Stödjande rum - Pedagog Stockholm

mänskliga mötet mellan elev och lärare (Aspelin, 1999). Alla deltar på något sätti den sociala interaktionen, några mer aktivt, andra till synes mer passivt. Elevendeltar kanske först i periferin genom att observera för att gradvis dras med i aktiviteten.För att ett lärande ska ske krävs dessutom en känslomässig dimension, vilketmedför att undervisningen måste knyta an till eleverna själva, till deras erfarenheteroch uppmärksamhet. De vuxna kan i detta sammanhang skapa möjligheter förlärandet genom att stödja, möta och utmana eleverna i deras lust att lära.Kommunikativt relationsinriktat perspektiv på lärandeDet specialpedagogiska perspektiv som Ahlberg (2001) utarbetat benämns ettkommunikativt relationsinriktat perspektiv. Perspektivet fokuserar på kommunikationoch relationer på olika nivåer och sammanhang i skolans verksamhet. Ahlberglyfter fram och betonar hur olika aspekter som har betydelse för elevernas lärandeoch delaktighet måste beaktas samtidigt. Det handlar om ”att hantera mångfaldoch olikheter och försöka finna en balans mellan skolans krav och elevernas förmåga”(s. 165). Kunskapsbildning och meningsskapande förläggs inte antingen tillindividen eller till praktiken. Det handlar om att se både till individuella förutsättningaroch till den omgivande lärandemiljön, samtidigt.Ahlberg (2001) visar hur villkor och förutsättningar för elevers lärande och delaktighethar stor komplexitet. Olika aspekter av skolans verksamhet har betydelse,relationer, interaktion och kommunikation. Resultaten av studierna visaratt elevers möjligheter att vara delaktig och känna gemenskap är beroende avpedagogiska och didaktiska insatser för eleven. Kommunikationen och samtaleni verksamheten påverkar i sin tur vad som händer i den pedagogiska vardagen.Med utgångspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv visar Ahlberg(2007) att delaktighet, kommunikation och lärande är sammanflätade i skolanssociala praktik. Vad och hur en elev lär är beroende av en mängd olika aspektersom måste beaktas samtidigt; exempelvis hör organisationsaspekter, demokratioch likvärdighetsaspekter, sociokulturella aspekter, kommunikativa aspekter,socioemotionella aspekter och didaktiska aspekter samman. Lärande ska såledesses som en social process som utvecklas i det sammanhang eleven är en del av.Samspelet mellan individ och omgivning samt en integrativ syn på delaktighet,kommunikation och lärande är centralt.Studiens genomförandeUrval och avgränsningarFöreliggande studie är en fallstudie inspirerad av den etnografiska forskningsansatsen.I den här fallstudien ingår tre elever, Sofia, Stig och Susy 1 . Som grund för urvalhar jag gjort ett strategiskt urval (jfr Cohen & Manion, 1985). Det innebär att jagmedvetet valt en skola som i sin policyplan för skolan uttalar att skolan syftar tillatt vara inkluderande. Jag har i en tidigare studie (Alexandersson, 2007) studeratSofia i hennes dåvarande klass i syfte att beskriva hur hon interagerar och kommunicerari skolans komplexa värld. Detta innebär att jag har en förförståelse av denskolverksamhet som de tre eleverna är en del av.1Namnen är fingeradeStödjande rum 11