Stödjande rum - Pedagog Stockholm

Tre berättelser– om Sofia, Stig och SusyI det följande presenteras studiens huvudsakliga resultat, vilket sker genom treberättelser om eleverna Sofia, Stig och Susy och deras skolvardag. Berättelsernabygger på elevernas egna beskrivningar av vad och hur de lär i skolan och lärarnasbeskrivning av elevernas lärande. Detta vävs samman i syfte att synliggöra centralaaspekter för undervisnings- och lärandeprocessen. I varje redovisning framkommerkaraktäristika som är specifika för varje elevs unika erfarenheter och förståelse avsig själv och sin skolsituation. Efter presentationerna görs en sammanfattning därsåväl likheter som olikheter mellan elevberättelserna framkommer.Sofia har en diagnostiserad utvecklingsstörning och läser enligt träningsskolanskunskapsmål. Hon har hela sin skoltid varit mottagen i särskolan. Hon går närdenna rapport skrivs i år 5. Stig som går i år 6 har vid ett par tillfällen utretts förom han är berättigad till särskolans anpassade mål. Det har från resursteamet ikommunen under flera år varit tveksamheter kring ett mottagande i särskolan. Vidden senaste utredningen (ht -08) framkom dock att han inte har rätt att bli mottageni särskolan. Susy går idag i år 5. Hon har sedan ett år tillbaka varit mottageni särskolan och läser enligt grundsärskolans kunskapsmål. Hon har heltnyligen även fått diagnosen lätt autism.Sofias berättelseNär jag studerade Sofia i hennes skolmiljö första gången gick hon i år 2 på hösten(Alexandersson, 2007). Vid ett av våra samtal vid mina besök berättar hon om sigsjälv. Hon berättar att familjen består av mamma, pappa och ibland mormors hund.Hon beskriver sin skola och att hon tycker ”skolan är kul” och att hon är intresseradav bad och simning. Hon är särskilt förtjust i rasten och aktiviteter som att hopparep, leka tafatt och gå runt huset. När det gäller skolarbetet kommenterar hon olikasituationer med uttryck som ”Sofia kan”, ”Sofia tycker om” och ”Sofia hjälp”.Sofia har en måttlig till grav utvecklingsstörning vilket bland annat medför atthennes verbala språkliga förmåga är nedsatt. Detta innebar att de samtal vi hadedå hon gick i år 2 blev både korta och snabbt ändrade fokus. Genom den ickeverbalakommunikationen kunde dock Sofia ge uttryck för vad hon ville, tyckte omoch önskade (a.a.)Sofia fick ibland sin undervisning i en mindre grupp. Vissa timmar gick hon tillspecialgympa, rytmikundervisning, simträning samt fick möjlighet att gå ochhandla. Tre lektioner i veckan hade hon enskild undervisning hos en specialpedagogmed särskild kompetens kring särskoleelever.I den tidigare studie som syftade till att beskriva och analysera hur Sofia interageraroch kommunicerar synliggjordes kvalitativa skillnader i samspelsmönstret mellanhenne och omgivningen. Det finns situationer som visar att hon är med i det somhänder och sker; hon är då medskapande i situationen. I dessa situationer får honockså ett tydligt stöd från lärare och kamrater samt att läraren tydligt visar vad somska ske och vad avsikten med arbetet är, läraren agerar som mediator (a.a.). Situationernakaraktäriseras av att de erbjuder interaktion och kommunikation.Stödjande rum 19