Tidningen Cykling 1 2024

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 1-2024 

PÅVERKA POLITIKEN 

BLI EN BÄTTRE CYKELLOBBYIST 

OSÄKRA OMKÖRNINGAR 

SVERIGE BEHÖVER NYA 

REGLER FÖR OMKÖRNING 

Cykelturveckan 

jubilerar i Leksand

INNEHÅLL 

06 

ELCYKELBATTERIER 

Lär dig om 

säkra laddningar 

08 

CYKELTURVECKAN 

En pigg fyrtioåring 

firas i Leksand 

Cykelfrämjandet 

fyller 90 år! 

10 

POLITISK PÅVERKAN 

Tre lokalkretsar berättar 

om sitt påverkansarbete 

13 

OSÄKRA OMKÖRNINGAR 

Ny studie ger 

förslag på lösningar 

16 

ETT MEDVETET VAL 

Cykling är en överlevnadsfråga 

för Marija 

22 

DEBATT 

Cykel + kollektivtrafik 

= sant 

Nu är vi många som längtar efter ljuset – i flera 

bemärkelser. Mörkret har varit mörkare än på 

länge. Året inleddes med att vår kära kollega 

Alice Wästberg gick bort efter en stroke, bara 31 år 

gammal. På sida 21 minns vi vår varma och fina 

kamrat. Samtidigt som den väldigt nära sorgen 

efter Alice gör sig påmind så sprids mörkret i vår 

omvärld genom krig och lidande, genom globala 

värmerekord och ännu ett klimattoppmöte som 

inte levererade det som behövs. 

Här på hemmaplan ser vi också neddragna stöd 

till folkbildning och civilsamhället, inskränkningar 

i demokratin och nedskärningar på miljö- och 

klimatområdet. I ledaren på sida 4 uppmanas 

Trafikverket att sätta upp mål för ökad cykling och 

sen bygga för det. Det skulle ge många fördelar 

för hälsan, klimatet och den sociala hållbarheten. 

Svårare än så är det inte 

Men så plötsligt, i detta mörker, kom den här goda 

nyheten: resultaten från en stor global enkätstudie 

visar att 69 procent av de 130 000 svarande är 

villiga att bidra med en procent av sin inkomst till 

klimatåtgärder. Och hela 89 procent kräver ökat 

politiskt agerande i klimatfrågan! 

Nu har politikerna inget att skylla på. Det 

folkliga stödet för reformer mot klimatkrisen 

är brett – så även i Sverige! På sida 10–13 har vi 

samlat tips för politisk påverkan på lokal nivå där 

möjligheterna att förändra kan vara goda. 

Något annat som också sprider ljus är årets alla 

jubileer. I år är det 40:e gången som vår legendariska 

Cykelturvecka äger rum. Läs om sommarens 

Cykelturvecka i mysiga Leksand på sida 8, ett 

samarbete med Leksands folkhögskola. 

Och så det stora firandet – nämligen att 

Cykel främjandet fyller 90 år som förening! I nio 

decennier har vi stått på cyklisterna sida. Så 

grattis och tack till alla gamla och nya medlemmar 

– tillsammans fortsätter vi att skapa ett bättre 

Cykelsverige. 

Tatjana Borić-Persson, chefredaktör

LEDARE 

Har Trafikverket helt 

missat klimatmålen? 

i cykelentusiaster brukar ibland säga 

”bygg, så kommer de”, alltså om det bara 

byggs ordentlig cykelinfrastruktur så 

kommer antalet cyklister att öka. Med 

tanke på cyklingens alla fördelar för samhället borde 

verkligen våra politiker sätta upp mål för hur mycket 

cyklingen ska öka och sedan bygga för det. Det kallas 

målstyrning och borde vara en självklarhet. 

Tyvärr jobbar Trafikverket snarare med prognosstyrning 

än målstyrning. När de planerar för biltrafiken 

är mottot sedan 1950-talet att ”de kommer, så 

vi måste bygga”. De lägger miljarder på infrastruktur 

för bilen, ser sen att bilkörandet ökar, prognostiserar 

att biltrafiken kommer att fortsätta öka, och använder 

sedan det som motiv till varför ytterligare miljarder 

till biltrafiken behövs. 

När Trafikverket i januari presenterade sitt så 

kallade inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen 

var deras prognos att biltrafiken kommer 

öka med 25 procent till 2040. I ett läge där biltrafiken 

måste halveras för att nå klimatmålen är detta 

mycket illavarslande. Trafikverkets sätt att jobba gör 

att deras prognoser ofta blir självuppfyllande. 

Trafikverket underskattar den makt de har att 

forma människors resmönster. När det senaste 

inriktningsunderlaget presenterades tidigare i år 

fick en högt uppsatt företrädare på Trafikverket 

frågan om de inte kan påverka utvecklingen som de 

har prognistiserat om 25 procents högre biltrafik till 

2040 genom exempelvis ökade investeringar i kollektivtrafik. 

Svaret blev att det är ”lite av en myt” att 

man kan få folk att byta trafikslag(!). 

Så den stora omställning från bil till cykel som 

Nederländerna jobbat enträget och framgångsrikt 

med i decennier är alltså en myt. Den snabba 

omställning från bil till cykel som Paris påbörjade 

under pandemin och som rullar på med full kraft 

– tydligen också en myt. Kan det vara så att Trafikverket 

främst baserar sin syn på en utvärdering 

av sina egna insatser för att ställa om trafiken? Små 

satsningar ger naturligtvis små resultat. 

Blundar då Trafikverket helt för klimatfrågan? Har 

de missat nödläget? Nja, de beskriver att med den 

nuvarande utvecklingen – i synnerhet regeringens 

kraftiga sänkning av reduktionsplikten – så kommer 

Sverige med marginal att missa klimatmålen både 

för 2030 och 2045. Men Trafikverket tar inget större 

eget ansvar i frågan utan hänvisar det mesta till att 

någon annan ska ta ansvar genom exempelvis förändrade 

ekonomiska styrmedel. 

Det är dags för Trafikverket att inse att de sitter 

i förarsätet och inte i passagerarsätet i bilen på väg 

mot vårt framtida transportsystem. Och att det är 

dags att ställa bilen och hoppa upp på cykelsadeln 

istället. 

Per Hasselberg, 

ordförande för Cykelfrämjandet 

Universitet och statliga 

myndigheter som 

stängt ute elcyklar från 

sina lokaler istället för 

att skapa brandsäkra 

utrymmen. 

Trafikverket föreslår att 

cykling mot enkelriktat 

och rött vid högersväng 

ska möjliggöras. 

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning 

Frågor om tidningen? Hör av dig till 

redaktion@cykelframjandet.se 

Vill du annonsera? Mejla till 


Bli medlem! Registrera dig enkelt på 

cykelframjandet.se/bli-medlem. Utöver att 

du bidrar till ett bättre Cykelsverige får du 

unika erbjudanden, kurser, cykel turer och 

aktiviteter, olycks fallsförsäkring när du cyklar, 

liksom fyra nummer av vår medlemstidning 

Cykling. Medlemskapet kostar 295 kr per år. 

Ungdom upp till 26 år betalar 100 kr. Är ni flera 

som bor på samma adress betalar ni 395 kr för 

ett familjemedlemskap. Registrera enkelt på 

cykelframjandet.se/mina-sidor. 

Ge bort ett medlemskap! 

Dela cykelgemen skapen genom att ge bort 

ett medlemskap. Gå in på cykelframjandet.se/ 

ge-bort-ett-medlemskap och fyll i formuläret. 

Du får ett fint gåvobevis som växlas in till ett 

medlemskap. 

Stötta Cykelfrämjandet! På cykelframjandet.se/ 

ge-gava kan du skänka en valfri summa för att 

stötta vårt arbete för ett bättre Cykelsverige. 

Chefredaktör: Tatjana Borić-Persson, 


Postadress: Cykelfrämjandet 

Box 3, 101 20 Stockholm 

Medlemsfrågor: medlem@cykelframjandet.se 

Vill du ändra din adress? Gå in på 

cykelframjandet.se/mina-sidor eller mejla 

medlem@cykelframjandet.se 

Ansvarig utgivare: Per Hasselberg 

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin 

Omslagsbild: Anna Holm, Visit Dalarna 

Tryck: Trydells tryckeri 

ISSN: 0280-3038. 

Tidningen är miljömärkt och distribueras 

hållbart. Cykling går även att läsa online på 

cykelframjandet.se/tidningen-cykling. Den som 

medverkar i tidningen med text eller bild anses 

medge detta inom arvodets ram. 

SVANENMÄRKET 

Trycksak 

3041 0091 

4 Cykling nummer 1-2024

NYHETER 

Välj fritt bland 

200+ anslutna 

återförsäljare 

Stöd för cyklister i 

Apple Maps 

Nu finns detaljerade cykelkartor i Apple Maps för användare 

över hela Sverige. En eller flera färdvägar föreslås, beroende 

på vad som finns tillgängligt, och det går att söka en rutt som 

i möjligaste mån undviker kullar och hårt trafikerade vägar. 

En populär 

förmån som bidrar 

till hälsosammare 

kollegor 

Helt digital 

leasingprocess utan 

beställningsfönster 

Nederländska 

tonåringar lyckligast 

och friskast 

Nederländska tonåringar är bland de friskaste och lyckligaste 

i världen, med de lägsta nivåerna av övervikt och användning 

av antidepressiva läkemedel. Hela 80 procent cyklar i vardagen 

och snittar på 150 cyklade minuter i veckan. Det blir i snitt 

2000 km på ett år. 

Källa: Dutch Cycling Embassy 

Här finns 

cykellekplatserna 

Cykelfrämjandet har tagit fram en digital karta som pekar 

ut cykellekplatser i hela Sverige. Den är till för alla barn som 

vill upptäcka cykellek, för alla föräldrar som vill lära sina 

barn att cykla och för alla skolor och förskolor som vill främja 

barns cykling. 

cykelframjandet.se/cykellekplatser 

Din lokala förmånscykel. 

Med BusinessBike väljer du drömcykeln 

hos din lokala cykelbutik, paketerad med 

marknadens bästa helförsäkring. Upp till 

40% besparing jämfört med privatköp 

och alltid helt kostnadsneutralt. 

Vill du veta mer? Scanna QR-koden 

eller besök www.businessbike.se 

Cykling nummer 1-2024 5

NYHETER 

Så minskar du brandrisken när 

du laddar ditt elcykelbatteri 

Att elcykelbatterier kan självantända är ett faktum. Men hur stor risken egentligen är och 

vilka säkerhetsåtgärder som krävs råder det delade meningar om. Frågan har blivit allt mer 

aktuell sedan Lunds universitet och andra statliga verksamheter börjat totalförbjuda både 

förvaring och laddning av batterier i sina lokaler. Text: Elisabet Wahl 

et finns en fråga som alla med 

kunskap om elcykelbatterier är 

eniga om: de kan börja brinna 

på grund av en process som 

kallas för termisk rusning. Rusningen 

beror på att batteriet har blivit instabilt 

och temperaturen kan därför stiga allt 

snabbare tills det börjar brinna. 

– Batterierna är känsliga för bland 

annat stötar, slag och värme. Man kan på 

ett sätt jämföra det här med linoljetrasor 

som kan hetta upp sig själva och på så 

sätt börja brinna, säger Marcus Runefors, 

universitetslektor vid avdelningen för 

brandteknik på Lunds universitet. 

Den här typen av brand går inte 

heller riktigt att jämföra med en som 

uppstår om man till exempel glömmer 

ett stearinljus som antänder en gardin. 

Litiumjon-batterier kan explodera och 

brandröken är giftigare än många andra 

typer av brandrök. 

– Den första tillväxtfasen kan vara 

otroligt kort. Det kan komma vit rök en 

liten stund eller tända direkt, fortsätter 

Marcus Runefors. 

Men det som i höstas orsakat stor 

debatt på Lunds universitet – och tidigare 

under året på andra ställen 

– är inte om batterierna kan 

självantända eller inte, utan 

hur stor risken egentligen är 

att det över huvudtaget ska 

hända. 

Kammarkollegiet som 

försäkrar byggnader som 

används av statliga verksamheter 

tycker att risken 

är för stor för att bortse 

ifrån. Därför har de skrivit 

in i sina försäkringsvillkor att 

batterier till bland annat elcyklar 

måste förvaras i ett utrymme 

som kan stå emot brand i minst en timme 

och dessutom har brandvarnare. 

– Vi valde de här villkoren eftersom vi 

vet att de här bränderna kan bli så kraftiga. 

Vi har också hela myndighetsverige 

försäkrat. Vissa myndigheter har kort tid 

innan räddningstjänsten kan komma, för 

andra tar det längre tid. Vi kände att byggstandarden 

som kan stå emot brand en 

halvtimme var för kort, så därför valde vi 

standarden EI60, som innebär en timme, 

för att ge en så stor skadebegränsande 

effekt som möjligt. Det berättar Martin 

Gälldin på Kammarkollegiet. 

Men den här bedömningen får mothugg. 

Gabriel Malmer på Cykelfrämjandet 

i Lund kallar beslutet ”förhastat och 

dåligt”. Och Marcus Runefors ställer sig 

också tveksam. 

– Personligen kan jag tycka att det är 

lite hårt, man är kanske lite rädd för det 

som är nytt. Vill man göra något tycker 

jag att man ska fundera var man laddar. 

Jag och mina kollegor laddar i ett förråd i 

källaren. 

Det är inte heller helt lätt att få fram 

hur stor risken för allvarliga olyckor 

egentligen är. De senaste fem åren har det 

enligt 2030-sekretarariet, som jobbar för 

att främja fossilfria fordon, sålts mellan 

86 000 och 100 000 elcyklar per år. Enligt 

den statistik Marcus Runefors och hans 

kollegor har samlat in åker räddningstjänsten 

ut på ungefär 20 bränder per år 

som orsakas av elcyklar. 

– Det är alltså den storleksordningen vi 

pratar om, det händer inte varje dag. 

Vilka principer tycker du att man bör 

bygga reglerna kring? 

– Det måste finnas något mellan totalt 

förbud och att ladda helt fritt. Helt enkelt: 

Titta på i vilka utrymmen konsekvensen 

kan bli stor. Man ska inte ladda där det 

vistas mycket folk. 

Oavsett hur allvarligt man ser på 

riskerna så verkar Marcus Runefors och 

Martin Gälldin eniga om att det här är ett 

område där det behövs åtgärder som inte 

enkelt kan lösas av varken Kammarkollegiet 

eller en enskild arbetsplats. 

Martin Gälldin förklarar att det i dagsläget 

inte finns så många säkra lösningar 

för att skydda sig mot en brand orsakad av 

en termisk rusning. Han menar att brandsäkra 

skåp till exempel inte är tillräckligt 

säkra. 

– De här skåpen är testade med brand 

i vätska där syret tar slut, men en termisk 

rusning genererar eget syre, så ett slutet 

skåp hjälper inte. Det kommer fortsätta 

att brinna tills allt brunnit ut och det finns 

inga testar som visar om de här skåpen 

klarar det. 

Marcus Runefors lyfter det faktum 

att marknaden för den här typen av 

mellanstora batterier – större än de som 

finns i mobiltelefoner, men mindre än 


NYHETER 

bilbatterier – är 

relativt oreglerad. 

Det saknas 

kunskap om hur 

de olika typerna 

av litiumjon-elbatterier 

funkar. 

– Tillverkarna 

av elcyklar 

köper in färdiga 

batterier och 

vet därför inte vilken typ av kemi som finns i batteriet, utan 

de vet bara vilken prestanda det har. Som jag förstått får 

fordonstillverkarna inte heller öppna batterierna och utreda 

vad som orsakat en brand, utan de skickas tillbaka till de som 

tillverkat batteriet. Det är ett stort problem för forskningen 

och för arbetet med säkerheten. 

Cykelglädje 

på tre hjul 

specialcyklar 

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35 

Liggcyklar, vikbara cyklar, transportcyklar 

Tre frågor 

om säkra 

laddningar till 

Marcus Runefors, 

universitetslektor i 

brand teknik på Lunds 

universitet. 

Hur ska jag tänka när jag laddar mitt elcykelbatteri? 

Jag vet att en del tillverkare säger att man ska ladda under 

översikt, men vad innebär det egentligen? Det känns inte 

som ett seriöst förslag. Ladda helst utanför boendeytan och 

så behöver man inte ladda när det är 35 grader varmt. Bor 

du i lägenhet ska du inte ladda på natten och inte i hallen, 

speciellt inte om dörren är din utrymningsväg. Man får 

använda lite sunt förnuft helt enkelt. 

Bör jag byta ut mitt batteri efter en viss ålder? 

Det är svårt att säga eftersom vi inte riktigt vet hur riskerna 

ändras efter ålder. Man kan se att det i vissa fall rapporteras 

in många fel kort tid efter köpet, men då rör det sig om rena 

produktionsfel. Sedan följer en lång period utan större fel 

och här finns det inga rekommendationer. 

Cykelupplevelser i hela Skåne 

info@travelshop.se travelshop.se +46 40 330 570 

CYKLA I VÄRMLAND 

- 90 KM BILFRI ASFALT 

Ta med 

cykeln på 

bussen! 

220 KM 

CYKELÄVENTYR 

VÄNTAR PÅ DIG! 

Från Vänern i söder till 

vildmarken i norr 

När är risken störst för termisk rusning? 

Mest troligt under laddning eller användning, även om det 

finns fall där batteriet börjat brinna utan att användas eller 

laddas. Laddningsnivåerna är också intressanta. Jag vet att 

de som lagrar batterier ofta försöker ligga runt 20 procent, 

då verkar risken vara som minst. 


CYKELTURVECKAN 

Cykelturveckan firar 

40 år i Leksand! 

FOTO: PER BIFROST, VISIT DALARNA 

DET HÄR ÄR 

CYKELTUR- 

VECKAN 

Har anordnats av 


sedan premiären i 

Varberg 1983. 

Hålls på olika 

platser varje år, till 

exempel i Ulricehamn 

2022 och 

Vadstena 2023. 

Nu har bokningen öppnat till årets Cykelturvecka i Leksand 4–10 

augusti. Det är Cykelfrämjandet som tillsammans med Leksands folkhögskola 

arrangerar sommarens stora klimatsmarta semester för alla 

cykelentusiatser och nybörjare, oavsett ålder. 

fyra decennier har Cykelturveckan varit en viktig 

del av Cykelfrämjandets verksamhet. Med 

inspiration från Frankrike genomförde Varbergskretsen 

den första Cykelturveckan 1983. 

Sedan dess har upplägget utvecklats och anpassats 

till olika orter och olika förutsättningar, men grundkonceptet 

är fortfarande detsamma; att en sommarvecka 

om året samla cyklister, medlemmar, vänner 

och nyfikna på nya orter för att i cykla och upptäcka 

i gemenskap. Eftersom Cykelturveckan uteblev 

under pandemin är det i år som den 40:e Cykelturveckan 

äger rum och därmed också 40-årsfirandet. 

VÄLKOMNA TILL LEKSAND 4–10 AUGUSTI 

Leksand är en pittoresk småstad i Dalarna som är 

känd för sin bedårande landsbygd, folktraditioner 

och vänliga atmosfär. Här möts du av en vy som 

tagen ur en svensk sagobok, med röda stugor och vidsträckta 

gröna fält som böljar i vinden. För den som 

besöker Leksand för första gången väntar en autentisk 

smak av svensk kultur, historia och naturskönhet, 

allt inramat i en avslappnad och hjärtlig atmosfär. 

Naturen här bjuder på en skattkista för den cykeleller 

friluftsintresserade. Siljan, regionens hjärta, 

erbjuder möjligheter för båtliv och fiske, medan 

skogarna och vandringslederna lockar äventyrare 

som vill upptäcka faunan och floran. I Siljanäs hittar 

du också flera cross country-leder. 

Även för den kulturintresserade finns det mycket 

att utforska i Leksand. Från hembygdsgårdar som 

visar hur livet såg ut förr, till Leksands kyrka med 

anor från 1200-talet. Konsthantverk är starkt förknippat 

med Leksand, och likaså smakupplevelserna 

– som den lokala specialiteten knäckebröd. De 

lokala delikatesserna upplevs bäst på mysiga caféer 

och bondgårdar. 

LEKSANDS FOLKHÖGSKOLA 

Nära Leksands centrum, ute på en udde där Siljan 

och Dalälven möts, ligger Leksands folkhögskola. 

Här bildar skolans gamla timmerbyggnader och 

trähus en egen liten by inbäddad i lummig grönska. 

Lugnet, de vackra omgivningarna och gemenskapen 

skapar en miljö för lärande och personlig utveckling. 

Det är härifrån som årets Cykelturvecka utgår. 

Här finns möjlighet att bo, umgås och äta tillsammans 

med andra deltagare. På onsdagen genomförs 

kvällscykling tillsammans med Leksands lokala 

cykelevenemang Leksandsrundan som pågår 

samma vecka. På onsdagen genomförs kvällscykling 

tillsammans med Leksands lokala cykelevenemang 

Leksandsrundan som pågår samma vecka. 

Dagarna fylls av 

både längre och 

kortare cykelturer, 

specifikt framtagna 

för Cykelturveckan 

och med gott om 

möjligheter att 

stanna till för att ta 

del av sevärdheter, 

handla något eller 

bara pausa i härlig 

miljö. 

Många deltagare 

har varit med länge, 

men cykelturveckan 

lockar även 

de som vill följa 

med för första 

gången. 

Ett klimatsmart 

och härligt sätt att 

uppleva en plats. 

I år genomförs 

Cykelturveckan 

4–10 augusti i Leksand. 

Läs mer och 

boka din plats på 

cykelframjandet.se/ 

cykelturveckan 


SVERIGES NYA TOPPDESTINATION FÖR CYKELENTUSIASTER: 

INVIGNING AV LOFSDALEN FJÄLLPARK MTB 

I hjärtat av Sverige, omfamnad av storslagen natur 

och orörd fjällvärld, finns Lofsdalen – en oupptäckt 

pärla för MTB. Med ambitionen att skapa landets 

främsta cykeldestination har Lofsdalen under de 

senaste åren förvandlats till ett paradis för 

cykelentusiaster av alla nivåer. 

EN VISION BLIR VERKLIGHET 

Sex år av planering, design och hårt arbete har kulminerat i 

Lofsdalen Fjällpark MTB, ett cykelområde designat för att 

erbjuda något utöver det vanliga. Från teknikbanor med 

Sveriges vackraste utsikt till familjevänliga panoramaleder, 

speglar Lofsdalen en mångsidighet som sällan ses. 

”Lofsdalen är mer än bara en liten fjällby mitt ute i ingenstans; 

det är plats som vi älskar” förklarar Helena, en lokal cykelentusiast. 

”Varje stig vi bygger visar vårt engagemang för cykling 

och vår kärlek till naturen.” 

FRÅN NYBÖRJARE TILL PROFFS 

Lofsdalen passar alla – från familjer med små barn på 

balanscyklar till erfarna mountainbike-cyklister som söker 

tekniska utmaningar. Med över 30 km märkta leder, från 

lättåkta stigar till avancerade nedfarter, finns det alltid nya 

utmaningar att upptäcka. Terrängen bjuder på en mix av 

utmanande uppförsbackar, flowinga leder och adrenalinfyllda 

nedförsåkningar, här finns både handgrävda stigar och 

maskingrävda. Helt släta och breda eller smala med rötter och 

stenar. 

ETT LEVANDE CYKELCOMMUNITY 

Lofsdalen Bike Weekend 11-14 juli kommer att förvandla byn till 

ett pulserande hjärta för cykelkultur. Evenemanget firar 

cyklingens glädje och gemenskap, och erbjuder workshops, 

guidade turer och tävlingar som passar alla åldrar och förmågor. 

Denna fest för cykling sätter Lofsdalen på kartan som en 

framstående cykeldestination och stärker också gemenskapen 

bland de som delar en passion för detta äventyr på två hjul. 

”Vi som bor här i Lofsdalen älskar cykling och har skapat ett 

cykelområde som vi är stolta över. Nu ser vi fram emot att 

välkomna dig så att du kan upptäcka det vi kallar för Sveriges 

bästa cykeldestination.” säger Kalle, evenemangsansvarig. 

KONTAKT OCH MER INFORMATION 

Öppettider: Från mitten av juni till oktober. 

MTB: Lofsdalen Fjällpark MTB, Cykelsnurren, och 

södra sidan Lofssjön. 

Downhill: Lofsdalen Bikepark, familjevänlig med flowiga leder. 

Gravel: Lofssjön runt och otaliga grusvägar mot Sonfjället. 

Besök www.lofsdalenbike.com för mer information om stigar, 

boende och kommande evenemang. 

Den här annonsen är en del i Projekt Visit Lofsdalen som finansieras genom 

Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Jämtland Härjedalen, Härjedalens 

kommun och företagarna i Lofsdalen. 

ANNONS FRÅN VISIT LOFSDALEN

I FOKUS 

Göteborgskretsen 

granskar cykelvägarna och 

kollar att staden följer sina 

egna regler och riktlinjer. 

Så blir du bättre 

på att lobba lokalt 

Riksdag, regering och Trafikverket – alla viktiga aktörer för infrastrukturen och 

hur dina stunder på cykeln blir. Men några som verkligen inte ska underskattas 

är de lokala politikerna och tjänstepersonerna i din kommun. Hur kan Cykelfrämjandet 

påverka lokalt? Hur jobbar olika kretsar och vad ger effekt? Cykling 

har pratat med tre lokalkretsar om deras lobbyarbete och vad de tycker att andra 

cykelfrämjare borde ta efter. Text: Björn Stenqvist 

tt verka för bättre cykelförhållanden 

genom lobbyverksamhet är något som 

Cykelfrämjandet gjort i 90 år nu, ända 

sedan föreningen bildades 1934. Vilket 

fokus det varit på påverkansarbetet har varierat 

genom årtionden, men idag är lobbyarbete en viktig 

del av föreningens verksamhet och sker från nationell 

till kommunal nivå. Eftersom kommunerna ansvarar 

för att planera, bygga och underhålla de flesta av de 

lokala cykelvägarna finns det ofta goda chanser att få 

bättre cykelförutsättningar genom att påverka lokala 

politiker och tjänstepersoner. 

Cykelfrämjandets lokala kretsar använder sig 

av en bred palett av aktiviteter för politisk påverkan. 

De skriver debattartiklar, lämnar yttranden 

på remisser och ändringar i detaljplaner, ordnar 

paneldebatter med politiker, sitter i cykelpolitiska 

råd, håller i seminarier och har personliga kontakter 

med nyckel personer. Häng med och inspireras 

av aktiva inom Cykelfrämjandet som kan en del om 

att lobba lokalt. 

GÖTEBORG 

Kalle Hederos Eriksson är engagerad 

i Göteborgskretsens trafikutskott. De 

har delat upp arbetet i tre grupper. En 

nämndgrupp som granskar handlingar 

som kommer ut till politiska möten, en utformningsgrupp 

som granskar byggen som skett i närtid och 

vad som eventuellt behöver åtgärdas, och en kommunikationsgrupp 

som jobbar med att nå ut i media 

och sociala medier. 

– Politiker är ofta mottagliga och intresserade av 

våra synpunkter. 

Till exempel fick de nyligen igenom ändringar 

kring ett nytt bussgarage, bland annat bättre placering 

av utfarterna och cykelbanans dragning. 

– Förvaltningens förslag riskerade att kraftigt försämra 

en av Göteborgs bästa cykelbanor och vårt var 

betydligt bättre. 

Men sådant syns inte alltid utåt. För att nå ut till 

allmänheten tog de i slutet av förra året till ett nytt 

grepp. 


NYHETER I FOKUS 

Kommunens trafik planerare får en guidad tur av Cykelfrämjandet 

Malmö-Lund till de platser i centrala Malmö som upplevs som 

farliga och otydliga av stadens cyklister. Sydsvenskan är med på 

turen för att skriva om ett ämne som berör många Malmöbor. 

Vill du göra en 

cykelvägsanalys? 


har tagit fram en 

enkel handbok med 

checklista så att du kan 

undersöka cykelvägarna 

i din kommun. Ladda 

ner handboken här: 

cykelframjandet.se 

/cyklisternascykelvagsanalys 

– Vi gjorde en omröstning om Göteborgs sämsta 

och bästa cykelkorsning i Facebookgruppen Cykla i 

Göteborg. Vi skrev ett pressmeddelande och skickade 

till Göteborgsposten och P4 Göteborg med rubriken 

”Här är Göteborgs sämsta korsning”. 

Mediauppvaktningen ledde till att Kalle Hederos 

Eriksson fick vara med i P4 vid den sämsta korsningen, 

där även förbipasserande cyklister intervjuades. 

Några dagar senare ringde Göteborgsposten 

och gjorde en artikel. 

– Var inte rädd för att kontakta medierna och 

säga: Det här är en nyhet. Sen är det upp till dem 

att bedöma. 

KRISTIANSTAD 

Tomas Stanislawski är ordförande för 

Kristianstadskretsen som han var med 

och bildade för tre år sedan. Syftet med 

att starta en lokalkrets var att få legitimitet 

och en plattform för det cykelpolitiska påverkansarbetet. 

Något som uppenbarligen fungerat. 

– Det som funkar allra bäst är att nästla sig in. 

Bygg relationer, prata med politikerna och påverka 

människor aktivt. Om kommunen arrangerar något 

om miljö eller cykling – gå dit. Och mejla tjänstemännen 

efteråt. 

Tomas Stanislawski har tänkt mycket på vilken 

ton och vilket budskap som fungerar i vilket 

sammanhang. 

– I medier behöver du driva enkla poänger, men i 

personliga möten kan det vara bra att vara lite mer 

nyanserad. Jag har en vassare retorik i media än när 

jag pratar med någon. 

Ett annat tips är att inte vara för gnällig. I många 

Facebook-grupper kan tonen upplevas så, men 

Tomas Stanislawski tror inte man kommer någon 

vart i relationsbyggandet till makthavare med 

gnäll. 

– Var positiv, visa på goda exempel och var tydlig 

med vad du vill. Men bli inte för bundis med kommunen 

och fastna inte i att bara sitta och fika. Det 

gäller att hitta en bra balans. 


NYHETER 

Naturskyddsföreningens 

bästa tips 

för politisk 

påverkan 

En organisation med lång erfarenhet av lokal politisk 

påverkan är Naturskyddsföreningen. Ida Wahlund 

jobbar med att samordna riksföreningens stöd till 

kretsar i lokalt påverkansarbete. 

Kristianstadkretsen ordande föreläsning och workshop 

för politiker, tjänstepersoner och allmänhet i fjol. Deltagarna 

fick i uppdrag att ta fram en beteende påverkande 

plan och rita högkvalitativa cykelstråk i kommunen. 

MALMÖ-LUND 

En krets som länge jobbat med politisk 

påverkan är Malmö-Lund. Ordföranden 

Jakob Brycki berättar att de 

haft kontakt med nästan alla politiska 

partier och enligt honom är relationsbyggande 

nyckeln. 

– I kommunpolitiken är personerna ibland viktigare 

än partierna. Vi försöker få dem att förstå att 

de har cyklister bland sina väljare, från höger till 

vänster. 

Att läsa protokollen från politikernas möten är 

ett annat sätt för Malmö-Lund kretsen att hålla sig 

uppdaterade. Om någon lyfter cykling tar de ofta 

kontakt och hör om de vill ha ett möte. De träffar 

också tjänstepersonerna på fastighets- och gatukontoret 

regelbundet under året för att prata om arbetet 

som utförts och vad som planeras framåt. 

När Jakob Brycki började engagera sig ville han 

förändra hela staden på ett år, men nu ser han det 

mer som ett långsiktigt arbete. 

– Vi märkte att mycket av det vi diskuterade var 

kortsiktiga frågor. Fall där vi var för sent ute, när 

något redan var beslutat eller byggt. Det finns inga 

snabba vinster. Nu tänker jag snarare att det är mina 

barn som ska få en bättre cykelstad. 

Vill du engagera dig cykelpolitiskt där du bor? 

Ta kontakt med din närmsta lokalkrets! Kontaktuppgifter 

finns på cykelframjandet.se/lokalkretsar. Eller varför inte 

starta en krets? Det är enkelt och vi på kansliet hjälper till. 

Hör av dig till medlem@cykelframjandet.se. 

Vilka metoder för politisk påverkan jobbar era kretsar med? 

Naturskyddsföreningen är remissinstans, så det är ett av de viktigaste 

verktygen lokalt. Kretsar gör allt ifrån att ge respons på markärenden, 

vattenärenden och planärenden, till att skriva debattartiklar och 

insändare, arrangera panelsamtal och mycket mer. Vissa arbetar med 

direkta påverkansmöten med politiker. Det händer också att kretsar 

överklagar beslut. 

Vilka verktyg för lokal politisk 

påverkan upplever ni fungerar bäst? 

Det handlar nog om en kombination av verktyg. Allt från direktkontakt 

med politiker och tjänstepersoner genom möten, remissvar, och 

att delta i olika samråd och sammanhang till att väcka opinion bland 

annat genom att synas i lokalmedia. För att lyckas är det också viktigt 

att vara ute i god tid, ha stor uthållighet liksom att knyta och odla 

långsiktiga relationer med beslutsfattare. 

Vilket stöd erbjuder ni som riksorganisation till era kretsar? 

Det är våra lokalkretsar som besitter den stora kompetensen kring 

lokalt påverkansarbete. Från riks samordnar vi digitala och fysiska 

träffar så att våra kretsar kan lära av och inspirera varandra. Vi har 

även tagit fram en handledning i lokalt påverkansarbete ”Ställ om din 

kommun”, och arbetsblad. 

Ser du någon potential för lokalt samarbete mellan Cykelfrämjandet 

och Naturskyddsföreningen kring politisk påverkan? 

Ja, verkligen! Vi har många gemensamma hjärtefrågor. Vi ser redan 

mycket samarbete runt om i landet mellan våra föreningar. Till exempel 

har flera av Naturskyddsföreningens kretsar hjälpt till att sprida 

Cykelfrämjandets Kommunvelometer, arrangerat gemensamma 

events, skrivit debattartiklar mm. Naturskyddsföreningen har ungefär 

en krets per kommun, så ta kontakt med den Naturskyddsföreningskrets 

som verkar på den egna orten och föreslå att ses. Ensam är 

inte stark när det kommer till påverkansarbete! 

Här kan du ta det av Naturskyddsföreningens material för lokalt påverkansarbete: 

www.naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/pa-din-ort/ 

paverka-lokalt. 


RAPPORT 

Nära omkörningar av cyklister är farliga och får många att avstå från att cykla på landsväg. 

Flera länder har infört regler för säkrare omkörningar av cyklister. Men inte Sverige. 

Transportstyrelsen sa nej till forskarnas förslag. 

– Sverige behöver nya regler, minst 1,5 meters avstånd eller att motorfordonet byter fil 

vid passering av cyklist, säger Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet. 

Sverige omkört 

i säkra omkörningar 

änk dig att du cyklar till 

badsjön eller är på en träningsrunda 

med dina vänner. 

Ni ligger två i bredd och 

pratar om den kommande cykelsemestern. 

Däckljud bakifrån avslöjar 

att en bil närmar sig. Ni fortsätter ert 

samtal obekymrat, bilens förare saktar 

ner en bra bit bakom er, avvaktar 

fri sikt efter kurvan och rullar sedan 

förbi er med god marginal genom att 

utnyttja det mötande körfältet. 

Så kan en omkörning gå till, men 

det är inget som kan tas för givet. Rädslan 

för att dela vägen med motortrafiken 

är en av huvudanledningarna till 

att många avstår från att cykla, särskilt 

på landsväg. Det menar Katja Kircher, 

forskningsledare vid Statens väg- och 

transportforskningsinstitut (VTI) och 

verksam vid Cykelscentrum. Katja 

Kircher har studerat säkra omkörningar 

av cyklister samtidigt som hon 

på fritiden spenderar otaliga timmar 

på landsvägscykling. 

– För cyklisten är möjligheterna att 

påverka omkörningsförloppet begränsade. 

Det är till stor del bilföraren som 

bestämmer när och var, med vilken 

hastighet och med vilket avstånd i sidled 

omkörningen sker. Och om tutan 

används eller spolarvätska sprutas, 

säger Katja Kircher. 

Enligt Trafikförordningen ska cykeln 

”föras så nära som möjligt den högra 

kanten av vägrenen eller av den bana 

som används”. Cykling i bredd får 

göras endast om det sker ”utan fara 

eller olägenhet för trafiken”. Vidare 

kräver lagen att en omkörning ska ske 

med ett ”betryggande avstånd i sidled 

mellan sitt fordon och det fordon som 

körs om”, något som gäller alla fordon 

som körs om. Däremot finns det inga 

särskilda förhållningsregler. 

– Det framgår inte vem som avgör 

vilket avstånd som är betryggande. I 

slutänden blir det upp till den omkörande 

vilket avstånd som lämnas och 

har man aldrig cyklat på landsväg så 

vet man kanske inte ens hur omkörningen 

känns, säger Katja Kircher. 

En enkätstudie från Finland visar att 

cyklister och bilister har olika åsikter när 

det gäller vad som är att betrakta som 

”betryggande” avstånd, en slutsats som 

bekräftats i en svensk undersökning. 

– Många av de tillfrågade cyklisterna 

önskar att den omkörande bilen 

byter fil helt medan många bilförare 

anser att det går bra att köra om även 

vid möte. Över hälften av bilförarna 


RAPPORT 

medger att de har kört om cyklister på 

ett farligt sätt. Därför är det viktigt att 

komma fram till vad som är ett betryggande 

avstånd och att det respekteras, 

konstaterar Katja Kircher. 

Olika länder reglerar omkörningsavståndet 

på olika sätt. I flera länder 

gäller ett avstånd på minst 1,5 meter 

i sidled. I Tyskland gäller minst två 

meter utanför tättbebyggt område. I 

England ska det omkörande fordonet 

hålla minst lika stort avstånd som vid 

omkörning av en bil. I Spanien måste 

den som kör om en cyklist sänka hastigheten 

och hålla ett avstånd på minst 

1,5 meter, alternativt byta fil helt om 

det är tvåfiligt i båda riktningarna. I 

USA däremot anser man i de flesta 

delstaterna att tre fot, alltså ungefär 

90 cm, räcker. 

Anna Lindén, ultracyklist och 

ansvarig för cykelturismfrågor på 

Cykelfrämjandet, har cyklat i många 

länder. Hon upplever överlag större 

trygghet som cyklist i länder med 

stark cykelkultur och med en stor 

andel cyklister i befolkningen, såsom 

i Belgien. Tvärtom menar hon att i länder 

där få personer cyklar och bilister 

själva saknar erfarenhet av landsvägscykling 

kan omkörningar bli farliga. 

– Det är bara i Sverige jag varit med 

om farliga omkörningar, ibland medvetet, 

bara för att jävlas med oss som 

cyklar. Sen kan det vara andra kulturella 

aspekter som påverkar bilisters beteende. 

På Irland var det till exempel en 

bilburen man som vevade ner rutan för 

att vänligt upplysa mig om att mitt baklyse 

laddat ur och att jag måste byta för 

att kunna synas i trafiken. Omtänksamt! 

”Hur infrastrukturen planeras för och byggs, 

underhålls och tas om hand på vintern, hur 

trafikregler utformas, och till och med hur 

man pratar om cyklister – allt det ger en tydlig 

bild av att cykling inte har samma status som 

motortrafiken.” 

Så vad är det som gör att cyklister 

upplever omkörningen som trygg? 

Enligt Katja Kircher är det inte bara 

avståndet i sidled som spelar roll för 

hur cyklister upplever en omkörning. 

Vid högre hastigheter behövs ett större 

avstånd för samma upplevda trygghet. 

Olika forskningsstudier visar att 

de lagstadgade avstånden inte nödvändigtvis 

överensstämmer med vad 

cyklister tycker är tryggt. 

– I en kontrollerad studie kunde 

vi visa att inte ens ett avstånd på två 

meter känns helt bra när en stor lastbil 

passerar i 50 km/h. När vi vägde ihop 

resultaten av vår egen och andras 

14

RAPPORT 

”Det är bara i Sverige jag varit med om 

farliga omkörningar, ibland medvetet, 

bara för att jävlas med oss som cyklar.” 

forskning kom vi fram till att motorfordon 

som kör om cyklister ska byta 

fil helt, och om vägen är smal och utan 

mittlinje ska bilen placeras med vänster 

hjulpar nära vänster vägkant. 

Även en hastighetssänkning är 

lämplig på smala vägar enligt Katja 

Kircher och hennes kollegor. De föreslog 

att cyklister själva ska få välja sin 

placering i sidled inom sin körbana, 

samt att cykling i bredd ska tillåtas. 

– Med dessa ändringar skulle cyklister 

få ökade möjligheter att påverka 

omkörningar och färdas tryggare och 

säkrare på vägarna. Man skulle till 

exempel ”ta filen” genom att placera 

sig mer mot mitten av körfältet, för att 

förhindra omkörningar i olämpliga 

situationer. Dessutom anser vi att 

regeln skulle vara enkel att efterleva 

och kontrollera – att byta fil är lättare 

att tolka än att korrekt uppskatta ett 

avståndsmått, berättar Katja Kircher. 

Under 2021 fick Transportstyrelsen i 

uppdrag av regeringen att se över ett 

antal regelfrågor gällande cykel så att 

andelen som reser med cykel kan öka. 

Myndigheten skulle utreda förslaget 

om att byta fil helt vid omkörning 

av cykel och se om det främjar säker 

omkörning av cyklister. Men Transportstyrelsen 

ansåg inte att ändrade 

regler för cykling skulle öka andelen 

cyklande och sa nej till Katja Kircher 

och hennes kollegors förslag. 

Hon ser Transportstyrelsens utlåtande 

som en del av ett synsätt där 

cykling marginaliseras inom politiken, 

på myndigheter och i samhället i stort. 

– Hur infrastrukturen planeras för 

och byggs, underhålls och tas om hand 

på vintern, hur trafikregler utformas, 

och till och med hur man pratar om 

cyklister – allt det ger en tydlig bild 

av att cykling inte har samma status 

som motortrafiken. Även inom cykelforskningen 

är det lätt hänt att vi tänker 

inom ramarna för ett bilcentrerat 

transportsystem. 

Katja Kircher menar att det är hög 

tid att vi börjar se cykling som ett 

självständigt transportsätt med sina 

helt egna krav och egenskaper, och en 

fråga bortom cykelhjälmar, reflexer 

och västar. Här får hon medhåll av 

Cykelfrämjandet. 

– Vi har länge drivit att det behövs 

en tydligare reglering av omkörningar. 

Idag är det både godtyckligt och osäkert 

för cyklister som blir omkörda. 

Transportstyrelsen prioriterade 

motortrafikens framkomlighet när 

de sa nej till VTI:s förslag om säkra 

omkörningar, säger Per Hasselberg, 

ordförande för Cykelfrämjandet. 

– Sverige behöver nya regler, minst 

1,5 meters avstånd eller att motorfordonet 

byter fil vid passering av cyklist. 

För Katja Kircher och andra cykelfrämjare 

är det givet att vi behöver 

skapa ett samhälle där cykeln är det 

enklaste och smidigaste valet oavsett 

åldern, och där vägar är både trevliga 

och trygga att cykla på. 

– Det ska vara självklart och bekymmerslöst 

att cykla bredvid en vän och 

prata om den stundande cykelsemestern. 

FORSKARNAS FÖRSLAG 

FÖR SÄKRA OMKÖR- 

NINGAR AV CYKLISTER 

• Omkörande motorfordon 

ska byta fil helt. På smal 

väg utan mittlinje ska bilen 

placeras med vänster hjulpar 

nära vänster vägkant och 

hastigheten sänkas. 

• Cyklister får välja sin placering 

i sidled inom sin körbana. 

• Cykling i bredd ska vara 

tillåten. 

Läs hela rapporten Omkörning av 

cyklister i blandtrafik: Kunskapsunderlag 

till rekommendationer 

för tryggare cykling (2023) 

av Katja Kircher och Anna 

Niska verksamma på VTI och 

Cykel centrum. 

15


Marija cyklade 

sig ur en livskris 

En del cyklar för att vinna lopp, andra för att upptäcka världen. För Marija Aurell är det 

viktigaste att känna sig levande och den egna hälsan. 

– För mig är cyklingen en överlevnadsfråga. Den handlar om mig som Marija och om 

hela min identitet, säger hon till Cykling. Text: Elisabet Wahl 

an behöver inte prata länge med Marija 

Aurell för att förstå hur viktig cyklingen 

är för henne. Backar vi bandet några år 

befann hon sig i en relation hon inte 

mådde bra i. Men när hon satte sig på sadeln och gav 

sig ut med cykeln började det hända saker. 

– Det var som om jag hörde mig själv och blev mig 

själv. Jag kände att jag måste följa min egen puls 

och lyssna på min vilja. Så på det sättet mådde jag 

bättre varje gång jag gav mig ut. 

Cykelturerna blev längre och skedde allt oftare. 

Och en dag började hon vilja dokumentera det hon 

såg omkring sig. Hon tog med sig mobilkameran 

och började ta massor med bilder. Viljan att dela 

med sig av allt det vackra dök upp och helt plötsligt 

insåg hon att det fanns nya vägar att ta sig fram 

genom livet. 

– Man kan säga att jag till slut cyklade mig ut ur 

den där relationen också. Det är en lång resa jag har 

gjort, men genom cyklingen förstod jag att jag inte 

mådde bra. Det är mitt ”därför” när någon frågar 

mig varför jag fastnade för cyklingen till en början. 

Numera arbetar Marija Aurell i sitt eget företag 

som livsstilsentreprenör, föreläsare och fotograf. 

Ibland använder hon också ordet pulscoach om sig 

själv. Titeln har en dubbel betydelse, för självklart 

är det viktigt att röra på sig och få upp pulsen. Men 

ordet syftar också till det som genomsyrar hennes 

livsfilosofi: att alla har en egen puls och det är viktigt 

att följa den. 

– För mig är cyklingen och att vara aktiv en överlevnadsfråga. 

Jag mår till exempel mycket bättre 

av att komma ut i naturen och att röra på mig. 

Ibland är det svårare de dagar jag mår dåligt, men 

då försöker jag ändå ta mig utanför dörren och gå 

en promenad eller ta en kort cykeltur. Helt plötsligt 

vaknar mitt fotoöga och så har det gått en timme. Så 

jag tror mycket på att bryta en negativ känsla med 

hjälp av en aktivitet. 

Vad är det i kombinationen av rörelse och 

natur som ger ökad hälsa tror du? 

– För egen del handlar det mycket om färg. Är det 

någonstans det finns färg så är det i naturen. Och 

så är det lugnet. Naturen bara finns där och den går 

inte att påverka. Är det regnigt så är det regnigt. Jag 

brukar inte svära över vädret utan ser det som något 

för mig att göra något av. 

I sin roll som pulscoach har hon haft många 

olika samarbeten, bland annat med Vätternrundan 

där hon haft ett upplägg som inte handlat om att 

coacha deltagarna till att cykla så snabbt som möjligt, 

utan snarare att bredda bilden av vem som är 

cyklist och hur man kan göra upplevelsen så lyckad 

som möjligt när man cyklar ett riktigt långt lopp 

som Vätternrundan. 

– Som pulscoach har jag med mig en liten högtalare 

där jag spelar musik. Så cyklar jag med olika 

deltagare och börjar prata, peppa och sprida den 

där glada känslan. Min tanke är att göra det till 

äventyr istället för enbart tidsprestation. Det har 

blivit många fina möten. 

– Jag skulle vilja få fler att förstå att man är inte 

mer värd för att man är snabb. Det är också viktigt 

att fråga sig vilken upplevelse hann du få, vilka 

hann du träffa och vad hann du se. Det är inte fel 

att sätta tider, men man får inte glömma bort att det 

finns olika mål. Mitt mål med cyklingen är att cykla, 

inte att komma fram. 

Jag tror de flesta håller med om att det finns 

mycket att vinna på att komma ut i naturen 

och cykla mer. Men hur ska man få fler att 

börja cykla? 

– Jag tror man kan börja med att skapa fina upplevelser 

på helger och lov för att få en bra känsla. Har man 

barn kan man göra utflykter. Självklart är det bra att 

cykla mer både som äventyr och till vardags, men 

jag tror det är bra att börja med äventyret. Då laddar 

man cyklingen med något positivt. 

16


”Mitt mål med 

cyklingen är att 

cykla, inte att 

komma fram.” 

MARIJA AURELL 

Ålder: 39 år. 

Bor: Motala. 

Min första cykeltur: Min 

storasysters gula cykel som jag 

skulle lära mig att cykla på, men 

jag hade inte lärt mig att bromsa 

så jag har fortfarande ett ärr 

på knäet efter den där första 

cykelturen. 

Finaste cykelsträckan: 

Halvvättern är ändå en av 

mina absoluta favoriter rent 

upplevelsemässigt. Man kommer 

ut på landet och ser kossor och 

slingrande vägar. Det är mycket 

växtlighet, vyer och färger. 

Inspirationskonto på Instagram 

och Facebook: @marijaaurell 

Hemsida: www.marijaaurell.se 


IKONEN 

1934 

Under 1930-talet var cykeln ett viktigt 

transportmedel för många människor. 

Bilen hade ännu inte tagit över scenen 

och cykeln erbjöd en prisvärd och 

tillgänglig möjlighet att ta sig runt i 

städer och på landsbygden. Det var 

en tid då cykling var en central del av 

vardagslivet för både arbetspendlare, 

studenter och i friluftsliv. 

Det var därför naturligt att organisera 

cyklister i en intresseorganisation och 

1934 bildades Cykelfrämjandet med 

syfte att främja och stödja cyklingen. 

Cyklar som tillverkades vid denna tid 

var av hög kvalitet. Ofta fanns tillval av 

rostfria delar mot ett pristillägg, gummi 

var innan kriget inte en bristvara och 

cyklar såldes för fullt – ofta mot en 

avbetalningsplan hos cykelhandlaren. 

En av de större tillverkarna vid denna 

tid var Crescent som täcker in 1934 

års målgrupper i sin vackra serie 

reklamaffischer. 

Text och urval: Henrik Rex Jakobsson 


MEDLEM 

Hur engagerar 

ni er lokalt? 

Hur arbetar er krets för att öka cyklingen och 

sprida cykelglädjen? Vilka aktiviteter planerar 

ni i år och har ni gjort något särskilt som ni tror 

kan inspirera andra? 

Vi vill gärna höra hur ni enga gerade cyklister 

runt om i landet verkar för att kommunen, den 

egna arbetsplatsen eller skolan ska blir cykelvänligare 

– och sprida era erfarenheter till fler! 

Mejla oss på redaktion@cykelframjandet.se 

Hallå 

där… 

Onlineförläsningar 

om cykling 

Under Cykelfrämjandets webbinarier, eller digitala 

cykelträffar som vi kallar dem, lyfter vi olika 

ämnen som intresserar våra medlemmar, medarbetare 

och förtroendevalda. Har du missat 

eller vill du se om en tidigare digital cykelträff? 

Kanske om hur det är att cykla till andra sidan 

jorden? Eller om elcyklar och lastcyklar? Eller 

någon med tips om hur vi cyklister kan verka för 

bättre cykelvägar? 

Gå in på cykelframjandet.se/tidigare-digitala-cykeltraffar 

Cykelns dag 

3 juni är en 

FN-dag. En dag 

då cykeln hyllas 

i hela världen. 

Vad ska din lokala krets, kommun, företag, 

skola eller cykelklubb hitta på i år? 

Vill ni ordna en historisk cykeltur, skattjakt 

för de minsta, cykelparad, cykelpicknick 

eller bara stå på stan och tacka alla som 

cyklar? Använd er fantasi och gör det som 

passar er. 

Behöver ni inspiration på aktiviteter hittar ni 

massor av idéer som vi tog fram inför Cykelns 

dag 2023 på cykelnsdag.com/idebank. 

… Johan Leijonhufvud, cyklande fastighetsmäklare och 

medlem i Cykelfrämjandet. 

Du är kanske Sveriges enda 

uttalade cyklande mäklare. 

Hur blev du det? 

Det tickande miljöhotet, och efter 

många mil i bil, insåg jag vilken 

enorm påverkan transporter har på 

våra utsläpp. För mig som företagare 

är det viktigt att varje krona ska 

tjänas med ett så litet avtryck som 

möjligt och eftersom transporterna 

inom yrket är betydande så faller det 

sig helt naturligt att använda cykeln. 

Nu är jag inne på mitt tionde år 

som den cyklande mäklaren. Jag cyklar 

till och från kundmöten, visningar 

och till och från jobbet. Förra året 

hade jag nått runt halva jordklotet i 

tjänsten. Håller jag den här takten 

så kommer jag hela varvet runt 

innan pension! Jag är säker på att 

andra tjänsteföretag med lite enkla 

anpassningar skulle kunna göra en 

liknande resa. 

Du engagerar dig i barns cykling. 

Berätta! 

Jag har fyra barn och cykling är ett av 

de första stegen till självständighet. 

Under årens lopp har jag kommit 

att lära känna många andra som vill 

främja cyklingen. Nu kommer min 

villaförening, tillsammans med 

Uppsala kommun, att dra igång en 

cykelaktivitetsdag för barn i vårt 

villaområde. Ungarna ska få testa att 

cykla på en bana, en cykelhandlare 

kommer att ge tips om hur man 

enkelt reparerar och vårdar sin cykel, 

och så blir det tipspromenad och 

cykelloppis. Det bli kul! 

Varför är du medlem i 

Cykelfrämjandet? 

Det behövs en kraft som står bakom 

en aktivitet som har så många 

positiva effekter både på individ- och 

samhällsnivå. Cykelfrämjandet 

täcker in väldigt många frågor - 

politisk påverkan, cykelkurser, att 

påverka boendemiljö och integrera 

cykeln i människors vardag – vilket 

är enastående! 

Vilka frågor anser du att Cykelfrämjandet 

bör fokusera på? 

Det som andra länder kommit längre 

med, och där vi i Sverige ligger efter, 

är större skattelättnader för alla som 

cyklar till jobbet. Den frågan bör 

lyftas. Att prioritera cykeln ännu mer 

vid nyproduktion är en annan viktig 

fråga. 


MEDLEM 

Digital cykelträff 10 april 19–20.30 

Så får du dina lokala politiker 

att bli cykelvänligare 

Under den här Digitala cykelträffen kommer Cykelfrämjandets samhällspolitiska 

strateg Björn Stenqvist att dela med sig av sina bästa lobbytips. Han 

kommer även att presentera Cykelfrämjandets nya argumentationsguide 

som visar vad vi på Cykelfrämjandet tycker och varför vi tycker så. Vi får 

också höra hur några av våra lokalkretsar jobbar med politisk påverkan idag. 

Läs mer och anmäl dig på cykelframjandet.se/digital-cykeltraff 

Har du historiska bilder 

från Cykelfrämjandet? 

Cykelfrämjandet fyller 90-år i år och det är 40:e gången 

som Cykelturveckan anordnas. Har du fina gamla bilder 

att dela med oss? 

Mejla till redaktion@cykelframjandet.se 

Välkomna till Rikskongress! 

I år genomförs Cykelfrämjandets rikskongress digitalt den 28 april kl 10–16. 

Anmälningsinformation och handlingar uppdateras på hemsidan och 

skickas ut i det digitala nyhetsbrevet. Läs mer på hemsidan under Om oss, 

Föreningsdokument och Handlingar inför rikskongress 2024. Och du missar 

väl inte din lokala krets årsmöte? Du hittar info på vår hemsida. 

Vill du lära en 

medmänniska 

att cykla? 

Att vara cykelvolontär är troligen en av de 

roligaste ideella uppdragen man kan ha! 

Läs mer på cykelframjandet.se/bli-cykelinstruktor 


MEDLEM 

Opinionsbildning ska dubbla 

cyklandet i Lund till 2030 

Studiecirkel om cykelplanering är ett 

sätt att bilda opinion i Lund. Målet är 

att dubbla cyklandet. 

– Om Lund ska bli klimatanpassat 

behövs mer cykel och gång, säger 

Karin Svensson Smith engagerad i 

Cykelfrämjandet Malmö-Lund. 

I Lunds tätort är det sedan länge många 

som föredrar cykeln framför andra fordon, 

men i kommunen utanför staden är det 

sämre ställt. Dessutom minskar cyklingen 

trots politiska beslut om motsatsen. Cykelfrämjandet 

vill att cyklingen i Lunds kommun 

ska fördubblas till 2030. För att bidra 

i det opinionsarbete som behövs för en stor 

och snabb ökning av cyklingen startas nu 

en studiecirkel med fokus på cykelplanering 

och forskning. 

– Vi måste omfördela befintliga vägar till 

hållbara och yteffektiva transporter som 

cykel och kollektivtrafik. Om Lund ska bli 

klimatanpassat behövs mer cykel och gång, 

som i sin tur kan ge plats åt mer 

grönska, säger Karin Svensson 

Smith, engagerad inom Cykelfrämjandet 

och initiativtagare 

till studiecirkeln. 

Karin Svensson Smith har varit medlem 

i Cykelfrämjandet i många år, och har lång 

parlamentariskt och kommunalpolitisk 

erfarenhet bakom sig, men det är under det 

senaste halvåret som hon blivit mer aktiv 

inom lokalkretsen. Insikten om klimatkrisen 

och den knappa tiden att agera beskriver 

hon som den främsta anledningen till 

det ökade engagemanget inom Cykelfrämjandet 

Malmö-Lund. 

– De flesta städer är inte anpassade för 

extremväder som hetta och skyfall, något vi 

kommer att se mer av. Därför måste vi skapa 

motståndskraftiga samhällen och omvandla 

döda hårdgjorda ytor, som till exempel parkeringsplatser, 

till grönområden som kan 

absorbera vatten och sänka temperaturen. 

För att ge cykelfrämjare, Lundabor, studenter, 

trafikplanerare och politiker ett 

kunskapslyft på området har Karin Svensson 

Smith bjudit in en rad cykelexperter till 

studieträffarna i Lund. 

De som deltar kommer att träffa Anna 

Niska, föreståndare på Nationellt kunskapscentrum 

för forskning och utbildning 

om cykling; Tobias Binder Gustavsson, en 

av IVL Svenska Miljöinstitutets experter på 

hållbara transporter och mobilitet; Janet 

van der Meulen, industridoktorand på Trafikverket/Lunds 

universitet och Agnes Björk, 

infrastrukturstrateg i Region Skåne. 

Information om tid och plats för studiecirkeln 

kommer att finnas på cykelframjandet.se/ 

malmo-lund, medlemsgruppen på Facebook 

i medlemsgruppen för Cykelfrämjandet Malmö-Lund. 

Eller hör av dig till Gabriel Malmer 

gabriel.osrik@gmail.com. 

Vår kära 

kollega Alice 

Wästberg har 

gått bort 

Med stor sorg behöver vi på 

Cykelfrämjandets kansli meddela 

att vi har mist vår kollega 

Alice. Hon drabbades av en 

stroke och gick hastigt bort den 

18 januari 2024, 31 år gammal. 

Alice Wästberg började jobba 

hos Cykelfrämjandet 2023 och 

var bland annat projektledare 

för Cykelturveckan i Vadstena 

sommaren 2023 – ett lyckat 

arrangemang som tack vare 

Alice blev mycket uppskattat. 

Hennes leende, värme och 

lugn trotsade både regn och 

storm. Alice var en mycket 

omtyckt kollega och med både 

kärlek och sorg minns vi henne 

med sin sprudlande energi och 

livsglädje. 

17 april 1992 – 18 januari 2024 


DEBATT 

Cykel + kollektivtrafik = sant! 

Har du cyklat hit?! Ska du verkligen 

cykla hela vägen? Hur vågar 

du cykla hem i mörkret? Är du inte 

rädd att något ska hända? Räcker 

det inte med att du ska träna, 

måste du cykla till gymmet också? 

Många är de invändningar jag fått 

kring att jag cyklar till de flesta ställen 

jag ska. Jag har sagt ”ja, såklart tar 

jag cykeln” som svar i de flesta fall, 

och till slut har de flesta tröttnat och 

accepterat mitt val. Flera av dem har 

också inspirerats till att ta cykeln, i alla 

fall då och då. Jag gissar att flera av er 

känner igen er? 

Cykeln har för mig alltid varit det 

naturliga valet, gett mervärden och 

frihet, och det är säkert också anledningen 

till att jag idag har förmånen 

att för Västtrafiks räkning jobba med 

cykling. Komiskt nog står jag nu återigen 

inför kommentarer kring vad som 

är och inte är möjligt. ”Det är väl inte 

kollektivtrafikens roll att gynna cykling? 

Borde inte ni satsa era pengar 

på att utveckla kollektivtrafiken? 

Kommer inte ni förlora intäkter om ni 

marknadsför cykling som alternativ?” 

Skillnaden mellan den privata striden 

och den på jobbet är dock att jag 

inte står ensam med mina förklaringar 

och argument. I mitt jobb har jag en 

hel organisation i ryggen, som står 

upp för cykling, mikromobilitet och 

kombinationsresor. 

För cykel är verkligen inte en konkurrent 

till kollektivtrafiken utan ett 

komplement. Ett sätt att lösa första 

och sista biten av en resa, ett sätt att 

kunna slippa ett byte eller nå en större 

knutpunkt för ett ökat utbud. Och 

kanske kan du till och med cykla hela 

vägen, avlasta bussen, och ge plats för 

någon annan? 

Det finns så många positiva effekter 

av att kombinera de två färdslagen, 

för individen och för samhället. Tänk 

dig själv vilka möjligheter som öppnas 

upp när du på ett tryggt sätt kan cykla 

till en knutpunkt, vilka möjligheter 

och vilken tillgänglighet till värde 

som ges. Tryggheten och friheten 

som finns i att själv kunna välja, och 

flexibiliteten i att slippa anpassa sig 

till lokaltrafik, inte minst för dig som 

saknar tillgång till bil. 

Det verkar dock vara svårt för resenären 

att hitta till kombinationsresan. 

Om det handlar om brist på förutsättningar 

eller om det är kunskap som 

brister, det är svårt att säga. Min bild 

är att det är en kombination – visst 

kan förutsättningarna förbättras på 

många håll, det behövs säker cykelparkering 

och infrastruktur som gör 

att du kan ta dig till hållplatser och 

knutpunkter med cykel. Men det är 

också väldigt många som idag inte ens 

reflekterar över sitt resande. 

Vår egen undersökning Hållplats 

visar att många inte tror att de kommer 

att ändra sitt eget sätt att resa framöver, 

men tror samtidigt att andra kommer 

att ställa om. Att inte se sin egen roll i 

omställningen är problematiskt. Här 

har vi som kollektivtrafikansvariga en 

viktig roll att fylla, för att visualisera 

möjligheterna som finns, jobba för 

sänkta trösklar och genom att vara en 

lillfingernagel i ögat på politiker och 

invånare och påminna om nya vanor 

och resesätt. 

För de hållbara reseslagen få aldrig 

konkurrera. Det är tillsammans, olika 

fordon och aktörer, som vi skapar tillgänglighet 

och livskvalitet, tillsammans 

som vi löser vardagspusslet och 

klimatkrisen, tillsammans som vi gör 

hållbart resande till norm! 

Karin Ryberg, 

året-runt-cyklist och 

strateg på Västtrafik 

”Cykel är verkligen inte en konkurrent till 

kollektivtrafiken utan ett komplement.” 

22 

Cykling nummer 1-2024

NYHETER 

MEDLEM 

Medlems erbjudanden 

Som medlem i Cykelfrämjandet får du erbjudanden som gör det lättare, roligare och 

lite billigare att cykla mer. Logga in på ”Mina sidor” via cykelframjandet.se/mina-sidor 

eller mejla till medlem@cykelframjandet.se för att få kampanjkod till aktuella 

erbjudanden. Läs mer på cykelframjandet.se/erbjudanden. 

RABATT PÅ 

BOKEN FRIHET 

PÅ TVÅ HJUL 

Historikern Henrik 

Höjer skriver 

om cyklismens 

framväxt från 

1810-talet till idag. Som medlem i Cykelfrämjandet 

kan du köpa boken för endast 

179 kr (ord. pris 219 kr). Erbjudandet gäller 

till och med 31 december 2024 och kan 

inte kombineras med andra rabatter. 

cykelframjandet.se/erbjudanden 

RABATT PÅ CYKELPAKETRESOR 

HOS SWEDEN BY BIKE 

Som medlem i Cykelfrämjandet hittar du 

alltid förmånliga erbjudanden på cykelpaketresor 

hos Sweden by Bike. 

swedenbybike.com 

15% PÅ 

CYKELKARTOR 

Du som är medlem 

i Cykelfrämjandet 

får 15% på 

Cykelkartan från 

Norstedts förlag. 

Kartserien täcker 

Götaland, stora delar av Svealand samt 

området runt Siljan. Erbjudandet gäller 

till och med 31 december 2024 och gäller 

ej redan nedsatta varor. 


15% PÅ BOENDE I 

LOFSDALEN 

Upptäck cykeldestinationen 

Lofsdalen i år! Som medlem 

i Cykelfrämjandet får du 15% 

rabatt på utvalt boende från 

och med vecka 25 till och med 

vecka 40 under 2024. Fler fina 

erbjudanden från Lofsdalen 

till dig som medlem hittar 

du på cykelframjandet.se/ 

erbjudanden. 

lofsdalen.com 

20% PÅ STÖLDMÄRKNING 

MED FÖRSÄKRING 

Som medlem i Cykelfrämjandet 

får du 20% rabatt 

på den röda stöldskyddsförpackningen 

SmartDNA/ 

ISR som eliminerar självrisk 

och åldersavdrag. Medlemspris 

612 kr inklusive frakt 

(ordinarie pris 765 kr). 

Erbjudandet gäller till och 

med 31 december 2024. 

isrcodecheck.se 

15% PÅ CYKELHYRA 

HOS TRAVELSHOP 

Citycykel, elcykel, lastcykel eller gravel? 

Travelshop i Malmö och Helsingborg har 

hyrcyklar för alla. Medlemmar i Cykelfrämjandet 

får 15% rabatt på cykelhyra. 

Gäller till och med 31 december 2024 och 

kan inte kombineras med andra rabatter. 

travelshop.se 

10% PÅ ALLT HOS BIENVÉLO 

Som medlem i Cykelfrämjandet får du 

10% på cyklar och tillbehör hos BienVélo 

i Malmö - en butik för cykelentusister och 

alla som vill få riktigt bra service! Gäller 

till och med 31 december 2024 och kan 

inte kombineras med andra rabatter. 

bienvelo.com 

15% PÅ VÄSKOR 

OCH REGNSKYDD 

Som medlem i Cykelfrämjandet 

får du 15% 

på alla produkter i kategorin 

Väskor och regnskydd hos Sweden by 

Bike. Erbjudandet gäller till och med 31 

december 2024 och kan inte kan kombineras 

med redan nedsatta varor. 


Logga in på ”Mina sidor” via cykelframjandet.se/mina-sidor eller mejla till medlem@cykelframjandet.se för att få kampanjkoder till aktuella erbjudanden.

NYHETER 

RETURADRESS: 

Cykelfrämjandets kansli 

Box Järnvägsgatan 3 36 

101 131 54 20 Nacka Stockholm 

Förmånscykel – ett ekonomiskt 

och ekologiskt hållbart val 

ECOCHANGE 

personalförmåner 

www.ecochange.se

Tidningen Cykling 1 2024

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?