för ledaren - om man har medarbetare eller motar - Pharma Industry

Nedslag i läkemedelsreklameNs historia:
I mitten på 1600-talet härjade pesten i Europa och folk dog som flugor. Det
annonserades flitigt för mirakelmediciner och kurer som utlovades bota ”sjukdomen”,
eller åtminstone lindra dödsångesten. Det hela blev lite för bra och läsarna
protesterade. De trodde inte ett ord på vad som skrevs. Läkemedelsreklamen
fick med andra ord en dålig start.
I
Sverige har läkemedelsreklamen en
relativt lugn och sansad historia.
I Amerika präglas historien inte
oväntat av ett hårdare och mer uppskruvat
tonläge.
På 1700-talet växte den amerikanska
tidningsmarknaden och med den reklamen
för undergörande behandlingar,
hälsokurer och universalläkemedel.
Annonserna vände sig till de bättre
bemedlade klasserna eftersom vanligt
folk inte förväntades kunna läsa, än
mindre ha råd att köpa tidningar. En av
aktörerna var apotekaren och kemikaliehandlaren
Nathaniel Tweedy som i
januari 1767 satte in en annons för ”ett
stort och omfattande sortiment av droger
och mediciner, allt till mycket moderata
priser”. I produktlistan fanns till
exempel Daffys elixir, James feberpulver,
Turlingtons livsbalsam, Fraunces
kvinnoelexir och mycket annat prisvärt.
Begreppet ”The medicine show”
myntades. Det som tillhörde det privata
och intima, kroppens svagheter
och beroende av medikamenter, blev
offentligt av det enkla och kommersiella
skälet att det fanns bot och lindring
för det mesta i sjukdomsväg. ”The medicine
show” yttrade sig bland annat i
form av sandwichpojkar som gick runt
på gatorna med reklam och det förekom
till och med elefanter som reklambärare.
Läkemedelsreklamen fick också sin
givna plats på alla ”affischplatser”.
Människor samlades vid affischerna
redan på morgonen för att ta del av senaste
nytt eller av de mest undergörande
medlen. Eftersom de flesta inte kunde
läsa blev den ritade bilden det bärande
budskapet. Många konstnärer
knäckte extra i branschen, då som nu.
Kampen mot reklammedicinen
Att sälja läkemedel med dessa metoder
upprörde läkarkåren, och produkterna
fick det nedsättande samlingsnamnet
reklammedicin.
Enligt läkarnas sätt att se det skulle
allt som hade med sjukdom och be-
handling att göra vara privat och intimt.
Den offentliga reklamen för undergörande
kurer och universalläkemedel
kom därför i dålig dager och ansågs
som simpel och vulgär.
Läkarna krävde att marknadsföring
av läkemedel skulle vara ytterst diskret
och att man inte fick locka sjuka genom
att inge överdrivna förhoppningar om
läkemedlens effekter. Den officiella
medicinen hävdade att bara det faktum
att man gjorde reklam innebar att det
var tvivelaktiga produkter. Riktig medicin
behövde ingen reklam.
Men läkarkåren hade stora problem
att få gehör för sina krav, och värre blev
det med universalläkemedlen eller patentmedicinerna
som kunde tillverkas
och säljas av vem som helst.
Varumärkeslagen gynnade patentmedicinerna
Marknaden för patentmediciner tog
fart i och med den första varumärkeslag
som kom i USA 1870. Möjligheten
att skydda varunamnet innebar helt
pharma industry nr 6 –11 21