à tgärder mot fosforförluster från jordbruksmark - Greppa näringen

Bild 9. SMHI:s flödesprognoser hjälpte oss att pricka in flödestopparna i område E23, t.ex. den 17 mars 2009.Övrig datainsamling har gjorts inom respektive forskningsprojekt. Utbytet av datamellan projekten har varit begränsat och en del mätningar (t.ex. provtagning och analysav vatten) gjorts dubbelt. I den akademiska världen råder ofta konkurrens och det är intealltid forskarna är villiga att dela med sig av resultaten till kollegor på andra universitetoch institut. Data som samlats in inom ett projekt anses av tradition tillhöra respektiveforskare tills de är publicerade.5.3.3 HallandI område N33 odlas vårspannmål på närmare 50 % av åkermarken. 2008 utgjorde vårveteoch vårkorn vardera en femtedel. Givorna av fosfor var i genomsnitt för området12 respektive 14 kg/ha vid de två senaste odlingsinventeringarna. Fosfor från stallgödselutgör då den största delen. Stallgödsel spreds på ca en tredjedel av åkerarealen i medeltalför år 2007 och 2008. Något mer gödsel spreds på våren jämfört med på hösten.Den transporterade mängden fosfor i bäcken är ca 0,6 kg/ha och år varav hälften sompartikulärt bunden fosfor. Även det skattade bidraget från åkermarken är ca 0,6 kg/ha.Det beror på att andelen åkermark är så stor i området (93 %) och att skillnaderna ”försvinner”i de avrundade medelvärdena. Transporterna beräknade från flödesproportionellasamlingsprov för 2008 blev 10 % mindre jämfört med dem som beräknats frånmanuella prover. Av de fem synoptiska provtagningsomgångar som gjordes 2007-2009inträffade fyra vid högflöden under sommarhalvåret och endast en under vinterhalvåret.33