fulltext - DiVA Portal

6. Hallandsposten före och under andra världskrigetI de följande kapitlen ska analysmaterialet från Hallandsposten sammanställas, i enlighet med de tretidsperioder som beskrivs i kapitel 3, ovan. Analysen tar sin början sommaren 1936, då Johan Svipdagtillträdde som huvudredaktör för Hallandsposten i Halmstad. Den första tidsperioden blir därmedsommaren 1936, fram till hösten 1938. Den andra tidsperioden sträcker sig från senhösten 1938 tillårsskiftet 1943/44 – och den sista perioden blir då året 1944 och fram till Tysklands kapitulation.I fältarbetet har fokus legat på att i första hand leta efter texter som bildar opinion gentemotTyskland och/eller nazismen – eller det svenska förhållningssättet till Nazityskland. En avgränsninghar också gjorts när det gäller typ av texter. Material på ledarplats, samt krönikor signerade ”Ögat” ärsådant material som rent konkret infogas i studiematerialet. Utöver innehållsanalyser, har fältarbetetäven en kvantitativ prägel så tillvida att kontinuiteten i opinionsmaterial fördelat över tid ocksåavvägs. Som analysen ska visa, finns det ett samband mellan kontinuitet i material och materialetsvinkling. Det innebär i sig en intressant aspekt för frågeställningen, eftersom kontinuiteten säger endel om hur aktiv Hallandsposten är i sin opinionsbildning gentemot nazismen och Nazityskland.Krönikor signerade ”Ögat” är Johan Svipdags texter, det vet vi redan innan denna studie företagits.De krönikor som bär den signaturen och som på ett eller annat sätt involverar tankar kring nazismen iTyskland eller Sverige – eller Tysklands agerande som krigförande – är därmed ett givet material föranalysen.Ledarmaterialet är ofta osignerat, och då kan vi följaktligen inte med säkerhet veta om det är JohanSvipdag eller någon av hans medarbetare som skrivit texten. Som huvudredaktör torde dock Svipdaghaft ganska goda möjligheter att påverka hur materialet på ledarplats sett ut. Därmed ses deosignerade ledarna i denna studie som direkt eller indirekt sprungna ur Svipdags redaktörskap – ochanger ju dessutom tidningens hållning i olika frågor. Jämför man retoriken i de osigneradeledartexterna med den retoriska stil som ”Ögat” använde sig av, går det i många fall att se uppenbaralikheter, vilket kan ses som ett tecken på att det är Johan Svipdag som ligger bakom texterna.På ledarplats i Hallandsposten under dessa år, återkommer dessutom ofta signaturen ”V. Spg”, undersenare delen av kriget oftare utskriven som ”Valfr. Spg” eller ”Valfrid Spångberg”. Spångberg vartroligtvis aldrig anställd som medarbetare på Hallandsposten, utan skrev i stället på frilans för liberalpress (Hallandspostens hållning har historiskt varit liberal, om än radikal). I nationalencyklopedin(http://www.ne.se/valfrid-spångberg) beskrivs Valfrid Spångberg kort och gott som liberal publicist. INordisk Familjeboks upplaga från 1926 (http://runeberg.org/nfcr/0254.html) finns han omnämndsom frilansskribent för landsortstidningar och förtroendevald inom Publicistklubben. År 1909startade han Aftontidningen, och innehade redaktörskapet på den tidningen fram till år 1912. Somskribent hade han ett särskilt intresse för politik, inte minst svensk neutralitetspolitik. Ianalysmaterialet förekommer exempel på Spångbergs texter som publicerats i Hallandsposten,eftersom publiceringen av materialet får sägas bilda ett ställningstagande från tidningens sida ochdess redaktörskap.Utöver materialet på ledarplats och Ögats krönikor görs då och då nedslag i den mer allmännanyhetsrapporteringen, framförallt rubriksättning på förstasidan, i syfte att säga något om hurnyhetsvärderingen på Hallandsposten kunde se ut, under andra världskriget och med Johan Svipdagsom huvudredaktör. Vi har tidigare i detta arbete nämnt rubriksättningen ”Dåren Hitler söker orsak25