à tgärder mot fosforförluster från jordbruksmark - Greppa näringen

I två andra avrinningsområden (Långevadsbäcken i Halland och Örstorpsbäcken iSkåne) har länsstyrelserna i Halland och Skåne låtit Ekologgruppen utvärdera ett dansktriskindex för fosforförluster. Detta index bygger dock till stor del på erosionsförlustervia ytavrinning, vilket inte är någon dominerande förlustväg i Greppa Fosforns pilotområde.Det danska fosforindexet finns närmare beskrivet i Heckrath m.fl. (2009) ochAndersen m.fl. (2009).5.5 Rådgivning5.5.1 VästmanlandRådgivningen har inledningsvis gett konkreta råd om fosforförluster utifrån den kunskapsom vi har idag. Exempel på råd som förmedlats är:• Anpassade gödslingsnivåer utifrån bortförsel och markens fosforstatus. Detgäller både stall- och mineralgödsel.• Strukturförbättrande kalkning.• Reducerad jordbearbetning där det fungerar (på ca 75 % av arealen)• Skyddszoner.• Väl fungerande dränering.Under projektets gång har det kommit upp nya frågeställningar som är svårare att ge rådom. Även om man sätter in ovanstående åtgärder fortsätter marken troligen att läckafosfor. Då blir frågan genast mer komplicerad. Lantbrukaren känner att hur han än görså blir det inte bra. I pilotområdet i Västmanland misstänker vi att den inre erosionenstår för en stor del av den partikelbundna fosforn som utlakas. I dagsläget har vi ingabelägg för detta, men annan forskning tyder på att det kan vara så. Vi har därför erbjuditen av lantbrukarna att vi skulle anlägga en sedimentationsdamm för att kunna minskaläckaget den vägen, samtidigt som vi då skulle kunna mäta effekten av den. Arbetetmed dammprojekteringen lades ut på konsultfirman WRS, Uppsala. För att betjäna 200ha projekterades dammen till ca 0,25 ha. Beräkningarna grundades på norsk forskningmed en dammyta som motsvarade 0,07 % av avrinningsområdets yta. Lantbrukaren hardock avböjt erbjudandet av flera anledningar:• När dammen projekterades (2009) fanns inget specifikt stöd för vare sig anläggningeller skötsel av en sedimentationsdamm/fosforfälla. Det skötselstöd somexisterar idag är anpassat för våtmarker. I det här exemplet kommer ingen ersättningför skötseln att utgå eftersom arealen är för liten. Detta är något som måsteses över för framtiden. Fr.o.m. 2010 är det möjligt att få stöd för anläggning avdammar som samlar fosfor inom landsbygdsprogrammet. Stödnivån per hektarär högre än för vanliga våtmarker, men eftersom fosfordammar oftast är små tillytan blir det ändå svårt att få kalkylen att gå ihop.• De flesta bäckar/diken i jordbrukslandskapet är reglerade av ett dikningsföretag.Den aktuella lantbrukaren är orolig att fosforfällan kan komma att ändra flödeteller nivåerna i bäcken och därmed påverka andra markägare uppströms. Vid35