SMT 3-2006 - Sveriges Mykologiska Förening

SVAMPPRESENTATIONUtbredningHittills föreligger tre svenska fynd:Norrbotten, LULE LAPPMARK, några km västerom Jokkmokks samhälle, Lyckan 2000-10-30leg. Sonja Kuoljok (S, H & herb. Kuoljok).Svampen återfanns på samma lokal 2004-10-30men ej på samma växtplats som 2000;GÄLLIVARE, 6 km SV Ullatti, Perukielinensandtallskog på norra sidan Ängsån, 2005-09-19, leg. S. Kuoljok. Fyndet gjordes i sambandmed inventering av fjälltaggsvampar (Sarcodonspp); PITE LAPPMARK, Arvidsjaur, 20 km SVGlommersträsk, Mörtträskheden sandtallskog,ca 300 m.ö.h., 2005-10-21, leg. Mats Karström.I Finland anses den vara en raritet som förekommeri nordliga tallskogar. Det finns fyraaktuella lokaler. I övriga delar av världen äringa fynd gjorda.FörväxlingsarterGenom sin storlek, den tunna foten, denbomullsaktiga konsistensen och det säregnaväxtsättet påminner taigataggsvamp om smalfotadtaggsvamp (Hydnellum gracilipes). Densenare är emellertid brunrosa till purpurbrun,har mjuk men ändå seg konsistens och bruntsporpulver, samt luktar mjöl. De två arternaväxer på samma lokaler och har liknande ekologi.Smalfotad taggsvamp har tidigare behandlatsi Jordstjärnan (Kuoljok 2003).En annan tänkbar förväxlingsart är svartvittaggsvamp (Phellodon melaleucus). Den harockså en svart, kal fot men ett mera robust växtsättoch är seg både som färsk och torr samt haren stark kryddoft. Den har större sporer ochväxer i mossig barrskog, oftast granskog ochhar en sydligare utbredning.Svart taggsvamp (Phellodon niger) har en svart,knubbig och filtluden fot och köttet har en glänsandesvart, korkartad kärna. Dess sporer ärstörre än taigataggsvampens. Den växer företrädesvisi kalkbarrskog, men åtminstone i norraSverige även i gammal tallskog.Taggsvampar, som normalt växer öppet, kannågon gång även ha fruktkroppar under lågor,t. ex. tratt-taggsvamp (Phellodon tomentosus).När de växer under lågor blir hattarna vanligtvissmå och förkrympta och kan påminna något ombåde smalfotad taggsvamp och taigataggsvamp.Den mer korkartade konsistensen skiljer dockut dessa arter.Nyckel till släktet Phellodon, lädertaggsvampar.Här följer en modifiering av nyckeln i Ryman &Holmåsen (1992).Marklevande, oftast tunnköttiga taggsvampar.Lukt hos flertalet arter kryddartad, lik den hosbuljongtärningar. Sporpulver vitt. Sporer rundatill brett ellipsoida, glest taggiga, hyalina, ej amyloida.Hyfer utan söljor. Till det yttre likaHydnellum-arter men dessa har brunaktigasporer.1. Fot filtluden, åtminstone vid basen, 0,5–2 cmtjock. Kött tvåskiktat . . . . . . . . . . . . . . . . .2- Fot kal, 0,2-0,7 cm tjock.Kött ej tvåskiktat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42. Fotens inre skikt hårt och svart . . .P. niger- Fotens inre skikt mjukare, grått eller brunaktigt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33. Hatt vanligen zonerad. Fotens inre skiktbrunaktigt. I barrskog . . . . . . .P. tomentosus- Hatt ej eller otydligt zonerad. Fotens inreskikt grått. I lövskog . . . . . . . . . .P. confluens4. Fot brun . . . . . . . . . . . . . . . . P. tomentosus- Fot svart . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55. Kött segt och med stark kryddoft. Sporer3,3 – 3,7 x 3 μm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . .P. melaleucus (syn. P. connatus).- Kött bomullsmjukt, som färskt utan lukt.Sporer 2,9 – 3,3 x 2,7– 3 μm . .P. secretusDiskussionPå grund av sitt undanskymda levnadssätt är taigataggsvampensvårinventerad. Den är troligenförbisedd, men torde vara sällsynt. Nya fyndkan dock förväntas när artens ekologi blir merakänd. Taigataggsvamp är placerad i kategori DD(Data Deficient, kunskapsbrist) i Rödlistan(Gärdenfors 2005). Vid bedömningen fanns30 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 27:3 (2006)