12.07.2015 Views

SMT 3-2006 - Sveriges Mykologiska Förening

SMT 3-2006 - Sveriges Mykologiska Förening

SMT 3-2006 - Sveriges Mykologiska Förening

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SVAMPPRESENTATIONFig. 1. Xerocomus subtomentosus(sammetssopp).Färgvariation hos hatten.Italien, Sardinien, 2000-11-02, leg. G. Simonini.Foto A.Taylor.mykologer som bidragit med material till dennaforskning, i synnerhet Birgitta Wasstorp,Michael Krikorev, Elsa Bohus Jensen, JuanSantos, Kerstin Bergelin, Jan Nilsson, ArneRyberg, Stig Jacobsson, Sigvard Svensson,Anne-Marie Swartling, Hans-Göran Toressonoch Lennart Vessberg.Uppgifter som presenteras beträffande artkaraktärer,ekologi och utbredning baseras delvis påmonografin av Ladurner & Santonini (2003),delvis på våra egna observationer. Utbredningsuppgifterhar också hämtats från NordicMacromycetes (Hansen & Knudsen 1992).Vi kommer inledningsvis att diskutera den relativavikten av morfologiska och kemiska karaktärerhos Xerocomus-arterna och hur man gårtill väga för att artbestämma dem. En ordlistaförklarar några av begreppen som används i texten.Därefter följer en provisorisk bestämningsnyckeltill arterna. Phylloporus rhodoxanthus ärinkluderad i nyckeln eftersom den uppvisardrag som starkt kopplat den till X. subtomentosus-komplexet.Denna släktskap stöds även avresultaten från molekylära analyser.Avslutningsvis följer korta, koncisa beskrivningarav de vi uppfattar som de viktigastekaraktärerna för de behandlade arterna.KaraktärerHattfärgDet är en karaktär som kanske oftast haranvänts för att urskilja arter. Samtidigt är det enkaraktär som vi upptäckte visade störst variationhos några arter.Det gäller i synnerhet X. subtomentosus därolivgröna, bruna, röda och gula varianter kundekonstateras (fig. 1). Det fanns inga tecken i demolekylära analyserna att dessa färgvarianterskulle kunna kopplas till olika arter utan de ärendast att betrakta som former inom ett variabelttaxon (Taylor m. fl. <strong>2006</strong>). Hattfärgen somsärskiljande karaktär mellan t. ex. X. subtomentosusoch X. ferrugineus (se diskussionunder X. ferrugineus) har orsakat stor förvirring.Variation i hattfärgen kan också skapaproblem när man skall skilja mellan andra arter.Även om klarröd hatt ofta förknippas med X.rubellus (fig. 2) kan även andra arter som X.armeniacus, X. fennicus, X. ripariellus och X.subtomentosus uppvisa samma röda färg.Mikroskopisk undersökning är avgörande förbestämningen av sådana kollekter. Dessutomkan den klarröda färgen hos unga fruktkropparav X. rubellus blekna till en mycket ljusare rosabrunnyans som får den att påminna om X.communis.Hatthudens reaktion med ammoniak ochförekomsten av ett nätmönster på fotenNär ammoniakånga eller en lösning av ammoniakkommer i kontakt med hattytan hos någraXerocomus-arter uppkommer för ett kort ögon-36 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 27:3 (<strong>2006</strong>)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!