2016 - Holmiensis 4
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
N u d l a r , s t u d i e r & s t å l a r<br />
STUDENTENS<br />
Tisdag morgon, seminarium, termoskaffe. Den här typen av seminarium brukade fortgå<br />
ganska smärtfritt, om än långsamt. Men istället för vår vanliga handledares trötta varelse<br />
uppenbarade sig en ung mörkhårig kille i dörröppningen. Tjejen bredvid mig gav ifrån<br />
sig ett ljud som var en blandning av ett pip och en flämtning, Lust hade visat sitt ansikte.<br />
TEXT KLARA PRINTZ<br />
J<br />
ag studerade henne fascinerat<br />
under de nästkommande<br />
två timmarna och förställde<br />
mig hennes tankar. När hon stirrade<br />
drömmande på hans läppar när de<br />
rörde sig bet hon sig i sina egna. När han<br />
riktade blicken åt hennes håll fladdrade<br />
hon med ögonfransarna. Hon, Lust, utstrålade<br />
en pulserande elektricitet som<br />
tog över hela rummet, vi andra var bara<br />
åskådare i denna dans. Tänk den som<br />
fick byta sin egen trötta sinnesstämning<br />
mot det där, om så bara för en minut.<br />
Jag var ledig på eftermiddagen<br />
och bestämde mig för att smyga in<br />
på Café Linné för lite fika och lättsamt<br />
plugg. Jag hade just sjunkit ner i en<br />
fåtölj när två killar satte sig vid bordet<br />
bredvid. Den ena, som verkade vara<br />
några år yngre, beklagade sig över ett<br />
prov han skulle skriva nästa vecka och<br />
var väldigt nervös över. Den andra<br />
killen, som var i min ålder, skrattade,<br />
klappade honom på huvudet och sa<br />
”vänta bara tills du kommer till universitetet,<br />
du ska se tentan jag skrev<br />
förra veckan, den var assvår”. Högmod<br />
fortsatte att orera om hur otroligt<br />
krävande högre studier var, och att<br />
gymnasiet var en barnlek. Jag försökte<br />
att inte lyssna, men Högmod pratade så<br />
högt att det inte gick att undgå fraser<br />
som ”det är bara losers som inte pluggar”,<br />
”ekonomer är riktiga lallare” och<br />
”men jag fick ju självklart A”. Jag kastade<br />
medlidande en blick mot lillkillen<br />
innan jag fick nog och gick mot dörren.<br />
Jag tog en promenad för att<br />
försöka skingra tankarna lite när telefonen<br />
ringde. Jag berättade för min<br />
barndomskompis, som också pluggar<br />
här i stan, att jag var ute och gick och<br />
man kunde riktigt höra hur hans mun<br />
snörptes ihop innan Avund klämde ur<br />
sig att vissa har det minsann bra. Jag lyssnade<br />
tankspritt när han överlade med<br />
sig själv om han kanske borde hoppa<br />
av. Han ville också ha ett jobb där han<br />
tjänade pengar, han ville kunna resa,<br />
och han ville kunna njuta av helgen<br />
istället för att ångestplugga. Allt det där<br />
som alla som inte pluggar kunde göra.<br />
Yeah right, tänkte jag. Innan han hade<br />
börjat plugga brukade Avund istället<br />
ringa och prata drömskt om alla studenter<br />
som kunde ta sovmorgon, gå<br />
på nation och insupa all den kunskap<br />
som finns att inhämta i världen.<br />
Vissa blir helt enkelt aldrig nöjda.<br />
I vanlig ordning gick jag förbi<br />
Ica Lutis för att köpa mjölk och pingvinstänger.<br />
Då fick jag syn på henne, Girighet...<br />
Flåsande av upphetsning stod<br />
hon där och rev i frysdisken som dagen<br />
till ära hade extrapris på blåbär. Tre<br />
stycken enkilospåsar låg redan i Girighets<br />
korg men det fanns ingen hejd<br />
på henne. Hon måste verkligen gilla<br />
blåbär, tänkte jag och gick vidare mot<br />
“Lust hade visat sitt<br />
ansikte.”<br />
grönsakerna. Vid kassorna var det dags<br />
igen. Girighet stod framför mig i kön,<br />
nitiskt bläddrande bland otaliga rabattkuponger<br />
som hon plockat fram ur sin<br />
ficka. Efter att ha sett till att alla rabatter<br />
var dragna, och försökt tjata sig till<br />
några fler, betalade girigheten med ett<br />
gäng skrynkliga sedlar. Jag behöver<br />
18
Change language