SMT 3-2006 - Sveriges Mykologiska Förening

SVAMPPRESENTATIONFig 1. Lavtallhed med ungskog vid Ljusnans södra strand SV Hedeviken (Härjedalen), 2003-08-23.Stridvall.i angränsande delar av Norge. Klimatet är överalltav kontinental typ.Den triviala hattsvampfloranTvå mycket vanliga kremlor är tegelkremla(Russula decolorans) och den vackert röda storkremlan(Russula paludosa). Betydligt merasällan antecknas svedkremla (Russula adusta).Bland riskorna ses mest pepparriska (Lactariusrufus) och mörk kokosriska (Lactarius mammosus),vilka ju i likhet med föregående arter ärmycket allmänna även i södra Sveriges barrskogar.En vanlig syn är också tallriskan (fig. 2),Lactarius musteus, som däremot söderut starktavtar i frekvens.Vanliga soppar i denna miljö är sandsopp(Suillus variegatus), smörsopp (Suillus luteus)och örsopp (Suillus bovinus) med sin nästanständiga följeslagare rosenslemskivlingen(Gomphidius roseus). En annan karaktärsart ärtallsopp (fig. 3), Leccinum vulpinum. Rödbrunstensopp (Boletus pinophilus) ses också rättofta.Spindlingarnas brokiga skara kännetecknas avarter som hedspindling (Cortinarius mucosus),Foto Leifkvartsspindling (Cortinarius quarciticus),gräddspindling (Cortinarius leucophanes) ochtoppig umbraspindling (Cortinarius glandicolor).Den senare arten uppfattas av många somen småvuxen varietet av umbraspindling(Cortinarius brunneus) med spetsig puckel.Färgsvampsentusiasterna kan glädja sig åtmängden av kanelspindlingar som gulskivigkanelspindling (Cortinarius croceus) och rödskivigkanelspindling (Cortinarius semisanguineus).Matsvampsvännerna får förutom sopparna nöjasig med den normala svampår rikligt förekommanderynkade tofsskivlingen (Rozitescaperatus). Den som matsvamp på vissa hållhögt skattade goliatmusseronen (Tricholomamatsutake) platsar på grund av sin sällsynthetinte under ovanstående rubrik utan kommer attbehandlas nedan.Sandig lavtallhed med färggranna taggsvamparFrån Hede går en asfalterad väg i sydsydvästligriktning mot Råndalen genom ett område avlavtallhedar. Ca 3,5 km sydsydväst om Hede10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 27:3 (2006)