Kung Krösus

Kassandra Det var ingenting.
Kroisos Varför denna förintande lågande blick av en moders hysteriska oro?
Kassandra Jag önskar att jag kunde varna dig för vad jag känner, men känslan kan
ej kläs i ord. Jag vill ej göra olyckan värre.
Kroisos Vad då för en olycka?
Kassandra Ack! Det finns ej någon flykt undan maktens förbannelse! (skyndar ut)
Kroisos Konstigt! Vad gick det åt henne?
Adrestos Jag fruktar, o Kroisos, att hon begrep mera av orakelspråket än du.
Kroisos Och vad var det då som jag ej fattade själv?
Adrestos Låt oss hoppas att hon bara överdrev sitt eget känsloliv, såsom ju
kvinnor i allmänhet gör. (de gå ut.)
Scen 2.
Kassandra Så är du smyckad, ljuva jungfru, till ett kungligt bröllop utan like. Hela
världen skall med välbehag och leende välvilja se på dig när du nu invigs till ett
heligt ämbete som brud och framtidsdrottning!
Melissa Ack, jag kan ej tro att det är sant! Allt har gått så förskräckligt fort! Det
var ju bara några veckor sedan Arion först blev medveten om mig. Därefter har all
världen bara varit som en ständigt mera ystert virvlande och rusig karusell, som bara
ökar farten hela tiden! Tänk att jag skall gifta mig i morgon!
Kassandra Landet låg i sorg, och konung Kroisos närmade sig vansinne och djurisk
natt. Men se! På nytt har ljuset tjusat hela världen med en salig glädje genom din och
Arions förening som försäkring till allt folket om en lika kunglig framtid om ej till
och med en ännu mera lysande epok än Kroisos storhetstid.
Arion (inträder) Min brud! Vad du är vacker!
Melissa Du får icke se mig ännu, Arion! Det bådar otur att en brudgum ser sin
brud i full utstyrsel före bröllopet!
Arion Vidskepelse och skrock hör icke vår tid till. Vi lämnar samtliga
förbannelser långt bakom oss och skall blott ägna oss åt konstruktivt förnuft.
Melissa Men likväl borde du ej se din brud förrän vi äntligen får gifta oss.
Arion Melissa, du och jag var redan gifta när vi först fick se varandra. Guden
har bestämt oss för varandra förrän vi ens visste att den andra fanns. Vi är de rätta
för varandra och är gifta evigt förrän vi kom till.
Melissa Du överdriver men på älskvärt sätt.
Arion Jag säger bara som det är.
Kroisos (inträder) Kassandra! Mina barn! Jag kan ej vänta med att njuta av er åsyn
såsom brud och brudgum! Aldrig har väl världen sett ett mera välbehagligt par!
Melissa Vi är ej gifta ännu.
Kassandra Vad vill kungen i ett brudgemak som icke är hans eget?
Kroisos Jag var bara ivrig att få träffa er och se er, underbara sköna ungdomar,
livssprudlande av kraft och energi och glädje! Jag är snart en gammal man och blir
med åren mer beroende av ungdoms sällskaps charm och stöd.
Kassandra En till i detta kabinett, och vi är alldeles för många.
Kammarherren (inträder) Herre konung, jag ber om ursäkt, men Adrestos ber om
några ord.
Kroisos Vad är det nu igen? Är nu det svinet framme och förstör vår frid igen?
Kammarherren Ja, min konung, jag är rädd att så är fallet.
Kroisos Låt den olyckan få komma in då. Ja, Adrestos, vad är det du vill?
Adrestos Jag ville icke störa er familjesammankomst, men den där galten är just
nu och härjar som besatt längs Hermos bygder. Vi kan ta den nu, om vi får rida ut ett
antal väl beväpnade.
22