fulltext - DiVA Portal

till ett världskrig”, som i Hallandspostens egen historieskrivning har fått vara betecknande för detsvipdagska redaktörskapet. Under analysarbetet har ett visst fokus därför även legat på rubrikerna påförstasidan, för att se om det kan ha funnits flera liknande braskande rubriker, med ett tydligtställningstagande när det gäller olika krigshändelser eller politiska händelser och utspel.Studien utgörs av textanalyser, med retorikanalysen som en metodologisk utgångspunkt (Mral 2008,s 62). En sådan ansats låter den omgivande situationen för texten bilda utgångspunkt för en analyssom sedan koncentreras kring textens argumentativa element och anknytning till omgivande(exempelvis politiska) diskurser. Vi kan även titta närmare på textens stil och metaforik, liksom dessnarrativa strukturer (ibid., s 62, 71–72). Den retoriska situationen bestäms i en debattartikel ellernyhetstext normalt sett av konkreta händelser eller fenomen i omvärlden – i det här fallet kommerdet då att handla om politiska/diplomatiska processer och krigshändelser. Den sammanlagdahändelseutveckling som vi i modern tid har valt att kalla ”det andra världskriget” – med fokus på dennazityska regimen och Tyskland som krigsnation – utgör således de omständigheter (”exigence”,ibid., s 66) som blir de undersökta texternas retoriska ”problem”. Samtidigt finns ocksåbegränsningar (”constraints”, ibid.), i form av tryckfrihetsinskränkningar och tyska påtryckningar motden svenska regeringen och pressen att ta hänsyn till i analysen av texterna.Då den retoriska analys som bedrivs här, har en strävan efter att placera in textmaterialet i ett större,samhälleligt perspektiv, kan vi säga att det finns ett inslag av kritisk retorikanalys (ibid., s 68). I denkritiska retorikanalysen, menar Mral att forskaren inte bara ser till textens formelement, utan ocksåtill hur texten fungerar i ett avsett sammanhang. Det avsedda sammanhanget är i det här fallet enopinionsbildning, som Hallandsposten bedriver i förhållande till dels sin publik, men också politiskamakthavare, och (som vi ska se i analysen) även i relation till andra publicister. Ansatsen kan ocksåses som en ”begreppsorienterad retorikanalys”, där en närläsning av tidningsmaterialet bildarutgångspunkt för en analys av hur centrala begrepp som Tyskland, Hitler och nazismen används itidningstexterna (ibid., s 74).26