Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Bilden av bibliotekarien:Moralens brunbeiga väktareBibliotekarier skildras som trista typer i skönlitteraturen, det visar en ny uppsats.De stereotypa porträtten kanske har sitt ursprung från den tid då bibliotekarien var moralens väktare.Okyssta jungfrur i beigebruna kläder ärtiteln på en magisteruppsats i biblioteks-och informationsvetenskapsom Linda H Axelsson skrivit vid Borås Högskola.Till vardags arbetar hon som journalistpå Östgöta Correspondenten. Hon har tidigareläst en hel del litteraturvetenskap ochnu kompletterat med litteratursociologimed fokus på bibliotekarier. Linda H Axelssonhar tittat närmare på hur bibliotekarierbeskrivs i fem svenska och fem nordamerikanskaböcker utgivna mellan 1995–2007.Bilden som träder fram i hennes uppsats äratt bibliotekarien är en vit ogift kvinna somser rätt trist ut i sin beiga klädsel och sittlivlösa hår. Tidigare studier har gjorts omden generella bibliotekariebilden i samhället,i filmer, tv-serier och tidningar. Till ochmed dödsnotiser och minnesord har studerats.Men ovanligt få magisteruppsatser harhandlat om bilden av bibliotekarien i skönlitteraturen.En större internationell studiesom gjorts om allmänhetens bild av bibliotekariervisar att de är serviceinriktade, lugna,ordningsamma, omtänksamma och passivanär de utför sina arbetsuppgifter. De karaktäriserasockså ofta som konservativa, ointresseradeav sport, introverta och osäkra medmindervärdeskomplex. Ofta beskriver viandra människor utifrån de arbetsuppgiftervi har. Tydligt är att bibliotekarier skildrassom människor som läser böcker för att få ettroligare liv utan att för den skull vara någraosunda soffpotatisar.När bibliotekarier beskrivs i böckerna liggerfokus ofta på bibliotekariernas utseende.Den största skillnaden är att i den amerikanskalitteraturen – oftare än i den svenska –skildras bibliotekarien som en ful ankungesom förvandlas till svan, som blommar utoch blir en attraktiv och sexuellt aktiv kvinnanär hon träffar mannen med stort M i sitt liv.För denna värld är de heterosexuellas världoch de asexuellas territorium. Samtidigt ärbibliotekarien mer utförligt beskriven i denamerikanska litteraturen än i den svenskavilket förmodligen beror på skillnader i skrivtraditioner.De svenska beskrivningarna ärmålade med betydligt snabbare penseldragoch lämnar mer åt läsarens fantasi. Men äveni den svenska litteraturen berättas om en karaktärsom förändras, inte utseendemässigtmen väl sexuellt när en man kommer in i hennesliv – kanske en svenskare och mer lagomtolkning av en utvecklingsprocess. Samtidigt”En större internationell studie som gjorts omallmänhetens bild av bibliotekarier visar att de ärserviceinriktade, lugna, ordningsamma, omtänksammaoch passiva när de utför sina arbetsuppgifter.”är det faktum att det är samma stereotyperav bibliotekarier som dyker upp i både densvenska och amerikanska skönlitteraturen.Linda H Axelsson betonar dock att det är alldelesför få böcker i undersökningen för attkunna dra några djupare slutsatser.– Ska man få en högre status och högre lönså måste det nog till en rätt rejäl förändringav stereotyperna, säger Linda H Axelsson itelefon.Samtidigt medger hon att det kan finnassmå korn av sanning av bibliotekariebilden.Men det finns kanske rationella förklaringartill skildringarna. Före 1800-taletsmitt var biblioteken i usa religiöst ellervetenskapligt knutna och de flesta bibliotekariervar män. Men 1854 grundas det förstafolkbiblioteket, Boston Public Library usa.Tillsammans med kyrkan och skolan skullebiblioteket hålla tillbaka alternativt fostrapöbeln. Bibliotekarierna blev ett slags moralensväktare och det kan vara härifrån stereotypenfått sin näring genom åren. Även desvenska folkbiblioteken i slutet av 1800-taletinfluerades starkt från usa. Även de svenskafolkrörelseanknutna biblioteken hade en”Ska man få en högre status och högre lön så måste det nogtill en rätt rejäl förändring av stereotyperna”fostrande roll. Det finns ett behov av att ökamedvetenheten och bilden av bibliotekarienför att få en möjlighet att faktiskt förändraoch förbättra den. Annars finns det en risk attstereotypen besannas och risken att den kanbidra till att individer som anser sig passa in ischablonbilden söker sig till bibliotekarieyrketav fel anledning. Enligt tidigare studiersom gjorts har bibliotekschefer påpekat attmånga studenter har en bild av yrket sominte överensstämmer med verklighetens arbetssituation.Dock kan man tillägga att bilden av bibliotekarieninte ser likadan ut i hela världen.Ännu ett uppslag för forskningen, kanske?Åsa EkströmDe tio boktitlar som studerats:Christer Hermansson: Ich bin ein Bibliothekar!Vivecka Lärn: MidsommarvalsTomas Löfström: Änglar och rebellerKatarina Mazetti: Grabben i graven bredvidKarin Wahlberg: Hon som tittade inJosephine Carr: The Dewey Decimal System ofLoveRhett Ellis: How I Fell in Love with a Librarianand Lived to Tell About itLinda Howard: Open SeasonBelva Plain: Fortune’s HandNora Roberts: Key of Knowledgebiblioteksbladet [4:2008] 21