Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Forskardag om folkbibliotekens uppdragFoto: Peter AxelssonBritta Lejon, Lars Höglund och Eva Wahlström.Hur ser folkbibliotekens uppdrag utidag? Hur har det förändrats? Vem formuleraregentligen vad folkbiblioteken ska hållapå med? Dessa frågor belystes av några avde främsta forskarna inom området underSvensk Biblioteksförenings forskardag den 15april i Stockholm. Forskardagen var ett led iföreningens arbete med att underlätta mötetmellan praktiker och forskare.Folkbiblioteken utför förstås många olikauppgifter samtidigt, men över tid kan manändå se hur tyngdpunkten flyttats mellanolika arbetsuppgifter. BHS-forskaren JoacimHansson beskrev hur folkbiblioteken framtill 1960-talet framför allt bedrev folkbildningsverksamhet,medan de under 1960-och 1970-talen i stället koncentrerade sig påkulturförmedling och sociala uppgifter, såsomuppsökande verksamhet. På 1980- och1990-talet övergick biblioteken till att liknaserviceföretag: användarna började betraktassom kunder och bibliotekarierna som leverantörerav tjänster. Idag ses biblioteket mersom en pedagogisk institution, vilket speglarett nytt bildningsbegrepp. Ett tidigare fokuspå bred folkbildning för dess egen skull harersatts av en inriktning på information ochmålstyrd bildning, såsom formell utbildning.Dessutom anar Hansson att biblioteken kommeratt ses mer som en minnesinstitution – imånga andra länder har biblioteken börjatnärma sig arkiven och museerna.Doktoranden Åse Hedemark, Uppsala, berättadehur den massmediala debatten omfolkbiblioteken speglat bibliotekens dubblaroller som både kultur- och kunskapsinstitutioner.Debatten har förts mellan företrädareför en boklig diskurs, som har betraktat bibliotekensom kulturförmedlare, och representanterför åsikten att biblioteken i förstahand ska vara informationsförmedlare. Dentidigare gruppen har länge haft lättare attgöra sig hörda i massmedia. Men förhållandethar ändrats de senaste åren, då de senaremer och mer kommit till tals.Lars Höglund och Eva Wahlström (BHS ochSOM-institutet) lyfte fram att biblioteken förståshar ett värde för den enskilde individen,men att de också kan bidra till en bredaresamhällsnytta. Ett exempel är att biblioteksbesökareläser fler böcker än andra och ocksåläser mer för barn, vilket tros vara viktigt förbarnens framtida informationskompetens.Vidare har biblioteksbesökare större tillit änandra till sina medmänniskor och bibliotekenkan också i rollen som folkbildande institutionerha betydelse för medborgarnas ökadeförståelse och tolerans för olika åsikter.Vem är det då som formulerar folkbiblioteketsuppdrag? Åse Hedemarks beskrivning avdebatten i massmedia visade att politikernainte varit särskilt engagerade. Företrädare förbiblioteken, som bibliotekarier eller representanterför biblioteksföreningar, har inte hellervelat eller tillåtits delta i samhällsdebatten.I stället har biblioteksdebatten i massmediahelt dominerats av författare och då ofta äldre,manliga sådana. Det är ett anmärkningsvärtresultat, inte minst med tanke på attdenna grupp har särskilda intressen i relationtill biblioteken.Även om bibliotekarierna inte diskuteratbiblioteksfrågor i teve, radio och dagspresshar de varit mycket engagerade i frågor kringverksamheternas inriktning i interna fora,som exempelvis BBL. Bibliotekarierna kan förståsockså påverka verksamheterna genomatt tolka uppdraget på olika sätt. KonsultenPeter Almerud beskrev hur folkbibliotekenutför integrationsarbete med stor framgång,trots att det egentligen inte ingår i deras uttaladeuppdrag. BHS-forskaren Kerstin Rydsjöbelyste hur biblioteken å andra sidan inte sällanavstår ifrån arbete med ungdomar, trotsatt det ska vara ett prioriterat område. Någothårddraget kan biblioteken alltså sägas görasaker som inte hör till uppdraget, samtidigtsom de låter bli att göra sådant som skaingå.Joacim Hansson föreslog att det är användarnasom mer och mer formulerat uppdraget.Han menade att det är anmärkningsvärtatt det inte finns någon särskilt aktivdiskussion om användarnas förändrade roll,med tanke på att utvecklingen lett till att desläpps in i bibliotekens allra heligaste, såsominköp och kataloger. Bibliotek med användarstyrningblir enligt Hansson något helt annatän traditionella folkbibliotek, även om detinte behöver vara av ondo.Eller är det tekniken som styrt uppdraget?De senaste decenniernas teknikfokuseringhar enligt Joacim Hansson ibland lett tillatt man glömt att fråga sig vad man ska hatekniken till. Exempel gavs på bibliotek somvalt att avstå från det senaste inom den tekniskautvecklingen, eftersom de anser att detskymmer andra och viktigare uppgifter.Och hur uppfattar allmänheten folkbibliotekensuppdrag? Lars Höglund och Eva Wahlströmpekade på att befolkningen å ena sidanhar ett högt förtroende för biblioteken och enallt större vilja att betala skatt om den går tillbiblioteksverksamhet. Å andra sidan finnsdet stora skillnader mellan olika grupper ideras syn på biblioteken. Ställer man fråganvad allmänheten tycker om bibliotek blir svaretoftast ett ganska oengagerat ”de är välbra” och frågan bör ställas om det är enbartpositivt – var finns bibliotekskritikerna ochvar ska en vitaliserande debatt om folkbibliotekensuppdrag föras?En sammanfattning av forskardagens föredragfinns på föreningens hemsida, www.biblioteksforeningen.org. Föreningen planeraratt genomföra fler liknande dagar och targärna emot förslag på intressanta teman.Anna Kåring Wagman44 biblioteksbladet [4:2008]