SMT 3-2006 - Sveriges Mykologiska Förening

SVAMPPRESENTATIONPreliminär bestämningsnyckel till underfamiljen Xerocomoideae SingerKaraktärer i kursiv är särskilt användbara på artnivå.Nyckel till släkten (Phylloporus och Xerocomus)A. Hymenofor med anastomoserande skivor Phylloporus Quél.A. Hymenofor med rör Xerocomus Quél.Släkte PhylloporusEndast en art i EuropaP. pelletieri (Lév.) Quél.1.1. Nyckel till sektionerna i Xerocomus (Parasitici, Xerocomus, Pseudoboleti)A. Växer på fruktkroppar av rottryffel (Scleroderma spp) sekt ParasiticiA.Växer ej på rottryffelB. Hatthud torr eller mycket svagt klibbig i väta sekt XerocomusB. Hatthud tydligt slemmig eller klibbig i väta sekt Pseudoboleti1.2. Sektion ParasiticiEndast en art i EuropaX. parasiticus (Bull.:Fr.) Quèl.1.3. Nyckel till arterna i sektion XerocomusA. Hatthudens ändceller med zebra-inkrusteringarB. En stor del av sporerna trunkata, d.v.s.med ± platt ändytaC. Sporer tydligt strierade, fruktkroppar vanligen med kraftiga färger X. fennicus (Harmaja)Ladurner, Simonini & PeintnerC. Sporer släta, fruktkroppar vanligen med dovare färger; fot utan rött eller med ett rött bandnära toppen, fotbas oftast smutsbrun X. porosporus Imler (fig. 7).B. Sporer ej eller endast svagt trunkataC. Mestadels på kalkhaltigt eller svagt surt underlag; i stadsmiljöer, ofta bland gräs i anslutningtill solitära träd i parker eller skogskanter; hatt brun till kraftigt röd; fotkött vitaktigt till klargult,ofta med morots- eller eldfärgade fläckar i fotbasen (använd lupp!) (fig. 8)D. Hatt och fot med klarröda färgtoner, åtminstone hos unga fruktkroppar; fotkött intensivtgult; sporer 12,6±0,5 x 5,4±0,3 μm, slätaX. rubellus Quél.D. Hatt med brunaktig färgton, ofta med rödbrun kant, gul eller endast delvis röd fot; fotköttsmutsgult; sporer 11,9±0,3 x 5,2±0,2 μm, släta X. communis (Bull.) Bon(Ett annat taxon som skulle kunna nycklas ut här är X. bubalinus. Våra molekylärastudier visar att X. bubalinus är artskild från X. rubellus och X. communis menpå grund av att endast få kollekter är tillgängliga, har vi hittills inte kunnat hittanågra goda åtskiljande morfologiska karaktärer.)C. Huvudsakligen på surt underlag; hatt brun, purpurbrun eller kraftigt rödtonadD. Sporer svagt eller tydligt strierade i Melzers reagens; hatthud tunn (50–200μm).E. I bäck- och åkanter på fuktig jord med sälg, asp och al; sporer tydligt strierade iMelzer; hatthud med rödbruna till röda toner, vanligen uppsprucken, ej pruinösX. ripariellus RedeuilhE. Under bok, ek (Fagaceae) och barrträd; sporer svagt strierade (svårt att se iljusmikroskop).F. Hatthud endast undantagsvis uppsprucken; hatthud med bruna, rödbrunatill plommon/purpurbruna toner, som ung tydligt pruinös (observerasi sidbelysning); kött oftast klargult. Sporbredd i genomsnitt >5μm.Vanligtvis i skog och ofta med bok. X. pruinatus (Fr.) Quél. (fig. 9)40 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 27:3 (2006)