SMT 3-2006 - Sveriges Mykologiska FÃ¶rening

More documents

Recommendations

Info

SVAMPPRESENTATIONThorn, G. E. & Barron, G. L. 1986.Nematoctonus and the tribe Resupinateae inOntario, Canada. Mycotaxon 25(2):321-453.[http://www.cybertruffle.org.uk/cyberliber/index.htm]Senn-Irlet, B., Bieri, C. & Herzig, R. 1997.Provisorische Rote Liste der gefährdetenHöheren Pilze der Schweiz. MycologiaHelvetica 9(2):81-110. [http://pilze.ch/roteliste/RListe_kurz.htm].SMHV 2003. Photo de récoltes session SMFde Saint Dié des Vosges. SociétéMycologique des Hautes-Vosges.[http://perso.wanadoo.fr/p.bineau/smf/photo_champi/previewpages/previewpage244.htm][http://perso.wanadoo.fr/p.bineau/smf/photo_champi/previewpages/previewpage109.htm].Webster, J, & Poloczek, E. 1994. Befall vonNematoden durch Mycel- undKonidienfallen der Gattung Nematoctonus. ITrude, H. (Redaktion). Poloczek, E.(Kamera und Schnitt). 1994. IWF(Göttingen).[http://mkat.iwf.de/KAT_Details.aspx?Signatur=C%201873].Irene AnderssonKempegatan 1191020 Hörneforsirene@swefungi.sewww.swefungi.seIrene Andersson är amatörmykologoch var medvid starten av SvampklubbenSkogsriskan1986. Hon är framför alltintresserad av att inventera och fotograferasvampar.Mykologiska notiserDiscomycetworkshop i RöstångaI samband med årets pingsthelg genomfördesen workshop ägnad discomyceter iSöderåsens Nationalpark i Skåne.Arrangörer var Puggehatten - SkånesMykologiska Förening och den danskaForeningen til SvampekundskabensFremme. Ett trettiotal mykologer hadesamlats på vandrarhemmet i Röstånga därtre hela dagar ägnades åt fältstudier medpåföljande bestämningsarbete vid mikroskopen.En mera utförlig rapport om fyndenunder workshopen kommer i annatsammanhang men redan nu kan vi tackvare en av deltagarna, Hans-Otto Baral(Tübingen) rapportera om ett av deintressantaste fynden: Orbilia rubellaPers. s. str. Det är en liten skålsvamp som växerpå lossnande bark av alm, sälg och lind. Den ärtidigare känd från södra Sverige och centralaTyskland, meddelar Hans-Otto.Orbilia rubella Pers. Foto Hans-Otto Baral.8 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 27:3 (2006)
Svensk Mykologisk Tidskrift 27 (3): 9–21, 2006SVAMPPRESENTATIONSvampar på norrländska lavtallhedarANITA & LEIF STRIDVALLAbstractThe lichen-pine forest (Pineto-Cladinetum) is a type of vegetation which is quite widespreadin the northern coniferous forest region of Sweden. It is common on gravelly orsandy sediments and has an almost continuous bottom layer of Cladonia species.The fieldlayer on the other hand is mostly sparse and dominated by sprigs like Calluna vulgaris andVaccinum vitis-idaea. The fungal flora in these forests is quite interesting and there are someobservations on this in the present paper.There are notes on and illustrations of typical andwell known species like Lactarius musteus and Tricholoma matsutake. Some less known andnewly described species like Cortinarius odhinnii Melot and Cortinarius pinophilus Soop areequally representative to these lichen-pine forests and have consequently also been treated.InledningVästra Härjedalen är i år ett givet mål för mångasvampvänner. Där arrangeras nämligen kringmitten av augusti SMF:s mykologivecka 2006.Deltagarna kommer att möta en storslagen fjällvärldmed skiftande natur från frodiga fjällbjörkskogartill karga fjällhedar med milsvidahorisonter. För många deltagare söderifrånerbjuds nya spännande biotoper med en svampflora,som man nog delvis kan känna sigfrämmande inför. Detta gäller inte minst de lavrikatallhedar, som är kännetecknande för delarav västra Härjedalen och norra Dalarna. Färdasman med bil söderifrån från Dalarna över Orsa,Sveg och Hede ser man åtskilliga prov på dennanaturtyp, som ger ett intryck av karghet, monotonioch ödslighet. Vi har vid några tillfällenmed god svamptillgång haft möjlighet attbekanta oss med dessa lavtallhedar och villgärna delge tidskriftens läsare våra erfarenheter,om än begränsade.Vad utmärker en lavtallhed?Hos lavtallheden (fig. 1) eller den lavrika tallhedenär marken täckt av en mer eller mindresammanhängande matta av lavar, främst renlavaroch andra bägarlavar (Cladonia spp.) samtpåskrislavar (Stereocaulon spp.). Endast spriddatuvor av ris som ljung, kråkris och lingon bryterden gråvita enformigheten. Blåbärsris ses sällaneller aldrig. Gräs och örter saknas oftast. Påsandigt underlag kan dock den vackra mosippanunder våren här och var liva upp den kärva naturen.Lavtallheden hör hemma på mycket torra ochgenomsläppliga marker med kontinentalt klimat.Det tjocka lavtäcket bidrar till att hållakvar tjälen i marken. Upptiningen försenas därmed,till förfång för tallföryngringen, eftersomplantorna får svårt att suga upp vatten. Flesttallplantor växer i anslutning till lågor, där snösmältningoch tjällossning sker snabbare. Denlivligare nitratbildningen där gynnar också tillväxten.Den naturliga föryngringen är mycketsvag. Efter skogseld kan dock processen påskyndas.Lavtäcket sveds bort och askan tillförden magra marken näring.Lavtallhedarna har mycket låg produktivitetmed svag och ojämn återväxt. Råhumuslagretär mycket tunt och det råder stor kvävebrist.Ekonomiskt är de därför föga lönsamma.Var finns lavtallhedarna?Lavtallhedarna har i vårt land två utbredningsområden.De inre delarna av Norrbotten utgördet ena. Längre söderut bildar nordligasteDalarna och västra Härjedalen ett annat. I dettasydliga område återfinns också samma naturtypSVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 27:3 (2006) 9
Page 1 and 2: Svensk MykologiskTidskriftVolym 27
Page 3 and 4: I detta nummer nr 3 2006SVAMPPRESEN
Page 5 and 6: SVAMPPRESENTATIONFig. 1.Myrmussling
Page 7 and 8: SVAMPPRESENTATIONFig 3. Växtplatse
Page 9: SVAMPPRESENTATIONHohenbuehelia long
Page 13 and 14: SVAMPPRESENTATIONFig. 2. Lactarius
Page 15 and 16: SVAMPPRESENTATIONFig. 5. Hydnellum
Page 17: SVAMPPRESENTATIONning nedåt likt e
Page 21 and 22: SVAMPPRESENTATIONFig. 12. Cortinari
Page 23 and 24: SVAMPPRESENTATIONFig. 14. Cortinari
Page 25 and 26: SVAMPPRESENTATIONFig. 1. Blåtryffe
Page 27 and 28: SVAMPPRESENTATIONInför höstsäson
Page 29 and 30: SVAMPPRESENTATIONjag även vända p
Page 31 and 32: SVAMPPRESENTATIONDe svenska fynden
Page 33 and 34: SVAMPPRESENTATIONendast ett svenskt
Page 35 and 36: SVAMPPRESENTATIONnumera till släkt
Page 37 and 38: Svensk Mykologisk Tidskrift 27 (3):
Page 39 and 40: SVAMPPRESENTATIONFig. 2. Xerocomusr
Page 41 and 42: SVAMPPRESENTATIONFig. 5. Xerocomus
Page 43 and 44: SVAMPPRESENTATIONF. Hatthud snart r
Page 45 and 46: SVAMPPRESENTATIONsprickorna. Porern
Page 47 and 48: SVAMPPRESENTATIONcerat). Denna art
Page 49 and 50: SVAMPPRESENTATIONXerocomus rubellus
Page 51 and 52: Svensk Mykologisk Tidskrift 27 (3):
Page 53 and 54: SVAMPPRESENTATIONNyckel till skandi
Page 55 and 56: Amanita groenlandica Bas 1977 ex Kn
Page 57 and 58: SVAMPPRESENTATIONAmanita vaginata (
Page 59 and 60: SVAMPPRESENTATIONAmanita fulva (Sch
Page 61 and 62:
SVAMPPRESENTATIONAmanita crocea (Qu
Page 63 and 64:
SVAMPPRESENTATIONAmanita arctica Ba
Page 65 and 66:
SVAMPPRESENTATIONAmanita nivalis Gr
Page 67 and 68:
SVAMPPRESENTATIONLange, M. 1955. Ma
Page 69 and 70:
SVAMPPRESENTATIONborde beskriva den
Page 71 and 72:
SVAMPPRESENTATIONFinland to Lapland
Page 73 and 74:
Svensk Mykologisk Tidskrift 27 (3):
Page 75 and 76:
SVAMPPRESENTATIONHär finns väl ut
Page 77 and 78:
INTERNETFig.1. Länkar som finns p
Page 79 and 80:
INTERNET"Matticks Literature Index"
Page 81 and 82:
INTERNETBerk. & M. A. Curtis - 1Dac
Page 83 and 84:
Svensk Mykologisk Tidskrift 27 (3):
Page 85 and 86:
NATIONELLTSvampförfrågningar 2005
Page 87 and 88:
StyrelseKerstin Bergelinordförande
show all

SMT 3-2006 - Sveriges Mykologiska FÃ¶rening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?