick en strid om en ny civil flygplats näraexisterande tät bebyggelse, naturområdenoch vattentäkter, och miljöfrågorna var i fokus.Men varken utbyggarna och den lokalamotståndsgruppen hade vid denna tidpunktegna hemsidor, och kommunerna, länet ochstörre delen av lokalpressen var klart positivatill flygplatsen. I det läget gick de fyrabiblioteken in för att etablera en hemsida pånätet med allsidig och utförlig informationom flygplatsen i synnerhet och om flygtrafikoch luft- och bullerföroreningar i allmänhet.Vi länkade till allt vi kunde få tag i av viktigatill På BBL det här 2008 sättet från skulle WAGNER biblioteken Form bidra AB fakta<strong>dokument</strong>, 080128. vi erbjöd fasta sökningarnonsertill en vitalisering av den lokala demokratin,<strong>som</strong> allmänt ansågs hotad efter de omfattandei nyhetsportaler, debattfora, bloggar ochGoogle Scholar, samt i Bibsys och lokala bib-kommunsammanslagningar <strong>som</strong> hade gelitotekskataloger.Vi lade vikt vid att presen-nons 1 o 2 (olika) = 2 st olika annonser för införande i alla nr utom nr 6.nomförts från 1950-talet och framåt”, enligt tera relevant material i bibliotekens samlingar,inklusive fjärrlån och referensutbud. DenAnna-Lotta Jadinge (Anna-Lotta Jadinge: Detnons 3 politiska = 4 st biblioteket annonser och ett monternr i denna : Folkbiblioteketannons dels innan genom manusstop att vi spårade 20 upp aug) och publicera-<strong>som</strong> rum för medborgardeltagande och de <strong>dokument</strong> <strong>som</strong> ingen annan hade lagt ut,tt annons: offentligt 59 x samtal. 30 mm Magisteruppsats (OBS! Ingen vid universitetetsvart dels ruta genom runt att annonsen)vi startade en blogg där folki Uppsala, 2004. Också Jan Ristarpoch Lars G. Andersson skrev om debatten iboken Mitt i byn! från 2001).I debatten var de flesta mer eller mindreöverens med Edbom. Men debatten dog ut.hölls informerade om den viktigaste utvecklingenoch om nya resurser på webbplatsen.Vid minst ett tillfälle hade vi fått fram informationinnan pressen hittade den. Den härwebbplatsen blev den första enligt konceptetbts – ”Biblioteket tar saka”. Den är väl egentligenden enda <strong>som</strong> verkligen har varit i drift,men liknande tjänster har diskuterats både iNorge och i Finland. På bts hemsida (http://Digital BiblioteksGUIDEbibliotekettarsaka.no) Pedagogisk publicerade jag OrienteringsBILDocksåen ”dummy” av en tjänst <strong>som</strong> jag kallade”Rakt på sak”, där tanken är att biblioteketsystematiskt tar upp aktuella frågor och ger1) www.wagnerform.selänkar till viktiga förstahandskällor, (goda)wikipediaartiklar(2)www.wagnerform.seoch annat. Alltså ett viktigt6 biblioteksbladet [4:2008]

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!