(broschyr) ADI 549 - AKTA HÄNDERNA, Välj rätt skyddshandskar ...

Kan handsken medföra andra risker?• Blir greppet klumpigt?• Risk att fastna i rörliga maskindelar.• Risk för att få kontakteksem av handskarna (bland annatgummikemikalier eller pudrade handskar).• Allergi mot naturgummi (till exempel nässelutslag, allergier iandningsorgan liksom astma och anafylaktiska reaktioner).• Risk för eksem på grund av att man svettas i handskarna.• Handskar av fel typ kan släppa igenom kemikalier ochfungerar då som ett omslag som underlättar absorption.• Vid behandling av giftiga ämnen kan användning av felsorts handskar vara skadligare än att arbeta utan handskar.Annat att tänka på• Den som ska använda handskarna bör också vara medoch välja handskar.• Ett handskmaterial som skyddar väl mot en kemikalie kanvara ett dåligt skydd mot en annan typ av kemikalie.• Handskarna håller kanske bara en kort tid i arbetet.I något skede kan kemikalierna tränga igenom handskmaterialet,ofta utan att det märks.• Kemikalieblandningar kan ha överraskande egenskaper– handskar testas i allmänhet med rena kemikalier.• Att använda en handske som är smutsig inuti kan varafarligare än att arbeta utan handskar.När en riskbedömning har gjorts kan ni beförsäljaren om offerter på lämpliga kemikalieskyddshandskar.4

Val av handskarLäs informationen på förpackningen och i bruksanvisningennär du väljer handskar.Även handskarnas material kan ge viss vägledning.Att tänka på när du väljer handskar:• Lämplighet för det avsedda arbetet, för användaren ochförhållandena på arbetsplatsen.• Handskarnas skyddsegenskaper.- Kemisk hållbarhet, det vill säga kemikaliens absorptionsförmågaoch handskens täthet.- Mekanisk hållbarhet i det avsedda arbetet.- Eventuella skadeverkningar (eksem, allergier, olycksriskoch så vidare).• Rengörings- och underhållsegenskaper.• Engångsbruk eller fortlöpande bruk.Information som ni normalt får i sambandmed köpet1. Märkning på handskarTillverkareHandskens namnStorlekCE-märkning, som kan bestå av• endast bokstäverna CE• eller CE 0123Siffrorna anger identifikationsnumret för det anmälda organ(en oberoende organisation som har utsetts att sköta typkontrollenav personlig skyddsutrustning) som svarar förkvalitetskontrollen.5

2. Märkning på förpackningenVar och en av de innersta handskförpackningarna ska enligt standardenSS EN 420 ange:• tillverkarens/representantens identifikationskod• handskens namn• storlek• symbolen för kemisk hållbarhet samt skyddsklasserna(bild på sida 7)• Symbolen för mekanisk hållbarhet samt skyddsklasserna(bild på sida 9).3. Bruks- och underhållsanvisningBruks- och underhållsanvisningen ska enligt AFS 1996:7 och standardenSS EN 420 ange:• Tillverkarens/representantens namn och adress.• Adressuppgifterna för det anmälda organ som genomfört typgranskningen.• Handskens namn.• Uppgifter om testkemikalier samt vilka skyddsklasser för genomtränglighetoch mekaniskt motstånd som nåddes genom testen.Om handsken har testats med flera kemikalier, ska anvisningarnainnehålla en tabell som anger kemikaliebeständighet.Alla märkningar ska förklaras i bruksanvisningen. All information skavara på svenska.• Underhållsanvisningar.• Åldringstid, om åldrandet kan påverka de skyddande egenskaperna.Det är viktigt att endast köpa handskar som uppfyller gällandekrav och som är försedda med tydliga bruksanvisningarpå svenska samt med tabeller om kemikaliebeständighet.Bruksanvisningarna bör förvaras på arbetsplatsen.6

Så anges kemikaliebeständighetenFöljande standarder finns för kemikalieskyddshandskar:SS EN 420 (allmänna krav på skyddshandskar),SS EN 374, delarna 1-3 (skyddshandskar mot kemikalieroch mikroorganismer) samt SS EN 388(skyddshandskar mot mekaniska risker).Varje handsktyp ska enligt SS EN 374 vara individuellttestad och tillverkaren ska ha utarbetat en tabellom handskens kemikaliebeständighet.Kemiska riskerKemikaliebeständiga handskar eller deras förpackningarär normalt försedda med piktogrammentill höger. Piktogrammet för kemikaliebeständighetkan förekomma för sig själv eller tillsammansmed piktogrammet för risker beroende avmikroorganismer.I testet kontrolleras täthet (penetrationsmotstånd),genomtränglighet (permeationsmotstånd) och mekanisktmotstånd.Täthet syftar på skyddshandskens förmåga att hindrakemikalier och/eller mikroorganismer från atttränga in i handsken genom hål, porer eller andra fel imaterialet. Tätheten anges som acceptabel kvalitetsnivå(AQL) på en skala från ett till tre. Till arbetsplatserbör man alltid skaffa handskar av den bästa kvaliteten,dvs. kvalitetsnivå 3.Risker medförda avmikroorganismer7

Tillverkarna har gett sina egna rekommendationer om handskar förolika arbeten. I några fall bestäms utöver genomträngligheten ävenandra egenskaper som hjälper vid valet av handskar, t.ex. kemikaliensförmåga att degradera (sänka skyddsförmågan) eller ändra handskmaterialet.Dessa omständigheter ska framgå av bruksanvisningen.Flera tillverkare har datorprogram och egna laboratorier som de kananvända för att bestämma det bästa handskalternativet, till och medför enskilda arbetsplatser.Så anges motståndet mot mekaniska riskerDet är viktigt att kemikalieskyddshandskars motstånd mot mekaniskarisker också anges. Normalt testas nötningsmotstånd, motstånd motskäreffekter, rivmotstånd och punkteringsmotstånd.Om handsken i testen har nått den lägsta skyddsklassen (1) för åtminstoneen av egenskaperna ovan, märks förpackningen (iblandäven själva handsken) med följande piktogram och en fyrsiffrig kod.Koden visar handskens motstånd mot mekaniska risker, och egenskapernasordning är alltid densamma.Om handsken inte ens når den lägsta skyddsklassen i ett test, angesdenna egenskap med 0. Om någon egenskap inte har testats märksden med X.1 2 3 4Första siffran: värdet för nötningsmotstånd(1 sämst, 4 bäst)Andra siffran: värdet för motstånd mot skäreffekter(1 sämst,5 bäst)Tredje siffran: värdet för rivmotstånd(1 sämst, 4 bäst)Fjärde siffran: värdet för punkteringsmotstånd(1 sämst, 4 bäst)9

Handskmaterialet avgör lämplighetenÄven om nuvarande bestämmelser förutsätter att varje typ avhandske testas individuellt, kan kemikalieskyddshandskarslämplighet grovt bedömas utifrån handskmaterialet. Ocksåskyddsinformationsbladens råd om lämpliga skyddshandskargrundar sig ofta på handskmaterialet. Men man kan bara gerekommendationer om olika handskmaterials kemikaliebeständighet.Kemikaliebeständigheten kan vara olika bland skyddshandskarav samma material eftersom egenskaperna påverkasav hur tjock handsken är och vilka tilläggsmaterial som använtsvid tillverkningen (till exempel mjukgöringsmedel).Det är inte alltid lätt att känna igen tillverkningsmaterialeteftersom det kanske inte nämns på förpackningen eller ibruksanvisningen. I några fall kan du räkna ut vilket materialdet är av handskens namn, till exempel från ändelsen -pren(neopren) och -nitril (nitril).Ett snabbtest som ni kan göra på arbetsplatsen:Om handsken hårdnar eller sväller när denkommer i kontakt med kemikalien ärden tillverkad av fel material.10

Vid hantering av kemikalier behöver du alltid handskar avgummi eller plast. Hushållshandskar avsedda för att skyddamot minimala risker lämpar sig inte för hantering av kemikalier.GummihandskarGummihandskar tillverkas av naturgummi och syntetiska gummikvalitetersamt av kombinationer av dessa.Naturgummi• Tillverkas av mjölksaft från gummiträd.• Är spänstigt och elastiskt, och har i allmänhet bra motstånd mot skäreffekteroch nötning samt bra rivmotstånd.• Är hållbart mot många vattenlösliga ämnen, bland annat oorganiska syror och baser.• Tål inte icke vattenlösliga vätskor liksom olja och andra oljebaserade lösningsmedel.• Användning av innerhandskar är lämpligt.• Handskar av naturgummi kan vara olämpliga eftersom de innehåller allergiframkallandelatex och rester av gummikemikalier som använts vid tillverkningen.Särskilt användning av pudrade naturgummihandskar innebär risk för allergier iandningsorgan och sannolikt också för nässelutslag.Bra motstånd mot milda tvättmedel, väteperoxid, syror.Neoprengummi• Syntetiskt gummi.• Är spänstigt och elastiskt i likhet med naturgummi.• Vanligtvis svart till färgen.• Tål värme upp till +120° C och kyla ner till – 20° C.• Innehåller ofta naturgummi, och är därför inte lämpliga för personer som ärallergiska mot naturgummi.Bra motstånd mot olika alkoholer, baser, oorganiska och organiska syror, oljor och fett.11

Nitril- eller akrylnitrilbutadiengummi• Syntetiskt gummi.• Nitrilhandskar är vanligtvis gröna till färgen.• Finns i olika tjocklekar.• Har vanligtvis bra motståndsförmåga mot vassa föremål och skäreffekter.• Handskarna håller sin form väl och möjliggör ett hållbart grepp.• Bara ett fåtal allergiska reaktioner har konstaterats hos dem somhar använt nitrilhandskar.Bra motstånd mot de flesta kolvätelösningsmedel, syror och basersamt oljor, smörjningsmedel och oljebaserade produkter.Butylgummi• Syntetiskt gummi.• Är tätt mot gas.• Svart till färgen.• Otänjbart, något styvt och klumpigt att använda.• Tål hetta upp till +130° C och kyla ner till – 40° CBra motstånd mot ketoner (till exempel aceton), estrar, starka syror, aldehyder, amider,aminer och alkoholer.Viton eller fluorgummi• Syntetiskt gummi.• Vanligtvis svart till färgen.Bra motstånd mot organiska lösningsmedel, alifatiska kolväten samt aminer.12

PlasthandskarPVC- eller polyvinylkloridhandske• Tillverkas av polymerad vinylklorid och tillsatsmedel.• Finns i flera olika färger.• Lämpar sig i allmänhet för personer som är allergiskamot gummi, men kan ibland innehålla tillsatsämnen somorsakar allergi.Bra motstånd mot oljor, fetter, syror och baser men löser sig i organiska lösningsmedel.Polyeten• Bra motstånd mot de flesta kemikalier men mindre lämpliga för hanteringav skadliga kemikalier eftersom fogarna kan vara svaga.PVA- eller polyvinylalkoholhandske• Tål inte vatten.• Orangeröd till färgen.Bra motstånd mot flera estrar samt alifatiska, aromatiska och halogenerade kolväten.Svetsade laminathandskar• Tillverkas av flerskiktsplast.• Ofta svagt motstånd mot mekaniska risker.• Klumpiga att använda – ytterhandskar behövs för att de skasitta bättre och inte gå sönder.Bra motstånd mot nästan alla kemikalier.13

Underhåll, rengöring och livslängdTillverkarna ger råd om hur handskarna bör skötas och rengörassamt om deras livslängd. Det är viktigt att byta handskarna motnya tillräckligt ofta, för det är omöjligt att tvätta handskarna heltrena från försvagande kemikalier.Exempel på kemiska föreningarAlifatiska kolväten. T.ex. metan, etan, propan och butan.Aromatiska kolväten. T.ex. toluen, xylen och styren. Ocksåthinner och White Spirit innehåller aromatiska kolväten.Alkoholer. Till vanliga alkoholer hör metanol, etanol, propanoloch butanol. Också glykoler vars struktur är någotannorlunda hör till alkoholer.Aldehyder. T.ex. formaldehyd och glutaraldehyd.Amider. Dimetylacetamid och dimetylformamid är vanligaamider.Aminer. Melamin, urea, anilin, morfolin och dietylentriamin(härdare av epoxiharts) är aminer som används i stor omfattning.Estrar. Till vanliga estrar hör t.ex. acetat och ftlat, akrylatoch metakrylat.14

Beställ våra regler, böcker och fler exemplarav den här kostnadsfria broschyren från vårwebbshop på www.av.se eller från:Arbetsmiljöverkets publikationsserviceBox 1300, 171 25 SolnaTelefon: 08-730 97 00 Fax: 08-735 85 55E-post: publikationsservice@av.seADI 549 Arbetsmiljöverket 2004