à tgärder mot fosforförluster från jordbruksmark - Greppa näringen

projekteringen har man tagit hänsyn till detta, men det är något som måste säkerställasså att inte lantbrukarens farhågor besannas.5.5.2 ÖstergötlandRådgivningen i området har i stort sett fungerat bra, med någon enstaka krock i samordningen.Eftersom olika rådgivare utför rådgivningen i olika moduler kan dessaibland hamna inom samma tid, vilket kan upplevas som tjatigt. Bara en av åtta berördalantbrukare har tackat nej till all rådgivning.Beroende på hur mycket annan rådgivning en lantbrukare har tillgång till kan Grepparådgivningenuppfattas som upprepning av redan kända saker, eller som något nytt ochanvändbart. Flera råd har varit konkreta och i kommande uppföljningsmodul kommer viatt få en summering av vad lantbrukarna genomfört och vad som återstår att göra ellerinte kommer att göras. För ytterligare information om vad som avhandlades vid rådgivningsbesöken,se avsnitt 4.4.2. och 4.5.2.5.5.3 HallandOmrådet i Halland har sedan länge studerats både med avseende på kväve och på fosforeftersom det ingår i miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmarksedan 1991. Så sent som 2006 utfördes ett examensarbete i avrinningsområdet medsyftet att studera ytavrinningens betydelse för fosfortransporten vid höga vårflöden(Frising & Svensson, 2006). Känslan är att de berörda lantbrukarna är ganska trötta påalla projekt kring kväve och fosfor. Trots detta har intresset och engagemanget hos lantbrukarnavarit stort på mötena och under studiecirkelträffarna. De har varit intresseradeoch diskuterat mycket med varandra och med föreläsarna kring de olika ämnena sompresenterats. Det tyder på att det finns intresse för dessa frågor i området, men nu måstenågot praktiskt hända. För det krävs att lantbrukarna får tydliga siffror på vad olikaåtgärder verkligen betyder för fosforförlusterna. Det märks tydligt att lantbrukarna villha konkreta råd kring hur fosforförlusterna kan minska och vad det kostar, eller om mantill och med kan tjäna pengar på att minska förlusterna. De är mätta på rådgivning ochteori och vill se praktisk handling.Grupprådgivningen kring fosfor som hölls hösten 2008 beskrivs närmare i avsnitt 4.5.3.Lantbrukarna var mycket intresserade av teknikdelen som Lars Wijkmark höll i. Mångafick även upp ögonen för värdet på stallgödseln och att fosforn är dyr. Flera av växtodlingsgårdarnai området gödslar redan med låga fosforgivor, men omfördelningenmellan grödor var delvis ny information. En nyttig övning under studiecirkeln var engruppövning med gödslingsförslag för avrinningsområdets olika delar, som uppvisarstora skillnader i mängd lättillgänglig fosfor (P-AL) i marken.5.6 Åtgärder5.6.1 VästmanlandGenerellt sett har lantbrukarna i pilotområdet i Västmanland varit samarbetsvilliga ochpositivt inställda till projektet. I startskedet tyckte de nog att det var lite för mycketredovisningar av mätningar och siffror överhuvudtaget. Man ville se förslag på åtgärder36