Teknikföretagen Direkt nr 7 2008

12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008Förändringar i Teknikföretagens ledningAnders Weihe ny förhandlingschefCHEFER Från och med den 1 november blirTeknikföretagens chefsjurist Anders Weiheockså förhandlingschef. Detta då hittillsvarandeförhandlingschefen och vice vdKarl Olof Stenqvist går i pension. I sambandmed dennes pension kommer titelnvice verkställande direktör i föreningen intelängre att finnas kvar.Anders Weihe har arbetat i Teknikföretagensedan 1997 och varit chefsjurist sedanAnders Weihe.1999. Tomas Undin tillträder den nyinrättade tjänsten som biträdandeförhandlingschef. Tomas har arbetat i Teknikföretagen sedan2001. Karl Olof Stenqvist kommer från den 1 november ochtills vidare att stå till föreningens förfogande för särskilda uppdragbland annat i lilla förhandlingsdelegationen för de pågåendehuvudavtalsförhandlingarna och kommer fortsatt att inneha ettantal styrelseuppdrag för Teknikföretagens räkning. •Svenska industrisektorervinnare i EUs ramprogramSTÄRKT EUs ramprogram för forskning och utveckling har stärktsvenska industrisektorer med stora företag och starka branschorganisationer.Däremot har branscher med mindre företag ochsvagare samordning haft svårare att hävda sig. För universitetensdel är det svårare att se tydliga effekter. Det visar en ny undersökningav hur EU-programmen har påverkat fyra svenska industrisektoreroch fem universitet.VINNOVA fick förra året regeringens uppdrag att, tillsammansmed några andra myndigheter analysera effekterna för näringslivoch forskning av det svenska deltagandet i EUs ramprogram förforskning och utveckling. Studien visar bland annat att i industribranschernafordon samt informations- och kommunikationsteknik,med stora företag och starka europeiska branschföreningar,så har ramprogrammen stärkt företagens förmåga att utvecklainnovationer. Dessa branscher har genom lobbying kunnat bestämmaen stor del av forskningsagendan i ramprogrammen. •Nya medlemmari TeknikföretagenAotea Profilprodukter AB, KarlshamnCalix Bor AB, BorElexator AB, HägerstenEmerson Process Management AB, KarlstadFosieborg AB, MalmöFrost Production AB, MoraGällivare Industrservice AB, MalmbergetHillex AB, HillerstorpHykab Industries AB, FrillesåsM Industri Byggnads AB, GrimslövMalmö Intervision Visual Service AB, MalmöMekaniska Construktioner i KoskullskulleNimex AB, MullsjöStorebro Service-System AB, StorebroYdre Skåp AB, ÖsterbymoArbetsrättMånga frågor omfackliga relationerVem är facklig förtroendeman,vad är facklig verksamhetenligt förtroendemannalagenoch vilka rättigheterhar en facklig förtroendeman?Det är några av de frågorTeknikföretagen ofta får frånsina medlemsföretag ochsom också besvarades vidTeknikföretagens arbetsrättsdagi oktober.LISTA ”Våra fackliga relationer”var temat för seminariet,som bland annat informeradeom att fackliga förtroendemän,som företräder de anställda påarbetsplatsen ska utses av facket.Vilka dessa personer är måsteanmälas till företaget.– Kräv en lista med namn avfacket, sade Teknikföretagensförhandlingschef Karl OlofStenqvist. Den bör också angevilka funktioner respektive förtroendemanhar.En facklig förtroendemanska förhandla, förbereda förhandlingarsamt sköta vissakartläggningar som åläggs enligtlag, exempelvis kartläggningav löneskillnader medmera. Rätt till betald ledighetgäller enligt lag bara fackligtarbete som avser den egna arbetsplatsen.– Förtroendemannen ärskyldig att överlägga med företageti frågan. Slarva inte bortden rätten.Karl Olof Stenqvist, Björn Hammar och Helena Edman talade alla påarbetsrättsdagen om fackliga relationer.Det regionala facketPå små företag kommer ofta enfacklig förtroendeman från detregionala facket. Därför är listanmed anmälda namn viktig.Vem som helst från det regionalafacket har inte rätt att hatillträde till arbetsplatsen – barade anmälda namnen.Listan på funktioner kanäven vara bra för arbetsgivarenatt ha om tidsåtgången förden fackliga verksamheten drariväg. Siffror för hela industrinvisar på ett spann mellan 0,5 –1 procent av den totala arbetstidensom ägnas facklig verksamhet.– Om det ökar till över1 procent är det dags att börjagranska tidsåtgången, tyckteKarl Olof Stenqvist.Den facklige förtroendemannensarbete har skydd i lagen.Grundtanken är att haneller hon inte får hindras attfullgöra sitt uppdrag.LöneskyddFörtroendemannen har rätt attdisponera lokaler, något somvarierar från exempelvis etteget skåp på det mindre företagettill en avdelad lokal somfacklig expedition på det större.Kontorsutrustning, som datorermed mera ingår ej enligtlag, men man får på varje företagavväga vad som blir mestpraktiskt för till exempel enheltidsanställd förtroendeman.– Löneskyddet innebär attden facklige förtroendemanneninte får komma tillkorta lönemässigtpå grund av sitt uppdrag.Även om han/hon måsteomplaceras till dagtid, för attkunna arbeta facklig, ska förtroendemanneninte förloraskifttillägg, OB-ersättning medmera.– Lagstiftningen är ocksåmycket entydig kring fråganom förtroendemannens löneutveckling,underströk Stenqvist.Lönen ska utvecklas somom förtroendemannen var kvari sitt gamla jobb.Han sade att det ofta blirtvistigheter i den här fråganmen att det är mycket svårt förarbetsgivare att ha framgång ien sådan process.En facklig förtroendemanska behandlas rättvist när han/hon en dag kliver av förtroendemannarollen.Även detta ären bedömningsfråga. Man fårtitta på eventuella jämförbaragrupper i företaget. Det kanockså bli fråga om vissa utbildningsinsatserför att vederbörandeska klara sitt jobb.Arbetsrättsdagen fortsattemed att Teknikföretagens BjörnHammar och Helena Edmangick igenom basen för skyddsombudetsroll och arbetsmiljöarbetetsamt utbildning avskyddsombud och chefer.De betonade genomgåendeatt skyddsombudets roll är attvara ”vakthund” för att arbetetska bli bra..– Men ombudet kan aldriggå in och ta ifrån arbetsgivarenhans ansvar, betonade HelenaEdman. Låt inte skyddsombudetleda skyddsronderna ellerleda planeringen av nya lokaler,ny organisation, nya arbetsmetodermed mera. Ombudet skadelta, men det är arbetsgivarensom bestämmer.Dagen avslutades med ettgästframträdande av Unionensförhandlingschef Lars-BonnyRamstedt, som bland annat taladeom de pågående förhandlingarnaom ett nytt huvudavtalför den svenska arbetsmarknaden.– Även om parterna just nustår långt från varandra, trorjag vi ska hitta fram till ett nytthuvudavtal, sade han. Annarsriskerar vi att gå tillbaka till en1970 – 80-talssituation, medluftiga löneutvecklingssiffrorsom vi inte längre kan devalveraoss ur. •Lotta Forsman