Tidningen Cykling nr 1 2021

I FOKUS
UT I NATUREN
”Åtgärderna är extremt kostnadseffektiva sett till resultaten
vilket har sin förklaring i att man till stor del kan använda
befintlig infrastruktur i stället för att bygga nytt.”
Cyklister, vandrare och svampplockare. Alla vill vi – och uppmanas – att ta del av svenskt
friluftsliv. Men ett ökat tryck ger också större avtryck och slitage.
– Vi måste börja avsätta resurser för att det ska fungera, säger Hans Stoops, ansvarig för
rekreationscykling på Cykelfrämjandet. Text: Fanny Westin
”Hög tid att börja
satsa på naturen”
procent. Utöver det har man också
kunnat se stora förbättringar när det
kommer till luftföroreningar, halten
av kväveoxid i luften har minskat med
17 procent.
En ökning av trafikmängden på
ringleden med 14 procent har dock
uppmätts, men trots volymökningen
ser man endast en begränsad ökning
av kötiderna. Detta tack vare trimning
av trafikljus och körfält. Man kan
anta en fortsatt uppgång för alternativa
färdsätt, såsom cykling, mellan
zonerna när tidsvinster och ekonomiska
vinster blir än mer uppenbara.
Det finns andra goda exempel
från Belgien. Leuven fick samma
dramatiska ökning av trafikanter som
valde att gå, cykla eller ta bussen när
de införde sin cirkulationsplan 2016.
Andelen cyklister har ökat från 32 procent
2016, innan cirkulationsplanen
infördes till 48 procent efter (2019).
Motsvarande siffror för biltrafiken är
62 procent innan cirkulationsplanen
infördes och 49 procent efter (2019).
Biltrafiken på ringleden ökade inledningsvis
med 8 procent, men 2019
hade trafikmängden i princip fallit
tillbaka till samma nivå som innan.
Den första september 2020 blev de
flesta gator i Leuvens innerstad cykelfartsgator
med en maxhastighet på 30
km/h. Motorfordon får inte köra om
cyklister och cyklister uppmuntras
uttryckligen att cykla i bredd. Dessutom
finns också gångfartsgator och
rena gågator. Sammantaget är tre av
fyra gator nu anpassade efter gåendes
och cyklisters hastighet. Övriga gator är
bland annat avsedda för busstrafik och
för in- och utfart med bil till zonerna.
Dessa exempel från Belgien visar att
en tydlig plan, en simpel trafikreglering
och en fartanpassning ger tillbaka
gaturummet till människorna. Potentialen
för den här typen av städer (med
en radie på upp till sju kilometer) är
reseandelar på 50–60 procent för cykel,
10–20 procent för gång och 20–40 procent
för kollektiv- och biltrafik. Biltrafiken
kan utnyttja sina fartresurser på
separerade trafikleder, men är gäster
i övriga gaturum. Och genom att få
bort genomfartstrafiken i stadskärnan
och i bostadsområden blir cykelnätet
genare, luften renare och barnen friare.
Det handlar om trafik, men gaturummet
påverkar också handel, boendemiljö
och hur människor rör sig i en
viss miljö. Vi har tidigare nämnt att cirkulationsplaner
har blivit ett begrepp
som lyfts i svensk trafikplanering. För
att ta ett mer närliggande exempel har
Växjö fått medel via ett EU-projekt för
en pågående förstudie om att införa
en cirkulationsplan. Nu väntar vi med
spänning på vad förstudien visar.
Läs mer om Gent och Leuven på
Cykelfrämjandet Uppsalas webb:
bit.ly/LeuvenTrafikzoner
bit.ly/GentTrafikzoner
Så har trafiken Gents
kommun påverkats sedan
cirkulationsplanen infördes 2017:
• Cyklingen har ökat med 50% i
stadskärnan och med 17% i hela
kommunen (från en reseandel
på 30 till 35 %)
• Bilresorna har minskat med 16 %
(från 45 till 38 %)
• Resande med kollektivtrafik har
ökat med 56 % procent (från 9 till
14 %)
• Bussar har ökat sin snittfart med
6 % och spårvagnar med 5 %
• Trafikolyckorna hat minskat
kraftigt
• Halten av kvävedioxid har
minskat med 17 %
FOTO: HANNA MI JAKOBSON
tigcykling, eller mountainbike
som det också
kallas, är en av de friluftsaktiviteter
som ökar mest
i popularitet i Sverige. Och intresset
för friluftsliv generellt har under de
senaste åren fullkomligt exploderat,
inte minst under rådande pandemi
då vi har börjat utforska våra närområden
i högre grad. Vi har helt enkelt
blivit fler som behöver samsas om den
natur vi har tillgång till.
Enligt allemansrätten har alla rätt
att vistas där det inte råder särskilda
undantag. (Vilket det exempelvis kan
göra i vissa naturreservat.) Det gäller
även den som väljer att cykla i naturen
anpassar sitt vägval och körsätt
för att inte skada marken. En av allemansrättens
grundprinciper lyder:
inte störa och inte förstöra. Så länge
du respekterar det, och så länge du
tar hänsyn till andra människor och
omgivningarna är du välkommen –
oavsett om du går till fots eller rullar
fram på två hjul.
Att allt fler vill ta sig ut i skog och
mark är givetvis en positiv utveckling,
men det för med sig vissa kon-
VAD SÄGER
ALLEMANSRÄTTEN?
Inte störa och inte förstöra –
så lyder en av allemansrättens
grundprinciper. Så länge du
respekterar det, och så länge du
tar hänsyn till andra människor och
omgivningarna är du välkommen
– oavsett om du går till fots eller
rullar fram på två hjul.
Läs mer om vad som gäller för
cyklister på Naturvårdsverkets
webbplats:
naturvardsverket.se/Var-natur/
Allemansratten/Det-har-galler/
Cykling/
14 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 15