2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER <strong>2008</strong>REDAKTIONUtgivareTeknikföretagens Förlag ABAnsv. utgivare &ledaravdelningJonas Cohenjonas.cohen@teknikforetagen.seRedaktörLotta ForsmanTfn: 08-22 15 77Mobil: 0706-32 03 66lotta@lofoinfo.seSkribenter i detta nummerFia Forsman, Lotta Forsman, BjörnJerkert, Börge Nilsson, Tomas Nilsson.PrenumerationKristina FlodinTfn: 08-782 09 15kristina.flodin@teknikforetagen.seÅrsprenumeration: 200 kr + momsGrafisk formwww.formetc.seTelefon, vxl.08-782 08 00Fax08-782 09 00AdressBox 5510, 114 85 StockholmBesöksadress: Storgatan 5Hemsidawww.teknikforetagen.seUtgivareTeknikföretagens Förlag ABpå uppdrag av Teknikföretagen.TryckSvenska Tryckcentralen, <strong>2008</strong>ISSN <strong>nr</strong>. 1651-906XUpplaga13 600 ex.Teknikföretagen företräder de viktigasteföretagen för Sverige ochhar mer än 3400 medlemsföretagmed sammanlagt över 300 000medarbetare. Medlemsföretagenstår för hälften av Sveriges exportoch hur det går för dessa företagär avgörande för hela Sverige.Teknikföretagen arbetar med attkombinera praktisk vardagsnyttamed insatser som på sikt förbättrarvillkoren för alla medlemmar.Tidningen Teknikföretagen <strong>Direkt</strong>når befattningshavare i svenskateknikföretag och utkommer<strong>2008</strong> med 8 nummer.All redaktionell text lagrasi elektroniskt arkiv och görstillgänglig via hemsidan. Externaskribenter måste meddela eventuelltförbehåll mot att få sin textlagrad. I princip publiceras inteartiklar med sådant förbehåll.Foto: Anna HållamsLedarenBra som kan bli bättreNär Boris Jeltsin lämnade presidentpostenbad en journalist att hanmed ett ord skulle beskriva situationeni Ryssland efter sina år vidmakten. Jeltsin svarade: – Bra!Journalisten bad då presidenten att användanågra fler ord för att förtydliga sig varvidBoris Jeltsin sade: – Inte så bra.På samma sätt skulle man kunna säga omden forsknings- och innovationspropositionsom regeringen presenterat. Den ger visserligenmer pengar till strategiska forskningsområden.Detta sagt även om vi förstås skullese att man satsat än mer och att anslagentill civil forskning stigit till den procent avBNP som alla menar är viktig och rätt.Men även om vi hade fått gehör för behovenav ytterligare anslag så finns det otydligheteri propositionen som drar ned helhetsbetyget.Och det är regeringens syn påsamspelet mellan akademi och näringsliv.Forskningsminister Lars Leijonborg sägersig sträva efter att företag som vill ha positionensom tekniskt ledande i en bransch,GästkrönikanEnpartistaten leverIdebatten före förra valet hade maktfrågoren stor plats. Allt fler, även socialdemokrater,ansåg att Sverige förvandlatstill en demokratisk enpartistat medsvågerpolitik, korruptionstendenser ochbristande maktdelning. Gång efter anna<strong>nr</strong>apporterade medierna om regelrätta politiskaskandaler.Och då menar jag inte inköp av Tobleronepå fel kontokort eller politiker som hadeproblem med sin personliga vandel, utantill exempel att Skolverket censurerade e<strong>nr</strong>apport om friskolors påverkan på de kommunalaskolorna, eftersom resultaten inteföll den politiska ledningen i smaken.ska samverka med akademisk forskning avhög internationell kvalitet. Men ska dettabli verklighet måste de rätta instrumentenfinnas med och industrin komma in iett tidigt skede så att forskningen både blirprecis så relevant och av så hög kvalitetsom regeringen önskar. Annars kommerde synergieffekter samspelet ska genererainte att uppstå.Eller att Arbetsförmedlingen i Nyköpingtvingade arbetslösa byggnadsarbetareatt åka på en demonstrationsresa tillStockholm arrangerad av LO för att få utsin a-kassa.Många såg värdet av maktskifte i sig införvalet 2006. Att regerande partier kastasut med jämna mella<strong>nr</strong>um är en sundföreteelse i en demokrati. Sedan räcker intedet, utan det måste finnas andra inslagav maktdelning och kontrollmekanismer.I den delen är den pågående grundlagsutredningenintressant.’Det krävs förmodligen mer än enmandatperiod av borgerligt styreför att, en gång för alla, göra upp med densocialdemokratiska enpartistaten. MARIA RANKKAFör att skapa riktigt bra förutsättningarför svensk tillväxt och konkurrenskraftmåste det till gemensamma forskningsinsatserfrån stat och industri inom strategisktviktiga områden. Då måste programme<strong>nr</strong>edan från början utarbetas isamverkan mellan företag och stat samt genomförandetledas av industrin i nära dialogmed akademi, institut och myndigheter.Detta har vi påtalat under en längre period- också i direkta kontakter med regeringsföreträdare- och förutsätter därför attden fortsatta hanteringen av ForskningsochInnovationspropositionen på ett tydligaresätt beskriver hur industrin ska involverasi styrningen av programmen. Och attdetta baseras på lyhördhet för industrinsbehov och önskningar, för som bekantkrävs det ”two to tango”.Det är viktigt för Sverige att det skapas intressantaforskningsmiljöer dit företagen förläggersina FoU-satsningar. Det ger en grundför att stärka företagens innovationsförmågaoch säkra kompetensförsörjningen. Med engemensam forskningsagenda kan industrinsomfattande FoU-investeringar samverkamed högskolans och industriforskningsinstitutensforskning och gemensamt stärkaforskningens kvalitet och relevans.Om inte riksdag och regering inser ochlyssnar på det örat, finns uppenbar risk attomdömet för forsknings- och innovationspolitikenblir som Jeltsin skulle ha sagt: – Inteså bra! •MISSA INTE......reportaget om den nya forskningspropositionenpå sidorna 8–9.Det är lätt att glömma bort demokrati-och maktaspekterna när alliansregeringenutvärderas för att enbart fokusera påregeringens förtjänster och tillkortakommanden.Oavsett vad man kommer framtill i den delen krävs det förmodligen merän en mandatperiod av borgerligt styre föratt, en gång för alla, göra upp med den socialdemokratiskaenpartistaten. För denlever fortfarande. Häromdagen blev jagplågsamt påmind om vilka bisarra uttryckden kan ta.Sedan ett par år tillbaka har Timbrodrivit ett biståndsprogram som riktat kritikmot dagens biståndspolitik. Inom ramenför projektet har bland annat rapporteroch böcker publicerats som varit djuptkritiska mot biståndsmyndigheten Sida.Vad gör då Sida? En motgranskningav organisationen som framfört kritiken.En journalist från Sidas tidning Omvärldenhör av sig och berättar att de gör engranskning av Timbros biståndsprojekt.Hon undrar hur mycket resurser vi lagtpå projektet, om det funnits andra finansiärerän vår egen stiftelse, om vi samarbetatmed politiker etcetera. De vill också vetaom vi planerar några fler projekt kring biståndoch vad innehållet i dessa är. Dettakan kanske tyckas harmlöst, men tänk efter!En statlig myndighet och den politiksom ligger till grund för den får kritik av enfristående, helt privatfinansierad, organisation.Vad svarar myndigheten, det vill sägastaten, med? Jo, att granska och undersökadenna organisation.Förutom att man som skattebetalare kanundra om det är detta som biståndsbudgetenska gå till väcks ett antal frågor av demokratisknatur. Jag hoppas därför att detfinns fortsatt utrymme för de viktiga maktochdemokratidiskussionerna i Sverige,även i tider av ekonomisk turbulens. •MARIA RANKKA,DEBATTÖR, SKRIBENT OCH VD TIMBRO
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER <strong>2008</strong> 3Mycket krångel kring smörjfettet– Jag har hållit på från imars till i juli med att fylla iproduktregistreringsblanketternasom Kemikalieinspektionenkräver. Man får olikasvar varje gång man ringer,säger Linda Muhar på Dematek.KRAV Linda Muhar är miljöansvarigpå företaget Demateksom tillhandhåller lyftutrustningaroch är generalagentför tyska Demag Cranes &Components. Med importenav kranarna följer ett smörjfettsom omfattas av regelverketkring kemikalier. Dettabevakas av ECHA, EUs organför den gemensamma lagstiftningenREACH. Men densvenska Kemikalieinspektionenställer också en rad kravpå att företaget ska redovisadiverse uppgifter om smörjfettet.BlanketterHon tycker synd om de företagsom har mängder av kemikaliersom det ska fyllas i omfattande,obegripliga blanketterom. Hon har bara sitt smörjfettoch hon är för övrigt positivtill de krav på registrering somingår i REACH. De är bra förden framtida miljön och säkraranvändningen av de olikakemikalier som används.– Jag förstår inte varför jagska lämna alla uppgifter äventill Kemikalieinspektionenoch varför två myndigheterska göra samma sak. Vi är jumed i EU för att få gemensammaregler för att det ska varalika i alla medlemsländer.Kemikalieinspektionenfrågar om produktens namn,funktion, innehåll, ursprung,huvudsakliga användning, riskermed den, arbetsmiljön ochmycket annat. Det krävs attman förstår tabellerna och attman har rätt blankett.Linda Muhar, miljöansvarig Dematek, har problem medsmörjfettet. I flera månader har hon fyllt i produktregistreringsblankettersom ska till Kemikalieinspektionen.Pengar och resurserLinda tycker att gränser ochansvarsfördelningen mellanmyndigheterna är luddig, attKemikalieinspektionens informationär svårtydd och att honfår dubbla budskap när honfrågar.– Sådant kostar mycketFoto: daniel roospengar och resurser för företaget,säger hon.Linda är nyutbildad ochny i branschen men menaratt många ute i näringslivetär i samma situation som honoch är osäkra på de nya kravenfrån myndigheterna. Enhel del missar troligen det härmed Kemikalieinspektionenoch fårförutomde vanligaavgifternakanskeockså för-Jonas Hörnfeldt,seningsav-gifter, trorvd Dermatek.Linda.Vd i Dematek är JonasHörnfeldt. Han tycker att företagethar en bra organisationför att hantera uppgiftslämnandettill myndigheterna vilketbland annat innebär kvartalsrapporteringtill StatistiskaCentralbyrån av olika uppgifteroch intrastatsredovisning, detvill säga rapporter om vad somimporteras och exporteras.Kunskapen dålig– Men vi kanske har vant ossoch organiserat oss för detta.För dem som ska starta nya företagär det ju nära nog omöjligtatt sätta sig in i alla lagaroch regler, säger han.Ett systerbolag till Dematek,som utbildar företag ireglerna om arbetsmiljö ochsäkerhet med kranar och maskiner,har märkt att kunskapenom de regelverken ärmycket dålig.Han tycker också att det äromodernt och onödigt långsamtoch arbetskrävande att företagenska behöva lämna uppgifternamanuellt med post.– Det vore rimligt att mangjorde det över nätet i stället,säger han. • BJÖRN JERKERTFoto: daniel roosByråkratisk börda ökar företagets kostnaderVarje år får landets företaglägga ned nära 100 miljarderkronor på administrationenav alla lagar och regler.LÄGET Regeringen har sedanett par år lovat att den här byråkratiskabördan ska minskamed 25 procent till 2010. Meni somras visade en rapport attkostnaderna för det här i ställetstigit med nära två miljardersedan 2006.Det var Närings- och teknikutvecklingsverket,Nutek,som på regeringens uppdraggjorde en lägesrapport somkonstaterade att man skullehamna långt under 25-procentsmålet.18 olika områdenundersöktes, till exempel bokföring,associationsrätt, skatter,statistik, årsredovisningar.Andra områden var energi,miljö, tull och utrikeshandel ellervissa branscher som byggochfastigheter, kommunikationeroch transporter. Dessutomfinns produkt- och konsumentlagstiftningensom bland annatberör många teknikföretag.Inom 13 av områdena visadedet sig att det inte hade skettnågra förändringar alls i regelsystemet.Där regler hade tagitsbort hade de ofta ersatts av nyakrav och bestämmelser. Inomskatteområdet hade företagensadministrativa kostnader ökat.600 förenklingarNutek konstaterar att det intebara är nya EU-regler somökat den byråkratiska bördanför näringslivet utan att även desvenska myndigheterna skullekunna göra mycket mer för attförenkla reglerna.De statliga departementenoch myndigheterna har ålagtsatt ta fram idéer till förenklingari uppgiftslämnandet och i vårasuppgavs att det fanns 600sådana förslag. Regeringen manarockså på för att nå målet, senasti höstens budgetproposition.Man nu har bland annatålagt Bolagsverket att minska påantalet uppgifter som krävs in.Man har också beslutat att i<strong>nr</strong>ättaatt statlig Regelråd något somvälkomnas av Näringslivets regelnämnd,NNR, som verkar föratt minska byråkratin.Teknikföretag har i regel brarutiner för att hantera produktlagstiftning,miljöregler och annat,tror Maria Sandqvist påTeknikföretagen.– Men de är känsliga för förändringar,säger hon.Mänga upplever problemmed regler som skiljer sigmellan olika länder med kravpå inspektioner, med krångligabestämmelser i miljöbalkenom avfall och annat ochmed ideliga förändringar iregel verken. •BJÖRN JERKERT