Hans - Kumla kommun

nas så att bitberoendet minskar ochkollektivtrafik. cyklande och gåendeprioriteras. Energisektorn har ocksåen mycket stor betydelse för miljön.Vad händer nu?I artikeln har berörts några av de frågorsom är tänkta att tas upp i översiktsplanen.Det kan tyckas att mångaav dessa frågor bestäms i helt andraformer ocb sammanhang än av kommuneneller i en översiktsplan. Så ärockså fallet. Men det är viktigt all blimedveten om vilka möjligheter ochhinder som finns i framtiden och somkan komma att gälla i Kumla. Då finnsockså större möjligheter för kommunenatt styra utvecklingen i önskvärdriktning.Arbetsprocessen med översiktsplanenär tillsammans med Agenda 21­arbetet troligen viktigare än självaprodukten. Därför måste diskussionenföras ut i samhället på skolor. i föreningar.på arbetsplatser etc.Har du synpunkter på dessa ellerandra övergripande framtidsfrågor fårdu gärna ringa eller skriva. Får vi ihopflera intresserade kan studiecirklar ellerreferensgrupper bildas. DBostadsbrist när-var-hur?A v swt!sarkirekr Kllrt LarssonI Kumla liksom större delen av landet i övrigt bJggs för närvarande inga eller mycket fånya bostäder. Vad rår det för effekter förutom "kris" inom byggbranschen med arbetslöshetm.m.? Kommer del åler all bli bostadsbrist och i så fall när och hur blir det iKumla?BOSladsmarknadenUnder hela efterkrigstiden har vi vantoss med statligt stöd i olika former föratt stimulera byggande av bostäder.Produktionen kulminerade med dets.k. miljonprogrammet under senaredelen av 1960-talet och tidigt 70-tal. IKumla byggdes då i snitt ISO lägenheterper år under en tioårsperiod. Efteren kOrl nedgång under några av deinledande åren av 1980-talet har bostadsbyggandetstadigt forlsall på enrelativt hög nivå. Så plötsligt i börjanav 1990-talel upphör allt byggande.Slutet på 19S0-talets spekulationstidoch ballkkrisen sammanföll med samhälletskonstaterande att det allmännaej hade råd med fortsatta subventioneringarav bostäder. Generellt sett hadevi i Sverige också vid den här tidpunk-10ten uppnålI målet med bra bostäderför alla.r och med näringslivets ständiga förändringarhar en del kommuner fåttproblem med bra men för många bostäderpå platser utan arbetstillfällen.Den storskaliga och snabba utbyggnaden.främst under miljonprogrammetsdagar. skapade också stora brister ifrämst den yttre miljön med otrivsel.omflyttningar och slutligen tomma lägenhetersom följd.Svårigheten all hantera den ökadeinvandringen har i många kommunerockså påverkat bostadsmarknaden genomatt vissa bostadsområden kommitatt domineras av invandrare. Därtillkan fogas det alltmer ökande ensamboendet.Lägenhetsstorlekar och huslägenär i dag inte anpassade till attFör den obebyggda tomten vid torgt;:t finns planer på uppförande av ell4-vånings nerbosladshusinrymmande 25 lägenheter.största delen av hushållen utgörs avenoch (vå boende som oftast önskar bocentralt. Andelen en- och tvåperso·ners hushåll i Kumla är68 %.Ändrade rorutsättningar ror bostadsbyggandeVad görs då för prognoser om detframtida bostadsbyggandet? Mångamenar alt byggandet kommer i gångförst om ett par år. Detta förutsätterdock 1-2 procent lägre låneränta.yproduktionen antas i första handske inom de tre storstadsregionernasamt universitets- och högskoleorterna.Genom avregleringar. minskad statligsubvention m.m. blir det ett marknadsanpassatbostadsbyggande därdet beror på finansiärer (kreditinstitutIbanker)och enskildas och andrabyggherrars ekonomiska resurser omnär. var och hur det byggs. Vad innebärdå della för Kumla?Vad händer i KUUlla'!r Kumla finns fortfarande ca 90 tommalägenheter. främst i senare års produktionav större lägenheter. Antalet harsjunkit till hälften bara på något år. Föralt få en rörlighet på bostadsmarknadenbör det i kommunen nonnalt finnas3Q-40 lediga lägenheter. Dessa fårdock inte vara koncentrerade till vissaområden eller hus. Med hänsyn till allinga nya bostadshus ännu påbörjatsoch alt de lediga lägenheterna hyrs utallt eftersom, uppstår i Kumla ganskasnart en brist på liigenhctcr. Från beslutom att starta en bostadsprojekt tardet med utredningar. planläggning.projektering. upphandling. byggandem.m. minst 2-3 år innan lägenheternaär inflyttningsklara.O11