12.07.2015 Views

Observera. - Kumla kommun

Observera. - Kumla kommun

Observera. - Kumla kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

• Reservation av markutrymmenReservation av markutrymmen förproduktion, lagring och distributionav energI• Inventering av fastigheterOversikllig inventering av fastigheterför bedömning av energibehov.Kompletteras senare med noggrannareinventering och förslag tillenergisparåtgärder.• Kompletterande energiutredningarUtredning beträffande transporterinom <strong>kommun</strong>en med synpunkterpå energihushållningsåtgärder.Utvidgad utredning om lokalaenergikällor.Energistudie för <strong>kommun</strong>ens industrieroch andra anläggningar.Speciella undersökningar, som syftartill energibesparingar• Okad information och rådgivningÅtgärder för ökad information ochrådgivning till allmänhet, <strong>kommun</strong>alaförvaltningar och näringsliv.• Uppliiggning av den fortsatta energiplaneringenOrganisation av energiplaneringen.Direktiv för energisparkommitten.14Regelbunden revidering av energiplan.Den fortsatta planeringenAvsikten med den utförda planeringenhar varit att ge en översikt över ochsystematisering av aktuella energifrågorinom <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>. Energiplanenskall utgöra ett underlag för denfortsatta fördjupade behandlingen avenergifrågorna inom <strong>kommun</strong>en.Energiplanen som sådan förutsäUsdärför att fortsättningsvis få utgöraen del av <strong>kommun</strong>ens normala planeringsunderlagoch revideras mednågot eller några års mellanrum.Centrala byggnadskommitten harlåtit sammanställa en rapport, som ärett sammandrag av den här ovan omnämnda<strong>kommun</strong>ala energiplaneringen.Den som är intresserad av ytterligareupplysningar i anslutning tillden <strong>kommun</strong>ala energiplaneringen i<strong>Kumla</strong>, kan vända sig direkt till kumla<strong>kommun</strong>s kansli, till energisparkommitteneller till Tekniska verken,tel växel 019n09 80, för erhållande avsammandraget.O<strong>Kumla</strong>by rektorsområdeAv rektor Sven ElissonVad ett rektorsområde ärFör drygt tre år sedan indelades skolornai <strong>Kumla</strong> i tre rektorsområden,Fylsta, <strong>Kumla</strong>by och Vialund. Debåda första omfattar f n låg- och mel·lanstadieskolor medan Vial und enbarthar högstadium.Ett rektorsområde är det område in·om vilket det finns en rektor somunder skolstyrelsen och skolchefenhar den omedelbara ledningen avverksamheten. Ungefär så är ordetrektorsområde beskrivet i skolförordningen.Ett rektorsområde kan beståaven eller nera skolor. <strong>Kumla</strong>byrektorsområde, som jag närmare skallbeskriva, omfattar sex skolor. Dessaär Malmen, Kyrkskolan, lågstadieskolani <strong>Kumla</strong>by, Tallängen, Kvarntorpoch Sannahed. Den sjunde, lågochmellanstadieskolan i <strong>Kumla</strong>by,tillkommer vid vårterminens början1979.<strong>Kumla</strong>by rektorsområde - sex arbetsplatserMånga människor är på olika sätt engageradepå rektorområdets sex arbetsplatser.Det rör sig om mer än 800elever, närmare 70 lärare, lO-talet anställdai kök och matsalar, vaktmästarevid varje skola och lokalvårdare.Dessutom finns där personer som arbetaröver hela området, skolsköterska,skolpsykolog, kurator, kontorist,studierektor och rektor. Detblir sammantaget mer än 900 personersom har sitt dagliga arbete, med ellerutan lön, på skolorna i <strong>Kumla</strong>by rektorsområde.De sex skolorna - arbetsplatsernahar olika karaktär, som formats avyttre faktorer såsom skolornas ålder,storlek, upptagningsområdets närhetoch inre, t ex väl sammansvetsad personal,vilja att pröva nya metoder,föräldrarnas engagemang och mycketannat.Låt mig ge en kort och därmed högstofullständig beskrivning av skolorna.De båda största, Malmen och dit räknarjag här även den av <strong>Kumla</strong> församlingförhyrda Kyrkskolan, samtTallängens skola i Hällabrottet präglasf n av trångboddhet. Alla tänkbarautrymmen har fått tas i anspråk förundervisningen.Del är klart att överbefolkning i enskola leder till påfrestningar på demänniskor som vistas där. Men samtidigtväxer ofta fram en stark viljaatt göra det bästa av situationen ochmd en positiv inställning och fantasihar personalen och eleverna bidragittill att lösa problemen. På Malmensskola t ex, som lite oförtjänt fåttnamn om sig att vara en orolig skola,samlas lärarna regelbundet på sinfritid för att gemensamt diskuteraideer att förbättra skolans vardag.Både Malmen och Tallängen harockså det gemensamt att de inom sinaväggar rymmer en fritidsgård, lokalersom skolan delvis använder underdagtid och som sedan är träffpunkt förmånga elever på eftermiddagar och15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!