fulltext - DiVA Portal

kring hur Tyskland med hjälp av ett ultimatum tilltvingat sig Memel och hur Hitler anlänt dit ochtriumferat. Men den 24/3 kontrasteras bilden av de engelska reaktionerna. ”Chamberlain ger tyskaregeringen kraftig varning. Söker Hitler dominera Europa?” lyder rubriksättningen på tidningensförstasida. Temat fortsätter den 1 april, med rubriken ”Hitintill men icke vidare” som alltså ärEnglands bud till Tyskland. I en osignerad ledare samma dag (”Den hektiska febern”), gläds skribentenåt att västmakterna nu äntligen har börjat visa tydliga reaktioner på Hitlers anspråk och genom sinauttalanden ger svar på de hot som axelmakterna uttalat: ”Efter Chamberlains förklaring i går kommerHitlers tal i dag, men världen är icke lika intresserad som förr. En man som svikit sitt givna ord kanicke tagas på allvar på samma sätt som man tidigare bemödat sig om. [---] Ingen litar längre på ordoch förklaringar, blott på kanoner”.”Numera ha folken svårt att tro på löften förrän de se gärningarna”, konstateras vidare i enosignerad ledare den 4 april 1939. Texten utvecklar sedan kring det som betraktas som Hitlersmisstag, exempelvis att ockupationen av Tjeckien fick till konsekvens att England sa upp sitthandelsfördrag med Tyskland, vilket naturligtvis inte var helt lyckat. Att England nu vaknat från sindvala och på allvar visat reaktion mot Tyskland var ju också någonting som verkar glädjaHallandspostens ledarskribent. Och den 15 april 1939 konstaterar den osignerade ledaren att”… England [nu tagit] ett steg ytterligare bort från den splendid isolation, som länge varit riktpunktför dess utrikespolitik. Till garantien åt Polen kommo försäkringarna åt Rumänien och Grekland.” Detsom mest kännetecknar tidsperioden konstaterar ledaren, är dock en enorm spänning mellan deolika stormakterna. Trots ett tydligt ställningstagande för västdemokratierna och mot Axelpakten, såkan det ändå konstateras att det finns en viss uppmjukning i hur ofta och hur kritiskt Hallandspostenvågar sig på att skriva om Nazityskland. Betecknande är exempelvis att man hellre uttryckerbesvikelse över Tyskland eller möjligen Hitlers svikna löften, än att man vågar sig på att göra deparalleller med dårskap eller övriga förlöjliganden kring Hitlers person eller nazismen, som vi kunnatse i tidigare delar av analysen.8.2. Nervkrig och svenska nazisterUnder sommaren och inledningen av hösten år 1939 går Europa som på nålar och väntar på vad somkan komma att bli Tysklands eller axelpaktens nästa drag. I fokus står den så kallade Danzigfråganoch omvärldens allmänna förhållningssätt kan beskrivas med Valfrid Spångbergs ord i rubriken den10 juli 1939, nämligen ”[s]pänning och ovisshet”. I texten spekuleras kring vad som kan vara Hitlersplaner, samt vilka möjligheter som finns hos de olika staternas arméer. Hitler som krigsherre ellerstrateg beskrivs enligt följande: ”För blodsutgjutelsen och ödeläggelsen ryggar han säkert inte. Attmillioner människor få sätta livet till hejdar honom icke. Men sin ställning och sitt verk vill hanförvisso icke vedervåga.” Vi kan ana oss till en underliggande poäng här som består i att Hitler noginte tänker sätta igång ett krig som han inte ser sig ha goda chanser att vinna.”Medan nervkriget pågår för fullt, har den tyske envåldshärskaren tagit semester”, konstaterartidningens osignerade ledare från den 15 juli 1939. I texten utvecklas sedan vidare (i en ganskaneutral ton) turerna kring Danzig. På nyhetsplats förekommer nu också en hel del om mobiliseringenkring Danzig och rädslan för vad som ska hända. I början av augusti 1939 fortsätter spekulationernaom vad som komma skall. Den osignerade ledaren ”England samlar sig” (3/8) reflekterar kring ettyttrande från den ”förutvarande brittiske utrikesministern” om att England nu begravt sinavspänningspolitik på 40 famnars djup. Med andra ord att England nu rustar sig för krig.35