Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

t ex på öppna förskolan. Men det blir tydligthur diffus barnbibliotekarierollen är. Om arbetsgivarna(kommunerna) är tydligare medvad de förväntar sig av en barnbibliotekarieskulle det säkert också sätta fart på de inslagi grundutbildningen för uppsökande barnverksamhetsom länge saknats. Kanske skabenämningen vara barnbibliotekarie/litteraturpedagog.Beträffande prioriterade grupper, personermed funktionsnedsättning och nyasvenskar, är beredskapen god i Västmanland.Äppelhyllorna verkar vara rustade ochmedvetenheten om rollen som förmedlare avlitteratur på andra språk är hög. Däremot ärkommunikationen med de grupperna i stortsett frånvarande. Det skulle behövas kunskapom metoder och former för ökad kommunikation.Barnsköterskorna, som kommermycket närmare föräldrarna än bibliotekspersonalen,var djupt bekymrade över att deinte nådde invandrarfamiljerna. Dessa kändeofta inte till de broschyrer som finns. Bristenpå kommunikation med biblioteket blev tydlig.Även om personalen ofta kände varandraväl verkade de prata lite om innehållet i verksamhetenoch problematiserade den inte. Enunison önskan från barnsköterskorna var attBarnens första bok skulle levereras med encd i, så att alla som inte kan melodierna tillsångerna och ramsorna har en chans att lärasig.En bidragande orsak till osäkerheten kringprioriteringar är att resursberäkning av olikadelar av folkbiblioteksverksamheten sällanförekommer. Dessutom behövs en diskussionom hur de olika delarna förhåller sig tillvarandra, t ex öppethållandet i förhållandetill den uppsökande verksamheten. Det enafungerar inte utan det andra, vilket politikerbehöver ökad förståelse för.Den viktiga frågan ”Hur har det gått i år”,som handlar just om mål och uppföljningställdes, enligt min kartläggning, som regelinte. Verksamheten problematiserades sällan.Att det mest är kvinnor som får informationom språkutveckling och bibliotekmedan papporna och nya svenskarna lysermed sin frånvaro är självklart ett stort problem.Det är svårt för enskilda bibliotekarieratt angripa strukturella problem som handlarom könsroller. Här behövs nog nationellakampanjer eller regionala projekt för atthjälpa till.Det finns alltså ett stort engagemang ochen samstämmighet mellan personalen frånbåde bibliotek och bvc om att arbete medspråkstimulering för små barn är viktigt.Men det är påtagligt att brist på struktur ochrutiner gör att verksamheten varierar väldigtbåde över tid och rum. När eldsjälarna flyttareller föder barn kan verksamhetsnivån sjunkatill nästan noll. Kunskapen om vad somgäller för samarbetet är också överlag dålig.Förslag på enkla insatser som skulle kunnage stöd och långsiktighet åt verksamheten:• Ett gemensamt uppdrag för folkbibliotekoch bvc med vidhängande riktlinjer ochförslag till arbetsordning (som sedan utformaslokalt i detalj). Dokumenten ska varalättillgängliga på webben.• Ett faktaunderlag för varje kommun medbefolkningssammansättning, språkgrupper,rapporter om föräldrars informationsbehovetc.• Återkommande arbete med mål, uppföljningoch resursberäkning.• Metoder och modeller för kommunikation.På nationell nivå vore det bra om det fannsstatistik över föräldragrupps- och gåvoboksverksamhet.Nationella projekt skulle kunnage draghjälp genom att bidra med pr ochuppmärksamhet i media.Cay Corneliuson,kartläggareGladare Bibliotek!bObles. De danska succémöblerna som gör både barn och vuxna lite gladare. Nu hos Eurobib DIrect.Eurobib DirectDitt stora biblioteksvaruhuswww.eurobib.com30 biblioteksbladet [4:2008]