à tgärder mot fosforförluster från jordbruksmark - Greppa näringen

i stället! När sedan projektet fortskred och förslag på åtgärder kom fram har det visat sigatt andra frågeställningar blivit viktiga:- Om man anlägger en sedimentationsdamm på sin mark, kan det påverka flödenoch nivåer i bäcken? Vad säger dikningsföretaget om detta?- Kan fosforfällorna påverka beslutanderätten över min egen mark i förlängningen?- Det finns stöd nu, men vad händer om även miljöstöden fasas ut? Får jag dååterställa marken och vem står för de kostnaderna?För att få till stånd åtgärder räcker det alltså inte att man vet när, var och hur förlusternasker och vilka åtgärder som ska till för att reducera eller stoppa dem (vilket kan varanog så svårt). Det är också en rad juridiska, hydrotekniska och ekonomiska spörsmålsom behöver klargöras innan lantbrukarna vågar satsa på mer omfattande åtgärder.5.6.2 ÖstergötlandNär det gäller åtgärder så har man genomfört sådant som är direkt lönsamt på gården,t.ex. minskade mineralgödselinköp. Lantbrukarna avvaktar med åtgärder som kräverstörre insatser såsom täckdikning, åtgärder i dräneringssystemen m.m., vilket beror delspå kostnader, dels på att en sådan insats behöver passas in i produktionen, t.ex. att det ärträda på just det fältet det året.Några nya skyddszoner har inte tillkommit sedan miljöersättningen för skyddszonersänktes 2007, men kan möjligen komma att anläggas kommande år när nu ersättningenåter höjts. Lantbrukarna avvaktar också forskarnas resultat, riskbedömning och åsikterom åtgärder (både typ av åtgärder och bästa platsen för dem) samt eventuell medfinansieringgenom projektet.En del större åtgärder som antytts av forskarna, såsom anläggning av våtmarker, avsläntningav dikeskanter och anläggning av fosforsedimentationsfällor, behöver ocksågenomgå en tillståndsprövning eller anmälan. Dessa processer kommer därför inte attsättas igång innan det står klart att det är dessa åtgärder man ska satsa på. Medfinansieringav utredningskostnader och kostnader för omprövning i miljödomstolen kommerockså att behövas.5.6.3 HallandI pilotområdet i Halland finns en våtmark där ett kalkfilter installerats på prov för attundersöka om det är möjligt att rena vattnet från fosfor via detta, se bild 10. Kalkfiltret,som kommer från Nordkalk, är av en typ som vanligtvis används i mindre efterfiltreringsbrunnarefter minireningsverk för att rena avloppsvatten från fosfor. I detta fall harfiltret installerats i en brunn invid våtmarken, vilket skedde under våren 2009. Från våtmarkenleds vatten genom filtret och sedan till en nedströms belägen del av våtmarken.Fosforhalten (både totalfosfor och fosfatfosfor) liksom pH-värdet i in- och utgåendevatten har mätts en gång i veckan under sommaren och hösten 2009. Flödet in i filtrethar reglerats för att försöka hitta ett optimalt flöde för denna typ av filter och kartläggasambandet mellan flöde, fosforhalt och livslängd hos filterkassetten.37