13.07.2015 Views

Åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark - Greppa näringen

Åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark - Greppa näringen

Åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark - Greppa näringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Sammanfattning<strong>Greppa</strong> Fosforn startades 2006 som ett pilotprojekt inom rådgivningsprojektet <strong>Greppa</strong>Näringen för att testa åtgärder <strong>mot</strong> fosforförluster från <strong>jordbruksmark</strong> i praktiken. Bakgrundenvar att övergödningen och algblomningarna i Östersjön stått i fokus undernågra år. I den aktionsplan för havsmiljön som Naturvårdverket tog fram 2006 i samarbetemed 15 olika myndigheter föreslogs en rad olika åtgärder. En av dessa var attstarta ett pilotprojekt med syftet att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sättminska fosforförlusterna från jordbruket inom ett avrinningsområde och praktiskt provaom de åtgärder vi känner till i dag kan påverka fosforförlusterna från åkermarken.Projektets upplägg är att:- inom tre avgränsade avrinningsområden (pilotområden) testa olika metoder föratt identifiera de fält eller delar av fält där risken för fosforförluster är störst- tillsammans med berörda lantbrukare ta fram förslag på åtgärder som skullekunna sättas in för att minska förlusterna.- försöka få lantbrukarna att vidta de åtgärder som är genomförbara i praktiken.- följa upp effekterna av insatta åtgärder genom mätningar i avrinnande vatten.Kriterierna som sattes upp för val av pilotområden var bl.a. att de skulle vara lagomstora (500-1 500 ha), ha en stor andel åkermark, höga fosforförluster, liten inverkan frånandra källor än jordbruk, bra mätstationer för vattenföringsmätning och känd historiknär det gäller växtnäringsförluster. Utifrån dessa kriterier valdes tre pilotområden ut:Område U8 ligger i Västmanland strax intill Mälaren. Styv lera är den dominerandejordarten i det mycket flacka området. Området består av 525 ha varav 62 % åkermark.Spannmålsproduktion bedrivs på ca 90 % av åkerarealen. Gården med störst areal i områdetproducerar ungefär 2 800 slaktsvin per år. Övriga gårdar brukar marken kreaturslöst.Den årliga fosforförlusten uppgår till 0,79 kg/ha, vilket är det högsta värdet inomhela miljöövervakningsprogrammet.Område E23 i Östergötland karakteriseras av ett småbrutet och svagt kuperat jordbrukslandskap.Den dominerande jordarten mellan moränkullarna är styv lera, i flera fall medlerhalter på över 70 %. Området har en areal på 744 ha varav 53 % åkermark. Djurhållningen(0,6 djurenheter/ha) är varierande med nötkreatur, får, smågris-, slaktsvins-, ochkycklingproduktion.Område N33 i Hallands slättlandskap ligger i Laholmsbuktens tillrinningsområde. Jordarternai området varierar från grovt åsmaterial (sand och mojordar) till mellanlera.Dominerande jordart är mellanlera. Området omfattar totalt 650 ha varav 93 % är åkermark.Dominerande grödor är spannmål, potatis, raps och vall. I området finns bådeslaktsvins- och mjölkproduktion och djurtätheten är ca 0,4 djurenheter per hektar.Pilotområdena som valdes ut har fungerat bra. De uppfyller flera viktiga kriterier ochspeglar samtidigt i praktiken förekommande olikheter i markförutsättningar och lantbrukarnasattityder. Det är en styrka att kunna visa på mätresultat i diskussionerna medlantbrukarna. För att kunna se om de förändringar som görs i fält kommer att avspeglasig i framtida mätvärden behövs fortsatta mätningar under lång tid, även efter det attprojektet har avslutats.6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!